LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland LRF Tidaholm 2016 10 14 Energimarknadsinspektionen Att. Sara Saamel Box 155 631 03 Eskilstuna Angående nätkoncession, Falköping - Tidaholm 130 kv, dnr. 2016-100765 Miljöpåverkan Det är klart belagt att världen behöver mer skog för att binda koldioxid för att stoppa uppvärmningen som är ett överhängande hot mot jordens existens. Sverige har ratificerat Parisavtalet och måste då ta sitt ansvar. Bland annat Vattenfall har ett antal luftledningsprojekt i Västra Götaland som om de bifalls kommer att öka impedimenten och utsläppen av koldioxidekvivalenter. En växande skog som är rationellt skött är en excellent kolfälla. Bland annat visar forskning av professor Johan Bergh, Linnéuniversitet i Växjö, på detta. Det saknas uppgifter om den totala arealen skog som ska avverkas. En definitiv brist i miljökonsekvensutredningen. Vattenfalls huvudalternativ är en luftledning. Kalgatan uppges till ca 34 meters bredd. Ca är ett vagt begrepp som kan innebära båda större och mindre skillnader. LRFs erfarenhet är att kalgatorna tenderar att bli större än vad som ursprungligen anges. Likaså måste det klarläggas om det är beskärning eller huggning som kommer att ske. Ävenså på vilka sträckor som vilket ska göras. Vattenfall hävdar att påverkan inte blir så stor eftersom befintlig 40 kv-ledning ska rivas. Minsta påverkan på skogen är utom tvivel en markförläggning tillsammans med övrig infrastruktur. Vattenfall avser att lämna kreosotfundament kvar i marken vid rasering av 40 kv-ledningen. Detta är inte förenligt med god miljövård. Det är en betydande risk att markägarna blir skyldiga att sanera om inte Vattenfall gör det. Energimarknadsinspektionen bör i sitt beslut ålägga Vattenfall att totalsanera marken vid rivning.
Utomstående bör kontrollera att städningen vid rivningen sker på ett miljömässigt säker sätt och att allt bortforslas så varken djur eller människor riskerar att skadas. Vattenfall hävdar att de ska bedriva en miljömässigt hållbar utveckling. Koncessionsasökan uppfyller inte de kraven enligt LRFs åsikt. Att ta stora arealer mark i anspråk och bidra till impediment är inte hållbart. Att det syns när det schaktas för kabel är självklart. Lika självklart är att när kabeldiket är återfyllt så är spåren av ledningen borta i motsats till en luftledning. Följer kabeldragningen väg, markvägar och fältgränser så minskas behovet av skogsavverkning markant. Staten i form av Trafikverket och Vattenfall bör uppmanas att samarbeta om vägområdet för att minska intrånget hos markägarna. Att som skäl för att inte vilja markförlägga hävda att stengärdsgårdar är ett stort problem är ett dåligt argument. Lantbruket lever ständigt med dem. För Vattenfall handlar om en engångspassage. Behov av ledningen LRF är införstått med att Vattenfall vill ha ett säkert elnät och även att det är maskat. Att elförsörjningen är säker på landsbygden är av stor vikt. Vattenfall hävdar att ett skäl till utbyggnaden är produktionen av förnyelsebar el i området. Att jobba mot ett fossilfritt samhälle ser vi positivt på. Däremot saknar LRF tydliga beräkningar på hur befintliga och planerade ledningar belastas med tänkta vindkraftutbyggnader. Eller det annan typ av elproduktion som avses? Finns lastprognoser? Hur stora effekter planeras att överföras? Det framgår inte vilka utbyggnader, beslutade, som finns på vindkraftsparker i området. Utbyggnaden av solceller för elproduktion på lantbrukets ekonomibyggnader kommer troligen att i stor mån att användas på företaget eller inom lokalnätet. Har Vattenfall en annan bild? Vilken i så fall? Kostnader Visst får skogsägare betalt för skog som tas ner. Men det gäller bara befintlig skog. Med tanke på en kraftlednings livslängd och att koncessionen är för all framtid, om inget annat sägs, innebär det att fastigheten sjunker i värde när den ska övertas av nästa brukare. Att kabel initialt är dyrare är LRF helt införstådd med. Att bygga med luftledningsteknik är en fördyring för samhället och berörda genom det intrång den gammaldags tekniken orsakar. LRF saknar oberoende utredningar för vad olika typer av ledningar kostar under dess livslängd. Underhållet av luftledningen är inte kostnadsberäknat. Varför?
Markförläggning innebär ett förhållandevis litet intrång för de gröna näringarna om kablifiering sker i vägområdet eller så nära som möjligt. Tryckning eller styrd borrning gör att störningar i stor mån kan undvikas i känsliga områden. LRF anser att investeringskostnaden ska baseras på överföringens hela livslängd, alltså en LCC-analys (life cycle cost). LRF skulle vilja ha svar på varför den inte används. Beslutsprocessen Försämring av utsikt och fastighetsvärden, minskade inkomster från de gröna näringarna, och svårighet att utveckla näringsverksamhet på fastigheten är inget som tas upp i handlingarna. Enligt LRF är detta grundläggande frågor som ska belysas på ett fullödigt vis. Samråd är för LRF att förutsättningslöst samråda med samtliga berörda och gemensamt arbeta fram en lösning som är ger minst skada för samtliga parter. Energimarknadsinspektionen bör notera att Vattenfall tagit fram fem luftledningssträckor men endast ett kabelalternativ. LRF ställer sig frågande om det verkligen kan vara tillfyllest att ha en sådan slagsida i på alternativen. LRF förväntar sig att markförlagda alternativa utreds jämbördigt med luftledningar. LRF är också undrande över att den 130 kv som planeras gå i parallellgång beskrivs så schematiskt. Varför söks separat koncession för avgreningen? Kommer avgreningen att påverka de gröna näringarna? Teknikval och samförlagd infrastruktur Det som samtliga nätbolag ännu inte insett, eller inte vill inse, är att det allt för ofta är landsbygden som får betala för ledningsdragningar som ska försörja tätorterna. Frågan är definitivt berättigad om varför tekniken med markförlagd kabel som fungerar i städer och tätorter inte fungerar på landsbygden. Den skillnaden har inte Vattenfall enligt LRFs mening kunnat klarlägga. Närhet till landsväg underlättar i hög grad felsökning och transport av reparationsutrustning om behov skulle uppkomma. I det här fallet planerar Vattenfall för luftledning längs befintliga vägar. Trafikverket kräver säkerhetsavstånd till stolparna. Med en kabelförläggning hade detta varit onödig. Den kalgata som behövs för kablar är väsentligt mindre än för luftledning. Detta hade minskat intrånget framförallt i skog på ett betydande vis. Vattenfall hävdar att luftledning är driftsäker nu och i framtiden. Det finns ett antal belägg för att luftledningar inte alls är så robusta som nätbolagen hävdar. Att till exempel fälla en stolpe eller flera torde vara enkelt för den som har ont uppsåt. I vårt södra grannand Danmark finns överenskommelse om att inte bygga nya 130 kvledningar och på sikt ersätta befintliga med kabel. Detta borde ske i Sverige också. Vattenfall hävdar att markkabel måste bevakas. Skulle alltså en markförlagd kabel kräva bevakning? Vattenfall bör beskriva vad som åsyftas.
Varför behövs tre kabelförband? Förklaring önskas. Skador på pågående markanvändning och förhindrande av samhällsutveckling Vattenfall borde vid det här laget ha insett att jord- och skogsbruket påverkas negativt av alla nya kraftledningar med gammaldags teknik. Luftledningarnas skyddsavstånd kan förhindra utveckling av lantbruksföretag vid utbyggnad. Var ska den nya ekonomibyggnaden få plats om en luftledning lägger hinder i vägen? Detsamma gäller för den kommunala utvecklingen för både bostäder och verksamhetslokaler. Landskapsbild Självfallet påverkar kraftledningar landsskapsbilden negativt. Utsikt mot en kraftledning är inte värdehöjande för en fastighet. Ävenså natur- och kulturvärden störs av luftledningar. Att hävda att en kraftledning inte syns i skog är missvisande. Självfallet syns ledningen under delar av skogens kretslopp. Vid hygge och när skogen åter växer upp blir en stor kraftledning mycket dominerande. För den som vistas i skogen kommer kalgata och stolpar att bli påfallande. Elektromagnetiska fält Risken för skador av framförallt magnetiska fält måste tas på största allvar. Varken forskning eller lagstiftning har bestämt gränsvärden utan det som finns är endast rekommendationer. Detta minskar inte oron för skador på lång sikt. Oron ska tas på största allvar. Det är inte att ta samhällsansvar att bygga nya luftledningar med de skyddsavstånd som Vattenfall anser säkra i dagsläget. Forskning kan under ledningens livslängd förändra kunskapen i betydande omfattning. Kabelförläggning reducerar magnetfälten radikalt. Övrigt Det finns ett antal felskrivningar i miljökonsekvensbeskrivningen. På sidan 47 står det Falkenberg, Falköping torde det vara och på sidan 54 står det föreningar, förmodligen åsyftas föroreningar. LRF förutsätter att tidigare yttranden tillställs Energimarknadsinspektionen utan redigeringar. Yrkande LRF yrkar att hela projektet sker som kabelförläggning. I första hand tillsammans med befintlig eller planerad infrastruktur.
Med vänlig hälsning Sofia Karlsson LRF Västra Götaland Robert Larsson Regionchef LRF Västra Sverige Mikael Hallin LRF Tidaholm Vanja Wallemyr LRF Falköping BIRGIT JÖNSSON birgit.jonsson@lrf.se LRF Västra Sverige Box 786 451 26 Uddevalla Besöksadress Högseredsvägen 16 437 93 Lindome Tfn 0522-64 25 45 Växel 0771-573 573 Mobil 070-609 09 89