Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 2

Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder I UDG14F på grundläggande nivå 7,5 hp. HT 2013 Versionn 2 september 2013 Institutionenn för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 1

Välkommen till kursen Forskningsmetoder I... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Kursens mål... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Kursledare och lärare... 3 Forskning om lärande didaktik som vetenskaplig disciplin... 3 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 5 Om studier i forskningsmetoder på distans... 5 Litteratursökning... 5 Stöd i studierna... 6 Examination... 6 Betygssättningen... 7 Ordinarie examinationstillfällen... 7 Bedömning och betygskriterier... 7 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället... 7 Övriga anvisningar... 8 Plagiat... 8 Fusk... 8 Utvärdering... 8 Kurslitteratur... 8 Obligatorisk litteratur... 8 Valbar övrig specifik metodlitteratur... 9 Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 2

Välkommen till kursen Forskningsmetoder I Kursen du nu påbörjar är en fristående kurs på grundläggande nivå. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (www.edu.su.se). Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. I kursen arbetar vi med didaktik som forskningsfält genom att analysera och jämföra några perspektiv och metodiska ansatser i relation till olika forskningsfrågor. Därutöver kommer du att få sätta dig in i vetenskapsteoretiska frågor samt lära dig mer om forskningsprocessen och då särskilt i hur man söker och avrapporterar forskning. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande behörighet. Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: 1. Redogöra för skillnaderna mellan vardagliga och vetenskapliga slutsatser och påståenden i rel. till det didaktiska fältet. 2. Formulera didaktiska forskningsfrågor och designa en mindre studie. 3. Diskutera vetenskapligt analysarbete utifrån olika metodansatser och forskningsfrågor. 4. Genomföra en systematisk litteratursökning samt avrapportera den i genren forskningsöversikt. Registrering Registrering sker genom att du skickar ett mejl till kursadministratören karin.larsson@edu.su.se senast den 20 september. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Använd alltid studenmejladressen i kontakter med SU och i Mondo! Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Det är också till henne ni anmäler eventuella studieavbrott. Kursledare och administratör lena.geijer@edu.su.se kursledare, karin.larsson@edu.su.se administratör. Kursens innehåll: Forskning om lärande didaktik som vetenskaplig disciplin Man kan beskriva didaktiken som ett fält med två ansikten dels kan didaktik definieras som de olika normer och traditioner som formar hur man som pedagog bör göra på bästa sätt i mötet med sina elever. Sådana normer förmedlas dels i styrdokumenten, i vissa delar lärarutbildningen (dock i mindre Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 3

grad i dag när lärarutbildningen bygger mer på forskning än tidigare), i medias bilder av skolan, i läromedlen och naturligtvis på fältet mellan kollegor. Man visar och talar om för varandra hur man gör baserat på personliga erfarenheter och övertygelser blandat med formuleringar från styrdokumenten och lokala traditioner. Men didaktik är också en vetenskaplig disciplin som försöker undersöka avgränsade frågor om undervisning och lärande systematiskt och med en transparent metod så att andra kan ta ställning till de slutsatser som dras. Ur ett vetenskapligt didaktiskt perspektiv kan man inte bara påstå något om undervisning och lärande eller hänvisa till traditionen eller styrdokumenten, utan det man hävdar i en uppsats, avhandling eller artikel måste vara underbyggt med argument hämtade ur en empiri (undersökningsdata) som analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv. De slutsatser man drar är då också relativt avgränsade. Inom didaktisk forskning är det alltså inte tillräckligt att utgå från personliga erfarenheter, styrdokument eller traditioner utan man måste göra systematiska undersökningar av ett didaktiskt fenomen ur något visst perspektiv och avrapportera hur man gått tillväga. Skillnaden mellan vetenskapliga påståenden och en vardaglig förståelse av ett didaktiskt problem ställer pedagogen som ska skriva uppsats i didaktik inför många frågeställningar av såväl filosofisk som mer praktisk natur: Hur avgränsar man en forskningsfråga som är möjlig att besvara i en uppsats? På vilka grunder kan man analysera och argumentera för sina forskningsresultat, som tagits fram ur ett specifikt teoretiskt perspektiv, samtidigt som fältet och professionen ofta ställer krav på sanningar eller recept som kan generaliseras till att gälla i andra sammanhang än det man undersökt? Bilden av forskningsresultat som beskrivningar av en allmängiltig sanning lever kvar och därför undrar många hur många lärare/elever/situationer de måste undersöka för att kunna påstå något sant i sin uppsats. I kursen kommer vi att problematisera olika synsätt på vetenskap och sanning och diskutera vilka anspråk på ny kunskap som ställs i en undersöknings syfte samt relatera detta till de slutsatser som dras av de data man samlat in. Finns det en tydlig röd tråd mellan anspråken på ny kunskap som ställs i syftet och forskningsfrågorna och infrias detta syfte i slutsatserna? Om studien har en väl avgränsad fråga och en tydlig röd tråd i såväl valet av teori och metod som i beskrivningen av genomförande och slutsatser säger man att undersökningen har en teoretiskt och metodisk koherens och den får då ett förklaringsvärde för den fråga som undersökts. I annat fall blir studien mindre tillförlitlig. Sanningen om komplexa didaktiska fenomen som lärande och undervisning är dock alltför stor för att låta sig fångas in i en enskild undersökning om ens någonsin. Inom didaktisk forskning studier av lärande och undervisning används idag ett relativt stort antal teoretiska perspektiv och metoder och ansatser, dvs. olika forskningsinriktningar. Varje forskningsinriktning bygger på explicita och implicita antaganden om vetenskapens och forskarens roll, om samhället i relation till individerna och om kunskapsbildning och lärande som process. Utifrån olika forskningsinriktningar ställs olika frågor och fokuseras på skilda delar av de komplexa fenomenen lärande och undervisning. Ur några fokuseras studierna på individers handlingar och erfarenheter. Andra fokuserar på kommunikation och mellanmänskliga processer på en interpersonell nivå. Några intresserar sig för utbildningsinstitutioner eller för lärande och undervisning på en samhällelig nivå. I kursen jämförs olika forskningsinriktningar och hur de behandlar för didaktiken centrala begrepp som kunskap, lärande, språk, undervisning och kunskapsbildning. Utöver detta diskuteras även hur man inom olika traditioner förhåller sig till databearbetningens tre faser av beskrivning, analys samt tolkning. Under kursen studeras några av de vanligaste forskningsinriktningarna med avseende på deras anspråk, giltighet och förklaringsvärde i relation till de forskningsfrågor och metodtraditioner som Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 4

används. De fyra nivåerna individnivå, interpersonell nivå, institutionsnivå samt samhällsnivå används i kursen som redskap för att belysa hur problemställningar och analyser bearbetas inom respektive tradition. Mot vilken/vilka av de fyra nivåerna riktar sig de olika inriktningarna? Vilka frågeställningar undersöks med utgångspunkt i de olika inriktningarna? Därutöver kommer du att få träna på att söka och beskriva forskningsresultat i den genre som kallas för forskningsöversikt. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen bedrivs på 50 % på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig. Genom att använda t.ex. e-post och ett konferenssystem, Mondo, kan studenterna även arbeta tillsammans med litteraturen samt söka kompletterande material. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. I Mondo hittar du olika skrivuppgifter som ska genomföras och lämnas in till vissa datum. Dessa uppgifter är obligatoriska men kommer inte att betygsättas. De är i stället att betrakta som resurser för lärande. Betyg sätts endast på de två examinationsuppgifterna. Om studier i forskningsmetoder på distans Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att skriftligt bearbeta sin förståelse av denna kontinuerligt. Du kommer att få konkreta skrivuppgifter på kursens olika delar i Mondo. Det går alltså inte att vänta med att skriva tills i slutet av kursen. (Om du blir sjuk etc. hör av dig till kursledaren för att kunna anpassa ditt schema och ta igen det du missat). Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver att man kommunicerar sin förståelse på olika sätt vilket innebär en tolkning av texterna parallellt med läsandet. I den här kursen består denna kommunikation framför allt av ett kontinuerligt skrivande, men det är också väsentligt att diskutera med kurskamraterna i Mondo i de olika forum som finns kring kurslitteraturen och skrivuppgifterna. Som stöd i det skriftliga arbetet med kurslitteraturen får du konkreta uppgifter att arbeta med som du också får skriftlig feedback på av läraren vid tre tillfällen under kursen. Du lägger upp dina svar i inlämningsmappen i Mondo. Lärande på kandidatnivån går därför djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Detta innebär att studenter under kursen utvecklar sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter de läser genom att reflektera över vilken typ av frågor som kan undersökas utifrån vilken teori/metod och hur långt anspråken och förklaringsvärdet sträcker sig för en viss studie eller en hel teori/forskningsinriktning. I slutfasen av studierna är man mogen att diskutera de skilda forskningsinriktningarna utifrån vilket förklaringsvärde de har för didaktiken samt att motivera sitt eget val av teoretiska perspektiv och forskningsmetod inför den kommande uppsatsen. Litteratursökning Under kursen ska du också lära dig att söka och referera forskning i databaser. Börja med att gå igenom de grundläggande databaserna för informationssökning: http://www.sub.su.se/ Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 5

Du kan även titta på http://www.skolporten.se/fou/ för att hitta aktuella utbildningsvetenskapliga avhandlingar. Litteratursökningar görs ofta i den svenska databasen www.kb.se/libris, i http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/about.html eller via SUB och det stora databasgränssnittet CSA Illumina (som du når när du är inloggad och registrerad), genom vilket du når flera andra databaser med forskning om undervisning och lärande som ERIC Det viktigaste när man söker forskning är att hitta ett avgränsat forskningsområde och sedan ytterligare avgränsa det med rätt (teoretiska) sökord. Det gör man lämpligen i en tesaurus. Man kan också be en bibliotekarie om hjälp när man väl gjort ett eget försök först. Observera alltså att termer i skolvardagen sällan är teoretiska termer. Ett exempel IUP eller läroplanstexter är inte att betrakta som teoretiska termer/texter. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har 2 examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng: Provkod EXA1 Tentamen på tid vid egen dator 3 hp. EXA2 Skriftlig examination, litteraturöversikt 4.5 hp Den första examinationen är en tentamen under 3 timmar och som du gör hemma vid datorn med tillgång till böcker. Den ger dig möjlighet att visa att du uppnått kursmål 1-2. Tentamensuppgifterna bygger vidare på de skrivuppgifter, instuderingsfrågor och sammanfattningar som du arbetat med under kursen. Den andra examinationen testar kursmål 3 och 4 och innebär att du skriver en forskningsöversikt om ca 5-8 sidor. Denna ska formateras i den s.k. DiVA-mallen som du hittar i Mondo. Du väljer ut ett forskningsområde som intresserar dig inför din kommande uppsats och avgränsar söktermer och väljer databaser samt söker och refererar relevant och aktuell forskning. I detta paper ska du också visa på några olika tänkbara forskningsfrågor i relation till forskningsområdet som du kan tänka dig att undersöka i den kommande uppsatsen. Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 6

Betygssättningen I kursen utgår examinatorn från fyra lärandemål som examineras genom två examinationer, alltså underlaget för bedömning finns att hämta i två skilda bedömningsområden. I den första examinationen är det framförallt lärandemål 1-2 som bedöms och i examination 2 är det främst lärandemål 3-4. Du får ett betyg för varje examination samt ett samlat betyg för hela kursen. Ett sätt att komma fram till ett samlat betyg på kursen är att bestämma det viktigaste bedömningsområdet och i denna kurs anses examination 2 som primärt också i förhållande till antalet lärandemål och poäng. Betyget för kursen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i bedömningsområdena. Examination 2 väger således tyngst i den bedömningen. Examinatorn avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra. För att få betyg A krävs A på båda examinationerna. Men får t.ex. studenten D på examination 1 och C på examination 2 kan det sista bedömningsområdet avgöra betyget och i så fall blir det C som slutbetyg. Delområdena ses då som ett beslutsunderlag inför en helhetsbedömning. Ordinarie examinationstillfällen Examination 1 äger rum fredag den 4 oktober vid en dator som du väljer själv. Frågorna publiceras i Mondo på anslagstavlan kl. 17 och du laddar upp svaren i din inlämningsmapp senast kl. 20. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna tenta har du ytterligare 4 tillfällen på dig. Det första omexaminationstillfället infaller onsdag den 18 oktober kl 17-20. Anmäl dig till kursledaren senast den 27 september. Vid behov ordnas ytterligare tillfällen. Examination 2 sker fredag den 31 oktober senast kl. 23:59 genom att du laddar upp din forskningsöversikt i Mondo. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna tenta har du ytterligare 4 tillfällen på dig. Det första omexaminationstillfället infaller fredag den 29 november kl 23.59. Vid behov ordnas ytterligare tillfällen. Bedömning och betygskriterier Se särskilt dokument med betygskriterier på kurshemsida + i Mondo under Filsamling. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen krävs lägst betygsgraden E Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Fx kan ibland innebära att man endast behöver lämna in ett rättat exemplar, t.ex. om examinatorn hittat språkfel eller felaktigheter i referenslistan. I dessa fall behövs inget nytt examinationstillfälle utan examinatorn ber dig göra ändringar och kompletteringar snarast. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar. Du får besked om betyg av din examinator via mejl. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 7

uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Utvärdering Kursen kommer att utvärderas såväl formativt som summativt genom enkäter i Mondo. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (ca 150 s.) Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. (165 s.) Fejes, A. Thorberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (240 s.) Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare - en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget. (136 s.) Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 8

Teorell, J. & Svensson T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber (valda delar 100 sidor) Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Kartan och terrängen. Didaktikens två ansikten som tradition och kritisk vetenskap. Artikel i Didaktikens Forum, årgång 2, nr 3, s. 27-46. Lärarhögskolan i Stockholm. Finns som om kompendium i Mondo om (23 sidor.) Dessutom tillkommer valbar litteratur (ca 200 sidor) som väljs ur litteraturlistan nedan. Valbar övrig specifik metodlitteratur Agar, M. (1996). The professional stranger. An informal introduction to ethnography. Academic Press. Arfwedson, G. (1998). Intervjumetoder och intervjutolkning: en dialog kring ett kvalitativt alternativ i lärarutbildning och skolforskning. Stockholm: HLS Förlag. Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden Stockholm: Liber Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken Malmö: Liber Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Esaiasson, P., Gilljam, M. Oscarsson. H., & Wängnerud L. (2007). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm Norstedts Juridik (440 sidor) Fangen, K. (2005). Deltagande observation Malmö: Liber Ekonomi Gustafsson, B. (2004). Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen. Lund:Studentlitteratur. Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.3 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Heikkälä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Howarth, D. (2007) Diskurs. Stockholm: Liber Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (1997/2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a reviderade upplagan Lund: Studentlitteratur. Larsson. S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Norrby, A.-K. (1996). Samtalsanalys. Så gör vi när vi talar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 9

Ryen. A. (2004). Kvalitativ intervju från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Ekonomi Sparrman, A. & Lindgren, A-L. (2003)..Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 3:e upplagan. Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Yin. R. K (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 10