HJÄRTSTATUS. Föreläsning T4, DSM VT 2011

Transkript

1 HJÄRTSTATUS Föreläsning T4, DSM VT 2011

2 Hjärtstatus Inspektion - att titta (Palpation - att känna) (Perkussion - att knacka) Auskultation - att lyssna

3 Vad letar man efter? Tecken på: Hjärtsvikt Arytmier Vitier Mekanisk påverkan Ischemisk hjärtsjukdom?

4 Inspektion - hjärtsviktsymptom Dyspné (AF) Ödem Cyanos Halsvenstas = Inkompensationstecken (beskrivs oftast under rubriken allmäntillstånd ) En patient med välbehandlad, kronisk hjärtsvikt kan se ganska frisk ut Akut hjärtsvikt: utöver ovanstående även perifer blekhet, kall hud, ofta kraftig allmänpåverkan

5 Inkompensationstecken Ödem kan även förekomma som ascites, pleuravätska eller på andra ställen än benen

6 (Inspektion hyperlipidemi) Xanthelasma Xanthom Arcus senilis

7 (Inspektion thorax) Trattbröst Kölbröst

8 (Inspektion - Clubbing/Urglasnaglar) Cyanotiska hjärt- lungsjukdomar

9 Mycket svårt, kräver lång träning, och nuförtiden till stor del ersatt av bilddiagnostik. Iktus I5-I6 sin MCL, <2cm 1. Aortainsufficiens. Pulsationer normalt (arcus) 2. Aortastenos ( systolic thrill, höger sternalrand). 3. Pulmonalisstenos ( systolic thrill, vä sternalrand) (Palpation)

10 (Palpation) 4 VSD, Högerkammar hypertrofi/dilatation (right ventricular heave, vänster sternalrand) 5. Breddökad, lateralförskjuten ictus vid VK-förstoring av olika genes. 6 Aortapulsationer, Aortaaneurysm

11 Dock: Att palpera och inspektera bröstkorgen kan ge annan värdefull information, även om man inte kan säga så mycket om själva hjärtfunktionen Fremissement, mekaniska klaffar, sternotomiärr, pacemakers Muskulär ömhet, revbensfrakturer, kostochondral inflammation, bröstkorgsinstabilitet

12 Auskultation! Rytm Frekvens Toner Blåsljud Protesbiljud Pericardbiljud (gnidning) Aorta Pulmonalis Tricuspidalis Mitralis

13 Hur beskriva då? Ok exempel: Cor: RR, 80/min. Normala toner, inga bieller blåsljud. Ok exempel: Cor: Ausk m OR, 100/min. Kluven andraton, högfrekvent systoliskt blåsljud grad 3/6 med PM över I2dx. Fortledning till carotiderna. Iö inga biljud. Ictus palperas breddökad och lateralförskjuten. Dåligt exempel: Cor: Ua

14 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press 120 LVEDV RV LV Phase 1 Atrial Contraction LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVESV IV I II III Time (sec)

15 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure A LA RA PA P RV Phase 2 Isovolumetric Contraction Press (mmhg) P 120 LV LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds a LA Press c v LVEDV IV I II III LV Press LVESV Time (sec)

16 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press 120 LVEDV LV RV Phase 3 Rapid Ejection LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVESV IV I II III Time (sec)

17 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press 120 LVEDV LV RV Phase 4 Reduced Ejection LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVESV IV I II III Time (sec)

18 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press P RV Phase 5 Isovolumetric Relaxation P 120 LV LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVEDV LVESV IV I II III Time (sec)

19 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press 120 LVEDV LV RV Phase 6 Rapid Filling LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVESV IV I II III Time (sec)

20 Fysiologi 120 Phase Aortic Pressure RA A PA LA Press (mmhg) a LA Press c v LV Press 120 LVEDV LV RV Phase 7 Reduced Filling LV Vol 80 (ml) 40 ECG Heart Sounds LVESV IV I II III Time (sec) top

21 1:a & 2:a tonen 1:a-tonen, S1 AV klaffarna (mitralis- & tricuspidalis) sluts, PM apex 2:a-tonen, S2 Aorta & pulmonalis sluts, PM hjärtbasen. Markerad vid hypertoni. Andningsvarierad klyvning. Konstant kluven andraton t.ex vid ASD, lungemboli, pacemaker/grenblock. Normal hjärtcykel Fysiologisk klyvning av 2:a tonen (.wav)

22 (3:e & 4:e tonen) 3:e-tonen, S3 Snabba fyllnadsfasen. Normalt-barn och unga. Sviktande myokard, MI, TI (.wav) (.wav) 4:e-tonen, S4 Förmakskontraktionen. VKhypertrofi. Coronarsjukdom Cardiomyopati (bara i SR) (.wav)

23 1. systoliskt/diastoliskt gärna även var i systole (tid/sen/mid) 2. konfiguration 3. kvalité (hög-/medel-/ lågfrekvent) 4. lokalisation (PM) 5. intensitet, gr I-VI 6. fortledning Blåsljud

24 Grad Volym Intensitet gradering av blåsljud Vibration 1/6 väldigt svagt, hörs bara vid optimala betingelser nej 2/6 högt nog för att vara uppenbart nej 3/6 högre än grad 2 nej 4/6 högre än grad 3 ja 5/6 hörs med stetoskopet delvis lyft från bröstet ja 6/6 hörs med stetoskopet helt lyft från bröstet ja

25 Systoliska ejektionsblåsljud Kan vara fysiologiska Aortastenos (Pulmonalistenos) Intensitet ökar vid ökande slagvolymer Intensitet minskar vid låga slagvolymer ex, hjärtsvikt S1 S2 S1

26 Pansystoliska regurgitations blåsljud Retrogradflöde från högt-lågt tryck, t ex mitralisinsufficiens (VSD) (.wav) (.wav) S1 S2 S3 Mitralisinsufficiens

27 Diastoliska blåsljud Alltid patologiska Mitralisstenos: klocka, vänster sidoläge, apex. Opening snap. Aortainsufficiens: PM I3-I4 sin. Bäst sittande framåtlutad (.wav)

28 Kontinuerliga blåsljud (PDA) (Sinus valsalva aneurysm) (AV fistlar)

29 PULSEN A.radialis, a.brachialis, a.carotis, a.femoralis, a.dorsalis pedis, a.tibialis posterior Frekvens? < 50 slag/min bradykardi, >100 slag/min takykardi Regelbunden/oregelbunden? Pulsdeficit?

30 KLINISKA TECKEN Pulsus paradoxus - svagare puls vid inspiration - astma, konstriktiv pericardit, tamponad Carotispuls seg/utdragen - aortastenos hävande - aortainsufficiens Svag femoralispuls jämfört med radialispuls - coarctatio aortae Svaga/Avsaknad av perifera pulsar - perifer kärlsjuka (ex. diabetes), aortaaneurysm, aortadissektion Pulsdeficit - skillnaden mellan kammarfrekvens och perifer frekvens (ex. förmaksflimmer)

31 Blodtryck Pat sittande/liggande i vila efter ca 5 minuter Mätning i bägge armarna över a.brachialis Hypertoni 140 mm Hg systoliskt 90 mm Hg diastoliskt 140/90 mmhg 130/80 (Diabetes, njursvikt mm) Hypotoni <100 mm Hg Kan vara habituellt och helt normalt

32 Blodtryck Korotkoffska ljud för noninvasiv systolisk och diastolisk blodtrycksmätning Fas 1 - när det första pulsslaget hörs systoliskt tryck Fas 5 - när ljudet helt försvinner diastoliskt tryck För kliniskt bruk (diagnos) krävs upprepade mätningar

33 Blodtryck Orsak till varför blodtrycket varierar Ej vilat innan = Högre blodtryck Nyss ätit = Lägre blodtryck Nyss rökt = Högre blodtryck Är stressad = Högre blodtryck Talar under mätningen = Högre blodtryck Har druckit kaffe = Högre blodtryck Har vitrockshypertoni = Högre blodtryck Blodtrycket varierar också med Tid på dygnet Högre på dagen lägre på natten Olika kroppslägen Ligger patienten lägre blodtryck Sitter patienten högre blodtryck

34 Hjärttamponad Akut vid trauma, aortadissektion, hjärtruptur, iatrogent Mer smygande och sällan lika uttalat vid exsudativa perikarditer, malignitet, hjärtsvikt, post thorakotomi mm Perikardiet kan bara vidgas mycket långsamt, ger inte efter så mycket vid akut tamponad = diastolisk dysfunktion, tillklämning, höga tryck och till sist systolisk kollaps Beck s triad (akut tamponad) Stasade halsvener Lågt blodtryck (och ibland lågt pulstryck) Dämpade hjärtljud Lätt att diagnosticera med ultraljud

35 SLUT