KÄVLINGE KOMMUN BUDGET 2013

KÄVLINGE KOMMUN 2013 PLAN 2014 2015

Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: Joanna Bladh, Emmy Petersson, Johanna Davander och Maria Möller

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under 2011 8 VISION, MÅL OCH STYRNING Vision, mål och styrning 10 Ekonomiska förutsättningar 2013 2015 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 24 Finansiell analys 28 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Fritid och kultur 33 Förskoleverksamhet 36 Grundskoleverksamhet 39 Handikappomsorg 42 Hemvård 45 Individ- och familjeomsorg 48 Infrastruktur och teknisk service 51 Ledning och samhällsutveckling 56 Miljö och Hälsa 60 Samhällsbyggnad 63 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 66 RÄKENSKAPSMATERIAL Resultatbudget 70 Balansbudget 71 Kassaflödesbudget 72 Driftbudget 74 Investeringsbudget 75 Exploateringsbudget 78 Direktiv och uppdrag 79 Diagram 83

4 INLEDNING

ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNALA BOLAG KKB Fastigheter AB SAMVERKAN Finsam Gemensam nämnd Geoinfo Kommunassurans Syd Försäkrings AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV KOMMUNSTYRELSEN STYRELSEORDFÖRANDE Pia Almström KOMMUNDIREKTÖR Mikael Persson VERKSAMHETSOMRÅDEN Ekonomi/IT Kansli/Kommunikation Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Strategisk infrastruktur/ planering VALBEREDNINGSNÄMND REVISIONEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND SAMARBETSNÄMND IT TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND BILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE NÄMNDSORDFÖRANDE Johan Ericsson Thomas Lövskog Charlotte Lindblad Leif Skytte NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF NÄMNDSANSVARIG CHEF Göran Sandberg Göran Sandberg Carina Serbinsson Anette Fäldt VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Miljö- och hälsoskydd Fritid Hemvård Fastighet Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden Mätverksamhet Planfunktion Förskola Gymnasieskola Kultur Skola Individ- och familjeomsorg Kostenhet Vuxenutbildning INLEDNING 5

KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. MANDATFÖRDELNING PARTI 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 INLEDNING 6

KONCERNEN KKB FASTIGHETER AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. SAMÄGDA OCH SAMVERKANDE BOLAG OCH ORGANISATIONER Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. FINSAM FINSAM Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. ommunassurans Syd Försäkrings AB KOMMUNASSURANS SYD AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. SYDVATTEN Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 15 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,41 procent. SYSAV Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. INLEDNING 7

SÅ FÖRDELADES SKATTEPENGARNA UNDER 2011 26,58 KRONOR TILL GRUNDSKOLEVERKSAMHET 15,22 KRONOR TILL HEMVÅRD 14,28 KRONOR TILL FÖRSKOLEVERKSAMHET 11,10 KRONOR TILL GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 7,35 KRONOR TILL HANDIKAPPOMSORG 5,84 KRONOR TILL KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET 4,72 KRONOR TILL INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 4,72 KRONOR TILL TEKNISK VERKSAMHET 4,48 KRONOR TILL ÅRETS RESULTAT 3,65 KRONOR TILL FRITIDS- OCH KULTURVERKSAMHET 1,51 KRONOR TILL RÄDDNINGSTJÄNST INLEDNING 0,54 KRONOR TILL MILJÖVERKSAMHET 8

VISION, MÅL OCH STYRNING 9

VISION, MÅL OCH STYRNING Tre delar med fokus på planering, prioritering och genomförande bildar helheten i vårt ledningssystem. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VISIONEN KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare. Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas och all styrning utgår från den antagna visionen. Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. LEDNINGSSYSTEM För att förverkliga kommunens långsiktiga vision och uppfylla kommunens mål har Kävlinge kommun tagit fram ett ledningssystem. Tre olika delar med fokus på planering, prioritering och genomförande bildar helheten i vårt ledningssystem. De tre olika delarna består av kommunens målkedja, våra verksamhetsplaner och en gemensam styrmodell som påverkar hur vi genomför våra aktiviteter. Dessutom kompletteras styrningen med ett system för kvalitetsuppföljning som utvärderar och kontrollerar att de tjänster och den service som vi utlovar håller en god kvalitet. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I denna budget fastställer kommunfullmäktige Kävlinge kommuns övergripande finansiella och verksamhetsmässiga mål som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas. Dagens skattebetalare ska betala för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. 10

MÅLKEDJAN VISIONEN KÄVLINGE MED SEGEL MOT FRAMTIDEN ÖVERGRIPANDE MÅL KÄVLINGEBON ÖVERGRIPANDE MÅL UTVECKLING ÖVERGRIPANDE MÅL MEDARBETARE ÖVERGRIPANDE MÅL EKONOMI ÖVERGRIPANDE MÅL MILJÖ VAD? NÄMNDSMÅL NÄMNDSPLAN FÖRVALTNINGSDELAR VERKSAMHETSPLAN HUR? CHEFER CHEFSUPPDRAG MÅLKEDJA Det första verktyget hanterar kommunens prioriteringar och består av kommunens målkedja. Målkedjan visar hur politikerna bryter ner kommunens långsiktiga vision till tydligt formulerade nämndsmål. Med visionen som utgångspunkt har fem kommunövergripande mål beslutats utifrån de fem olika perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen och garanterar att vi får en balanserad styrning. För att nå de fem kommunövergripande målen har ett antal inriktningsmål identifierats. Målen för varje perspektiv redovisas på sidorna 13 17. Graden av måluppfyllelse för de olika inriktningsmålen stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer. Indikatorerna uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan med beslutade nämndsmål framtagna utifrån fullmäktiges inriktningsmål. Nämndsplanen utgör stöd för den löpande uppföljningen och säkerställer att målen förverkligas. Prioriteringsprocessen är så här långt ett politiskt ansvar som resulterar i att varje nämnd via nämndsplaner tilldelar prioriterade nämndmål för respektive verksamhet. VERKSAMHETSPLANER Utifrån nämndsmålen planerar kommunens chefer och tjänstemän för hur målen ska uppfyllas genom att upprätta verksamhetsplaner som innehåller aktiviteter för att uppfylla de beslutade målen. Aktiviteterna struktureras och fördelas mellan medarbetare i ett gemensamt system för verksamhetsplanering. VÄRDERINGSSYSTEM MÅLET ÄR UPPFYLLT MÅLET ÄR DELVIS UPPFYLLT GENOM FÖRBÄTTRING JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR. EN FÖRSÄMRING HAR SKETT JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR ELLER ATT ETT MÅL INTE UPPNÅTTS VID SATT TIDPUNKT. MÅLET KAN EJ BEDÖMAS EFTERSOM MÅL ELLER RESULTAT SAKNAS. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 11

STYRMODELL För att får en balanserad styrning även i genomförandet av de planerade aktiviteterna har en ny styrmodell implementerats som bidrar till att vi genomför planerade aktiviteter på ett sådant sätt att de gynnar organisationens mål och krav på god kvalitet i service och tjänster. Styrmodellen består av nio områden med olika styrmedel som stödjer våra medarbetare i själva genomförandet av de planerade aktiviteterna. Fem av de nio områdena i styrmodellen fokuserar på strukturell styrning och fyra områden på kulturell styrning. Alla områden inom styrmodellen påverkar i slutändan vad vi tar hänsyn till i genomförandet av våra aktiviteter, och bidrar till att förlänga den röda tråden som ser till att styrningen når hela vägen ner till våra medarbetare i organisationen. RESULTAT UTVECKLING MEDBORGARDIALOG KÄVLINGEBON KUND BRUKARE LEDARSKAP, MEDARBETARSKAP, KOMMUNIKATION OCH SAMARBETE VÄRDEGRUND KVALITET MEDARBETARE PROFESSIONALITET UPPDRAGSFÖRTROGEN DELAKTIGHET UTVECKLINGSARBETE EKONOMI PERSONAL MILJÖ ORGANISATION OCH VERKSAMHET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I toppen av styrmodellen finns svaren på vad vi gemensamt kan åstadkomma i form av utveckling och resultat. Genom vår styrning och ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer vi att varje enskild skattekrona ger största möjliga effekt och kommer våra medborgare tillgodo genom att vi skapar resultat och ständiga förbättringar i organisationen. Kvalitetsmodellen beskriver strävan mot att hela tiden utveckla verksamheten genom att mäta och analysera uppnått resultat. Detta för att kunna fatta beslut kring framtida satsningar och prioriterade områden för respektive verksamhet. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PLANERA ANALYSERA KVALITETSSÄKRA GENOMFÖRA MÄTA STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 12

KÄVLINGEBON Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER RESULTAT * VÄRDERING * ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 43 Betyget för påverkan uppgår till 43. 41 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 57 GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande, stor tillgänglighet och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande och tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 78 Riket 69 Hemtjänst: Kävlinge 78 ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 91 % Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Index för bostäder uppgår till 60. 55 ** Index för fritid uppgår till 59. 64 ** Trygghetsindex uppgår till 61. 53 ** Index för kommunikationer uppgår till 59. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. * Målvärde för index avser medborgarundersökningen. ** Målvärde korrigerat enligt genomsnitt medborgarundersökning 2012. 51 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 13

UTVECKLING Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER RESULTAT * VÄRDERING* LIVSLÅNGT LÄRANDE Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Grundskolan ska uppnå topp 20 i sammantaget resultat i SKL s Öppna jämförelse. 100 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 6 och 9. Delmål: årlig förbättring 100 % av eleverna upplever sig trygga i skolan och inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna 62 plats Åk 3: Ma 93 % Sv 92 % Åk 6: ej 2011 Åk 9: Ma 76 % Sv 96 % En 96 % No 86 % 97 % Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst Ej 2011 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGS- KLIMAT Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. SOCIAL TRYGGHET Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEMmätningen. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska understiga medelvärdet för riket. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13 20 år) ett år efter avslutad kontakt ska årligen öka. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 85 % 1,6 % 67 plats 185 mkr Riket: 6,4 mån Kävlinge: 5,2 mån 60 % 14 * Värdering genomförd i årsredovisning 2011.

MEDARBETAREN Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER RESULTAT * VÄRDERING* FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 8,2 ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro. 8,4 4,3 % 35 % ingen sjukfrånvaro, AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10 gradig skala. 8,1 TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 8,2 7,7 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 15

EKONOMI Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Ingen extern låneskuld. 0 Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 118 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Ok Ok MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. Planerat fastighetsunderhåll är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 120 140 kronor per kvadratmeter inklusive hyresökande åtgärder av underhållskaraktär. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. 89 kr/m² 3,90 kr/m² 16

MILJÖ Målet med perspektivet miljö är: Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER RESULTAT* VÄRDERING* BO OCH LEVA Kävlinge kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras, utformas och underhållas så att miljö och hälsa gynnas och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 100 procent av nybyggda bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) har en grönytefaktor på minst 0,40 och verksamhetslokaler minst 0,30 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd mm). Minst 35 procent av matavfallet från hushållen återvinns genom biologisk behandling. 100 % LAND OCH VATTEN Kävlinge kommun ska värna om alla olika arters livsmiljöer. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Andelen ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter uppgår till minst 25 procent av den totala livsmedelskostnaden. År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 10 % 5 km 100 procent av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 91 % ENERGI OCH TRANSPORTER Kävlinge kommun ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. * Värdering genomförd i årsredovisning 2011. Den totala energianvändningen för kommunala verksamheter i egen regi är baserad på minst 30 procent förnybara energislag. Energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter är lägre än 150 kwh/m 2 och år och i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter lägre än 60 kwh/ m 2 och år. 177 kwh/m2 och år 80 kwh/m2 och år MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2013 2015 De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING EKONOMIPROCESSEN För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. FÖRUTSÄTTNINGAR Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNAL- EKONOMISK UTJÄMNING Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 12:15 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren på 1,2 procent samtidigt som innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. Budgetåret 2013 prognostiseras befolkningsförändringen till 1,0 procent och ger därmed inte någon kompensation för kraftig befolkningsökning. LSS-UTJÄMNING Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under 2011 med 1 976 tkr. För 2012 beräknas avgiften till 33 664 tkr, en ökning på 3 816 tkr jämfört med 2011. Denna stora ökning beror på förändringar i den nationella verksamhetsstatistik som ligger till grund för LSS-utjämningen. För 2013 beräknas LSS-utjämningen uppgå till 28 027 tkr. Under 2011 fördes en del av kommunens verksamheter in under LSS. Detta har inneburit att avgiften minskar 2013 jämfört med tidigare år. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen ökar något. Utjämningen beräknas 2014 uppgå till 28 645 tkr. KOMMUNAL FASTIGHETSAVGIFT En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, 1 315 kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Från och med 2009 tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var 2011 44 031 tkr och för 2012 beräknas kommunens intäkt öka med 3 546 tkr till 47 577 tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 12:15. FINANSNETTO De finansiella intäkterna utgår från minskade ränteintäkter till följd av en minskad likviditet. I de finansiella kostnaderna har budgeterats räntekostnader för viss extern finansiering. 18

ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Budgeten bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november 2012 på 29 500, 2013 på 29 855 och för 2014 på 30 150 invånare. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2013 på 3,3 procent, 2014 på 3,5 procent och 2015 på 3,5 procent. Nämnderna kompenseras för verkligt utfall. Personalomkostnadspålägget fastställs definitivt i slutet på året och uppgår preliminärt 2013 till 38,5 procent. Detta innebär en minskning på 0,62 procentenheter beroende på en sänkning av avgifterna för arbetsmarknadsförsäkringarna. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 31 december 2011 med tillägg för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar och pensionsavtal innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Nämnderna kompenseras för prishöjningar under 2013. Personalkostnadsandelen av köpt verksamhet, 60 procent, kompenseras med 3 procent. Övriga kostnader av köpt verksamhet, 40 procent, kompenseras med 0,5 procent. Nämndernas övriga kostnader exklusive köpt verksamhet kompenseras för 0,5 procents prishöjning. För 2013 finns 6 919 tkr, för 2014 finns 9 396 tkr och för 2015 finns 10 475 tkr avsatt under det centrala anslaget Kompensation prisökning. Uppräkning av internhyror har gjorts med 2,0 procent och kostenhetens priser har räknats upp med 1,8 procent. Itenhetens priser ligger kvar oförändrade. Dock tillkommer prisökning kopplat till prisökning på licenser för Microsoftmigrering. Internräntan utgår från ett genomsnitt av Sveriges kommuner och landstings rekommendation de senaste fem åren. För 2013 rekommenderar Sveriges kommuner och landsting preliminärt 2,9 procent. Den beräknade genomsnittliga räntesatsen för de senaste fem åren uppgår 2013 till 3,72 procent. EKONOMIÅRET JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Budgetarbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämnderna återkommer genom sina presidier till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas chefsuppdrag inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 19

Definitiv internränta fastställs i december 2012. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd 2012 baseras på en ny fördelningsmodell grundat på invånarantalet i medlemskommunerna. Den nya fördelningsmodellen innebär att medlemsavgiften hamnar på en lägre nivå än tidigare. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med 2009 omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt, anslaget omfattar även lokalkostnader. Från och med 2012 kompenseras även tekniska nämnden för befolkningsförändringar. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar har räknats upp med 3,0 procent 2013, planåren 2014 2015 ligger på samma nivå som 2013. RAMAR KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens ram 2013 har utökats med 206 tkr i priskompensation. Ramen har sänkts med 126 tkr för sänkt po-pålägg och 447 tkr för sänkt intern ränta. Under kommunstyrelsen centrala anslag finns 1 300 tkr avsatta för Microsoft-licenser. Dessutom finns 660 tkr avsatta under de centrala anslagen för att täcka driftskostnader för fastigheterna Kävlinge Kilen 1 och 2 samt Bolagsgården. Kommunstyrelsens arbetsram för 2013 uppgår till 60 858 tkr. ÖVRIGA NÄMNDER Valnämndens arbetsram uppgår till 577 tkr. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Arbetsramen 2013 uppgår till 1 182 tkr. Överförmyndarnämndens ram utökas 2013 med 48 tkr till följd av en ökad komplexitet och ett ökat antal ärenden. Ramen för 2013 uppgår efter utökningen till 901 tkr. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämndens ram uppgår 2013 till 51 971 tkr. Nämnden har kompenserats med 301 tkr i priskompensation 2013. Ramen har sänkts med 59 tkr för sänkt po-pålägg och 153 tkr för sänkt intern ränta. Nämndens ram har utökats med 175 tkr som kompensation för befolkningsökning. Budgetåren 2013 2015 har ramen utökats med 1 000 tkr för asfaltering. Dessutom finns 500 tkr avsatta centralt för ökade kapitalkostnader i samband med investering i GC-väg. Under kommunstyrelsens övriga anslag finns avsatt 300 tkr för badplats i Vikhög och Barsebäck samt 2 500 tkr för att täcka kapitalkostnader för reinvesteringar i verksamhetsfastigheter. I samband med en ny fördelningsmodell för medlemsavgiften för Räddningstjänsten Syd minskas ramen med 1 117 tkr till följd av lägre avgift. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadsnämnden har i 2013 års budget priskompenserats med 42 tkr. Ramen har sänkts med 15 tkr för sänkt po-pålägg och 1 tkr för sänkt intern ränta. Budgetramen för 2013 uppgår till 6 224 tkr. BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsnämndens ram uppgår 2013 till 711 860 tkr. Ramen har sänkts med 1 565 tkr för sänkt po-pålägg och 21 tkr för sänkt intern ränta. Effekten av sänkt po-pålägg och intern ränta innebär att ramen minskas med 400 tkr för minskade bidrag till externa utförare. Ramen har ökats med 5 081 tkr för priskompensation. Befolkningsökning kompenseras med 5 545 tkr. För befolkningsökning för första halvåret 2013 finns 4 055 tkr avsatta under det centrala anslagen. Under de centrala anslagen finns 3 155 tkr avsatta för att täcka hyresökningar för idrottsplatser och idrottshall. Dessutom finns 4 611 tkr avsatt centralt för att täcka hyresökningar till följd av nya lokaler. För höjning av elevbidragen inom förskolan har nämnden tillförts 2 000 tkr och för matematiksatsning 750 tkr. Gymnasieramen budgeteras sedan 2010 under bildningsnämnden. MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING SKATTEUNDERLAGSPROGNOS, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT 2011 2012 2013 2014 2015 SKL, maj 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 Budgetpro-positionen, april 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 12:15, 12:14. NYCKELTAL, ÅRLIG FÖRÄNDRING I PROCENT 2011 2012 2013 2014 2015 BNP 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 KPI 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 12:15. 20

Budgetåret 2013 beräknas gymnasieramen till 106 000 tkr. I samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut tillfördes bildningsnämnden 4 000 tkr som avser följande poster: 2 000 tkr höjning av elevbidraget inom förskolan, 750 tkr för omsorgsverksamhet på obekväma tider, 750 tkr för matematiksatsning och 300 tkr för driftsbidrag till it-investeringar samt 200 tkr för kulturskolans musikverksamhet. SOCIALNÄMNDEN Socialnämndens ram uppgår 2013 till 351 636 tkr. Ramen har sänkts med 1 056 tkr för sänkt po-pålägg och 11 tkr för sänkt intern ränta. Socialnämndens ram har tillförts 1 000 tkr för förebyggande arbete. Ramen har ökats med 4 179 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. För befolkningsökning för första halvåret 2013 finns 3 011 tkr avsatta under det centrala anslagen. Ramen har även utökats med priskompensation på 1 289 tkr. För nytt boende inom handikappomsorgen finns 1 000 tkr avsatta centralt. CENTRALA ANSLAG Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2013 totalt 28 432 tkr, 2014 36 376 tkr och 2015 60 418 tkr. I de budgeterade beloppen ingår 2012 års lönekompensation som ännu inte förhandlats och fördelats till respektive nämnd. Detta motsvarar löneökning på 3,3 procent 2013, 3,5 procent 2014 och 3,5 procent 2015. Priskompensation motsvarande 3 procents prisökning på personalkostnadsandelen och 0,5 procent på övriga kostnader har fördelats till respektive nämnds ram 2013. För åren 2014 2015 finns en priskompensation avsatt centralt. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2013 finns 4 055 tkr budgeterade för bildningsnämnden och 3 011 tkr för socialnämnden. 2014 finns 3 619 tkr respektive 3 455 tkr avsatta och 2015 finns 2 056 tkr respektive 3 269 tkr avsatta. För befolkningstillväxt inom tekniska nämndens verksamhetsområde finns 2014 avsatt 297 tkr och 2015 530 tkr. Bildningsnämndens hyreshöjningar för nya lokaler har satts av som ett separat anslag. Anslaget uppgår 2013 till 4 611 tkr, 2014 till 4 210 tkr och 2015 till 6 234 tkr. För hyreshöjningar till följd av investeringar i idrottsplatser har 2013-2015 avsatts 300 tkr. För den nya idrottshallen finns 2 855 tkr avsatta för att täcka tillkommande hyreshöjningar och inventarier. För att täcka tillkommande kapitalkostnader i samband med investeringen GC-väg Barsebäck har 500 tkr årligen avsatts 2013 2015. 300 tkr finns avsatta för badplats i Vikhög och Barsebäck samt 2 500 tkr för reinvesteringar i verksamhetsfastigheter. Dessutom finns 660 tkr avsatta under de centrala anslagen för att täcka driftskostnader för fastigheterna Kävlinge Kilen 1 och 2 samt Bolagsgården. För att täcka kostnader för Microsoftlicenser finns 1 300 tkr budgeterade under de centrala anslagen. I budget för 2013 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 21

MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING på 16 000 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. Delar av anslaget kommer att användas för att täcka överförda resultat. Anslaget uppgår till 16 000 tkr både för 2014 och 2015. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende och 2013 beräknas kostnaden till 1 000 tkr. När boendet tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Från och med 2013 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 5 400 tkr jämfört med prognos 2012. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. INVESTERINGAR Investeringsbudgeten under perioden 2013 2015 uppgår till 302,7 mkr. Under perioden är de största investeringarna: Reinvesteringar verksamhetslokaler, 38 mkr Skola Löddeköpinge, 81 mkr Va-ledningar, 15 mkr Va-ledningar exploatering, 15 mkr Va-ledningar Kävlinge Östra Centrum, 10 mkr Om- och tillbyggnad av Ljungenskolan, 20 mkr. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Att tillföra 4 000 tkr till bildningsnämndens ram avseende följande poster: Höjning av elevbidraget förskola 2 000 tkr, årligen 2013 2015 Omsorg (förskola och fritids) på obekväma tider 750 tkr, årligen 2013 2015 Förstärkta insatser inom matematik i grundskolan 750 tkr, budgetåret 2013 Driftbidrag till it-investeringar 300 tkr, årligen 2013 2015 Kulturskolans musikverksamhet 200 tkr, årligen 2013 2015. DIREKTIV OCH UPPDRAG Kommunstyrelsen Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för förbättrad medborgardialog. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram olika möjligheter till att profilera oss som arbetsgivare exempelvis enligt modell för studentmedarbetare, trainee etc. Utredningen ska beakta möjligheten att bedriva projekten i samverkan exempelvis inom Malmö- Lundregionen eller enbart inom vår kommun. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna till semestertjänster inom skolans område. Utredningen ska belysa möjligheter, konsekvenser, intresse och försöksområden kan vara allt från enskilt arbetslag till skolenhet. Att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en plan för att se till att det finns färdiga detaljplaner när konjunkturen vänder. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda framtiden för vägföreningarna i kommunen. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att skapa en projektfond där en viss andel av den årliga kostnaden för kommunens flygresor avsätts, och där skolor och förskolor ges möjlighet att söka bidrag till lokala miljöprojekt. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten för ett utvecklat Resecentrum vid stationen i Kävlinge. Bildningsnämnden Att uppdra åt bildningsnämnden att föreslå breda strategier och strukturer samt en handlingsplan för ungdomars ökade delaktighet. Att uppdra åt bildningsnämnden att inom ramen för Framtidens Skola uppmärksamma de elever som lätt når kunskapskraven genom att de kontinuerligt utmanas och stimuleras i sitt lärande för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Samtliga nämnder Att uppdra åt samtliga nämnder att ta fram konkreta mål för servicekvalitet i form av bland annat tillgänglighet och bemötande i kontakten med kommunen. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT DIREKTIV OCH UPPDRAG Bildningsnämnden Uppdra åt bildningsnämnden att tillsammans med intresserade ungdomar undersöka lämpliga placeringar av skateboardramp i Löddeköpinge och Kävlinge. Utredningen ska även belysa olika utformning av skateboardramper samt möjlighet till extern medfinansiering och sponsring. Uppdra åt bildningsnämnden att utse en politisk styrgrupp samt formulera styrgruppens uppdrag. Styrgruppen ska rapportera till bildningsnämndens presidium. 22

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VÄRLDSEKONOMINS FÄRDRIKTNING ÄR OSÄKER Mycket talar för att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation när såväl hushåll som stater ska avveckla stora delar av de skulder man dragit på sig under de senaste decenniernas kreditexpansion, recessioner och efterföljande krishantering. Under 2012 års första kvartal dominerade stigande riskaptit och förbättrad framtidstro men under de senaste månaderna har förnyad oro tilltagit. Spaniens situation har accentuerat de allvarliga risker och utmaningar som euro-samarbetet måste hantera och från USA har konjunktursignalerna blivit mer blandade. Positivt är att Kina tillsammans med tillväxtekonomierna går mot en mjuklandning med bibehållen ganska hög tillväxt. Detta stöttar den globala ekonomin, men är inte tillräcklig för att lyfta världsekonomi. AKUT SPANIENKRIS KAN GE SPRIDNINGSEFFEKTER Problemen i Spanien har på kort tid förvärrats med uppreviderade budgetunderskott, ny fas av snabbt stigande arbetslöshet och ytterliggare fall för huspriserna. Det spanska banksystemet är på väg in i en kris som kommer kräva stöd från EMU och IMF. Detta tillsammans med situationen i Grekland sprider oro i Euro-zonen. Stort ansvar vilar på Tyskland som med relativt ordnade statsfinanser, god konkurrenskraft och stora bytesbalansöverskott håller uppe den genomsnittliga BNP-tillväxten i Euro-zonen. BNP föll i Euro-zonen under fjärde kvartalet 2011 och nedgången bedöms ha fortsatt under första kvartalet 2012. BNP förväntas minska med 0,6 procentenheter 2012 och 2013 förväntas en svag återhämtning med 0,8 procent. STIGANDE KONSUMTION STÖTTAR SVENSK EKONOMI Svensk ekonomi står emot krisen i Euro-zonen och BNP förväntas växa med 0,7 procent 2012 och med 1,9 procent 2013. Tillväxten drivs framförallt av hushållens konsumtion medan svag omvärldsefterfrågan gör att export och investeringar planar ut. Sverige är ett av de länder i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna vilket ger skäl för en relativt optimistisk tro om den svenska konjunkturen framöver. Dessutom är sparkvoten hög hos svenska hushåll vilket i ett optimistiskt läge ger utrymme för ökad konsumtion. FORTSATT LÅGA RÄNTOR OCH INFLATION UNDER RIKSBAN- KENS MÅL KPI-inflationstakten har fortsatt att falla snabbt och uppgick till 1,5 procent i mars. Sammantaget bedöms inflationen stanna på 1 1,5 procent under 2012. Riksbanken lämnade reporäntan och räntebanan oförändrad i april men flera banker och SKL prognostiserar en sänkning under 2012 med en oförändrad styrränta fram till sommaren 2013. Källa: Ekonomirapporten, SKL samt Nordic Outlook, SEB 24

KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultat under de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. För 2012 väntas resultaten bli goda för kommunerna, en bidragande orsak är återbetalning av försäkringspremier från AFA på sammantaget cirka 8 miljarder. Läget börjar dock se besvärligare ut inför 2013. Demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram beräknas leda till fallande resultat framöver. SKL gör bedömningen att trots att skatteunderlaget växer realt med i genomsnitt 1,3 procent under 2014 2016 räcker inte det för att täcka kostnader för en ökad volym och pris- och lönehöjningar för kommunsektorn totalt. Källa: Ekonomirapporten, SKL BNP-TILLVÄXT I PROCENT 2010 2011 2012 2013 Världen 5,3 3,9 3,6 4,1 USA 3,0 1,7 2,5 2,7 Kina 10,4 9,3 8,5 8,7 Euroområdet 1,9 1,5-0,6 0,8 Sverige 6,1 3,9 0,7 1,9 INFLATION I PROCENT (KPI) 2010 2011 2012 2013 USA 1,6 3,1 2,2 1,4 Euroområdet 1,6 2,7 2,4 1,4 Sverige 1,2 3,0 1,2 1,2 OECD 1,5 2,5 2,1 1,3 Källa: SEB, Nordic Outlook, maj 2012. KÄVLINGES BEFOLKNINGSUTVECKLING 2000-2011 OCH BEFOLKNINGSPROG- NOS 2012-2016 (ANTAL OCH PROCENT) NÅGOT SVAGARE BEFOLKNINGSUTVECKLING KOMMANDE ÅR 32 000 3,0% Prognosen för 2012 och 2013 är en ökning med omkring 300 invånare respektive år. Trots svagare utveckling 2011 med en ökning på 248 invånare (från 29 013 till 29 261) prognosteras en ökning med cirka 1 procent årligen under perioden 2012 2016. Den åldersgrupp som ökar procentuellt mest är gruppen 65-åringar och äldre medan man kan se att gruppen 0 5 åringar kommer att minska framöver. Den bedömning som gjorts av Statisticon AB, anlitat konsultföretag, har nerjusterats med 100 invånare under perioden som en följdeffekt av att befolkningsökningen för 2011 blev lägre än beräknat. Bostadsmarknaden är sval i hela regionen och även i Kävlinge. Nyproduktionen av bostäder står för närvarande stilla vilket leder till stor osäkerhet kring befolkningsutvecklingen. Positiva signaler kring konjunktur och arbetsmarknad krävs för att de planerade exploateringarna ska ta fart. Efterfrågan på hyreslägenheter hos KKB Fastigheter AB är dock fortsatt hög och 40 lägenheter färdigställdes på Kapellvägen i Kävlinge vid årsskiftet 2011/2012. Källa: Kävlinge kommun 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Antal invånare (vänster axel) Årlig % förändring (höger axel) Källa: SCB och prognossiffror från Statisticon AB. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I OLIKA ÅLDERSGRUPPER (ANTAL) 2010 2011 P 2012 P 2013 P 2014 P 2015 P 2016 0 år 51-19 -19-7 -7-4 -1 1 5 år -28-16 -2-20 -35 22-40 6 år 7 14 26-18 10-61 55 7 9 år 66 64 21 37 17 15-66 10 12 år 13 15 år 16 18 år 65-79 år 80 år w 44 47 74 52 55 18 34-59 0 23 44 44 67 48 43-53 -34-54 8 21 40 248 219 209 206 161 82 96-8 21 17 19 28 27 43 Källa: Faktiska siffror från SCB och prognossiffror från Statisticon AB. P=prognos BEFOLKNING PER TÄTORT OCH ORT (ANTAL) ORT 2007 2008 2009 2010 2011 Barsebäcksby 521 526 514 512 540 Barsebäckshamn 401 406 412 421 421 Dösjebro 833 847 851 849 848 Furulund 3 954 4 089 4 125 4 181 4 253 Hofterup/Ålstorp 3 300 3 346 3 414 3 432 3 419 Kävlinge 8 654 8 724 8 780 8 930 9 081 Lilla Harrie 272 288 315 328 332 Löddeköpinge 6 528 6 719 6 821 6 856 6 932 Stora Harrie 106 107 109 110 115 Södervidinge 141 141 138 137 134 Vikhög 80 87 86 83 99 Västra Karaby 201 209 211 217 209 Ålstorp 5 181 186 194 184 186 ARBETSLÖSHETEN ÖKAR Den öppna arbetslösheten på riksnivå är i mars 2012 4,5 procent, vilket är märkbart högre än motsvarande andel på 3,5 procent i mars 2011. Även andelen i program med aktivitetsstöd har ökat med 1,0 procentenhet från 3,0 procent till 4,0 procent. Skåne läns öppna arbetslöshet har gått från 4,0 procent till 5,4 procent under samma period, och andelen i program med aktivitetsstöd har ökat från 3,1 till 4,6 procent. Kävlinge kommuns statistik skiljer sig från både Skåne och rikets utfall: även om den öppna arbetslösheten har ökat från 2,1 procent till 3,0 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd ligger på 2,3 procent (mars 2011: 2,0 procent). Trots att Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18 24 år) har ökat från mars 2011 (2,4 procent) till mars 2012 (3,5 procent) är siffrorna klart lägre än Skånes och rikets nivåer. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock ökat från 3,8 procent mars 2011 till hela 9,1 procent i mars 2012. Källa: Arbetsförmedlingen KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen. Källa: Kävlinge kommun Landsbygd 2 574 2 580 2 668 2 773 2 692 TOTALT 27 746 28 255 28 638 29 013 29 261 Källa: SCB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 26

ARBETSLÖSHET (PROCENT) KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2011 MARS 2012 Arbetslösa 2,1 4,0 3,5 3,0 5,4 4,5 I program med aktivitetsstöd 2,0 3,1 3,0 2,3 4,6 4,0 Totalt 4,1 7,1 6,5 5,3 10,0 8,5 UNGDOMSARBETSLÖSHET (PROCENT, 18-24 ÅR) KÄVLINGE SKÅNE RIKET KÄVLINGE SKÅNE RIKET MARS 2011 MARS 2012 Arbetslösa 2,4 3,4 3,4 3,5 6,8 6,1 I program med aktivitetsstöd 3,8 6,8 6,3 9,1 13,6 11,1 Totalt 6,2 10,2 9,7 12,6 20,4 17,2 KÄNSLIGHETSANALYS +/- MKR +/- MKR 2013 1 kronor förändring i utdebitering 59,9 Löneförändring med 1 procent 6,6 Generell prisförändring med 1 procent 4,2 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 12,3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT KAPACITET Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. ERAT RESULTAT Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För 2012 prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 19,1 mkr. Detta innebär en positiv avvikelse på 9,3 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 9,8 mkr. Det budgeterade resultatet 2013 uppgår till 20,4 mkr. KOSTNADER OCH INTÄKTER En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2013 beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och uppgå till 1 233 mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen uppgår till 5 procent. Avskrivningarna har i budget 2013 beräknats till 47 mkr. NETTOKOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2012 till 99 procent. Budget 2013 innebär att relationstalet hamnar på 99 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos 2012 2015 budgeteras nyckeltalet till 99 procent. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT, MKR Årets resultat PROGNOS 2012 2012 2013 2014 2015 9,8 19,1 20,4 9,4 9,8 ÅRLIG UTVECKLING I PROCENT Skatteintäkter Nettokostnad 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 3,9 2,6 5,3 4,5 3,8 6,1 5,0 4,9 4,5 3,8 28

BALANSKRAV Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. INVESTERINGAR Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2013 till 92 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2012 prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 110 mkr. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten 2013 syns i tabellen nedan. Investeringsvolymen är omfattande under perioden 2013 2015. Investeringsvolymen kan bli justerad på grund av förändrad befolkningsutveckling, etablering av friskolor samt andra omvärldsfaktorer. NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTEINTÄKTER ÅRLIGEN MÅL, 98 PROCENT Nettokostnadsandel av skatteintäkter INVESTERINGAR, MKR 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 99,8 99,1 99,1 99,9 99,8 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Nettoinvesteringar 111,2 110,1 91,5 103,4 107,8 DELAR AV INVESTERINGS 2013, MKR Om- och tillbyggnad Ljungenskolan etapp 2 20,0 Reinvesteringar verksamhetslokaler 15,0 Va-ledningar 5,0 SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN AV INVESTERINGARNA Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2013 till 51 procent. I helårsprognosen 2012 uppgår självfinansieringsgraden till 55 procent. Den stora investeringsvolymen 2013 gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. SOLIDITET Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2013 uppgår till 81 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2013 på 38 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden 2013 2015 att vara långsamt stigande. KOMMUNALSKATT Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skattein- Va-ledningar exploatering 5,0 Va-ledningar exploatering Marbäck 5,0 SJÄLVFINANSIERINGSGRAD ÅRLIGEN, MÅL 100 PROCENT 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Självfinansieringsgrad 47 55 51 45 48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE täkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 245 mkr för budgetåret 2013. Det är en ökning med 63 mkr jämfört med helårsprognos 2012. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 58 mkr mellan helårsprognos 2012 och budget 2013. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kronor. Detta har under åren 2002 2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. RISK OCH KONTROLL Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. RÄNTERISK/FINANSNETTO Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2011 till 115 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars 2012 uppgick likviditeten till 85 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2013 att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. PENSIONER Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). FÖRVALTNING AV MEDEL AVSATTA FÖR FRAMTIDA PENSIONER Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2011 har det satts in totalt 168 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2011 till 310 mkr. RÄTTSLIG TVIST Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. MÅLAVSTÄMNING De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2013 och planåren 2014 2015: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2013 till 99 procent. Under perioden bokslut 2010 budgetåret 2013 uppgår nyckeltalet till 97 procent. Investeringarna ska till 100 procent skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 51 procent i budget 2013. För perioden bokslut 2010 budgetåret 2013 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 77 procent. Ingen permanent upplåning planeras för 2013 2014. Tillfälliga likviditetsbehov kräver dock en upplåning i form av en tillgänglig checkräkningskredit. Faktiska utfall för perioden 2012 2014 kommer att avgöra huruvida en permanent upplåning krävas 2015. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget 2013 gör att de finansiella nyckeltalen delvis uppnås. Under perioden helårsprognos 2012 planåret 2015 uppgår nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 99 procent. Nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppgår under samma period till 50 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. FRAMTIDSBEDÖMNING Svensk ekonomi står sig relativt sett stark jämfört med både Europa och övriga omvärlden. Svensk export och investeringar drabbas hårt av den svaga efterfrågan från omvärlden, men fortsatt konsumtion från hushållen bidrar till att svensk ekonomi trots allt växer, om än i blygsam omfattning. Skatteunderlagstillväxten är försvagad under perioden och det, i kombination med avvecklade statsbidrag (konjunkturstöd) samt stora investeringsbehov i kommunsektorn, tyder på försvagade resultat. Demografin påverkar kommunens ekonomi och vi ser stora likheter mellan Kävlinge kommun och övriga tillväxtregioner i Sverige. Under 2011 uppgick befolkningsökningstakten till 0,9 procent vilket är klart lägre än tidigare period, 2007 2010 på i genomsnitt 1,5 procent. Nyproduktionen av bostäder har avstannat vilket påverkar befolkningsutvecklingen negativt. Befolkningsökningstakten har stor betydelse för hur kommunens ekonomi utvecklas och framförallt utvecklingen inom Kävlinge Östra Centrum påverkar både kommande års investeringsbehov och den beräknade skatteunderlagstillväxten. Prognosen för perioden 2012 2015 ligger på i genomsnitt 1 procent årlig befolkningsökning vilket motsvarar cirka 300 invånare årligen. Befolkningen växer mest i åldergruppen 65 år och äldre. Under 2011 genomfördes en utredning kring kommunalekonomisk utjämning och Kävlinge tillhör de kommuner som riskerar att förlora utjämningsbidrag motsvarande drygt 16 mkr årligen. 30

Eventuella effekter av förändrat utjämningssystem har inte räknats med i budgetförutsättningarna för perioden. Kävlinge kommun har trots svagare skatteunderlagstillväxt, lägre befolkningsökningstakt och högre arbetslöshetssiffror en balanserad budget för 2013 2015. Resultatnivåerna ligger dock något i underkant för åren 2014 2015 i förhållande till uppsatta finansiell mål. Tryggheten är stor i kommunens ekonomi och det är viktigt att notera att en stabil kommunal verksamhet över tid, utan sparbeting i sämre tider, gagnar kommuninvånarna då verksamheterna får goda förutsättningar att leverera utlovad kvalitet. Investeringstakten ligger under kommande år på en högre nivå än tidigare och inriktas främst på utbyggnad inom grundskolan i Löddeköpinge och satsningar på utökade reinvesteringar i verksamhetslokaler samt upprustning av gator, torg och parkmiljöer. Med budgeterad investeringstakt kommer vi inte klara målen för självfinansiering men vi bedömer att inom nästa period komma tillbaka på normal investeringsnivå. Under 2013 fortsätter arbetet med implementering av ny styrmodell och systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet har hittills koncentrerats på att definiera vad våra gemensamma värdeord; Öppenhet, Engagemang och Utveckling betyder för våra medarbetare. Fokus läggs framöver på områdena God kommunikation Medborgarfokus Fortsatt goda resultat i våra verksamheter Varumärket Kävlinge kommun I enlighet med god ekonomisk hushållning är målsättningen att ge kommuninvånarna bästa möjliga service inom givna ramar. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef SOLIDITET I PROCENT 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Soliditet 78,3 80,8 81,2 81,4 81,6 - Tillgångsförändring - Förändring av eget kapital - inkl ansvarsförbindelse FINANSNETTO, MKR 2012 0,9 1,7 1,8 0,8 0,8 1,3 2,2 2,3 1,0 1,1 37,2 36,9 38,3 39,4 39,7 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Finansnetto 7,7 8,7 8,8 7,9 7,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDITET, MKR 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Likviditetsförändring -65,7-56,4-32,3-52,7-52,9 PENSIONER 2012 PROGNOS 2012 2013 2014 2015 Likviditetsförändring -65,7-56,4-32,3-52,7-52,9 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar MÅL RULLANDE FYRA-ÅRSPERIOD BOKSLUT 2011 98 % 97,5 % 99,1 % 100 % 77,3 % 51,5 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

32 VERKSAMHETSBERÄTTELSER

FRITID OCH KULTUR ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Allmän fritid- och kulturverksamhet Bibliotek Musikskola Kulturverkstad Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar FRAMTIDEN Den nya sporthallen på Korsbackaområdet har bidragit till bättre förutsättningar för idrottsföreningarna att bedriva sina verksamheter. Många av Kävlinges föreningar beskriver likväl att frågan om tillgången på lokaler fortsatt är viktig. Behovet av nya lokaler är störst i kommunens västra del. Föreningslivet har stor betydelse för kommuninvånarna. Tillgång och efterfrågan måste därför kopplas till kommunens tillväxt och hänsyn tas till förändringar i befolkningsstrukturen. Kulturpolitiken i Sverige förändras och för att ta del av kulturbidrag krävs nu ett aktivt samarbete med regionens kommuner och Kultur Skåne. Arbetet under 2013 kommer att bedrivas med utgångspunkt från den regionala kulturplanen, enligt den så kallade kulturportföljsmodellen. Olika former för möten med medborgare och föreningar stimulerar förutsättningarna för utveckling. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska mötas av en kultur och värdegrund som präglas av öppenhet, engagemang och utveckling, varför det fortsatta värdegrundsarbetet har en hög prioritet. Befolkningstillväxt och en kraftig ökning av antalet barn och ungdomar, innebär en ökad efterfrågan vad gäller samtliga verksamheter inom fritid och kultur. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och föreningar för en meningsfull fritid och kultur. Fritid och kultur ska utveckla former för brukardialog och ömsesidig kommunikation samt verka för ökad delaktighet och inflytande. Resultatet av den Folkhälsoenkät som genomfördes under våren kommer att vara vägledande för det fortsatta arbetet med ungdomskulturen och ungdomsverksamheten i kommunen. UTVECKLING Fritid och kulturs verksamheter bidrar till god folkhälsa, en faktor som också kan bidra till högre måluppfyllelsen inom bildningsnämndens övriga verksamhetsområden. En aktiv och stimulerande fritid har god inverkan både på individ och på samhälle. Fritid och kulturs verksamhetsgrenar ska utvecklas så att de förenar människor och medverkar till integration och inkludering samt att verksamheterna är öppna för alla - oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. En förutsättning för denna utveckling är ett kreativt samarbete mellan alla berörda parter. Att utveckla strukturer och systematik i kvalitetsarbetet är prioriterat. Det pågår förberedelser för att starta Meröppna bibliotek och genom bidrag från Regionen kommer ny teknik att förbättra och kvalitetssäkra de digitala visningarna i form av film och föreställningar på Kävlinge bibliotek - det så VERKSAMHETSBERÄTTELSER 33

kallade digitala visningsrummet. Kulturskolan planerar verksamhet för ett utökat antal elever, vilket innebär, att köerna bör kunna kortas väsentligt. Ett förändrat arbetssätt där fritidsledare blir mer mobila gör det möjligt att möta ungdomar på olika arenor. Fritidsgården på Stationshuset behåller sin musikinriktning och används för ledarledda aktiviteter i samarbete med musikföreningar. MEDARBETAREN Arbetet med att skapa en gemensam värdegrund och utveckla ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, engagemang och utveckling fortsätter. Gott bemötande, utvecklad kommunikation och samverkan ger mervärde och högre grad av tillfredsställelse i möten kring kultur och fritidskonsumtion. EKONOMI Ramen för verksamhetsområdet fritid och kultur uppgår till 43 956 tkr. Verksamhetsområdet har tillförts resurser, 200 tkr, avseende kulturskolans musikverksamhet. Översyn av föreningsbidragen pågår. MILJÖ Under 2013 prioriteras så långt möjligt miljövänliga val vid inköp. RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 215 471 212 359 212 659 209 667 - varav kf-intäkt 169 115 171 211 171 211 170 261 Kostnader -213 033-212 359-212 570-209 667 Resultat 2 438 0 89 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Mötas av en kultur och värdegrund, som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling Öppethållandetider i kommunens bibliotek utöver tiden 08-17 vardagar ökar. 11 tim Ha en god tillgänglighet och ett professionellt bemötande Index i Medborgarundersökningen avseende idrotts- och motionsanläggningar ökar. Index 58 KÄVLINGEBON GOD KVALITET Öka barns, elevers, ungdomars, föräldrars; brukares - möjligheter till delaktighet, inflytande och ansvar * * Inkl direktiv 2012 Index i Medborgarundersökningen avseende Kultur ökar. Index 54 Utveckla kvalitetsarbetet och kvalitetssäkra verksamheterna Andelen enheter, som upprättar årlig kvalitetsrapport ökar. 50 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER UTVECKLING ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ LIVSLÅNGT LÄRANDE Synliggöra och verka för ett vidgat och varierat utbud av fritids- och kulturmöjligheter * * Inkl direktiv 2012 Verka för att ha attraktiv förskola och skola Uppnå högre måluppfyllelse inom samtliga verksamheter * * Inkl direktiv 2012 Index i Medborgarundersökningen avseende tillgången på fritidsmöjligheter ökar. Index 55 34

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, intro-duktion och hur utvecklingssamtalen fungerar uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 9,0 ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en tiogradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till max 5,5 procent. 8,8 2,40 % Nyckeltal frisknärvaro. 31 % MEDARBETAREN AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en tiogradig skala. 9,0 TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 8,4 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en tiogradig skala. EKONOMI MILJÖ HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET STYRNING OCH KONTROLL LAND OCH VATTEN Nyttja lokaler på ett effektivt och ändamålsenligt sätt Säkerställa en god personalförsörjning Säkerställa god ekonomisk hushållning och en budget i balans Utbilda och verka för en hållbar utveckling Nyttjandegrad idrottshallar (relationen mellan disponibel tid och nyttjad tid). Budgetresultat (kontinuerliga uppföljningar). 90 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 35

FÖRSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskola Familjehus, öppen förskola Pedagogisk omsorg VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Utifrån nämndsmålen planerar chefer och tjänstemän för hur målen ska uppfyllas, genom att upprätta verksamhetsplaner som innehåller aktiviteter för att uppfylla de beslutade målen. Aktiviteterna struktureras och fördelas mellan medarbetarna i ett gemensamt system för verksamhetsplanering. Verksamhetsområdet har tillförts 4 000 tkr i höjd elevpeng, i syfte att öka personaltätheten. Verksamheterna kommer att arbeta aktivt för att rekrytera och behålla adekvat behörig personal. Under året pågår fortsatt tolkning och implementering av den reviderade läroplanen för förskolan. Stora målområden är i fokus såsom matematik samt naturvetenskap och teknik. Flera förskolor planerar en extern Qualisgranskning. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska mötas av en kultur och värdegrund som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling. Ett fortsatt värdegrundsarbetet kommer att prioriteras. Förskolans kvalitet ska bland annat utvecklas genom brukardialog och därmed också öka föräldrarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Kommunens förskolor arbetar med Qualisverktyget för kvalitetsutveckling med målsättningen att säkerställa god kvalitet genom en extern granskning. Uppföljning sker årligen bland annat via Qualis föräldraenkäter. Förskolornas presentationsmaterial ska utvecklas och ges en enhetlig utformning. UTVECKLING För samtliga verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde finns gemensamt prioriterade strategier; kultur och värdegrundsskapande, kommunikation och kvalitet. Därutöver ska förskolan arbeta med prioriterade målområden utifrån den reviderade läroplanen Vi ska uppnå högre måluppfyllelse inom verksamheten genom ett fortsatt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet som är ett prioriterat utvecklingsområde. Personalen i förskolan får kompetensutveckling för att öka kunskap och medvetenhet om arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolan, matematik och dokumentation av barns lärande och utveckling. IT som ett pedagogiskt verktyg i förskola och skola kräver resurser och kompetensutveckling. Utbildning för all personal i praktisk information och media pågår. MEDARBETAREN Att utveckla förskoleverksamheten med utgångspunkt från den nya skollagen och den reviderade läroplanen, kräver ett aktivt ledarskap och en uppdragsförtrogenhet bland de anställda. Detta sker genom det systematiska kvalitetsarbetet, där uppföljning och utvärdering är grunden för vad som ska prioriteras och vilka insatser som behövs. Förskolecheferna har påbörjat en processledarutbildning, vilken fortgår under innevarande år. Detta ska bland annat ge dem 36

bättre verktyg att leda förändringsarbete. Verksamheterna kommer att arbeta aktivt för att rekrytera och behålla adekvat behörig personal, bland annat för att möta kravet på legitimation för förskollärare. Nyckeltal avseende total sjukfrånvaro får uppgå till max 5,5 procent. Förskolan redovisar en nivå på 5,3 procent, vilket innebär att det blir fortsatt viktigt att arbeta förebyggande utifrån arbetsmiljöaspekter. EKONOMI Ramen för verksamhetsområdet förskola uppgår till 169 756 tkr. Verksamhetsområdet har tillförts 4 000 tkr för höjd elevpeng inom förskolan och 750 tkr för omsorg på obekväma tider. Barnantalet minskar något vilket innebär att verksamheten också minskar i omfång. Antalet inskrivna barn i förskolan baseras på kommunens befolkningsprognos samt en nyttjandegrad på 88 procent. MILJÖ Förskolorna strävar efter att uppnå de nationella och internationella kriterierna för miljöcertifiering enligt Grön Flagg. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som utfärdar certfikat. Den reviderade läroplanens lärandemål avseende miljö och hållbar utveckling implementeras i verksamheten. På varje förskola finns miljöombud. RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 215 471 212 359 212 659 209 667 - varav kf-intäkt 169 115 171 211 171 211 174 440 Kostnader -213 033-212 359-212 570-209 667 Resultat 2 438 0 89 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Mötas av en kultur och värdegrund, som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling Andelen föräldrar, som anser att Personalen engagerar sig i mitt barn ökar. 90,4 % Ha en god tillgänglighet och ett professionellt bemötande Andelen barn, som har erbjudits plats inom förskoleverksamheten inom önskat placeringsdatum ökar. 65 % KÄVLINGEBON GOD KVALITET Öka barns, elevers, ungdomars, föräldrars; brukares - möjligheter till delaktighet, inflytande och ansvar * * Inkl direktiv 2012 Utveckla kvalitetsarbetet och kvalitetssäkra verksamheterna Andelen föräldrar, som anger att Jag får vara med och påverka, hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande ökar. Andelen föräldrar, som anger, att de totalt sett är nöjda med barnens förskola ökar. Antalet enheter, som efter extern granskning, kvalitetscertifieras ökar. 60,7 % 91,3 % 8 enheter UTVECKLING ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ LIVSLÅNGT LÄRANDE Synliggöra och verka för ett vidgat och varierat utbud av fritids- och kulturmöjligheter * * Inkl direktiv 2012 Verka för att ha attraktiv förskola och skola Uppnå högre måluppfyllelse inom samtliga verksamheter * * Inkl direktiv 2012 Andelen föräldrar, som uppger att Jag rekommenderar mina vänner att placera sina barn i vår förskola ökar. Andelen föräldrar, som anser att Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn ökar. 85,3 % 88,5 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 37

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtalen fungerar uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 8,7 MEDARBETAREN ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en tiogradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till max 5,5 procent. 8,4 5,32 % Nyckeltal frisknärvaro. 31 % Index i medarbetarenkäten avseende aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en tiogradig skala. 8,2 TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 8,7 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en tiogradig skala. 8,4 EKONOMI HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET STYRNING OCH KONTROLL Nyttja lokaler på ett effektivt och ändamålsenligt sätt Säkerställa en god personalförsörjning Säkerställa god ekonomisk hushållning och en budget i balans Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ökar. Budgetresultat (kontinuerliga uppföljningar). 45 % MILJÖ VERKSAMHETSBERÄTTELSER LAND OCH VATTEN Utbilda och verka för en hållbar utveckling Andelen enheter inom förskolan med Grön Flaggcertifiering ökar. 12 % 38

GRUNDSKOLEVERKSAMHET ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Förskoleklass Grundskola Fritidshem Fritidsklubb Grundsärskola FRAMTIDEN Processarbetet med uttagna fokusområden avseende Framtidens skola fortsätter kontinuerligt enligt den handlingsplan som är framtagen. Avgörande är att eleverna i all verksamhet utmanas utifrån sina förutsättningar och att elevernas inflytande och ansvar ytterst ska bidra till ökad måluppfyllelse genom förståelse av sin egen lärprocess. Tyngdpunkten ligger på en utvecklad förståelse av uppdraget hos medarbetarna där höga förväntningar och ett aktivt ledarskap är väl kända och identifierade framgångsfaktorer. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska mötas av en kultur och värdegrund som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling. Indikatorn (Qualis) påvisar ett resultat på 86,4 procent nöjdhet ur ett elevperspektiv, utifrån påståendet jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig och hjälper mig, ett resultat som kan förbättras. Det fortsatta kvalitetsarbetet ska leda till att elever och föräldrars delaktighet ska öka, där föräldrar via Qualis uttrycker en påverkansmöjlighet på 50,1 procent. Elevernas påverkansmöjlighet utifrån SKL:s portalenkät (åk 5 och åk 8) ligger på 86 procent. Att fortsättningsvis verka för en attraktiv skola där andelen elever som uppger att jag kan rekommendera min skola till mina kompisar ligger på 79,4 procent innebär en utmaning för våra skolor där inflytande och delaktighet blir en viktig påverkansfaktor. UTVECKLING Utifrån perspektivet livslångt lärande är det yttersta målet att ständigt arbeta med ökad måluppfyllelse i alla ämnen. Härvidlag mäter vi, utöver det som mäts nationellt, vid två tillfällen per år aktuell indikation på måluppfyllelse i respektive ämne. När det gäller våra meritvärden och därmed fullständig behörighet till gymnasieskolan ser vi en positiv förflyttning när det gäller våra 7 9 skolor från ett resultat på 191,3 till 206 på Korsbackaskolan och från 219,1 till 231,4 för Tolvåkerskolan. MEDARBETAREN Att utveckla en verksamhet kräver god uppdragsförtrogenhet hos alla medarbetare. I det arbetet är ett aktivt ledarskap av stor betydelse. Ett ledarskap som kännetecknas av öppenhet och engagemang och en förmåga att ta till vara medarbetarens resurser, har stor betydelse för att utveckla en organisation. En gynnsam kompetensutveckling är en viktig strategi i att säkerställa det man vill uppnå i organisationen och ett index på 8,0 på en tiogradig skala kräver fortsatta insatser på den vägen. Nyckeltal avseende total sjukfrånvaro får uppgå till max 5,5 procent. Grundskolan redovisar en nivå på 3,39 procent, vilket innebär att det blir fortsatt viktigt att arbeta förebyggande utifrån arbetsmiljöaspekter. EKONOMI Ramen för verksamhetsområdet grundskola uppgår till 327 853 tkr. Verksamhetsområdet har tillförts resurser, 1 500 tkr, avseende matematiksatsningar. Ramen har minskats med 300 tkr avseende skolprojektledare. Grundskolans volymer ökar under 2013 vilket innebär en ökad kostnad för verksamhetsområdet. I ramen har också inarbetats resurser för biträdande rektor på Korsbackaskolan. Elevtalen i grundskolan baseras på befolkningsprognosen. MILJÖ Läroplanen LGR-11 med avseende på miljö och hållbar utveckling lägger grunden för ett viktigt och angeläget arbete för att medvetandegöra våra elever om betydelsen av att göra aktiva miljö val nu och i framtiden. Härvidlag har vi en indikator som tydliggör att andelen grundskolor som har Grön Flagg certifiering ska öka där vi idag har 45 procent av våra skolor certifierade. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 39

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 348 685 344 321 345 321 359 900 - varav kf-intäkt 307 437 314 128 314 128 333 819 Kostnader -351 731-344 321-346 166-359 900 Resultat -3 046 0-845 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Mötas av en kultur och värdegrund, som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling Andelen elever, som anger Jag tycker, att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig ökar. 86,4 % Ha en god tillgänglighet och ett professionellt bemötande Andelen elever, som anser att Mina lärare är kunniga ökar. 92,2 % GOD KVALITET Öka barns, elevers, ungdomars, föräldrars; brukares - möjligheter till delaktighet, inflytande och ansvar * * Inkl direktiv 2012 Andelen föräldrar, som uppger att Jag har inflytande över de delar av verksamheten, som jag är berörd av ökar. Andelen elever som instämmer i påståendet Jag får vara med och bestämma om det vi gör på fritidshemmet ökar. Andelen elever som uppger Att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ökar. 50,1 % 84 % 86 % KÄVLINGEBON Utveckla kvalitetsarbetet och kvalitetssäkra verksamheterna Andelen elever, som anger, att de totalt sett är nöjda med sin skola ökar. Andelen föräldrar, som anger, att de totalt sett är nöjda med sitt barns skola ökar. Antalet enheter, som efter extern granskning, kvalitetscertifieras ökar. 87,6 % 86,5 % 3 enheter Synliggöra och verka för ett vidgat och varierat utbud av fritids- och kulturmöjligheter * * Inkl direktiv 2012 ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Verka för att ha attraktiv förskola och skola Andelen elever, som uppger att Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola ökar. Andelen föräldrar, som anser att Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan ökar. 79,4 % 80,9 % Andelen föräldrar som anger sig vara Totalt sett nöjd med den omsorg deras barn får på fritidshemmet ökar. 93 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER UTVECKLING LIVSLÅNGT LÄRANDE Uppnå högre måluppfyllelse inom samtliga verksamheter * * Inkl direktiv 2012 Andelen elever, som uppger att de trivs i skolan ökar. Andelen elever, som anser att de når bra studieresultat ökar. Genomsnittligt meritvärde ökar. Andelen elever, som anser det man gör på fritidshemmet är roligt och intressant ökar. 89,7 % 84,5 % 216,2 91 % 40

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING UTVECKLING (FORTS.) LIVSLÅNGT LÄRANDE (FORTS.) Uppnå högre måluppfyllelse inom samtliga verksamheter * * Inkl direktiv 2012 Andelen elever, som minst uppnår godkända kravnivåer på de nationella ämnesproven ökar. År 3 Ma 86 % År 3 Sv 89 % År 6 Ma 88 % År 6 Sv 87 % År 6 En 92 % År 9 Ma 80 % År 9 Sv 97 % År 9 En 99 % År 9 NO 88 % FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, intro-duktion och hur utvecklingssamtalen fungerar uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 7,6 MEDARBETAREN ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en tiogradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till max 5,5 procent. 8,3 3,39 % Nyckeltal frisknärvaro. 31 % Index i medarbetarenkäten avseende aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en tiogradig skala. 8,3 TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en tiogradig skala. 8,0 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en tiogradig skala. 6,7 EKONOMI MILJÖ HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET STYRNING OCH KONTROLL LAND OCH VATTEN Nyttja lokaler på ett effektivt och ändamålsenligt sätt Säkerställa en god personalförsörjning Säkerställa god ekonomisk hushållning och en budget i balans Utbilda och verka för en hållbar utveckling Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ökar. Budgetresultat (kontinuerliga uppföljningar). Andelen grundskolor, som har Grön Flaggcertifiering ökar. 89,4 % 45 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 41

HANDIKAPPOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Bostad med särskild service Daglig verksamhet Korttidsvistelse Korttidstillsyn Mobilt boendestöd Ledsagare/kontaktperson Avlösare i hemmet/ familjehem Personlig assistent Socialpsykiatri FRAMTIDEN UTVECKLING Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag där kommunen har speciell skyldighet att stödja brukaren att leva så självständigt som möjligt. Handikappomsorgen ska fortsätta anpassa och utveckla insatserna så att alla beslut även i fortsättningen kan verkställas inom angiven tid. Målgrupperna inom handikappomsorgen utökas och verksamheten ska utvecklas så att rätt insats kan möta varje individ. EKONOMI Handikappomsorgens budgetram för 2013 omfattar 87 457 tkr. De flesta beslutade insatser som utförs sker inom kommunen men några platser köps varje år från privat utförare eller annan kommun. Brukare med personlig assistans enligt LSS har laglig rätt att välja vem som ska utföra tjänsten. Handikappomsorgen ska ha en tydlig ekonomisk styrning och antal enheter som ersätts efter brukarens behov (resursfördelning) ska öka. Verksamhetens arbetsmetoder ska vara verksamhetsinriktade och kostnadseffektiva. Under året ska fokus läggas på att analysera metoderna. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Nya diagnoser inom personkretsen ställer krav på nya boendeformer och sysselsättning. Med fler brukare sätts fokus på vidareutveckling av insatser, som i första hand ska erbjudas inom kommunen. Allt äldre brukare medför kommande planering av äldreboende inom LSS. KÄVLINGEBON Varje brukare med stöd och service från handikappomsorgen, ska genom kvalitetsgarantier ha god kännedom om vad de kan förvänta av insatsen. Dialogen mellan brukaren och kommunen ska vara god och brukaren ska ha en hög känsla av möjlighet till inflytande och delaktighet i insatsens utförande. Upplevelsen mäts genom brukarenkäter. För att ge en god kvalitet i utförandet krävs ständig ansträngning i att ge brukaren ett gott bemötande och god tillgänglighet till verksamheten. Fokus sätts på att förbättra svarstiden för e- post och telefonkontakt med handläggare. Brukarnas upplevelse av ett gott bemötande ska ytterligare förbättras och mäts genom enkäter. MEDARBETAREN Kulturen i handikappomsorgen ska präglas av kommunens värdegrund vilket i förlängningen ger ett gott arbetsklimat och bästa stöd och service till brukaren. Personalen ska ha rätt kompetens och ha god kännedom om sitt uppdrag. Fokus sätts på kompetenshöjande insatser och verksamheten ska ta fram minst tre områden med spetskompetens. Genom medarbetarenkäten ska personalens upplevelse av sitt arbete mätas och tillsammans med sjuk-/frisktal ge en bild av goda förhållanden. MILJÖ Handikappomsorgen präglas av långsiktig hållbar utveckling. 100 procent av nyinköpta/-leasade kommunala personbilar ska vara klassade som miljöbilar enligt statens definition. 42

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 94 020 73 632 73 632 76 400 - varav kf-intäkt 79 444 83 218 83 218 87 457 Kostnader -96 785-73 632-76 632-76 400 Resultat - 2765 0-3 000 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING KÄVLINGEBOR ENGAGERADE KÄVLINGEBOR GOD KVALITET Socialtjänsten har en god dialog med sina kunder. Socialtjänsten har ett gott bemötande och en god tillgänglighet I brukarenkäter mäta ökad känsla av inflytande och delaktighet för: SP Boendestöd på skala 1 10 Boende och DV på skala ja-nej Indikatorer ur KKiK ska förbättras: Svarstid e-post inom 2 dagar Tillgänglighet (kontakt med handläggare) på telefon. Inflyt: 6,47 Inflyt och delakt: 69 % ja 84 % 50 % I brukarenkäter mäta ökad känsla av gott bemötande för: Boendestöd på skala 1 10 7,5 UTVECKLING SOCIAL TRYGGHET Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Antalet ej verkställda beslut inom handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 0 Socialtjänstens personal har god uppdragsförtrogenhet. MEDARBETAREN FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende uppdraget ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.7 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 8,3 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 43

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING Kommunens värdegrund präglar kulturen inom socialtjänsten. Energiläckaget inom Nuvarande i Kulturmätningen ska vara högst 10 % i varje verksamhet, eller bibehållas om värdet är lägre. 12 % ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.5 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. Nyckeltal för total sjukfrånvaro ska i varje verksamhet uppgå till högst 5 %, eller sjunka om värdet är lägre Nyckeltal frisknärvaro ska i varje verksamhet uppgå till minst 34 %, eller öka om värdet är lägre. 8,3 4,57 % 34 % MEDARBETAREN (FORTS.) AKTIVT LEDARSKAP TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Socialtjänstens personal har rätt kompetens och behörighet för sitt uppdrag. Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.2 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 100 % av de anställda ska ha en individuell utvecklingsplan (innehåller kompetensutveckling) Andelen baspersonal med adekvat grundutbildning enligt lokal definition ska uppgå till 95 % Varje verksamhet ska ta fram minst 3 spetskompetens-områden Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.3 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 8.0 Start 2013 91 % 0 7,75 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.1 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 7,9 VERKSAMHETSBERÄTTELSER EKONOMI MILJÖ HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET LAND OCH VATTEN Socialtjänsten har en tydlig ekonomisk styrning. Socialtjänsten använder metoder som är verksamhetsinriktade och kostnadseffektiva. Socialtjänstens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. Se central indikator: 100 % av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition Antal enheter som har resursfördelning ska öka. Varje verksamhet ska göra minst en processbeskrivning. Andelen matsvinn ska minska med 25 % av föregående års resultat. 100 % av socialtjänstens nyinköpta/leasade personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 9 enheter Start 2013 Start 2012 83 % 44

HEMVÅRD ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Anhörigstöd Boende Dagcentraler Dagverksamhet Hjälp i hemmet Hälso- och sjukvård FRAMTIDEN Hemvården står inför flera utmaningar i framtiden! Andelen äldre ökar med förväntat ökat behov av resurser. Nationellt kommer nya krav på bemanning vilket också minskar kommunens självbestämmande. Samtidigt måste attraktiviteten som arbetsgivare öka då färre söker utbildning inom vården. KÄVLINGEBON Alla vårdtagare med stöd och service ska mötas av ett gott bemötande och ha god tillgänglighet till vården. Det ska finnas en god dialog där den enskildes möjligheter att påverka sin situation och de tjänster som används är viktig. Satsningar ska göras för att förenkla kontakten med handläggare. Vårdtagarens upplevelse av hemvårdens insatser ska fortsätta att utvecklas och tas tillvara genom brukarenkäter. UTVECKLING Hemvården ansvarar för att tillgodose behovet av boende, service, daglig tillsyn, gemensamma aktiviteter, hemsjukvård och förflyttningsmöjligheter hos personer som till följd av sjukdom eller funktionshinder har svårt att tillgodose dessa behov själv. Genom riktade insatser till prioriterade grupper ska det förebyggande arbetet främjas, till exempel genom hemrehabilitering, kost och nutrition samt förebyggande hembesök. Ett fortsatt kvalitetsarbete ska ge ständiga förbättringar så att den enskilde ges möjlighet leva så självständigt som möjligt. Utvecklingen ska följa behoven så att alla beslut även i fortsättningen kan verkställas inom tillfredställande tid. MEDARBETAREN Kulturen i hemvården ska präglas av kommunens värdegrund vilket i förlängningen ger ett gott arbetsklimat och bästa stöd och service till kommunens seniorer. Personalen ska ha rätt kompetens och ha god kännedom om sitt uppdrag. Fokus sätts på kompetenshöjande insatser och verksamheten ska ta fram minst tre karriärvägar för undersköterskor. Genom medarbetarenkäten ska personalens upplevelse av sitt arbete mätas och tillsammans med sjuk-/frisktal ge en bild av goda förhållanden. EKONOMI Hemvårdens budgetram för 2013 omfattar 189 802 tkr. Alla tjänster utförs av kommunen utom servicetjänster där vårdtagaren själv har möjlighet att välja godkända företag och kommunen. För att möta framtiden då andelen äldre blir fler i kommunen krävs fortsatt kostnadseffektiva verksamheter med god kvalitet inom hemvården. En fortsatt utveckling av bland annat fördelning av resurser efter vårdtagarens behov är viktig för den ekonomiska styrningen. MILJÖ Hemvården präglas av långsiktig hållbar utveckling. 100 procent av nyinköpta/- leasade kommunala personbilar ska vara klassade som miljöbilar enligt statens definition. Andelen klimatsmarta måltider och ekologiska livsmedel ska öka. Andelen mat som slängs, både på grund av att det producerats mer än behovet samt rester från tallrik, ska minska och matavfallet ska återvinnas. Matsedlarna ska anpassas efter säsong. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 45

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 184 314 190 556 190 556 193 800 - varav kf-intäkt 167 491 185 843 185 843 189 802 Kostnader -181 319-190 556-189 056-193 800 Resultat 2 995 0 1 500 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING I brukarenkäter mäta ökad känsla av inflytande och delaktighet för: Korttid på skala 1 10 Inflyt: 8,24 Delakt: 7,69 KÄVLINGEBOR ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Socialtjänsten har en god dialog med sina kunder. Nattpatrullen på skala 1 10 Ny indikator skapas ur ändrad SoS brukarundersökning äldre 2012. Ny indikator skapas ur ändrad SoS brukarundersökning äldre 2012. Inflyt: 7,56 Start 2013 Start 2013 GOD KVALITET Socialtjänsten har ett gott bemötande och en god tillgänglighet. Indikatorer ur KKiK ska förbättras. Svarstid e-post inom 2 dagar Tillgänglighet (kontakt med handläggare) på telefon. 84 % 42 % UTVECKLING SOCIAL TRYGGHET Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Antalet ej verkställda beslut inom hemvården som ger sanktionsavgift är 0. 0 Socialtjänstens personal har god uppdragsförtrogenhet. MEDARBETAREN VERKSAMHETSBERÄTTELSER FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende förståelse för uppdraget ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.7 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 8,48 46

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING Kommunens värdegrund präglar kulturen inom socialtjänsten. Energiläckaget inom Nuvarande i Kulturmätningen ska vara högst 10 % i varje verksamhet, eller bibehållas om värdet är lägre. 8 % ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.5 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. Nyckeltal för total sjukfrånvaro ska i varje verksamhet uppgå till högst 5 %, eller sjunka om värdet är lägre Nyckeltal frisknärvaro ska i varje verksamhet uppgå till minst 34 %, eller öka om värdet är lägre. 8,5 5,36 % 34 % MEDARBETAREN (FORTS.) AKTIVT LEDARSKAP TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Socialtjänstens personal har rätt kompetens och behörighet för sitt uppdrag. Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.2 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 100 % av de anställda ska ha en individuell utvecklingsplan (innehåller kompetensutveckling). Andel baspersonal med adekvat grundutbildning enligt SoS Öppna jämförelser ska uppgå till 80 %. Varje verksamhet ska ta fram minst 3 spetskompetens-områden Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.3 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 8,2 Start 2013 65 % 0 8,0 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.1 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 8,1 EKONOMI MILJÖ HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET LAND OCH VATTEN ENERGI OCH TRANSPORT Socialtjänsten har en tydlig ekonomisk styrning. Socialtjänsten använder metoder som är verksamhetsinriktade och kostnadseffektiva. Socialtjänstens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. Se central indikator: 100 % av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition Antal enheter som har resursfördelning ska öka. Varje verksamhet ska göra minst en processbeskrivning. Andelen matsvinn ska minska med 25 % av föregående års resultat. 100 % av socialtjänstens nyinköpta/leasade personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 21 enheter Start 2013 Start 2013 83 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 47

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG ANSVARIG NÄMND: SOCIALNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Alkoholutskänkning Behandlingsarbete enligt LVU, LVM och SOL Ekonomiskt bistånd Ensamkommande flyktingbarn Familjerådgivning Familjerättsliga frågor Fältverksamhet Kriscentrum för män, kvinnor och barn Myndighetsutövning gällande LVU och LVM Social jour Social rådgivning Utredningsarbete enligt LVU, LVM och SOL VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Samhällets utveckling påverkar i hög grad behovet av stöd och hjälp av individ- och familjeomsorgen. Fortsatt oro på finans- och arbetsmarknaden kommer att fortsätta ge effekter på invånarnas beroende av ekonomiskt bistånd. Oron återspeglar sig även inom barnoch ungdomsvården samt missbruksvården. Neuropsykiatriska diagnoser (ADD, ADHD, Asperberger) ökar och kommer att ställa allt större krav på socialtjänsten att stötta och hjälpa till ett så normalt liv som möjligt. KÄVLINGEBON Förhållningssättet mot kävlingebon ska präglas av ett gott bemötande och god tillgänglighet för kommuninvånaren. Individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta förbättra kontaktmöjligheten med handläggare per telefon och e-post. En tidig kontakt underlättar för att undvika långvarigt stöd från verksamheten. Dialogen med klienten ska kännetecknas av att handläggaren har förmedlat förståelse för fattade beslut och klienten känner sig lyssnad på. Bemötandet ska mätas genom enkäter, som tidigare fått mycket goda resultat. UTVECKLING Individ- och familjeomsorgen verksamhet ska ge stöd och hjälp till kommuninvånare i sociala frågor. Den enskilde ska ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Verksamhetens arbetssätt ska sätta fokus på att ungdomar som en gång varit i kontakt med insatser från individ- och familjeomsorgen inte återkommer. I arbetet med ekonomiskt bistånd är verksamhetens huvuduppgift att hjälpa klienten att klara ekonomin på egen hand så att bidragstiden blir så kort som möjligt. MEDARBETAREN Kulturen inom individ- och familjeomsorgen ska präglas av kommunens värdegrund vilket i förlängningen innebär ett gott arbetsklimat och bästa stöd och service till kommuninvånaren. Personalen ska ha rätt kompetens och ha god kännedom om sitt uppdrag. Ett samhälle i ständig förändring kräver kontinuerlig fortbildning för att fatta rätt beslut och möta klienten i rätt behandling. Genom medarbetarenkäten ska personalens upplevelse av sitt arbete mätas och tillsammans med sjuk-/frisktal ge en bild av goda förhållanden. EKONOMI Individ- och familjeomsorgens budgetram för 2013 omfattar 49 123 tkr. Verksamheten omfattar dels handläggande myndighet men också personal för förebyggande insatser och behandling. En del beslutade insatser köps av annan utförare. Målsättningen är att använda metoder i arbetet med myndighetsutövning och behandlingsarbete som gynnar klienterna och som samtidigt är kostnadseffektiva. Under året ska fokus läggas på att analysera metoderna. MILJÖ Individ- och familjeomsorgsavdelningens strävan är att, där möjlighet finns, använda och utnyttja det mest miljövänliga alternativet. 100 procent av nyinköpta/-leasade kommunala personbilar ska vara klassade som miljöbilar enligt statens definition. 48

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 50 939 50 957 50 957 50 500 - varav kf-intäkt 45 185 47 422 47 422 49 123 Kostnader -54 912-50 957-53 157-50 500 Resultat -3 973 0-2 200 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING KÄVLINGEBON GOD KVALITET Socialtjänsten har ett gott bemötande och en god tillgänglighet. Indikatorer ur KKiK ska förbättras: Svarstid e-post inom 2 dagar Tillgänglighet (kontakt med handläggare) på telefon. I brukarenkäter mäta ökad känsla av gott bemötande för: Ekonomi på skala 0 100 % Familjerätt på skala 1 5 Utredningsgrupp på skala 1 5 66 % 33 % 91 % 4,54 4,30 UTVECKLING SOCIAL TRYGGHET Socialtjänstens kvalitetsarbete ger ständiga förbättringar. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Den genomsnittliga tiden för hushållens ekonomiska bistånd ska understiga medelvärdet för riket. Andelen ej återaktualiserade ungdomar (13 20 år) ett år efter kontakt, ska årligen öka Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Riket 6,6 mån, Kävlinge 4,7 mån 60 % 20 st Socialtjänstens personal har god uppdragsförtrogenhet. MEDARBETAREN FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Kommunens värdegrund präglar kulturen inom socialtjänsten. Index i medarbetarenkäten avseende förståelse för uppdraget ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.7 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. Energiläckaget inom Nuvarande i Kulturmätningen ska vara högst 10 % i varje verksamhet, eller bibehållas om värdet är lägre. 7,18 27 % ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.5 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. Nyckeltal för total sjukfrånvaro ska i varje verksamhet uppgå till högst 5 %, eller sjunka om värdet är lägre. Nyckeltal frisknärvaro ska i varje verksamhet uppgå till minst 34 %, eller öka om värdet är lägre. 7,2 5,52 % 34 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 49

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.2 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 7,3 MEDARBETAREN (FORTS.) TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Socialtjänstens personal har rätt kompetens och behörighet för sitt uppdrag. Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. 100 % av de anställda ska ha en individuell utvecklingsplan (innehåller kompetensutveckling). Andel socialsekreterare med socionomexamen ska uppgå till 100 %. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.3 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 100 % 100 % 6,56 TYDLIG LÖNEPOLITIK Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik ska i varje verksamhet uppgå till minst 8.1 på en 10-gradig skala, eller öka om värdet är högre. 6,2 EKONOMI HELHETSSYN OCH LÅNGSIKTIGHET Socialtjänsten använder metoder som är verksamhetsinriktade och kostnadseffektiva. Varje verksamhet ska göra minst en processbeskrivning. Start 2013 MILJÖ VERKSAMHETSBERÄTTELSER ENERGI OCH TRANSPORT 100 % av socialtjänstens nyinköpta/leasade personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 83 % 50

INFRASTRUKTUR OCH TEKNISK SERVICE ANSVARIG NÄMND: TEKNISKA NÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Väghållning, park och grönområde Fastighet Vatten och avlopp Avfall FRAMTIDEN FASTIGHETER I takt med en ökad befolkning kommer nya behov av verksamhetslokaler som till exempel utökning av skollokaler och förskolor (ombyggnad av Ljungenskolan och tillbyggnad av Ljunggården). För att kunna fastställa status på fastigheternas underhållsbehov ska ett underhållsprogram driftsättas. Ansvaret för lokalvård och markskötsel har övergått till fastighetsavdelningen under 2012. Den fortsatta skötseln av fastighetsmark kommer att utföras av extern entreprenör vilken upphandlas tillsammans med gata/park/avfall. GATA/PARK/AVFALL Under hösten 2012 pågår upphandling av skötselentreprenad för den västra delen av kommunen. Ett eventuellt införande beräknas till 1 april 2013. Entreprenaden omfattar sommar- och vinterunderhåll av gator och parker. Delar av Kvarngatan byggs om för att öka trafiksäkerheten och ge mer utrymme till gående och cyklister. Det kommer även att kunna erbjudas parkeringsplatser längs med Kvarngatan på några sträckor. Även upprustning av Kyrkparken planeras. Åtgärder mot erosion på Koggavägen i Barsebäcks hamn planeras under året samtidigt som en utredning för att kartlägga det framtida behovet av åtgärder i kustzonen ska tas fram. GC-vägen från Löddeköpinge till Barsebäcks by och Barsebäcks hamn färdigställs under 2012/2013. På renhållningssidan har matavfallsinsamlingen påbörjats för några utvalda områden. VATTEN OCH AVLOPP VA-avdelningen kommer att fortsätta sitt arbete med effektivisering och optimering av driften vid avloppsreningsverket, både ur ekonomisk, teknisk och drift säkerhets mässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö och ökad driftsäkerhet. VA-avdelningen avser att fortsätta underhållsarbete och förnyelse av befintligt ledningsnät. Detta kommer också att innebära stora framtida investeringsbehov. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska uppleva en attraktiv och säker kommun som satsar på vackra miljöer såsom välskötta lekplatser, skolgårdar och parker. Den tekniska servicen och infrastrukturen ska tillgodose invånarnas krav på tillförlitlighet och säkerhet. UTVECKLING FASTIGHETER Nya effektivare uppvärmningssätt för lokaler utvecklas, till exempel geovärme, solfångare etcetera. Detta kommer fram över att beaktas vid nybyggnad av lokaler. Injustering av värmesystem i syfte att minska energiförbrukningen pågår och kommer att fortgå de närmaste åren. Stora delar av fastighetsbeståndet är nu av en sådan ålder att de VERKSAMHETSBERÄTTELSER 51

tekniska systemen börjar bli i behov av utbyte. En utbytesplan för detta ska upprättas. GATA/PARK/AVFALL Ny hastighetsplan är en del av trafiksäkerhetsarbetet och implementering kommer att ske successivt. Andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten är översyn av punkter i trafiken där fordon och oskyddade trafikanter korsar varandra. Under 2013 kommer skötselplaner för drift och underhåll av gator och parker implementeras i verksamheten för att effektivisera och optimera resursanvändningen. VATTEN OCH AVLOPP Inom VA-avdelningens verksamhet ska ny teknologi tillvaratas för att utveckla och förbättra processer och drift. VAavdelningen ska i samarbete med miljönämnden verka för ett införande av grönytefaktor inom nya exploateringsområden vilket främjar dagvattenhantering och därmed förebygger översvämningar. VA arbetar fortsatt med att förnya befintligt ledningsnät för att minska inläckage till ledningsnätet och därmed uppnå minskad förbrukning av energi och kemikalier vid avlopps- reningsverket. Ledningsförnyelse har även en positiv effekt på att motverka eventuella källaröversvämningar. En genomförd energieffektiviseringsplan börjar följas. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. EKONOMI Infrastruktur och teknisk service har en budgetram på 35 666 tkr. Utöver budgetramen har verksamheten betydande intäkter, 167 145 tkr, i form av interna hyresintäkter och ersättningar, taxor, avgifter och arrenden. Centralt finns anslag med 500 tkr för ökade kapitalkostnader till följd av investering i gång- och cykelbana samt 300 tkr för skötsel av badplats i Vikhög. Dessa medel kommer att tillföras tekniska nämnden i samband med att kostnaderna uppstår. Avfallstaxan föreslås oförändrad medan VA-taxan höjer såväl anslutningsavgifter som brukningsavgifter. Hyrorna på ägda fastigheter höjs med två procent. Investeringarna beräknas till 52 450 tkr varav 11 050 tkr avser den skattefinansierade verksamheten 18 100 tkr avser fastighet och 24 800 tkr avser vatten och avlopp. De enskilt största investeringsanslagen är reinvesteringar i verksamhetslokaler, tillbyggnad av Ljunggården samt utbyggnad av VA-nätet. I syfte att vårda kommunens tillgångar planerar fastighetsavdelningen att installera värmedetektorkablar/värmekameror för att i ett tidigt skede kunna detektera brand och därmed minimera skador. Under året har 15 000 tkr avsatts i investeringsbudgeten för att kunna genomföra reinvesteringar i befintliga fastigheter. Åtgärderna riktas främst till skola och förskola för att anpassa fastigheterna till verksamheternas behov avseende pedagogiska lokaler. RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 280 009 229 425 227 425 202 811 - varav kf-intäkt 69 888 47 117 47 117 35 666 Kostnader -282 214-229 425-228 925-202 811 Resultat -2 205 0-1 500 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 52

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING Vi ska trygga vårt viktigaste livsmedel dricksvatten, idag och långsiktigt för kommande generationer, genom systematiskt arbete som ger ökad kvalitet och leveranssäkerhet samt där störningar ska vara minsta möjliga. Antal läckor på huvudledningar för dricksvatten st/km ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner för gällande år 0,053 st/km ledning GOD KVALITET Vi ska minimera störningar för VA-abonnenterna i Kävlinge kommun Antal stopp på huvudledningar för spillvatten st/km ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner för gällande år 0,052 st/km ledning Vi ska ge våra kunder, invånare och näringsliv i Kävlinge kommun, en god service och möta dessa med respekt och erbjuda prisvärda produkter och tjänster av hög kvalitet samt tillhandhålla en snabb service. Nöjd medborgarindex (SCB) avseende vatten och avlopp ska inte understiga väl godkänt 78 KÄVLINGEBON Vi ska erbjuda medborgarna en bra service och attraktiv taxa gällande avfallshantering Nöjd Medborgarindex ska för sophämtning inte understiga 2008 års värde. Upprustning/nybyggnation av två lekplatser. Nöjd Medborgarindex ska för renhållning av parker, gator och vägar inte understiga 2008 års värde. 7,9 6,4 ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Vi ska erbjuda medborgarna en ren och attraktiv utemiljö Nöjd Medborgarindex ska för åtgärd mot klotter och skadegörelse inte understiga 2008 års värde. 6,5 Nöjd Medborgarindex ska för gator och vägar inte understiga 2008 års nivå. 54 Nöjd Medborgarindex ska för gång- och cykelvägar inte understiga 2008 års värde. 52 LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER KF-mål: Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Nyttjandegraden mellan 80 90 % för pendlarparkeringar invid Kävlinge och Dösjebro järnvägsstation Nybyggnation av GC-vägar (rullande 4-årsvärde) 1 km 53

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 8,0 MEDARBETAREN ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10-gradig skala. 8,2 2,5 % 62 % 7,4 TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 7,7 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 7,8 EKONOMI VERKSAMHETSBERÄTTELSER STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomioch verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Årliga interna kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. 54

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING Planerat fastighetsunderhåll är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 120 140 kr/m² inklusive hyresökande åtgärder av underhållskaraktär. 160 kr/m² EKONOMI (FORTS.) VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Verka för ökad brandsäkerhet genom att installera värmedetektorkablar/värmekameror på minst två fastighetsobjekt per år. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter, för att bibehålla gatornas skick och värde. Den genomsnittliga omasfalteringstiden för gator och GC-vägar ska vara under 30 år avseende en rullande 4-årsperiod. 2 objekt 3,90 kr/m² 20 år Att uppnå en förnyelsetakt på 0,4 %/år (högst 250 år) under en rullande 4-årsperiod för huvudledningsnätet. 0,8 % BO OCH LEVA Kävlinge kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras, utformas och underhållas så att miljö och hälsa gynnas och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Minst 35 procent av matavfallet från hushållen återvinns genom biologisk behandling. 6 % Kävlinge kommun ska värna om alla olika arters livsmiljöer. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. År 2020 finns ett 10 km långt rekreationsstråk längs Kävlingeån från kusten till Kävlinge tätort. 0 km MILJÖ LAND OCH VATTEN Samtliga gränsvärden avseende utsläppsvillkor för reningsverket ska vara lägre än de tillståndsgivna Gränsvärde för P tot, 0,3 mg/l, N tot, 20 mg/l, N reduktion, 80 %, NH 4, 5 mg/l, BOD 7, 10 mg/l och O 2 -mättnad, > 60 % ska vara lägre än de tillståndsgivna Senaste mät P tot, 0,21 mg/l N tot, 8,6 mg/l, N reduktion, 83 % NH 4, 0,44 mg/l, BOD 7, 2 mg/l O 2 -mättnad, > 64 % 100 procent av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 100 % ENERGI OCH TRANSPORTER Kävlinge kommun ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. Den totala energianvändningen för kommunala verksamheter i egen regi är baserad på minst 30 procent förnybara energislag. Energiförbrukningen i kommunala offentliga fastigheter är lägre än 150 kwh/m² och år och i alla nybyggda kommunala offentliga fastigheter lägre än 60 kwh/m² och år. Utvändiga kvicksilverbaserade belysningspunkter ska enligt lagstiftning vara utbytta 2015. 170 kwh/m² 80 kwh/m² VERKSAMHETSBERÄTTELSER 55

LEDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING ANSVARIG NÄMND: KOMMUNSTYRELSEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi Personal Kansli Strategi VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Kävlinge kommuns ekonomiska läge är stabilt. Fortsatt oro kring euron och det ekonomiska läget i flera av Europas länder kan dock påverka arbetsmarknaden i Sverige och därmed kommunens finanser. En hög investeringstakt tär dessutom på likviditeten och nyttjande av checkräkningskredit kan bli aktuellt under 2013. Befolkningstillväxten har avtagit, men fortfarande växer invånarantalet och flera planområden håller på att bli klara för exploatering. Allt talar dock för att en lägre befolkningstillväxt än kommunens målsättning de närmaste åren. Kommunens interna värdegrundsarbete fortsätter och blir en viktig del i varumärkesbyggandet. Projektet Bilden av Kävlinge växer fram. Invånare, företagare och föreningar är viktiga partners till kommunen i detta arbete. KÄVLINGEBON För att få en bra relation till kommuninvånarna krävs korrekta beslut och ställningstaganden. Invånarna måste också veta vad de kan förvänta sig för service och tjänster. Utveckling av kvalitetsgarantier kommer således att lyftas fram. Till detta är bemötande och service nog så viktiga beståndsdelar för ett gott helhetsresultat. Stor vikt kommer därför att läggas på utbildning, teman med mera inom området. Resultatet kommer sedan att följas upp i medborgarundersökningen, som från och med 2012 görs årligen, och KKIK (Kommunernas kvalitet i korthet). Även denna mäts årligen. Resultaten från dessa mätningar ligger sedan till grund för ytterligare förbättringar framöver. Målsättning är att alla invånare känner sig delaktiga i en Kävlingeanda och har en känsla för Kävlinge. En stor majoritet av invånarna ska känna att de med gott hjärta kan rekommendera Kävlinge kommun som boendeort till vänner och bekanta. UTVECKLING Samhällsutvecklingen och tillväxten i sydvästra Skåne är högre än på många platser. Kävlinges närhet till Malmö- Lund-regionen medför att Kävlinge fortsatt ligger bra till. När konjunkturen i allmänhet stärks så kommer det troligen leda till en ökad efterfrågan på bostäder och mark. Det är därför väsentligt att kommunen strävar efter att ha en hög mark- och planberedskap så att man är väl rustad för den framtida samhällsutvecklingen. Det är angeläget att kommunen vårdar sitt varumärke och bilden av Kävlinge. För att öka konkurrenskraften i kommunens näringsliv och verka för ett bra företagsklimat kommer kommunkansliet etablera fler flexibla mötesplatser för dialog mellan kommunledning och det lokala näringslivet. Ett led i detta är även att förstärka och ytterligare förankra företagskoordinatorfunktionen både inom organisationen och ibland företagarna i kommunen. MEDARBETAREN Kulturen inom kommunkansliet ska präglas av kommunens värdegrund vilket i förlängningen ger ett gott arbetsklimat och bästa stöd och service till medborgarna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har utvecklats ytterligare, bland annat genom vårt samverkansavtal. Det fortsatta arbetet med att implementera detta pågår både på kommunkansliet och ute i förvaltningsdelarna. För att öka förståelsen för uppdraget implementeras nya och förtydligade stöddokument för medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner. Fokus sätts på kompetenshöjande insatser. 56

Som ett led i detta har även ett nytt chefsutvecklingsprogram tagits fram tillsammans med Staffanstorp och Svedalas kommuner som pågår under 2013. EKONOMI Kommunens övergripande målsättning att självfinansiera 100 procent av investeringsvolymen säkerställs genom att alla investeringar över 1 500 tkr följs upp, med fokus på att ekonomiska ramar och tidplaner följs. Nytt reglemente för intern kontroll fastställdes av kommunfullmäktige 2012, där kravet på risk- och väsentlig hetsanalys är tydligt. Uppföljningen av den interna kontrollen är därför extra angelägen under 2013. Utvecklingen av beslutsstödssystem fortgår där fokus inriktas på ekonomisk prognossäkerhet samt på kvalitativ uppföljning av verksamhetsmål. MILJÖ Framgångar i den allmänna samhällsutvecklingen handlar bland annat om hur man hanterar miljöfrågor av olika slag. Utvecklingsfrågor ska tydligt ta sitt ansvar för att vara försiktig med resurser och flöden samt belastningen på klimat och miljö. Ett led i detta är att kommunen strävar efter att ersätta bilparken med miljöbilar enligt transportstyrelsens definition. RESULTATRÄKNING TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 99 753 104 028 104 028 149 663 - varav kf-intäkt 64 119 91 967 91 967 137 421 Kostnader -91 311-99 499-99 499-149 663 Resultat 8 444 0 4 529 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kommunmedborgaren har goda påverkans-möjligheter och möjligheter till en bra dialog med kommunen. Uppnå 47 % kring hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling (KKiK- mått 15) Antalet synpunkter från Åsikt Kävlinge ska öka med 20 % 38 % 356 st 85 % av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post ska få svar inom 2 arbetsdagar (KKiK-mått 1) 73 % Kommunmedborgaren upplever en bra tillgänglighet och ett gott bemötande i sin kontakt med kommunen. 60 % av medborgarna som via telefon tar kontakt med en handläggare ska få svar på en enkel fråga. (KKiK-mått 2) 49 % KÄVLINGEBON GOD KVALITET Kommunens varumärke är tydligt och väl förankrat. 90 % av medborgarna ska uppfatta att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt. (KKiK-mått 3) 79 % Tilläggsfrågor i medborgarundersökning Start 2013 All kommunens administration och service ska vara modern och rationell. Kommunkansliet har en hög servicegrad gentemot övriga förvaltningsdelar. Kommunens medborgare ska känna till vad de har rätt att förvänta sig för tjänster och service. Resultat i SKL:s undersökning av webbinformationen ska ligga över medelvärdet. (KKIK-mått 14 ) 75 % Antalet e-tjänster ska öka Start 2013 Intern enkätundersökning Start 2013 Antalet kvalitetsgarantier ska öka. 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 57

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING KÄVLINGEBON (FORTS.) ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ LÄTTILLGÄNGLIGA KOMMUNIKATIONER Medborgarna ska känna att Kävlinge kommun är en kommun som man kan rekommendera sina vänner och bekantar att flytta till Kävlinge Östra centrum erbjuder ett attraktivt boende och livsmiljö (2014). Antalet resande med kollektivtrafik ska årligen öka. Index i Medborgarundersökningen rekommendationer ska uppnå 80 Utvecklingen av antal bostäder 0 Antal resande med kollektivtrafik, statistik från Skånetrafiken. 73 Start 2013 Kommunledningens forum för dialog med näringslivet skapar engagemang. Minst 50 företagsbesök per år 12 st näringslivsträffar 10 st nyhetsbrev/år Start 2013 Företagskoordinatorn är väl förankrad i organisationen och känd i näringslivet. NKI, ny mätning i oktober Start 2013 Resultat i den översta kvartilen i Markets undersökning Start 2013 UTVECKLING BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGSKLIMAT Kommunen har en utvecklad centrumhandel. Uppnå 150 i Handelsindex (antal besökare på handelscentrum, ambitionen är att ta fram ett tal för både Kävlinge City och Handelsplats Center Syd.) 146 Kommunen har en god plan och markberedskap som ger goda förutsättningar för befolkning- och näringslivstillväxt. Antal kvm detaljplanelagd för verksamheter Antal bostäder, detaljplanelagd för bostäder Antal kvm, markreserv Start 2013 Kävlingeån är en resurs för besöks- och turistnäringen. Antal sålda fiskekort Start 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSER MEDARBETAREN FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Kommunens värdegrund präglar kulturen inom kommunkansliet. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro för kommunkansliets personal uppgår till högst 2,0 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till minst 40 procent ingen sjukfrånvaro. Nuvarande energiläckage i kulturmätningen ska vara högst 10 %. 8,0 8,6 1,9 % 40 % 11 % 58

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10 gradig skala. 7,7 MEDARBETAREN (FORTS.) TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 7,9 7,5 EKONOMI STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomioch verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Ok Ok VÅRDA VÅRA TILLGÅNGAR Kommunen följer upp och utvärderar genomförda investeringar. Kommunen har minskade kostnader för skadegörelse och inbrott. Andel Investeringsprojekt (> 1 500 tkr) som avslutas inom ekonomisk ram och inom angiven tidplan ska uppgå till minst 90 % Totala kostnader för skadegörelser och inbrott minskar. Start 2013 991 tkr BO OCH LEVA Kommunhuset ska källsortera 100 % av avfallet Andelen återvunnit material ska öka Start 2013 LAND OCH VATTEN Andelen ekologiska livsmedel i kommunhusets cafeteria uppgår till minst 35 %. Statistik avseende andel ekologiska livsmedel 27 % MILJÖ ENERGI OCH TRANSPORTER Kommunkansliet har endast miljöbilar i sin personbilspark. 100 % miljöbilar enligt transportstyrelsens definition. 100 % fossilbränslefritt kommunhus. Andel icke fossilt bränsle 0 % Kommunen minimerar resursanvändning genom digitala handlingar 80 % Minskade volymer för kopiering Start 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 59

MILJÖ OCH HÄLSA ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGGNADS- NÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar till stor del med myndighetsutövning, ett område som blir alltmer komplext. För att en liten organisation som vår ska kunna möta de ökande kraven från lagstiftare och centrala myndigheter, krävs att samarbetsformerna med andra kommuner utvecklas. I samband med att en ny strategisk enhet bildats under kommun styrelsen, har huvuddelen av det miljöstrategiska arbetet flyttas från miljöavdelningen. KÄVLINGEBON Såväl medborgarna som näringslivet ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Medborgarna ska ha en god livsmiljö, ha tillgång till säkra livsmedel samt ha närhet till grönområden för vardaglig rekreation såväl som naturområden med hög biologisk mångfald. UTVECKLING Projektet fastighetsägares egenkontroll har påbörjats under 2012. Syftet med projektet är att fastighetsägare genom sin egenkontroll ska kunna förebygga problem och olägenheter i boendemiljön. I en växande kommun med ett ökande antal verksamheter, ställs höga krav på en god, likvärdig och effektiv tillsyn av livsmedelshantering, handel och andra verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen arbetar kontinuerligt med att öka effektiviteten och kvaliteten på tillsynsverksamheten. Arbetet pågår både inom den egna organisationen och i samarbete med bland annat 4Yes-kommunerna och Länsstyrelsen. MEDARBETAREN Ökad komplexitet inom arbetsområdet ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för att all personal ska ha relevanta kunskaper inom respektive verksamhet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. EKONOMI Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har i 2013 års budget intäkter från kommun fullmäktige på 3 378 tkr. Ramen har höjts med 36 tkr till följd av ramväxling med IT-avdelningen, 55 tkr som kompensation för 2012 års löneökningar samt med 9 tkr som kompensation för prisökningar. Samtidigt har ramen sänkts med 4 tkr då personalomkostnaderna sjunker med motsvarande belopp. Miljö- och hälsoskyddsavdelningens myndighetsutövning är delvis avgiftsfinansierad med intäkter på cirka 950 tkr. MILJÖ Under 2013 kommer ett tillsynsprojekt om hantering av bygg- och rivningsavfall att genomföras gemensamt med 4Yes-kommunerna. För att möta det ökade behovet av områden tillgängliga för rekreation i en växande kommun, behöver kommunens naturområden skötas på ett sätt som gynnar såväl rekreation som biologisk mångfald. Det kan även behöva skapas nya naturområden i samband med exploatering. Programmet för vattenvårdande åtgärder i Kävlingeån startade 2012 och ersätter tidigare program inom det avslutade Kävlingeåprojektet. Klarlägga miljöprofilen i Hofterupsbäcken (medel saknas för genomförandet). 60

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 4 617 4 518 4 268 4 328 -varav kf-intäkt 3 534 3 318 3 318 3 378 Kostnader -4 399-4 518-4 418-4 328 Resultat 219 0-150 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING GOD KVALITET Såväl medborgaren som näringsliv ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet gällande miljötillsyn 85 % KÄVLINGEBON ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Medborgarna ska ha tillgång till säkra livsmedel Medborgarna ska ha närhet till naturområden med hög biologisk mångfald. Kontroll av livsmedelsverksamheter ska utföras enligt den kontrollplan som följer av den av Livsmedelsverket rekommenderade riskklassningen Nöjd medborgarindex för upplevelse av kommunens insatser för tillgången till friluftsområden och promenadvägar ska uppgå till minst 7,1 (Sverigemedel) 100 % 7,0 BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGSKLIMAT Etablera goda kontakter med näringslivets representanter Alla verksamheter ska få regelbunden tillsyn enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning Representera miljö- och byggnadsnämnden vid samtliga möten med näringslivet som anordnas av kommunens företagskoordinator Utförd tillsyn enligt tillsynsplanen 100 % MEDARBETAREN FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro. 8,0 8,2 8,5 % 35 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 61

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING AKTIVT LEDARSKAP Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10-gradig skala. 7,4 MEDARBETAREN (FORTS.) TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS TYDLIG LÖNEPOLITIK Förändrad lagstiftning och ökad komplexitet ställer fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Särskilt fokus ska också ställas på den totala arbetssituationen vad avser god arbetsmiljö. Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende del Hälsa och arbetsmiljö uppgår till minst 8,0. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 7,7 7,7 7,8 EKONOMI STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomioch verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Årliga interna kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. MILJÖ VERKSAMHETSBERÄTTELSER ENERGI OCH TRANSPORTER Kävlinge kommun ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. 100 % av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 62

SAMHÄLLSBYGGNAD ANSVARIG NÄMND: MILJÖ- OCH BYGGNADS- NÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Planfunktion Bygglov Mätverksamhet FRAMTIDEN En ny plan- och bygglag trädde i kraft under maj 2011. Implementeringen av lagen har pågått under 2012 och fortsätter under 2013. Det skapar ett fortsatt behov av att se över organisation, resurser, rutiner samt delegation. Utöver detta kommer taxenivån för bygglovshandläggning och planarbete att utvärderas under 2013. KÄVLINGEBON Såväl medborgaren som näringsliv ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Kommunikationsformerna i medborgardialogen har utvecklats under 2012 och den utvecklingen fortsätter under 2013. UTVECKLING Planavdelningen verkar för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens efterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år mellan åren 2000 och 2014. För att uppnå lagstiftningens mål på tio veckors handläggningstid för ett bygglov arbetar bygglovsavdelningen vidare med att se över organisation, resurser, rutiner med mera. MEDARBETAREN Som en konsekvens av den utökade arbetsbelastningen med den nya planoch bygglagen, den stora personalomsättningen och det höga sjuktalet, på bygglovavdelningen, ska särskilt fokus läggas på den totala arbetssituationen. Personalen ska få de kompetensinsatser som behövs. Mer tid ska läggas på att skapa rutiner för att ge trygghet till personalen. På grund av arbetsmiljösituationen ska sjuktalet öppet redovisas i minst samtliga delårsrapporter och i bokslutet. För att skapa en större samhörighet inom miljö & teknik kommer gemensamma aktiviteter att fortsätta genomföras. EKONOMI Samhällsbyggnad har i 2013 års budget intäkter från kommunfullmäktige på 1 288 tkr. Ramen har från föregående budgetår höjts med 53 tkr till följd av ramväxling med IT-avdelningen, med 50 tkr som kompensation för 2012 års löneökningar samt med 30 tkr som kompensation för prisökningar. Samtidigt har ramen sänkts med 5 tkr då personalomkostnaderna sjunker med motsvarande belopp. MILJÖ Samverkan ska ske med miljö- och hälsoskyddsavdelningen i samhällsbyggnadsprocessen. Planavdelningen implementerar krav på grönytefaktor i detaljplaner, vilket medverkar till en god miljö såväl vad gäller allmänna trevnadsvärden och hälsoaspekter som gynnande av lokalt omhändertagande av dagvatten. I samband med handläggning av bygglov ska säkerställas att kommunens beslutade miljökrav tillgodoses. VERKSAMHETSBERÄTTELSER 63

RESULTATRÄKNING, TKR BOKSLUT 2011 2012 PROGNOS 2012 2013 Intäkter 7 653 8 878 7 778 7 138 -varav kf-intäkt 856 1 213 1 213 1 238 Kostnader -8 183-8 878-7 628-7 138 Resultat -530 0 150 0 KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kommunikationsformerna i medborgardialogen ska utvecklas på så sätt att verksamheten ska främja samrådsmöten i mycket tidigt skede av planprocessen (före samråd), det vill säga dialogmöten Dialogmöten genomförs i planarbeten av stort allmänintresse Processplaner för färdigställande av detaljplan förs in i samtliga planavtal KÄVLINGEBON GOD KVALITET Såväl medborgaren som näringsliv ska få ett professionellt bemötande och en objektiv handläggning. Etablera goda kontakter med näringslivets representanter Minst 80 % av bygglovsärendena ska vara färdiga för beslut inom åtta veckor efter det att kompletta handlingar föreligger Brukare som nyttjar tjänster ska uppfatta bemötandet som gott eller medelgott vid mätning i kommunens kvalité i korthet gällande bygglovshandläggning Representera miljö- och byggnadsnämnden vid samtliga möten med näringslivet som anordnas av kommunens företagskoordinator 100 % BEFOLKNING, TILLVÄXT OCH BRA FÖRETAGSKLIMAT Planavdelningen verkar för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens efterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 % per år mellan åren 2000 och 2014. Verka för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö, samhällets/marknadens bostadsefterfrågan och översiktsplanens intentioner om hållbar samhällsutbyggnad innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 % per år. Planer avseende 220 lägenheter i flerfamiljshus, 15 kedjehus och 9 villor har vunnit laga kraft, vilket möjliggör 2,1 % befolkningsökning. (2011) VERKSAMHETSBERÄTTELSER MEDARBETAREN FÖRSTÅELSE FÖR UPPDRAGET Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende ett system för delegation, information, introduktion och hur utvecklingssamtal fungerar uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 8,0 64

KF INRIKTNINGSMÅL NÄMNDSMÅL INDIKATORER SENASTE GENOMFÖRDA MÄTNING ÖPPET FÖRHÅLLNINGSSÄTT Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållande uppgår till minst 7,4 på en 10-gradig skala. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro. 8,2 8,5 % 35 % MEDARBETAREN (FORTS.) AKTIVT LEDARSKAP TILLVARATA OCH UTVECKLA KOMPETENS Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Förändrad lagstiftning och ökad komplexitet ställer fortlöpande kompetensutveckling av personalen. Särskilt fokus ska också ställas på den totala arbetssituationen vad avser god arbetsmiljö. Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till minst 7,6 på en 10-gradig skala. Index i medarbetarenkäten avseende del Hälsa och arbetsmiljö uppgår till minst 8,0. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till minst 8,0 på en 10-gradig skala. 7,4 7,7 7,7 TYDLIG LÖNEPOLITIK Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till minst 8,4 på en 10-gradig skala. 7,8 EKONOMI STYRNING OCH KONTROLL Kävlinge kommun har en tydlig ekonomioch verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Årliga interna kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. MILJÖ BO OCH LEVA ENERGI OCH TRANSPORTER Kävlinge kommun ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras, utformas och underhållas så att miljö och hälsa gynnas och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Standarden i flerbostadshus avseende OVK (obligatorisk ventilationskontroll) och hissar ska följas upp Kävlinge kommun ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser. Vid planläggning av nya bostadsområden (gruppbebyggelse, ej villor) anges grönytefaktor på minst 0,4 och verksamhetslokaler minst 0,3 (beräknas utifrån ytor med olika faktorer; gröna tak/väggar, gräsmattor, rabatter, träd med mera). Register för flerbostadshus byggs upp under tre år; mål 2013 är 33 % 100 % av nyinköpta/leasade kommunala personbilar är klassade som miljöbilar enligt statens definition. 100 % VERKSAMHETSBERÄTTELSER 65

UTBILDNING OCH ARBETE FÖR UNGDOMAR OCH VUXNA ANSVARIG NÄMND: BILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDEN Vuxenutbildning Arbete och integration Studie- och yrkesvägledning Gymnasieskola Gymnasiesärskola VERKSAMHETSBERÄTTELSER FRAMTIDEN Verksamhetsområdena rustar människor för framtidens kompetensbehov och efterfrågan genom att vägleda, stödja, uppmuntra och erbjuda efterfrågade kurser, program och tjänster. Till ledorden hör att stärka människor för att möta framtiden. I samarbete med socialtjänsten har en kartläggningsmodell inom vård och omsorg utarbetats som förkortar studerandes väg till att nå formell behörighet. Modellen sjösätts under hösten 2012. ESF-projektet Brytpunkt startade under våren 2012 och vänder sig till långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. I projektet finns tre vägar för att komma närmare arbetsmarknaden, studier, praktik och socialt företagande. Aktivitetshuset, som drivs inom ramen för Finsam, startar under hösten 2012 vänder sig till ungdomar inom informationsansvaret samt långtidsarbetslösa vuxna, som står långt från arbetsmarknaden. KÄVLINGEBON Kävlingebon ska mötas av en kultur och värdegrund, som kännetecknas av öppenhet, engagemang och utveckling. Studerande och deltagare ska uppleva, att de känner sig väl bemötta, att de kan påverka planeringen samt att de kan rekommendera våra kurser till andra. Strävan att anpassa arbetsmarknadsprogrammen efter de arbetssökandes behov är vägledande för Arbete och integration. I olika projekt utarbetas metoder för att tillgodose olika gruppers behov. I Studiesmedjan ges alla kommuninvånare möjlighet till lärarledd handledning i samtliga kurser ur kursutbudet. UTVECKLING Det systematiska kvalitetsarbetet bygger på återkommande uppföljning och utvärdering, vilket resulterar i att nya utvecklingsområden tas fram. Till målen hör att studerandes och arbetssökandes resultat ska förbättras. För att uppnå detta krävs bland annat analys av nuvarande resultat, strategier för förbättringar, kompetensutveckling samt utökad samverkan med myndigheter. Flexibilitet och ständig omvärldsbevakning är en förutsättning för att uppnå ett livslångt lärande. MEDARBETAREN Värdegrund och kommunikation är ständigt återkommande kompetensutvecklingsområden. Medarbetarens ambassadörskap ska utvecklas. Ett lösningsfokuserat arbetssätt gör, att fokus ligger på individens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Kompetensutveckling kring de nya styrdokumenten stärker uppdragsförtrogenheten. EKONOMI Ramen för verksamhetsområdet utbildning och arbete för ungdomar och vuxna, inklusive ramen för externt gymnasium, uppgår till 137 460 tkr. Ramen för externt gymnasium minskar med 3 000 tkr till följd av minskande elevtal och uppgår till 106 000 tkr. Uppdrag utförs bland annat inom Finsam och jobb- och utvecklingsgarantin. Uppdragens omfattning är beroende av arbetsmarknadsläget. MILJÖ Målet för de närmsta åren är minskad pappersförbrukning och reducerad energiförbrukning bland annat genom dubbelsidig kopiering och ändrat beteende för att spara energi. 66