Att leva på sin talang

Att leva på sin talang kreatörers behov av entreprenörskap Staffan Gullander, SSES Stefan Karlsson, Dinki/Brand Happening Janne Lundqvist, LUNKAN Music & Media Sara Lönnroth, Svenska Moderådet AB Niklas Strandqvist, Stockholms Improvisationsteater Pilotstudie på uppdrag av KK-stiftelsen December 2005

Produktion och bearbetning: QNB Analys & Kommunikation AB Formgivning: Tobias Gillberg/Aladåb

FÖRORD Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. I KK-stiftelsens definition brukar följande delområden inkluderas: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besökningsnäring och upplevelsebaserat lärande. Samtliga av upplevelseindustrins branscher har under senare år visat på stark tillväxt och tillsammans står de för nästan 5 procent av Sveriges BNP och sysselsätter ca 280 000 personer. Flera studier visar på ytterligare tillväxt i upplevelseindustrin framöver. En starkt bidragande orsak till detta är nya konsumtionsmönster som därmed skapar nya möjligheter till intäkter. Utmärkande för upplevelseindustrin är att den till allra största del består av mindre företag. 98,5 procent är företag med 0 19 anställda. Småföretagen sysselsätter ungefär 100 000 personer och bidrar med närmare 2,5 procent till Sveriges BNP. Vid sidan av de mindre företagen finns ett fåtal jättar som står för andra hälften av bidraget till BNP. De stora företagen är beroende av de mindre för att verka på ett bra sätt och generera värde. Dessutom bidrar de mindre företagen väsentligt till att skapa och bevara sysselsättning. Det är således viktigt att småföretagen fungerar väl och utvecklas. KK-stiftelsen har sedan år 2000 bedrivit en satsning på att stärka tillväxten inom framför allt de mindre företagen i upplevelseindustrin. Satsningen har handlat om att stärka kunskapsutbytet mellan de olika delbranscherna inom upplevelseindustrin samt att identifiera gemensamma områden för kompetensutveckling för yrkesverksamma inom upplevelseindustrin. Behovet av att stärka kompetensen i entreprenörskap har återkommande framhållits under satsningen. För att fördjupa bilden gav KK-stiftelsen representanter från fyra olika branscher: mode, musik, konst och scenkonst, tillsammans med en representant från SSES, i uppdrag att undersöka behovet inom deras respektive branscher. Denna rapport redogör för uppdraget och är ett första steg i att identifiera vilken kunskap det finns behov av. En viktig del i uppdraget var att utforska om det finns generell kunskap kopplat till entreprenörskap för kreatörer som skulle kunna paketeras i en samlad form för hela upplevelseindustrin eller om det behövs specifika utbildningsinsatser för respektive bransch.

Slutsatserna i rapporten är inte entydiga. Behovet av att stärka det entreprenöriella förhållningssättet inom de fyra branscherna framstår dock tydligt. Däremot är det mindre klart hur detta behov ska tillgodoses. Sammantaget visar analysen att en integrerad utbildning som riktar sig till ett flertal branscher inom upplevelseindustrin kompletterat med mer branschspecifik kunskap bör fungera. KK-stiftelsen kommer under våren 2006 att initiera samtal med ett antal av de konstnärliga högskolorna för att se vad deras roll skulle kunna vara för att stärka kreatörernas entreprenörskap. Mars 2006 Stina Algotson Carin Daal KK-stiftelsen

SAMMANFATTNING Denna rapport belyser kreatörers behov av insikter och kunskaper som främjar företagande och entreprenöriellt tänkande. Rapporten diskuterar dessutom hur insikt i affärskunskap kan förmedlas, ställt mot nuvarande branschstrukturer och befintliga utbildningar. Målsättningen är att bidra till bättre förutsättningar för kreatören att leva på och utveckla sin talang. Fokus ligger på områdena bildkonst, scenkonst, mode och musik. Utgångspunkten är författarnas tidigare erfarenheter i arbete nära kreatörerna. Författarna menar att de har sett en oförmåga bland kreatörer att livnära sig på sitt yrke. Studien resulterar i att kreatörernas behov kan sammanfattas i fyra faktorer, nämligen branschkunskap, attitydförändring, omvärldsförståelse och affärskunskap med tillhörande kommunikation. Problem inom utbildningssektorn handlar om att de befintliga utbildningarna antingen är inriktade på den kreativa delen eller den mer entreprenöriella. Sammantaget visar analysen att en integrerad utbildning är att föredra där utvecklingen av det egna företaget ingår som en naturlig del. Vidare drivs många befintliga utbildningar på heltid och på en mer grundläggande nivå. Författarnas förslag förespråkar en lösning med deltidsstudier, vilket skulle vara till stor fördel för yrkesverksamma kreatörer. Dessutom framträder attityden som ett hinder. Många yrkesverksamma kreatörer konstaterar exempelvis att det faktiskt förmedlades viss kunskap kring entreprenöriellt tänkande på utbildningarna, men att de då chansen gavs ändå inte var motiverade och lyssnade. Förhoppningsvis kommer kreatören med bättre kunskap om och insikt i företagande och entreprenöriellt tänkande kunna se fler möjligheter, göra aktiva val samt i högre grad kunna leva (gott) på sin talang och vara del i starka verksamheter. Författarna föreslår som åtgärder mer ändamålsenliga utbildningar, offentliga strukturer som erkänner och fångar upp de i rapporten beskrivna behoven hos kreatörer (lång sikt) samt punktinsatser (kort sikt). Slutligen beskrivs några konkreta förslag hur man kan gå vidare med att stimulera entreprenöriellt tänkande hos kreatörer.

FÖRFATTARE STAFFAN GULLANDER är professor i innovations- och entreprenörskap vid Stockholm School of Entrepreneurship och Stockholms universitet. Staffan undervisar och forskar kring dessa frågor i anknytning till olika aktörer i innovationssystemet: inkubatorer, företag, forskare vid universitet och högskolor, studenter, konstnärer, riskkapitalister m.fl. Staffan har tidigare arbetat i industrin i företagsledningen för flera större företag med frågor inom affärs- och produktutveckling av såväl varor som tjänster i en global miljö. STEFAN KARLSSON är bildkonstnär som säljer upplevelsebaserad kommunikation samt arbetar med större konstprojekt. Ett flertal verk finns bland annat i Moderna Museets samlingar och på Göteborgs konstmuseum. Stefan har sedan ett tiotal år också arbetat som varumärkeskonsult åt näringslivet med kunder som exempelvis Telia Sonera och Glaxo Smith Klein. Sedan 2003 är han delägare och konstnärlig ledare på konstbyrån Dinki Brand Happening som säljer konst som kommunikation. Stefan har också lång erfarenhet av att jobba som lärare på de nordiska konsthögskolorna bland annat på Kunstakademin i Trondheim och på Konstfack. JANNE LUNDQVIST representerar avdelningen musik. Han har drygt 30 års erfarenhet från den svenska musikindustrin från företag som CBS Records (numera Sony BMG Music), Virgin Records, Greatest Hits Entertainment och Vitaminic. Janne Lundqvist driver sedan drygt tre år sitt företag LUNKAN Music & Media, som arbetar med projektledning, coachning och rådgivning, med bland annat Botkyrka kommun och Sundsvalls kommun som uppdragsgivare, men även med skivbolag och artister. SARA LÖNNROTH är civilekonom och arbetar som projektledare på Svenska Moderådet AB. Sara är sedan starten projektledare för Rookies, ett projekt som syftar till att stödja mindre modedesignföretag att etablera sig på marknaden. Sedan starten av Rookies har Sara upplevt att behovet av kunskaps- och kompetensutveckling av modekreatörer är stort. NIKLAS STRANDQVIST är ekonom från Lunds universitet och arbetar sedan 2001 som teaterdirektör på Stockholms Improvisationsteater, en fri teatergrupp som sätter upp egna föreställningar, arrangerar folkbildande kurser och erbjuder näringsliv och organisationer teaterupplevelser i olika former.

Jag upphör inte att förvåna mig över den urkraft och det starka engagemang som studenter inom ekonomi och teknik visar i kurser i entreprenörskap. Det är en stor förändring i inställningen till att starta eget under de senaste 30 åren som jag kan överblicka själv. Varför kan inte konstnärer få mer av denna positiva inställning, i synnerhet som den skulle gagna dem i så många fall? Staffan Gullander, professor Stockholm School of Entrepreneurship och Stockholms universitet Jag har under många år arbetat som konstnär och stött på problem inom fältet konst och näringsliv. Det största problemet har varit hur jag som konstnär skall förhålla mig till den kommersiella världen. Sekundärt har varit hur näringslivet skall förhålla sig till mig. Trots en personlig identitetskris har jag lyckats med att sälja mina konstnärliga tjänster till näringslivet. Mina erfarenheter har jag förmedlat till elever på konsthögskolor. Det är under mitt arbete som lärare som mina första tankar formulerades om en entreprenörsutbildning för konststuderande. Den direkta feedbacken jag har fått av mina elever under seminarier och workshops runt konst och näringsliv har ytterligare bidragit till min övertygelse om vikten av en entreprenörsutbildning för konststuderande och färdigutbildade konstnärer. Stefan Karlsson, art director Dinki/Brand Happening Hellre professionell än ideell är ett förhållningssätt som mer och mer tränger igenom bland kreatörer inom musikbranschen oavsett genre, vare sig det är metal eller världsmusik. Kreatörerna har ofta ett tydligt mål med sin verksamhet, oavsett om det är att bli spelad på radion eller turnera i andra länder. Det man saknar är kunskap hur man når dit och jag upplever att de hungrar efter denna kunskap. Janne Lundqvist, projektledare och rådgivare i musikbranschen I och med satsningen på kreativa utbildningar inom bland annat design utexamineras idag fler kreatörer än tidigare. Antalet arbetstillfällen är mindre än antal kreatörer som utexamineras. För en majoritet återstår det därför bland annat att starta eget företag för att försörja sig på sitt yrke. De flesta av de modedesigners jag arbetar med som projektledare för Rookies är duktiga kreatörer men kan trots detta inte livnära sig på sitt yrke. Dagligen får jag och mina kollegor frågor som rör företagande och entreprenörskap inom modebranschen. De flesta frågor är generella och gäller oavsett vilken bransch man är verksam i, andra är mer branschspecifika. För oss är det ingen tvekan om att flera av de designers vi kommer i kontakt med skulle ha bättre förutsättningar att driva lönsamma företag om de hade mer kunskap inom ekonomi, juridik och marknadsföring. Sara Lönnroth, Svenska Moderådet/Rookies Att se talangfulla scenkonstnärer inte få utnyttja sin kunskap och kompetens till fullo får mig att gå i brygga. Det är frustrerande att arbeta i en bransch och se så många kompetenta människor inte få använda det de lärt sig till att genomföra det de vill och kan. Niklas Strandqvist, teaterdirektör Stockholms Improvisationsteater

Att leva på sin talang kreatörers behov av entreprenörskap

INNEHÅLL A BAKGRUND 11 A.1 UPPDRAGET 12 A.1.1 Pilotstudie 12 A.1.2 Relevans 12 A.1.3 Frågor & syfte 13 A.1.4 Vårt mål 13 A.2 NYCKELBEGREPP 14 A.2.1 Kreatör 14 A.2.2 Entreprenörskap 14 A.3 FÖRESTÄLLNINGSRAM 18 A.3.1 Överblick 18 A.3.2 Tre aktörer 19 A.3.3 Hur åstadkommer vi en förändring 21 A.4 METOD 22 A.4.1 Överblick & disposition 22 A.4.2 Utbildningsinventering 22 A.4.3 Workshop 24 A.4.4 Djupintervjuer 25 B NULÄGESBESKRIVNING 26 B.1 MODE 27 B.1.1 Branschen 27 B.1.2 Utbildningarna 31 B.2 MUSIK 33 B.2.1 Branschen 34 B.2.2 Utbildningarna 37 B.3 BILDKONST 38 B.3.1 Branschen 38 B.3.2 Utbildningarna 41 B.4 SCENKONST 45 B.4.1 Branschen 45 B.4.2 Utbildningarna 48 C BEHOVSANALYS 52 C.1 MODE 53 C.1.1 Kreatören och branschen 53 C.2 MUSIK 55 C.3 BILDKONST 59 C.3.1 Entreprenör mot sin vilja 59 C.3.2 Behov av kompetenser 59 C.4 SCENKONST 61 C.4.1 Två perspektiv 61 C.4.2 Behov 61 C.5 SLUTSATSER BEHOVSANALYS 64 C.5.1 Frågor och svar 64 C.5.2 Sektorspecifika behov 64 C.5.3 Gemensamma behov 65 C.6 UTBILDNINGSINVENTERING 67 C.6.1 Tre frågor 67 C.6.2 Befintliga utbildningar för kreatörer 67 C.6.3 Traditionella entrepenörsutbildningar 69 C.6.4 Var finns kunskapen 70 C.7 SAMMANFATTANDE FIGUR 71 D GAPANALYS & FÖRSLAG 72 D.1 GAPANALYS UTBILDNINGAR 73 D.1.1 Utbildning i entreprenörskap för kreatörer 73 D.1.2 Entreprenörsutbildningar 75 D.2 FÖRSLAG 76 BILAGOR Bilaga 1 Förslag på utbildningsprogram 80 Bilaga 2 Deltagarförteckning workshop 87 Bilaga 3 Frågeenkät djupintervjuer 89 Bilaga 4 Deltagarförteckning djupintervjuer 96 Bilaga 5 Utbildningar för kreatörer 104 Bilaga 6 Entreprenörsutbildningar 108

A BAKGRUND Med denna rapport vill vi belysa kreatörers behov av kunskaper som främjar entreprenörskap och företagande. Vi vill också resonera kring hur denna kunskap kan förmedlas. Målsättningen är att bidra till bättre förutsättningar för kreatören att leva på och utveckla sin talang. Vi i arbetsgruppen har i våra olika roller upplevt en oförmåga bland kreatörer att kunna livnära sig på sitt yrke. I arbetet med den här rapporten har vi fått möjligheten att på ett systematiskt sätt undersöka kreatörers behov av entreprenörskap. Vi har framför allt frågat kreatörer hur de själva ser på sin situation och sina behov. Responsen har varit stor, vilket gläder oss. I detta avsnitt presenterar vi bakgrunden till uppdraget, vilka nyckelbegrepp vi använder, vår föreställningsram och metoden i övrigt. A.1 UPPDRAGET 12 A.2 NYCKELBEGREPP 14 A.3 FÖRESTÄLLNINGSRAM 18 A.4 METOD 22 11

A.1 UPPDRAGET A.1.1 PILOTSTUDIE Denna pilotstudie har genomförts på uppdrag av KK-stiftelsen. Arbetet påbörjades i april 2005 och slutrapporten levererades i december samma år. Studien initierades av konstnären Stefan Karlsson och teaterchefen Niklas Strandqvist. Syftet var initialt att belysa bild- och scenkonstnärens behov av entreprenörsutbildning. Uppdragsgivaren önskade även undersöka modedesignerns och musikers behov och därmed involverades Sara Lönnroth, projektledare inom modebranschen, och musikbranschveteranen Janne Lundqvist. Till detta uppdrag knöts dessutom professor Staffan Gullander som undervisar i entreprenörskap och i sin forskning studerar innovationssystem. Tillsammans representerar projektgruppen följaktligen de fyra sektorerna modedesign, bildkonst, scenkonst och musik, liksom även utbildningssektorn. A.1.2 RELEVANS Studien baseras på egna erfarenheter som visat att det finns en efterfrågan från studenter och yrkesverksamma kreatörer efter kunskap om hur man driver eget företag. Flera andra undersökningar har dessutom visat på svårigheter för kreatörer att leva på eller utveckla sin verksamhet. 1 En situation framträder där arbetsmarknadsställningen för kreatören är osäker och ibland oklar, med tillfälliga uppdrag och perioder utan arbetsinkomster eller som arbetssökande på grund av behov av kompletterande inkomster. Våra erfarenheter har också visat att bland kreatörerna som försöker driva företag är det få som lyckas med mycket mer än att gå runt. En annan aspekt som Högskoleverket diskuterar är att det för närvarande finns ett överskott av utbildade inom det konstnärliga eller kreativa utbildningsområdet. 2 Detta torde öka behovet av entreprenörskap bland kreatörer, för att motverka effekten att antalet som inte kan leva på sin talang ökar. 3 1 Se till exempel sidan 38 om konstnärers villkor och Högskoleverkets rapport (2005: 40R) Klassicism och bungyjump Upplevelseindustrin och behovet av konstnärligt utbildade. 2 Högskoleverket (ibid). 12 3 En invändning i sammanhanget är om inte en lämplig åtgärd vore att utbilda färre kreatörer. Det finns dock ett antal argument som talar för utbildningar inom det konstnärliga eller kreativa utbildningsområdet (till exempel KK-stiftelsen (2003), Statistik och jämförelser). En annan sak är hur dessa utbildningar genomförs, vilket också diskuteras kontinuerligt i denna rapport (se t.ex. analys på sid 72f).

Att behovet av entreprenörsutbildning är ett högaktuellt ämne visar en mängd artiklar och rapporter. Detta exemplifieras nedan av ett utdrag från Lena Liljeroth Adelsohns artikel på Stockholms Citys debattsida 10 maj 2005. Intresset för de konstnärliga högskoleutbildningarna i Stockholm teater, musik, konst, dans och film ökar men antalet fasta jobb inom den kulturskapande sektorn minskar. Och denna trend lär fortsätta. Många kulturskapare måste därför försörja sig som frilansare, det vill säga bli egna företagare. Baskunskaper i juridik, elementär bokföring, skatter, egen marknadsföring, avtalsskrivande och försäljning är idag ofta nödvändiga för att kunna överleva som kulturskapare. Men i vilken utsträckning lärs sådant ut på de konstnärliga utbildningarna? A.1.3 FRÅGOR & SYFTE Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur entreprenöriellt tänkande kan hjälpa kreatörer inom sektorerna bildkonst, mode, musik och scenkonst att livnära sig på de yrken som de har utbildat sig till. Vid uppdragets start ställde uppdragsgivaren sju frågor som skulle besvaras genom denna pilotstudie. Dessa frågor konkretiserar syftet. Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3. Fråga 4. Fråga 5. Fråga 6. Fråga 7. Vad omfattar entreprenörskapsbegreppet? Vilken kunskap saknar kreatörerna idag? Vilka utbildningar finns inom området idag? Varför passar inte dessa utbildningar formmässigt och innehållsmässigt? Vad saknas i övrigt? Var finns kunskapen som kan hjälpa till att finna svaren? Finns gemensamma behov för branscherna? Finns särskilda behov för branscherna? A.1.4 VÅRT MÅL Vårt mål har varit att arbetet med denna rapport ska bidra till goda rekommendationer så att fler kreatörer kan leva på sin talang. Vi tänker i första hand på redan näringslivsverksamma kreatörer inom de fyra sektorerna bildkonst, mode, musik och scenkonst, men också de som för närvarande utbildar sig inom dessa områden. 13

A.2 NYCKELBEGREPP A.2.1 KREATÖR När vi i rapporten talar om kreatör så har vi utgått från att det inom bildkonst är en seriöst arbetande, professionell konstnär som arbetar med måleri, skulptur, installation och/eller video e.d.. Med scenkonst menar vi i huvudsak teaterområdet och utgår från skådespelaren. När vi talar om kreatörer inom musik menar vi musiker, artister, låtskrivare och producenter. Inom mode menar vi den enskilde modedesignern. Avgränsningen är gjord för att kunna fokusera på kreatörernas behov av kunskap och kompetens, belysa befintliga utbildningar och föreslå konkreta åtgärder. A.2.2 ENTREPRENÖRSKAP Vad är en entreprenör och vad är entreprenörskap? Enligt Nationalencyklopedin är en entreprenör en person som i konkret handling skapar ny affärsverksamhet. Vad man menat med ordet entreprenör har emellertid varierat genom åren. Redan på 1100-talet finner vi det i det franska språket med betydelsen den som får någonting gjort. Ett stort risktagande var också förknippat med ordet entreprenör. Joseph Schumpeter (1883 1950) är kanske den mest framträdande av 1900-talets ekonomer som formulerat en teori om entreprenörskap. Han såg innovatören som en mönsterbrytare en individ som rubbar jämvikter på marknaden och drar nytta av detta. Utvecklingen av entreprenörskap inom nationalekonomin tog så småningom olika riktningar beroende på vad man ansåg vara viktigast entreprenören som möjlighetssökare, innovatör eller koordinator av resurser etc. Efterhand började man också intressera sig för entreprenörskap inom företagsekonomin såväl som inom beteendevetenskapen. Individen och dennes personliga egenskaper ställdes i fokus, attityder och sociala normer blev föremålet för studierna. Idag är entreprenörskap multidisciplinärt. Det innebär att forskning som är relaterad till entreprenörskap bedrivs inom flera olika discipliner, såsom psykologi, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi, socialantropologi och nationalekonomi. Centralt för dess förändring är en förskjutning från fokus på individen till fokus på den entreprenöriella processen. Några exempel på vad man i nuläget forskar om är nätverks betydelse, affärer över kulturgränser, entreprenöriella miljöer och processen när ett företag startas. 14

Entreprenörskap i rapporten Entreprenörskap handlar mycket om att starta upp nya företag. Detta är ofta svårt och riskfyllt och flertalet nya företag misslyckas. Entreprenören är samtidigt villig och kunnig att utveckla en idé som kan leda till en innovation, det vill säga något som är användbart och värdefullt för både entreprenören och andra. Det omfattar hur man upptäcker, utvärderar och exploaterar möjligheter rörande exempelvis en ny vara eller tjänst, nya produktionsmetoder, att hitta nya marknader eller nya organisationsformer. En nyligen av Nutek framtagen definition lyder: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Ovanstående har en generell tillämpning som vi tycker passar bra idag då entreprenörskap vinner alltmer terräng på nya områden. När vi frågade ett antal kreatörer 4 eller personer i deras närhet om vad entreprenörskap innebär för dem, och i synnerhet konstnärligt entreprenörskap, har många svar handlat om att vara innovativ och se nya möjligheter i gamla strukturer och befintliga förutsättningar, eller att man skapar helt nya förutsättningar. I rutan på nästa sida presenterar vi några citat. 4 Se beskrivning av olika intervjusituationer på sid 22f. 15

Ett konstnärligt entreprenörskap kan till exempel innebära att man ser hur konsten kan användas på (för konsten) nya områden eller hur konsten kan allokera okonventionella resurser. Karin Hansson, bildkonstnär Den stora utmaningen är vikten av att behålla kreativiteten men att samtidigt göra kreatören medveten om alla de krav som dessutom ställs på honom eller henne som företagare. June Lassesson, advokat MAQS Law Firm och konstsamlare Att finna vägar att tjäna pengar på det man är bäst på. Att hitta områden att arbeta med som andra kanske inte har tänkt på att de finns. Jesper Norda, bildkonstnär Det konstnärliga arbetet bygger på engagemang, tro och kärlek till scenkonsten, man kan inte sälja vad som helst. Man brinner för det man gör. Pelle Wisten, konsulent Riksteatern Min erfarenhet är att konstnärer behöver medståndare. Som hjälper till att genomföra. Rolf Degerlund, teaterchef Ett vidgat perspektiv på den potential som konsten rymmer och dess funktion i samhället. Jörgen Svensson, bildkonstnär 16

Teknisk och social kompetens En av våra frågor handlar om vilken kunskap som kreatörerna saknar idag. För att lättare kunna placera in olika typer av kompetenser har vi valt att göra en uppdelning i teknisk respektive social kompetens, exemplifierat nedan. Notera att vi med teknisk kompetens inte avser kunskaper kring teknologi, utan snarare specifika kunskaper som motsvarar affärskunskap för kreatörer. Teknisk kompetens Produktutveckling Marknadsföring Strukturkapital Management Försäljning Ekonomi Juridik PR Inköp Förhandling Kommunikation Finansiering och bidrag Presentationsteknik/pitch Social kompetens Omdömesförmåga Självkännedom Mod Integritet Inlevelseförmåga Etiskt förhållningssätt Estetiskt förhållningssätt Gruppdynamik/teamwork Relationer/feedback Konflikthantering Aktivt lyssnande Ledarförmåga Öppenhet Dialog Föreställningsram Överblick 17

A.3 FÖRESTÄLLNINGSRAM A.3.1 ÖVERBLICK Arbetsgruppen har utvecklat en föreställningsram som varit vägledande under intervjuer, workshops och analysarbetet. Vi kan som i nedanstående figur av en värdekedja tänka oss att kreatören i den vänstra delen av figuren får en impuls, eller idé, till att skapa något nytt. Längst till höger blir impulsen/idén tillgänglig för kunden i form av en vara eller tjänst. Mellan impulsen/idén och den färdiga produkten försiggår ett antal värdeskapande aktiviteter utförda av olika slags mellanhänder i form av agenter, distributörer m.fl. I vissa fall sker även industriell produktion, till exempel klädtillverkning och reproduktion av ljudinspelningar. Idén kan alternativt komma utifrån kundens eller marknadens krav eller behov, ibland i form av en beställning. Man kan på så sätt dela upp kreatörens tillvägagångssätt utifrån två olika perspektiv. För det första en efterfrågeorienterad, kommersiell strategi, då man låter marknaden bestämma vad man producerar. Försäljningen är det viktiga för kreatören. För det andra en utbudsorienterad, konstnärlig strategi då produktionen sker utan tanke på en kund. Själva skapandeprocessen är i det här fallet det centrala för kreatören. Skalan mellan perspektiven är dock glidande och i många fall kan man se en blandning av dessa. Figur 1. Värdekedja med kreatör, mellanhand och kund. UTBUDSORIENTERAT FINANSIÄR AGENT PARTNER LEVERANTÖR DISTRIBUTÖR KREATÖR MELLANHAND KUND IDÉ AKTIVITET [PROCESS] AKTIVITET AKTIVITET EFTERFRÅGEORIENTERAT VARA TJÄNST KRAV OCH BEHOV 18

Med denna figur som utgångspunkt ställer vi oss frågan vad det är som gör att kreatören inte i högre grad eller på en högre välståndsnivå kan leva på sitt yrke? Vi diskuterar en mängd orsaker och förklaringar till detta i denna rapport. En grundförutsättning för att fler kreatörer ska kunna leva på sin talang, tror vi är att det finns en kontakt mellan kreatören och kunden, det vill säga mellan figurens vänstra och högra sida. En sådan kontakt försvåras, till och med omöjliggörs, om det finns brister/svagheter i olika avseenden hos de viktiga delarna i figuren kreatören, mellanhänderna och kunden. Dessa aktörer ska nu kort karakteriseras i generella ordalag. 5 A.3.2 TRE AKTÖRER 1. Kreatören Kreatören utvecklas ofta i föreställningen att den kreativa utvecklingen är den enda att tänka på ett tankesätt som innebär att fokus ligger på den kreativa idén, drivkraft och känsla. Kreatören är i ett sådant sammanhang så fokuserad på det egna verket och dess fullbordan att omvärlden åtminstone som konsument helt försvinner. I denna situation finns också en rädsla för att vara kommersiell en rädsla som kan skapa en introvert attityd: man vill skydda sin konstnärliga och personliga integritet och inte sälja ut sig. En förklaring till rädslan för integritetsintrång är att man som kreatör är sitt varumärke och använder sig av sin person och personlighet till stor del i sitt skapande. Detta innebär ofta att man tar misslyckanden och nej-svar på ett personligt plan. Man får därmed behov av att skydda sin person från angrepp (till exempel från inköpare som tackar nej). Attityden kan medföra riktlinjer av typen att kunden inte fattar vad man gör och att man inte vill sälja sin själ genom att anpassa sina produkter/verk efter marknadens behov och önskningar. Attityden som kan uppfattas som oförmåga att anpassa sig framstår följaktligen som en skyddsmur för att skydda sin person och sin integritet. Risken blir därmed att man som kreatör avskärmar sig från den bransch och omvärld som man trots allt är en del av. Om kreatören har denna attityd med implikationen att omvärlden inte existerar som mottagare ja, då är det inte märkligt att hon eller han inte kan leva på sin talang. Vi ser också andra förklaringar. Det kan exempelvis i kreatörens omgivning finnas aktörer som befäster en bild av kreatören som en isolerad person i förhållande till omvärlden. Orsaken är att en sådan inställning kan vara fördelaktig för dessa aktörer. Ett exempel handlar om mellanhänder som kan dra fördel av ett övertag genom att förstå helheten bättre. Ett annat exempel handlar om att inom flera sektorer är uppfattningen att det finns alltför få möjliga kunder och alltför många kreatörer. De etablerade vill därmed inte att konkurrensen ska öka genom att till exempel elever på utbildningar kommer in som framtida konkurrenter. Man inbillar sig alltså att marknadens storlek liksom omfattningen av världens potentiella uppmärksamhet är konstant. 5 Vi är medvetna om att vi här presenterar schablonbilder. Vi tror dock att bilden med värdekedjan och tre typer av aktörer har underlättat diskussionerna, både i intervjuerna och i den här rapporten, om behovet av entreprenöriellt tänkande för kreatörer. 19

2. Kunden Kunden kan ha svårt att förstå kreatörens produktion. Detta är risken om kreatörens skapandeprocess varit alltför utbudsorienterad, det vill säga om liten eller ingen hänsyn har tagits till en potentiell kund. Vi vill dock påpeka att det inte alltid behöver vara fel med ett sådant angreppssätt det finns flera lyckade exempel på hur innovationer och värdefulla verk har skapats på så sätt. Om vi syftar på handel då företag är kunder finns dock klara fördelar med ett mer efterfrågeorienterat perspektiv. På en aggregerad nivå kan marknaden av kunder upplevas som för liten, med effekt att den samlade produktionen från kreatörer inte får fullständig avsättning. Detta kan lösas på olika sätt vilka kan sammanfattas i att öka storleken på marknaden. Ett exempel är att öka penetrationen inom den existerande geografiska marknaden, ett annat är export. Penetrationen kan ske genom att vi skapar nya sorters produkter, exempelvis en grupp bestående av samproduktioner mellan olika konstarter till exempel en särskild musiksättning till en ny modekreation. En annan sorts penetration kan åstadkommas genom att man finner nya affärsmodeller. Exempelvis skapades i slutet på 90-talet stort intresse för investering i konst genom tillkomsten av konsortier för förmögna, inte nödvändigtvis konstintresserade, personer som satsade på inköp av en portfölj av konstobjekt. På liknade sätt skulle intresse hos riskkapitalister öka kundsidans intresse för kreatörens produkter. 3. Mellanhänder Mellanhänder utför värdeskapande prestationer eller aktiviteter i värdekedjan. Delar av arbetet är kommunikation. Kommunikation innefattar både olika media och olika aktörer såsom agenter och mellanhänder. En viktig uppgift i kommunikationen är att påvisa för både kreatören och kunden att det finns ett samband mellan kreatörens produkt och främjandet av slutkundens totala verksamhet. Kommunikationen försvåras emellertid av bruk av olika språk och vokabulär i olika kreatörsbranscher. Det är en anledning varför vi tror att det vore intressant att undersöka vidare hur man kan mäta effekterna av sambanden mellan anförskaffandet av kreatörens produkt och främjandet av kundens totala verksamhet. 6 20 6 Ett exempel på en sådan fråga är huruvida prissättningen kan underlättas om kreatörens produkt kopplas till något objektivt mätbart, såsom hur många timmar det tog att få fram denna produkt. En annan idé är att lyfta fram fallbeskrivningar. Inom sjukvården har man exempelvis visat att patienters tillfrisknande påverkas positivt av utvalda tavlor i patientens närhet.

A.3.3 HUR ÅSTADKOMMER VI EN FÖRÄNDRING? Om vi utgår från ett tillstånd som vi försökt skissa ovan, vad kan vi förändra? Först kan man påpeka svårigheterna att åstadkomma förändringar i sig vad avser andra personers beteende om de är nöjda med sin situation. Många mellanhänder kan exempelvis se fördelar med att det finns bristande kommunikation, om de själva kan dra nytta av situationen genom att ha en marknadsmässigt bättre situation jämfört med andra, konkurrerande aktörer. Vidare tror vi att ett inbyggt förändringsmotstånd oavsiktligt åstadkoms genom befintliga utbildningars konstruktion. Vår bild är att utbildningarna fixerar sig vid den kreativa utvecklingen hos deltagarna och i liten grad berör de affärsmässiga och/ eller entreprenöriella kunskaperna. Likaså är vår uppfattning att dessa utbildningar lär ut lite om betydelsen av samarbete med andra, teamwork, nätverkande m.m. Vi avser i denna studie undersöka dessa frågor närmare. Hur ser vi i projektet på möjligheterna till förändring? Vi måste bortse från många sorters förändringar, och har med uppdragsgivaren fastställt att projektet skall ta riktning på att förstå hur kreatörer framgångsrikt kan nå kunden, och vilka krav och villkor som gäller för att utbildningar skall kunna främja denna förändring. Hur skall vi gå tillväga? Det finns många sätt ett är att intervjua alla sorters kreatörer, höra efter om deras behov, hur de ställer sig till olika utbildningar m.m. Vi valde att i första hand försöka förstå kreatörernas behov, genom en workshop och intervjuer. Utrustade med denna förståelse har vi sedan bedömt brister och fördelar i existerande utbildningar på en övergripande nivå. I nästa avsnitt redogör vi mer i detalj för hur vi har gått tillväga. 21

A.4 METOD A.4.1 ÖVERBLICK & DISPOSITION Hur genomfördes arbetet? För att besvara uppdragsgivarens frågor har fyra huvudsakliga aktiviteter genomförts: 1. 2. 3. 4. Inventering av befintliga utbildningar Workshop tillsammans med referenspersoner Djupintervju med referenspersoner Gapanalys och sammanställande av slutrapport Utgångspunkt har i alla dessa fall varit föreställningsramen som presenterades i kapitel A.3. Vi redogör för inventeringen av befintliga utbildningar i avsnitt B, (från och med sidan 26), där vi även översiktligt beskriver de fyra olika sektorerna som ligger inom våra ramar (mode, scenkonst, bildkonst och musik). Resultaten från workshopen och djupintervjuerna presenteras kontinuerligt i denna rapport, men i synnerhet avsnitt C bygger på dessa aktiviteter (sid 52ff) där vi analyserar behoven. Dessa ställs sedan mot gapanalysen i avsnitt D (sid 72ff) som till slut resulterar några förslag. Förslagen på åtgärder ligger utanför ramarna för denna studie, men vi har resonerat kring detta för att ytterligare diskutera och exemplifiera våra resultat och erfarenheter. Vi tror även att förslagen som vi presenterar i avsnitt D.2 och bilaga 1 kan utgöra en god början för att se vilka aktiviteter som till att börja med bör genomföras för att stärka den entreprenöriella kompetensen hos kreatörer. A.4.2 UTBILDNINGSINVENTERING Utbildningsinventeringen har bestått av tre delar: 1. 2. 3. En mer översiktlig studie som presenteras i bilaga 5. Denna sammanställning inkluderar även kontaktuppgifter till utbildningarna. Enstaka utbildningar som närmare har studerats. I rapporten presenteras dessa sektorsvis i nulägesbeskrivningen (avsnitt B, från och med sidan 26). Traditionella utbildningar inom entreprenörskap. Den förstnämnda utbildningsinventeringen har genomförts av två studenter och handletts av Janne Lunkan Lundqvist. Målet med utbildningsinventeringen var 22

att undersöka det entreprenöriella innehållet i kreatörernas nuvarande utbildningar (på olika nivåer; folkhögskolor såväl som högskolor) samt presentera några entreprenörsutbildningar som erbjuds idag och vad de innehåller i förhållande till vårt syfte. Inventeringen begränsades till Sverige. Detta arbete genomfördes uteslutande via Internet. Hemsidor för landets samtliga högskolor och universitet, folkhögskolor och KY-utbildningar har genomsökts, men även privata och motsvarande utbildningar. De hemsidor som besöktes var överlag informativa och fullt tillräckliga för att avgöra huruvida kursplanerna innehåller entreprenöriella moment eller ej. I de fall hemsidorna saknade information om entreprenöriella inslag har vi antagit att detta saknas i utbildningen. De utbildningar som hittades har sammanställts i bilaga 5. Den andra delen av utbildningsinventeringen har handlat om att deskriptivt presentera några välkända utbildningar som finns inom de områden vi särskilt studerar. Denna beskrivning får ett relativt stort utrymme i rapporten. Vi tror dock att den har sitt berättigande genom att en detaljerad bild är intressant för att rama in vilken kunskap som förmedlas till kreatörer liksom hur och när kunskapsöverföringen sker, i förhållande till vilka krav som en yrkesverksam kreatör möter. Beskrivningen av dessa utbildningar och krav presenteras sektorsvis i samband med nulägesbeskrivningen (avsnitt B, från och med sidan 26). Slutsatserna från studierna av utbildningar för kreatörer presenteras från och med sidan 72. Den tredje delen av utbildningsinventeringen avseende traditionella utbildningar i entreprenörskap har lagts upp med hänsyn till en kartläggning som genomförs av ESBRI, ett institut som syftar till att främja utbildning och forskning inom entreprenörskap. Eftersom utvecklingen är snabb inom området är det viktigt att ha tillgång till aktuell information. Institutet har kommit nära slutet av en första fas som består i att samla in information från nätet och övrigt publicerat material om landets utbildningar. Studien fångar ett 40-tal kurser vid olika lärosäten, främst universitetsinriktade. Den andra fasen i denna studie innebär att försöka förstå hur utbildningarna bedrivs med avseende på form, upplägg, pedagogik m.m. som kompletterande information till innehållet från den första fasen. Denna fas kräver mycket närmare kontakt med utbildare och kursdeltagare. Första fasens arbete hos ESBRI beräknas vara slutförd under året, då en sammanställning om ett 20-tal sidor över dessa utbildningar kommer finnas tillgänglig. Eftersom vi i arbetsgruppen har förankring i entreprenörsutbildningar, genom Staffan Gullanders arbete, har kontakt tagits med ESBRI och inblick skapats i det material man där sysslar med. För att undvika dubbelarbete har vi dessutom 23

genomfört en kompletterande genomgång för några tongivande utbildningar i Sverige. Denna gruppmedlem är i kraft av sin dagliga gärning välbekant med dessa utbildningar och de har vidare noggrant studerats vad gäller innehåll, pedagogiskt upplägg, struktur och form. Genom en sådan detaljgranskning menar vi att vi bildat oss en mycket god insikt i situationen avseende befintliga entreprenörsutbildningar i landet. Slutsatser från denna analys återges på sidan 72f. A.4.3 WORKSHOP Ett viktigt led i projektets utveckling var genomförandet av en workshop med inbjudna aktörer inom de fyra sektorerna: mode, musik, scenkonst och bildkonst. Syftet var att få insikt i kreatörens behov av kompetensutveckling. Workshopen genomfördes på Fabrikörsvillan i Nacka Strand den 8 september 2005. Till workshopen kom 5 8 nyckelaktörer från respektive bransch samt ytterligare 8 10 personer med erfarenhet av entreprenörskap och utbildningar. 7 Workshopen leddes av en processledare. Personerna delades in i fyra blandade grupper med företrädare för de olika sektorerna. Vår föreställningsram 8 låg som grund för diskussionen, liksom en diskussion kring viktiga aktörer i övrigt och vilka kompetenser som är särskilt viktiga för kreatörer. Med utgångspunkt från respektive branschs värdekedja enligt föreställningsramen identifierades sedan likheter och skillnader i branschernas kompetensbehov. Arbetet under workshopen fokuserade på ett antal frågor som skulle besvaras av de parallellt arbetande fyra grupperna. Dessa frågor var: Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3. Fråga 4. Fråga 5. Vad innebär entreprenörskap för dig i allmänhet och konstnärligt entreprenörskap i synnerhet? Vilka är de grundläggande kompetenser en kreatör behöver för att leva på sitt yrke? Vilka olika typer av aktörer är en kreatör beroende av och vad behöver han/hon då kunna? Vilka hinder finns idag för en kreatör för att kunna livnära sig på sitt yrke? Vilka skillnader och likheter finns i de fyra branscherna, avseende utbildningsbehov? 7 Deltagarförteckning finns i bilaga 2. 8 Enligt kapitel A.3 på sidan 16. 24

Inom respektive grupp skrev deltagarna ned sina synpunkter och dessa sammanställdes på stora plastskynken för att ge bra översikt. Därefter diskuterades fråga för fråga inom respektive grupp liksom gemensamma slutsatser. Nya frågeställningar sammanfattades också av gruppledarna. Efter grupparbetena genomfördes en plenumsamling där respektive grupp fick framföra det som de uppfattade som slutsatserna av dagens arbete. Förutom vad vi förväntade oss av workshopen kan vi notera några sidoeffekter och andra iakttagelser: En oerhört stor uppskattning bland deltagarna över att träffa så många aktörer från de olika branscherna till en konstruktiv och kreativ dag tillsammans. Ett flertal workshopdeltagare har fortsatt att träffas för att diskutera likheter och skillnader i sina respektive branscher och yrkesroller. A.4.4 DJUPINTERVJUER Workshopen signalerade tydligt att kreatörerna och övriga intervjuade branschaktörer ansåg att det finns ett stort behov av kompetensutveckling. För att ytterligare få klarhet i vad detta innebär så formulerade vi en enkät. Frågeställningarna togs fram utifrån resultatet av workshopen, men också från våra personliga erfarenheter och funderingar runt kompetensutveckling för kreatörer. Dessa intervjuer med enkäten som mall genomfördes av arbetsgruppen. Vem som intervjuade vilka personer styrdes av att vi utgick från det respektive område som vi representerar i denna rapport. Totalt genomfördes ett 40-tal djupintervjuer med folk från de olika branscherna. Djupintervjuerna genomfördes genom att frågorna skickades ut i förväg per e-post och respondenterna hade möjlighet att sedan återkomma direkt med synpunkter, tankar och idéer. Därefter kompletterade vi intervjuerna över telefon eller genom personliga möten. Enkäten finns redovisad i bilaga 3. Namn och kontaktuppgifter för de intervjuade finns i bilaga 4. 25

B NULÄGESBESKRIVNING Vad karakteriserar sektorerna som vi särskilt studerar mode, bildkonst, scenkonst och musik? Vad inriktar sig utbildningarna inom dessa sektorer på? Finns det något entreprenöriellt inslag i dessa? Skulle de befintliga entreprenörsutbildningarna kunna användas för kreatörerna? Det är några av frågorna som vi ställer i detta avsnitt. B.1 MODE 27 B.2 MUSIK 34 B.3 BILDKONST 38 B.4 SCENKONST 45 26

B.1 MODE Tre branschproblem märks i modebranschen. Svaga kunskaper inom affärsmannaskap gör det ännu svårare för kreatörerna att hitta lösningar på dessa problem. B.1.1 BRANSCHEN Stora eller små företag Den svenska modebranschen består idag av en rad stora aktörer med H&M i spetsen. Tillsammans står de för en växande export och är i flera fall börsnoterade. Idag ser vi dock en rad svenska medelstora modeföretag på marknaden som nått framgång främst inom landet och Skandinavien men även till viss del utomlands. En stor majoritet av dessa företag är inte startade av och drivs inte av modedesigners utan av entreprenörer. Som exempel kan nämnas We vars grundare är entreprenör, J.Lindeberg som startades av och drivs av en riskkapitalist om än med erfarenhet från modebranschen och Filippa Kihlborg (Filippa K) som i grunden är merchandiser (ungefär: inköpsansvarig) men som har verkat i modebranschen hela sitt yrkesverksamma liv. Självklart har de företag som nämns ovan knutit till sig modedesigners. Ett annat exempel är Odd Molly som startades och drivs av en entreprenör respektive en modedesigner. Dessa två personers ansvarsområden är tydligt uppdelade. De modeföretag som startats av och drivs av designers och som har nått framgång har främst en likhet. Dessa har lång erfarenhet från stora företag inom branschen och har ofta arbetat länge som designers, inte sällan som chefdesigners på företag av typen H&M eller JC. De har hunnit få en mycket god branschkunskap och kännedom om de olika aktörerna och processerna i branschen. Dessutom har de kontakter som behövs för att enklare lösa de typiska branschproblemen med tillverkning och finansiering (mer om dessa problem nedan). I förhållande till det stora antalet modeföretag som finns i ett så litet land som Sverige är antalet medelstora modeföretag lågt. Samtidigt finns en mycket stor mängd små modeföretag. 9 Dessa småföretag drivs oftast av en modedesigner som själv tar hand om alla processer inom företaget. Detta innebär att de designar, syr, marknadsför, säljer och har hand om all administration från bokföring till kontakter med kunder och leverantörer. För att livnära sig tvingas egenföretagaren inom mode ofta arbeta extra. Ibland inom andra yrken inom modeindustrin som kan leda till viktiga synergieffekter, till exempel som frilansande designer, men inte sällan rör det sig om arbeten inom lågavlönade yrken. 9 Detta motsvarar strukturen generellt i upplevelseindustrin, där 98,5 procent av företagen är av storleken 0 19 anställda. 27

Värdekedja, aktiviteter & aktörer Aktiviteter Nedan illustreras de aktiviteter som genomförs i modebranschen från det att en kreatör får en idé och till att denna idé omvandlas till produkt som når en marknad med slutkonsumenter. Liksom i genomgången av aktörer nedan är framställningen teoretisk och förenklad, men kan förhoppningsvis ändå erbjuda en överblick för branschen. Design inköp metervara, accessoarer mönsterkonstruktion produktion provplagg försäljning produktion enligt order leverans försäljning till konsument Aktörer Nedan återges de aktörer som utför de ovan nämnda aktiviteterna i modebranschens värdekedja, från idé till produkt. Förhållandet mellan de olika aktörerna är inte helt linjärt utan kommunikation sker kontinuerligt mellan de olika aktörerna under processens gång. Detta innebär att aktörer som ligger senare i kedjan mycket väl kan vara inblandade i designfasen som inträffar i inledningen av värdekedjan. 1) Stora modeföretag Modedesigner inköpare tyg/accessoarleverantörer mönsterkonstruktör provproducent agent/säljare inköpare producent distributör återförsäljare konsument Varje aktivitet i värdekedjan har sin utövare. Säljare kan vara anställd eller agent. Produktionen sker utomlands. Inköpare och återförsäljare är samma aktör när det rör sig om mindre återförsäljare. Till denna värdekedja kan även en rad andra aktörer, främst inom marknadsföring, varumärkesuppbyggnad och PR läggas till. 28

2) Mindre modeföretag (målgruppen för denna studie) Modedesigner tyg/accessoarleverantörer inköpare producent återförsäljare konsument Modedesignern är designer, inköpare, mönsterkonstruktör, säljare och leverantör. Produktionen sker ofta på fabrik utomlands. Försäljningsavtal m.m. upprättas inte regelrätt och om så sker oftast utan juristhjälp för designern. Inköpare och återförsäljare är ofta samma aktör. De aktörer som kompletterar värdekedjan för stora modeföretag återfinns till viss del även här. Marknadsföringsaktiviteterna genomförs till stor del av modedesignern själv. 3) Egentillverkning Modedesigner tyg/accessoarleverantörer inköpare inköpare/återförsäljare konsument Modedesignern är designer, inköpare, mönsterkonstruktör, producent och säljare. Produktionen sköts till fullo av designern själv alternativt med hjälp av lönsömmare. 4) Enklaste värdekedjan Modedesigner tyg/accessoarleverantörer konsument Modedesignern designar, producerar och säljer direkt till konsument. 29

Tre branschproblem Trots att Sveriges har flera börsnoterade modeföretag finns det små produktionsmöjligheter inom landet. I stort sett all produktion sker utomlands och då främst i Europa och Asien. Även inköp av metervara och tillhörande accessoarer genomförs ofta utanför Sverige. För att svenska modeföretag ska kunna utvecklas måste de exportera. Främst går exporten till de nordiska grannländerna samt länder inom Europa, framför allt norra Europa. Nystartade modedesignföretag i Sverige lider idag av tre branschproblem. De tre problemen skapar tillsammans ett moment 22. Den näst intill totala avsaknaden av produktion inom Sverige innebär att tillverkning av mindre kollektioner försvåras och blir dyr jämförelsevis. Utan tillräcklig produktion är det svårt att sälja och därmed är det svårt att finna finansiering. 1. 2. 3. I och med att det knappt finns någon produktion inom landets gränser finns inte kontaktytan att få igång en kostnadseffektiv tillverkning trots korta produktionsserier. Modeföretagen tvingas tillverka utomlands, där deras korta serier ger höga kostnader samt att deras produktion inte prioriteras i fabrikerna. Detta leder till att priserna blir för höga för att inköparna ska våga satsa på nya märken samt att leveranserna riskerar att bli sena så att inköparna inte kan ta in dem i sina sortiment. Möjligheten att få finansiering i form av lån eller investeringar är liten eftersom kunskapen om modebranschen och dess möjligheter är låg hos dessa aktörer. De initiala kostnaderna för att ta fram en klädkollektion är mycket höga och ställer ofta stora krav på likviditeten. Som litet modeföretag är det svårt att kräva förskottsbetalning vid försäljning vilket gör att man tvingas ligga ute med pengar för att producera enligt order. Det finns ytterst få försäljningsagenter specialiserade på nya och/eller mindre modemärken. Detta gör att modedesigners själva tvingas agera säljare vilket är svårt för en kreatör. Det är också svårt att hinna med att sälja själv samtidigt som allt annat i företaget ska göras. Organisationer inom modebranschen Inom modebranschen finns en rad organisationer som samlar de olika aktörerna i branschen. De centrala aktörerna Agenturföretagens Förbund, STIL (Sko & Textilhandlarna), Svenska Tekoindustriföreningen och TEKOindustrierna är i sin tur delägare i Svenska Moderådet som bildades 1979. Moderådet är bland annat ett samarbetsforum för branschen och verkar genom olika projekt för utveckling av svenskt mode i Sverige och utomlands. Ett av Moderådets centrala projekt är Rookies som syftar till att stödja mindre modedesignföretag att etablera sig på marknaden. 30

B.1.2 UTBILDNINGARNA Överblick Under djupintervjuerna har modedesigners berättat att trots att de under sin modedesignutbildning fått en del undervisning och tillämpning i entreprenöriella ämnen med inriktning på småföretagande märker de idag, efter några års verksamhet, att de begår precis de misstag som deras lärare varnade dem för. De tror att det kan bero på att som student slår man dövörat till och inte vill höra på de svårigheter som finns som egenföretagare inom branschen. Uppskattningsvis 20 procent av de som utexamineras från modedesignutbildningar väljer att starta eget företag. Orsakerna till varför man väljer att driva eget företag är individuella men två huvudsakliga skäl kan identifieras, man vill göra sin egen grej eller man får ingen anställning. För modebranschen har vi valt att titta på de två centrala utbildningarna inom modedesign. De finns på Beckmans i Stockholm och vid Högskolan i Borås. Beckmans modedesignutbildning Beckmans är sedan 2003 en fri designhögskola och ger utbildning inom mode, form och reklam. Modeutbildningen på 120 poäng är indelad i olika block. Lärarna, såväl huvudlärare som externa lärare, är yrkesverksamma inom modeindustrin. Nedan presenteras de inslag av entreprenöriella ämnen som modestudenter på Beckmans undervisas i under sin treåriga utbildning. Respektive huvudlärare integrerar också entreprenöriella inslag i de kreativa ämnena. Den treåriga modeutbildningen på Beckmans innehåller flera kurser med ämnen som rör företagande, till exempel marknadskommunikation, retorik och utställningsmetodik. Årskurs 1 Vt (1p) Ämnen/aktiviteter Presentationsteknik (muntlig och skriftlig), marknadskommunikation Pedagogisk form Föreläsning, workshop samt tillämpning i projekt. Årskurs 2 Vt (2p) Årskurs 3 Ht (2p) Marknadsföring, presentationsteknik, PR och media Marknadsstrategier, produktionstekniker, säljverktyg Föreläsningar av externa föreläsare samt tillämpning i samband med modevisning. Föreläsningar (ca 5 6 st olika representanter från den kommersiella modebranschen). Årskurs 3 Vt (1p) Skräddarsydd kurs i eget företagande, anställningsformer, lagar, avtal, juridik m.m. Föreläsningar och workshop. Externa föreläsare bjuds in. 31