Kardiovaskulär magnetisk resonanstomografi = Hjärt-MR = CMRI MR-kameran. I Lund 1,5 Tesla för hjärta barn och vuxna. 3 Tesla ej i klinisk rutin Bo Hedén Hjärt-MR-Gruppen, Klinisk fysiologi, BFC Skånes Universitetssjukhus i Lund bh 20130125 Vad behövs för hjärt-mr? Ytterligare utrustning Infusions pump Gradientspolar i 3 plan Magnet Hjärtspole Patientbrits Flyttbart underrede Hörlurar Patient ringklocka Möjlighet till övervakning, sjuka patienter, narkos och/eller belastning i kameran. Säkerhet och observanda Vektor-EKG Sa-02 Övervaknings Personal/anhörig Andnings indikator Blodtryck Pacemaker eller ICD (intrakardiell defibrillator)? Implanterade främmande material, klaffar och kärlproteser, kärlclips, stentar etc? 1
Säkerhet och observanda Olika sekvenser aktuella vid hjärt MR T1 T2 STIR First pass Gd Arytmi? Relativt vanligt bland hjärtsjuka. - Uttalad arytmi ger svårigheteter med optimal bildkvalitet, flödesmätning mm.. - Ibland behövs extra övervakning och defibrilleringsberedskap. Hjärtinsufficienta och ev lungsjuka - kan ha andnöd, svårt att ligga ned, svårt hålla andan. - kissnödig pga diuretika. (fm) Cine Tag DE scar, görs med kontrast. Olika sekvenser, Perfusion Olika sekvenser Flödesmätning MR, styrka s.k. volymflöden Angio, timing av bolus 2
Hjärt-MR Problem 1: Rörelse ger bildartefakter. Hjärtat slår = rörelse Lösningen: EKG kompenserar för rörligheten av hjärtat i hjärtcykeln EKG styr insamlingen Problem 2: Rörelse ger bildartefakter. Andning = rörelse 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 Insamlingen över n hjärtslag ger 6 stillbilder (vanl ca 30) s.k. gate-ad undersökning Kan presenteras som cine dvs en filmsekvens Lösningar: Andhållning breath hold under bildtagningen Samla in informationen flera gånger och medelvärdesbilda bort rörelsen Navigatorteknik (ta bilder upprepade gånger i ett bestämt andningsläge vid fri andning) Funktion Coronar/Frontal Sagittal Transversal/Axial 3D-täckning Alla plan möjliga, men måste väljas vid undersökningstillfället Anatomiska bilder för översikt, lägga us-fält, till och frånförande kärl, extrakardiella avvikelser, angio, tumörer, perikardbedömning missbildningar. Netter 3
Bildinsamlingen sker i hjärtats olika plan, tvärsnitt och längssnitt Mätning av EDV ESV SV LVEF LV massa Regional rörlighet Regional förtjockning Tvärsnitt (SA) Längssnitt, sagittalt, 2 ch Bas Apex Längssnitt, 4 ch Längssnitt 3 ch Diastole Systole Hjärt-MR-gruppen i Lund Mätning av EDV-ESV = EDV-ESV = EDV EDV ESV SV LVEF LV massa Regional rörlighet Regional förtjockning Kortaxelsnitt (SA) frisk frivillig Diastole Bas Apex Systole Kortaxelsnitt (SA) - patient Flöde Faskodad hastighetsmätning med MRI Cardiac output Shunt värdering (QP/QS) Regurgitationsfraktion vid klaffinsufficienser Coarctatio aortae, kollateralflöde mm Kärl/klaff stenoser PDA ( ductus Botalli ) Lungblodflöde 4
Flöde i aorta Flöde i aorta 80 F (medelflöde) = v x A v = medelhastighet A = kärlarea Flöde (ml/s) 60 40 20 0 5 155 305 455 605 755 905 1055-20 Tid (ms) Beräkning av mitralisinsufficiens och tricuspidalisinsufficiens Aorta slagvolym (AoSV): 90 ml Vänsterkammarens VkSV = 110 ml VkSV minus AoSV = 110-90 = 20 ml = mitralisinsufficiens (om ej VSD) => 20/110 = 18 % Motsvarande för Högerkammarens SV minus pulmonalis SV ger tricuspidalisinsufficiens Beräkning av cardiac output (CO) samt QP/QS Cardiac output vänsterkammaren = SV x HF = t.ex. 90 x 70 = 6,3 l/min = QS (motsvarande på höger sida) = QP QP/QS = CO pulm/co aorta (normalt <1,0-1,1) > 1,2 vid t.ex. ASD, VSD m fl shuntvitier. Viabilitet/infarkt/fibros Infarktbedömning (utbredning, transmuralitet och lokalisation) Hibernering Före revaskularisering Differentialdignostik ischemisk/icke ischemisk kardiomyopati. Myokardit, inlagringsärr mm 5
Viabilitetsundersökning Görs med Gadoliniumbaserat kontrastmedel för att erhålla maximal kontrastskillnad mellan viabelt och fibrotiskt myokard. Distribution of extracellular tracers Normal myocardium Ischemic injury RBC Cell Capillary S.k inversion recovery/delayed enhancement sekvens. Extracellular tracers Edema (Gd-DTPA-BMA / 99m Tc-DTPA) Arheden et al. Radiology; 2000 Efter kontrastinjektion försöker man få signalen från viabelt myokard så låg som möjligt, nollad dvs svart på bilden. Viabel vävnad Transmural infarkt Kontrastförstärkt MR Subendokardiell infarkt Infarcerade papillarmuskler Slut! 6