Systematiskt skadeförbyggande arbete inom grundskolan

Systematiskt skadeförbyggande arbete inom grundskolan Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd Lena Olsson, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson Centrum för Personsäkerhet, Karlstads universitet

Systematiskt skadefö rebyggande arbete inöm grundskölan Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd Lena Olsson, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson Centrum för personsäkerhet 1

Fö rörd Centrum för Personsäkerhet, CFPS, vid Karlstads universitet är en plattform för forskning och samverkan i frågor som rör analys och prevention av personskador. Centrumet är under successiv uppbyggnad med planerat inrättande våren 2013. Sekretariatet är knutet till ämnet Riskhantering, men CFPS samarbetar i övrigt med en rad andra ämnesmiljöer inom universitetet, bla inom ramen för universitetets Hälsoakademi där säkerhet och trygghet identifierats som ett centralt tema. Den föreliggande studien är genomförd på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Karlstad december 2012 2

Inneha llsfö rteckning Sammanfattning 5 Förkortningar och definitioner 6 Bakgrund 7 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 8 Problemformulering 10 Syfte och frågeställningar 10 Avgränsning 10 Metod 13 Resultat 15 Beskrivning av respondentgruppen 15 Skyddsombud 16 Systematiskt skadeförebyggande arbete 16 Förutsättning för att ta ansvar för elevernas säkerhet 20 Skadeförebyggande åtgärder 22 Effekter av att momenten i SSA genomförs 25 Effekter av kunskap om Arbetsmiljölagen 25 Respondenternas syn på vad som skulle förbättra SSA 26 Enkätens relevans 28 Diskussion 29 Resultatdiskussion 29 Metoddiskussion 33 Vidare studier 34 Konklusion 35 Referenser 36 Bilaga 1 Följebrev 38 Bilaga 2 Enkätfrågor 39 3

4

Sammanfattning Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i förskolan och skolan av största betydelse. Eleverna i grundskolan omfattas av Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och det skadeförebyggande arbetet är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Barnsäkerhetsrådet, bestående av representanter från elva myndigheter har under ledning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) identifierat förskola och skola som prioriterat utvecklingsområde under 2012 (MSB, 2012). Myndigheten för samhällskydd och beredskap har uppdragit åt Centrum för personsäkerhet att undersöka hur systematiskt skadeförebyggande arbete (SSA) bedrivs inom grundskolan, samt inventera behov av metoder och verktyg för att barns säkerhet i grundskolan ska kunna tillgodoses och förbättras. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt niohundra lärare, medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på SSA varierar stort och att det finns behov av att stärka SSA på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i SSA och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. På de skolenheter där tillbuds- och skaderapporteringen följs upp genom SSA; förbättras lärarnas rapporteringsbenägenhet bedöms rapporteringen ha en mer skadeförebyggande funktion upplever lärarna att de har bättre förutsättningar att tillgodose elevernas säkerhet bedömer fler lärare att det vidtas skadepreventiva åtgärder på en tillfredsställande nivå Resultatet indikerar att det finns behov av att utveckla en datoriserad metod som stödjer systematiken kring hantering av risker och skadeprevention. Det finns även behov av stöd för att öka kunskapen om AML och öka elevernas delaktighet i SSA. 5

Förkortningar och definitioner Förkortningar Arbetsmiljölagen (AML) Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Systematiskt skadeförebyggande arbete (SSA) Definitioner Grundskola Allvarlig skada Lindrig skada Tillbud Förskoleklass till och med årskurs nio. Kommunala och fristående verksamheter, liksom statlig/same skola. En skada som föranlett kontakt med akutsjukvård. Kroppsskada som omhändertogs på skolan eller på vårdcentral. En händelse som kunde lett till kroppsskada, men som gick bra. 6

Bakgrund Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig inom barnomsorgs- och skoltid. Av dem vårdades 3100 i sluten vården på sjukhus (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i förskolan och skolan av största betydelse. Systematiskt skadeförebyggande arbete (SSA) är en del av det systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) som enligt Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) ska bedrivas på en arbetsplats. Lindriga tillbud och skador hanteras lokalt inom skolorganisationen, medan allvarliga tillbud och skador ska anmälas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Eleverna i förskoleklass och grundskolan omfattas av Arbetsmiljölagen (AML). Utifrån ålder, mognad och förutsättningar förväntas eleverna delta i SSA. Verksamhet inom förskola och fritids omfattas inte av AML. I en enkätundersökning, där 1600 elvaåringar tillfrågades om sin arbetsmiljö uppgav sex av tio elever att de har skadat sig under terminen och drygt en av tio säger att de har skadat sig så allvarligt att de blev tvungna att uppsöka läkare (Arbetsmiljöverket, 2006). Om skadefrekvensen för de tillfrågade elvaåringarna är överförbar till övriga elever inom grundskolan skulle det motsvara cirka 300 000 skadefall per år. Under 2010 anmäldes 2356 arbetsskador (elever och personal) inom utbildningsväsendet till Försäkringskassan enligt Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik (2012a). I en annan studie uppgav cirka 90 % av rektorerna att de hade rutiner för att registrera olycksfall bland eleverna. Cirka 60 % svarade att de hade rutiner för att utreda arbetsskador bland eleverna (Arbetsmiljöverket, 2006). Det nationella barnsäkerhetsrådet, bestående av representanter från elva myndigheter 1 under ledning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat skolan som prioriterat område för 2012 (MSB, 2012). Som ett led i arbetet har MSB uppdragit åt Centrum för personsäkerhet att genomföra en studie med syfte att ge en mer detaljerad bild av hur systematisk skadeprevention gällande fysiska skador bedrivs i skolorna, samt identifiera utvecklingsbehov och behov av stödåtgärder. Utbildningsdepartementet genomför samtidigt en utredning om det skadeförebyggande arbetet i förskolan 1 Myndigheter som ingår i barnsäkerhetsrådet; Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Boverket, Kemikalieinspektionen, Statens Folkhälsoinstitut, Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skolverket, SLU Movium, Socialstyrelsen, Trafikverket. 7

varför föreliggande studie avgränsas till elever i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio (Utbildningsdepartementet, 2012). Ett barns vårdnadshavare har tillsynsansvar för barnet, vilket innebär att se till att barnet inte skadar sig själv eller någon annan. När barnet är i skolan förflyttas ansvaret till skolans huvudman, som är ytterst ansvarig. Ansvaret ligger i praktiken på rektorn eller förskolechefen och den personal som arbetar i verksamheten (Olsson, 2011, s. 65). Skolan har även ansvar för skolmiljön samt skolaktiviteter utanför skolan under skoltid. Skollagen (SFS 2010:800) hänvisar vidare till AML när det gäller barnsäkerhetsrelaterade frågor. Systematiskt skadeförebyggande arbete är en del av SAM som bland annat innebär att man inom organisationen identifierar och hanterar risker. Arbetsmiljölagen beskrivs mer ingående i nästa avsnitt. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljölagen (AML) reglerar arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter gällande den fysiska och psykiska arbetsmiljön med Arbetsmiljöverket som tillsynsmyndighet. Tillbud, skador, hot, våld, mobbning och stressrelaterade symtom och liknande ska behandlas inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt skadeförebyggande arbete (SSA) är en del av SAM. Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AML bygger på flera sammankopplade delar; undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll (figur 2). Figur 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) enligt AML (Arbetsmiljöverket, 2012b) 8

Riskbedömning i skolan sker bland annat genom riskronder och att elever och personal rapporterar tillbud och skador. Den rapporterade händelsen ska följas upp enligt ett visst mönster (figur 3). Skriftliga rutiner och checklistor kan också vara ett sätt att hantera risker och förebygga skador. Tillbuds- och skaderapportering Återkoppling Analys av händelsen Brist åtgärdas omgående Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Åtgärd följs upp Justering av åtgärd vid behov Figur 3. SSA innebär bland annat att risker identifieras genom tillbuds- och skaderapportering. Figuren illustrerar momenten som ska följa efter rapportering (Arbetsmiljölagen 1977:1160). Ansvarsfördelning Huvudmannen/Arbetsgivaren ska se till att tillbud och skador skriftligen dokumenteras i förebyggande syfte. Risker ska analyseras och nödvändiga åtgärder vidtas. Arbetet ska utvärderas och följas upp. Arbetsgivaren bör också ge arbetstagarna återkoppling kring hur riskhanteringsarbetet fortlöper, ha en lärande och förebyggande approach i motsats till att skuldbelägga och leta syndabockar (Hellberg, 2011; SFS 1977:1160). Huvudmannen ska också se till att skyddsombud och elevskyddsombud får den utbildning och information som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har dock inte rätt till sådana uppgifter som är föremål för tystnadsplikt. Arbetstagaren ska delta i arbetsmiljöarbetet, följa givna föreskrifter och iaktta försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall (SFS 1977:1160). Skyddsombuden företräder arbetstagaren i arbetsmiljöfrågor och ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i AML (SFS 1977:1160). 9

Eleverna i grundskolan omfattas av AML. Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar (SFS 1977:1160). Elevskyddsombuden utses av eleverna och är deras företrädare i arbetsmiljöfrågor (Gäller endast elever i årskurs 7-9). Problemformulering Barn tillbringar en stor del av sin dag under många och viktiga år i grundskolan och är då utlämnade till skolorganisationernas miljöer och ansvarstagande. Statistiken visar att många barn skadas i skolan (Socialstyrelsen, 2011). I all form av skadeförebyggande arbete är uppmärksamhet och medvetenhet kring riskbilden på den lokala nivån central (Svedung, 2007). Mot bakgrund av ovanstående finns det dels ur ett individperspektiv och dels ur ett samhälleligt perspektiv intresse att undersöka i vilken utsträckning SSA förekommer inom grundskolan. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bygga upp en samlad kunskap om hur SSA bedrivs inom skolan, samt inventera behov av metoder och verktyg för att barns säkerhet i skolan ska kunna tillgodoses och förbättras. Frågor som belyses är; Hur arbetar kommuner och andra huvudmän med barns säkerhet i skolan? Vilka system för tillbuds- och skaderapportering används? Hur ser rutinerna för skadeförebyggande arbete ut? Vilket behov av stöd finns? 10

Avgränsning Studien omfattar den del av SAM i skolan som rör skadeprevention, här benämnt systematiskt skadeförebyggande arbete samt avgränsas till målgruppen elever i grundskolan. Studien avgränsas vidare till händelser som har ett hastigt förlopp och kan relateras till kroppsskador eller risk för kroppskador såsom tillbud och olyckshändelser. Arbetsskador som uppkommer av mer långdragen belastningsoch psykosocial karaktär, som tillexempel upprepad mobbing och stressrelaterade symtom, omfattas inte. Studien fokuserar på SSA som sådant och ämnar inte ge en bild av vilken sorts tillbud och skador som sker och i vilken utsträckning. 11

12

Metod Frågeställningarna besvaras med hjälp av en webb-enkät. Enkäten har formulerats med utgångspunkt i de olika momenten i SAM. Ambitionen har varit att formulera enkla och tydliga frågor som ska gå att besvara utan särskilda sakkunskaper. Detta för att lärarnas kunskapsnivå inom riskhantering är en sekundär frågeställning. Frågorna syftar till att fånga pedagogernas arbetssätt och upplevelse av möjligheten att upprätthålla säkerheten för eleverna. Enkäten testades på ett mindre urval av lärare och genomgick vissa justeringar efter detta. Enkätfrågorna har även granskats av uppdragsgivaren. I Sverige finns inget samlat register över samtliga lärare. För att komma i kontakt med respondenter med god spridning från hela landet togs kontakt med de två fackförbunden; Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Lärarförbundet valde att delta och webb-enkäter skickades ut via epost till ett slumpvis urval av dryga 3300 grundskollärare med spridning över hela landet. Följebrevet bifogas i bilaga 1. Enkäten (bilaga 2) består av flervalsfrågor med möjlighet till tillägg i fritext, enkäten bedömdes ta ca 10 minuter att besvara. Det är svårt att göra en samlad bedömning av hur många lärare som har nåtts av enkäten. Möjligheten till medverkan kan ha begränsats av om epostadressen som fanns angiven i Lärarförbundets register var aktuell eller inte, i vilken utsträckning sjukskrivna eller föräldralediga lärare kontrollerar sin e-post, etc. Ytterligare dilemman uppstod när det visade sig att enkäten i vissa fall fastnat i servrarnas spamfilter, i mailsystems virusskydd eller hamnat i mottagarnas skräppost. Separata mail skickades därför ut där respondenterna ombads att titta i skräpposten. Totalt studsade 338 av samtliga mail tillbaka utan att nå mottagaren. Ett antal personer meddelade att de hade problem med att öppna eller skicka in enkäten. Slutsatsen är att maximalt tretusen lärare kan ha har nåtts av enkäten vilket i så fall skulle innebära en svarsfrekvensens på trettio procent. Troligtvis är svarsfrekvensen betydligt högre. För att delta i studien var kriteriet att läraren var verksam inom den obligatoriska skolan (grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan) inklusive förskoleklass. Respondenterna gav samtycke till deltagande i studien genom att besvara enkäten. Enkätsvaren bearbetades och analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och korstabeller. Skillnader och samband signifikansprövades genom att mäta p- 13

värdet i chi2 test (CI 95 %). Det interna bortfallet är lågt. Valid procent (saknade värden borttagna) används genomgående. Fritextsvaren har kategoriserats, kodats och sammanställts utifrån de teman som togs upp i respektive svar (Bryman 2011). Bearbetningen av kommenterarer och öppna svar är inspirerad av Graneheim & Lundman (2003) och har genomförts som översiktlig jämförelse av respondenternas svar (manifest analys). Studien har genomgått lokal etikprövning vid Karlstads universitet och bedömdes därvid inte omfattas av etikprövningslagen. 14

Resultat Resultatet inleds med en beskrivning av respondentgruppen och fördjupas kring hur SSA bedrivs. Vidare behandlas hur lärarna upplever vilka förutsättningar de har för att ta ansvar för elevernas säkerhet i olika sammanhang, om de anser att det vidtas skadeförebyggande åtgärder i tillfredsställande utsträckning på deras skolenhet, samt vilka effekter systematisk hantering av rapporterade händelser och kunskap om AML kan ha på SSA. Avslutningsvis redovisas respondenternas syn på vad som skulle förbättra det skadeförebyggande arbetet och enkätens relevans. Beskrivning av respondentgruppen Av de 910 respondenterna som öppnade enkäten var det 896 som föll inom kriterierna och som dessutom besvarade enkäten. Respondentgruppen utgörs till största del av kvinnor, 90 %. Åldern varierar mellan 27 och 60 år. De flesta har mer än 10 års yrkeserfarenhet. Nittiofem procent av respondenterna arbetar på en skolenhet med kommunal huvudman, 5 % på friskola och endast 1 respondent arbetar på en statlig-/sameskola. Elevantalet på respektive skolenhet är vanligen 500 eller färre. Respondenter som undervisar på högstadiet är underrepresenterade i studien. I genomsnitt representeras varje årskurs upp till årskurs 6 av cirka 160 respondenter medan årskurs 7-9 representeras av endast cirka 45 lärare per årskurs. Lärare, rektorer, fackligt förtroendevalda och skyddsombud Gruppen respondenter kan delas upp i undergrupperna; Rektor eller annan ledande befattning (4 %), Fackligt förtroendevalda (20 %), Skyddsombud (10 %) och Lärare utan ledningsansvar eller ytterligare fackliga åtaganden (73 %). Det bör observeras att samma individ kan vara både fackligt förtroendevalda och skyddsombud. Gruppen respondenter som är fackligt förtroendevalda och/eller skyddsombud av utgörs av 22%. Resultatet redovisas nedan företrädesvis uppdelat undergrupperna; Lärare, Fackligt förtroendevalda och Skyddsombud. Flertalet respondenter i gruppen lärare är kvinnor. Störst andel män finns på högstadiet där de utgör 22 % av lärarna. Andelen män är också större i friskolorna, 16 % i förhållande till de kommunala skolorna, 7 %. 15

Skyddsombud Över hälften, 58 %, av skyddsombuden anger att de får tillräcklig information för att genomföra sitt uppdrag. Tjugofem procent anser att de inte får tillräcklig information. Sjuttio procent av skyddsombuden bedömer att arbetsgivaren tar hänsyn till deras synpunkter i tillfredsställande utsträckning medan 18 % anser att arbetsgivaren inte gör det. Systematiskt skadeförebyggande arbete I syfte att ta reda på i vilken utsträckning SSA genomförs på skolenheterna har respondenterna besvarat frågor om hur SSA genomförs på deras skolenhet. Frågorna rör när tillbud och skador rapporteras, vilka hinder det finns för rapportering, hur organisationen följer upp rapporter samt om och hur riskronder genomförs. Respondenterna har också beskrivit i vilken utsräckning det förekommer skriftliga rutiner och checklistor. Tillbuds- och skaderegistrering De flesta respondenter (95 %) uppger sig ha någon form av skaderapporteringssystem på sin skolenehet. Datorbaserat rapporteringsverktyg används av knappt 20 % och ungefär lika många har tagit del av en statistisk sammanställning av inrapporterade händelser. Mottagare av rapporter är oftast rektorer (65 %) men även skyddsombud (12 %) och skolsköterskor (10 %) förekommer. I vissa fall rapporteras händelser till administrativ personal eller vaktmästare och några få anger att rapporterna går direkt till kommunen, då till en samordnare/utvecklingsledare, förvaltning och/eller politiker. Om en elev skadar sig så allvarligt att denne behöver besöka akutsjukvård så anger de flesta av respondenterna (75 %) att man inom skolenheten skriver en skaderapport. Vid lindrigare skada som omhändertogs på skolan eller på vårdcentral rapporterar något färre skadan (61 %) och vid tillbud, då en elev varit med om en händelse som kunde lett till skada men som gick bra, skriver endast 40 % av skolenheterna en skaderapport. Skyddsombuden rapporterar i störst utsträckning, följt av fackligt förtroendevalda och lärare i övrigt, både när det gäller tillbud och skadehändelser. Lärare med längre än 10 års yrkeserfarenhet rapporterar skador och tillbud i större utsträckning än de med färre år i yrket. Lärare som arbetar 16

på skolenheter där man rapporterar tillbud och skador via ett datorverktyg har en något större rapporteringbenägenhet. Inga nämndvärda skillnader finns dock mellan de olika rapporteringsverktygen när det gäller med vilken grad av systematik händelsen bearbetas. Fler än hälften av respondenterna anger att skaderapporteringen fungerar som underlag för förebyggande åtgärder (66 %) och som dokumentation av hur de hanterat situationen (57 %). Trettioen procent anger att rapportering sker för att svara upp mot krav från försäkringsbolag. Om respondenten inte valt att rapportera en skada eller ett tillbud beror det oftast på att händelsen inte bedömdes tillräckligt allvarlig (55 %). Tidsbrist (34 %) eller brist på uppmuntran (15 %) anges också som orsak. Några respondenter anger att de låter bli att rapportera tillbud och skador eftersom de tycker att rapporten är för omständlig, att det finns en osäkerhet kring rutiner, eller hänvisar till den mänskliga faktorn samt glömska. Meningslöshet framkommer också bland kommentarerna: det blir ändå bara insatt i en pärm. Endast enstaka respondenter låter bli att rapportera händelser av anledningen att de är rädda för reprimander från arbetsgivaren. En motivering lyder: Vi ska framstå som en bra skola och då kommer inte alla händelser fram i dagsljuset. Ett problem som observerats vid tillbuds- och skaderapportering är situationer då en elev har varit orsak till händelsen. Det kan vara så att fallet innehåller känslig information och att den informationen inte bör vandra genom de kommunala kvarnarna. På aktuell skolenhet löses problemet genom att sådana händelser rapporeras till elevhälsoteamet. 17

Organisationens svar på rapportering På frågan vilken respons rapportering av skada får i organisationen fanns följande svarsalternativ. Flera svar kunde anges; Ingenting händer Vi får återkoppling kring den rapporterade händelsen Vi analyserar orsaker och åtgärder kring händelsen Om risker och/eller brister identifieras i samband med händelsen, åtgärdas dessa omgående Vi har en handlingsplan för risker och/eller brister som inte åtgärdas omgående Genomförda åtgärder följs upp Åtgärderna justeras vid behov Vet ej Fyrtio procent av respondenterna anger att man på skolenheten analyserar en rapporterad händelse och åtgärdar eventuella risker/brister omgående. Drygt 20 % anger att övriga moment genomförs efter att en skada rapporterats (tabell 1). Totalt är det dock endast på 25 respondenters skolenheter där samtliga moment i SSA genomförs, vilket motsvarar knappt 3 % av alla respondenter. Bland kommentarerna blir det tydligt att variationen är stor mellan de skadeförebyggande åtgärderna på de olika skolenheterna. Några beskriver hur rapporten vandrar vidare inom organisationen och att händelsen behandlas genom samverkan mellan olika aktörer. Rapporteringen och insamlande av statistik användas till att hävda att resurser behövs i verksamheten. Vissa beskriver hur det ibland inte händer något, ibland åtgärdas risker och ibland ges någon form av återkoppling Det beror på vad som hänt, uppenbar skada åtgärdas i bästa fall. Det finns inga pengar för sådant, även om det SKA åtgärdas enl lag mm,. Andra beskriver rapporteringen som meningslös, att det inte leder vidare Man ska bara fylla i pappret, det leder ingen vart skolan är ett laglöst område!. 18

Tabell 1. Moment som lärarna beskriver genomförs efter en händelse rapporterats på respondenternas skolenheter Åtgärd efter tillbudsoch skaderapportering* Antal respondenter N= 847 n(%) Ingenting händer 101(12) Återkoppling sker 232(27) Händelsen analyseras 339(40) Brister åtgärdas omgående Handlingsplan upprättas 338(40) 169(20) Åtgärd följs upp 182(22) Åtgärd justeras 207(24) Vet ej 165(20) *Respondenterna fick möjlighet att kryssa i ett eller flera påståenden som stämde med överens med egna erfarenheter. Riskidentifiering - riskrond Riskronder genomförs enligt respondenterna på 81 % av skolenheterna. I de flesta fall sker de varje år eller oftare, 78 %. På de skolor där riskronder genomförs finns lärarrepresentanter med vid 84 % av tillfällena och elevrepresentanter vid 24 %. Skriftliga rutiner och checklistor Skriftliga rutiner och checklistor gällande säkerhet finns i många av skolans verksamhetsområden. I tabell 2 beskrivs lärarnas uppfattning om vid vilka specifika tillfällen skriftliga rutiner förekommer. Bland kommentarerna har förtydligats att man har rutiner men att dessa ej är nedskrivna. Det är också några som skriver att man inför varje utflykt genomför riskanalyser och utifrån dem görs bedömningar om vilka skadeförebyggande åtgärder som behöver vidtas Man skriver riskanalys och lämnar till rektor som godkänner aktiviteten. 19

Vissa skolenheter har mycket tydliga rutiner för vad som är obligatoriskt att förbereda inför utflykt; Vi har färdigpackade ryggsäckar där förband och plåster alltid finns nedpackade. Varje lärare tar eget ansvar för att ta med sig klasslista och mobiltelefon om man inte är nära skolan, för att vid behov kunna ta kontakt med elevens föräldrar eller sjukvården. Tabell 2. I vilken utsträckning skriftliga rutiner förekommer vid specifika tillfällen på respondenternas skolenheter Alla respondenter Idrott och hälsa N=896 Har skriftliga rutiner (%) Har inte skriftliga rutiner (%) N=876 30 23 47 Slöjd N=871 42 10 49 Kemi N=841 23 24 53 Rast N=863 36 38 26 Utflykt N=875 46 31 22 Badutflykt N=868 40 30 31 Vet ej (%) Skridskoåkning N=864 28 34 38 Transport N=863 44 29 28 Förutsättning för att ta ansvar för elevernas säkerhet I tabell 3 kan man utläsa hur lärarna upplever förutsättningarna att ta ansvar för elevernas säkerhet vid specifika tillfällen. På den här frågan var svarsfrekvensen lägre än på övriga frågor, vilket troligtvis beror på att respondenterna inte har kännedom om samtliga områden. Vid bedömningen av lektioner i allmänhet, raster, utflykter och transporter har dock de flesta uttryckt en åsikt. Knappt 80 % av lärarna anser att de har bra eller mycket bra förutsättningar att ta ansvar för elevernas säkerhet vid lektioner i allmänhet. Vid rast, utflykter och transporter är siffran något lägre, drygt 60 %. Det är genomgående relativt få respondenter som anser att förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga. De verksamheter som sticker ut något är raster, 7 % och badutflykter, 8 %. 20

Tabell 3. Lärarnas upplevelse av förutsättningarna att ta ansvar för elevernas säkerhet vid olika tillfällen (N=655) Ämne/situation Dåliga eller mycket dåliga (%) Ganska bra (%) Bra (%) Idrott och hälsa N=445 5 26 49 20 Slöjd N=233 4 17 53 26 Kemi N=240 7 20 49 24 Rast N=634 7 31 48 15 Utflykt N=630 4 28 50 18 Badutflykt N=497 10 25 46 19 Skridskoåkning N=537 3 27 51 20 Mycket bra (%) Transport N=604 6 25 50 19 Lektioner i allmänhet N=640 2 17 40 41 21

Skadeförebyggande åtgärder Drygt femtio procent av respondenterna anser att skadeförebyggande åtgärder vidtas i tillfredsställande utsträckning (figur 4). Lärare med längre yrkeserfarenhet gör oftare denna bedömning. En relativt stor andel har svarat vet ej (20 %) på denna fråga. Lärare med kortare yrkeserfarenhet uttrycker en större osäkerhet i sin bedömning (Tabell 4). 20% 27% 53% Ja Nej Vet ej Figur 4. Andel respondenter som uttrycker att det vidtas skadeförebyggande åtgärder i tillfredsställande utsträckning på skolenheten respektive de som inte anser att det gör det. Tabell 4. Lärarnas uppfattning om det vidtas skadeförebyggande åtgärder på skolenheten i förhållande till hur många år de varit yrkesverksamma som lärare. Vidtas skadeförebyggande åtgärder i tillfredsställande utsträckning? Antal yrkesverksamma år som lärare n (%) > 10 år 11 15 år <15 år N=165 N=172 N=309 Ja 67 (41) 84 (49) 172 (56) Nej 49 (30) 49 (29) 71 (23) Vet ej 49 (30) 39 (23) 66 (21) 22

På frågan, om skadeförebyggande åtgärder vidtas i tillfredsställande utsträckning, har nästan hundra respondenter skrivit en kommentar. Fritextsvaren har kategoriserats, kodats och sammanställts utifrån de områden som togs upp i respektive svar. Fungerar bra men kan alltid bli bättre Arton respondenter tycker att SSA är bra, men kan bli bättre, medan nio är nöjda. De beskriver att de har mycket diskussioner, är noggranna och att det som upptäcks snabbt åtgärdas. Vi har regelbundna riskpromenader runt skolan. Dessa redovisas på gemensamma konferenser. Eleverna gör också trygghetsenkäter där de berättar var de ev. känner sig mindre trygga. Vi har återkommande punkt för miljön på våra arbetsplatsträffar där vi tar upp säkerhetsrisker och där någon får ansvar för att kontakta rätt personer/ta reda på rätt person för att åtgärda dem. Därifrån lämnar vi ansvaret till vederbörande, men blir det inte åtgärdat återkommer vi till ärendet. Brister i systematik Brister i systematik, uppföljning och kontinuitet identifieras av 16 respondenter. Man efterlyser tätare genomgångar, mer diskussioner och analys. Det efterfrågas checklistor/skriftliga rutiner och tydligare skaderapporteringssystem. Två av rektorerna kommenterar att många situationer inte är analyserade och genomtänkta, att man skulle kunna ha mer tydlighet i hanterandet kring det förebyggande arbetet när det gäller roll- och uppgiftsfördelning. Säkerhetsfrågor tas inte på allvar Några av respondenterna anser att brister ignoreras och upplever nonchalans både från ledning och andra aktörer (rektorer, politiker, annan huvudman, vaktmästare och externa fastighetsägare). Farliga saker åtgärdas ej snabbt nog. Ofta en vaktmästarfråga de anser sig inte behöva ta order från lärarna. (annan huvudman för dessa). Ej heller rektors påpekande hörsammas, vi får ofta höra att lärarna bara gnäller, eller att småreparationer ej utförs. 23

Det tar lång tid att få saker åtgärdat och risken/bristen åtgärdas oftast först efter att det hänt något. Tre respondenter skriver att det inte görs tillräckligt när det gäller våld mellan elever och fyra pekar på briser i säkerhet för lärarna. En fackligt förtroenevald uttrycker att elevers aggressiva beteende är svårt att förutse, vilket gör att det är svårt att som vuxen hinna agera. En rektor berättar; Jag arbetar på en resursskola där det händer många tillbud mellan personal och elever, elever och elever. Tenderar att bli vardagligt då toleranströskeln höjs succesivt. Det har höjts röster från eleverna som har tagits seriöst, personal har rapporterat missnöje. Vi arbetar på att förbättra vår arbetsmiljö ang. elevers och personals säkerhet och trygghet. Resursbrist Resursbrist i form av hög arbetsbelastning och tidsbrist uttrycks av tolv respondenter. Man anser att elevgrupperna är för stora och att personalen är för liten. Säkerhetsproblem bör uppmärksammas på högre nivå, politisk och på skolverksnivå. Tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar måste skapas. Det ekonomiska läget belyses; Dålig ekonomi gör att elever vistas i dåliga lokaler, den typen av skador är inte lika synliga. Svårigheter med säkerhetsarbete Några respondenter har också svårt att se hur det ska gå att arbeta förebyggande. Man menar att allt inte går att förutse och att för mycket skadeförebyggande åtgärder kan hindra barnens frihet och utveckling; Det är bra med en allmän riskidentifiering om de allvarligaste riskerna, men alltför detaljerade föreskrifter om alla tänkbara händelser kan ev. upplevas begränsande Inget är så bra att det inte kan bli bättre men vi lever i en värld med ständiga risker och att helt eliminera alla hämmar friheten Hur ska vi kunna skydda eller försvara, vi har ju inga rättigheter? Hur skall vi kunna skydda eleverna när de inte behöver följa det vi instruerar, och hur skall man kunna skydda elever från saker utifrån tex trafik eller vatten? 24

Effekter av att momenten i SSA genomförs Resultatet tyder på att om ett eller flera moment i SSA genomförs efter tillbudsoch skaderapportering, i förhållande till de lärare som angett att ingenting händer, så: Ökar lärarnas rapporteringsbenägenhet. Detta visar sig främst när det gäller tillbud men tendensen finns även för skaderapportering. Bedömer respondenterna i högre utsträckning att rapporteringen har skadeförebyggande funktion. Upplever fler lärare att de har bättre förutsättningar att ta ansvar för elevernas säkerhet. Bedömer fler lärare att det vidtas skadeförebyggande åtgärder i tillfredsställande utsträckning. Effekter av kunskap om Arbetsmiljölagen Resultatet indikerar att i de fall lärarna har god eller mycket god kännedom om AML, i förhållande till de lärare som har ingen eller viss kännedom om AML, så; Ökar rapporteringsbenägenheten för både tillbud och skador Genomförs moment i SSA inom organisationen i större utsträckning Kunskapsnivåerna varierar mellan grupperna och skyddsombuden har mest kännedom om AML i förhållande till de fackligt förtroendevalda och lärarna. Ingen av lärarna som har arbetat färre än fem år uppger att de känner till AML väl eller mycket väl. Motsvarande andel för lärare som arbetat fler än femton år är 9 %. Endast sex respondenter uppger att man under yrkesutbildningen väl eller mycket väl bearbetat AML. Hälften anger att de inte fått någon undervisning alls och 30 % bedömer att AML berördes till viss del. 25

Respondenternas syn på vad som skulle förbättra det skadeförebyggande arbetet På frågan om vad som skulle förbättra det skadeförebyggande arbetet har totalt 461 respondenter formulerat sig i fritext. Fritextsvaren har kategoriserats, kodats och sammanställts utifrån de områden som togs upp i respektive svar. Den röda tråden handlar om den stora utmaningen att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Information till ny personal och regelbunden uppdatering för all personal Ett sjuttiotal respondenter har identifierat ny personal och vikarier som en viktig grupp som bör informeras om SSA. En förbättringsåtgärd som föreslås är att en sammanställning av rutiner görs lättillgänglig för alla. Det poängteras dock att det inte bara räcker med att få en broschyr som ska läsas in. Det finns behov av bra utbildning och träning, exempelvis i form av case studies. Regelbundna genomgångar i riskhantering och arbetsmiljöfrågor efterlyses. Respondenterna beskriver också behov av att informera politiker om skolverksamheten i större utsträckning och gemensamma utbildningar i SSA önskas. Konkreta förslag på skadeförebyggande åtgärder är utbildning i lågaffektbemötande och allergi. Kontinuerliga diskussioner och kartläggningar Nittiotre respondenter önskar förbättrad systematik och regelbundenhet när det gäller att identifiera, analysera och kartlägga risker önskas. Mera konkreta förslag på förbättrat SSA är ökad rapportering och fler skyddsronder. Det understryks att analyser bör vara förankrade hos elever, personal och föräldrar. Med syftet att skapa en översikt, ges förslag på en årscykel som omfattar momenten i SSA och inkluderar skolans övriga ansvarsområden; En nedtecknad årscykel med kontroller och rapporter som skall ske under året, tillsammans med övriga skeenden i skolan, så att man får en helhetsbild av allt som sker gemensamt på skolan. En lärare förtydligar att om säkerhet ska prioriteras ska tiden regleras mer. 26

Tydlig ansvarsfördelning och lättillgängliga riktlinjer Nästan hundra respondenter (96st) ser behov av tydlig ansvarsfördelning och lättillgängliga riktlinjer beskrivs. Man önskar enkla handlingsplaner, checklistor och lathundar med konkreta formuleringar. Rutiner kring hur man hanterar barn med problemskapande beteende efterfrågas också. Några av respondenterna uttrycker att det vore bra om det blir lättare att rapportera, färre blanketter och gärna datorbaserat rapporteringsverktyg. Förbättrat samarbete mellan personal och berörda aktörer Även detta område berörs av nästan hundra respondenter (99st) som ser behov av ökad medvetenhet, bättre dialog och samarbete från alla håll Det vore bra att skapa en gemensam uppfattning om risk.. Många uttrycker att det vore bra att all personal och berörda aktörer (hyresvärd, vaktmästare mfl.), regelbundet deltar på samma möte och har en dialog kring säkerhetstänkande. Några nämner att de tycker att elever bör bli mer delaktiga. Arbetet med arbetsmiljö och skadeförebyggande anses behöva få mer uppmärksamhet, bemötas med större engagemang och större ansvarstagande inom kollegiet. Det förekommer också kommentarer om att organisationen bör förbättras, att arbetsgivare, skolledning, och politiker bör ta lärarnas åsikter på större allvar. Några respondenter anser att kommunen bör ta ett större ansvar och snabba upp åtgärds- och beslutsprocessen. Större engagemang från dem som sköter byggnaden och utomhusmiljön, att de tar till sig vad elever och lärare säger. Visa respekt för de tankar lärare och elever har istället för att rycka på axlarna och säga att vi överdriver Åtgärder och återkoppling Åttiofem respondenter uttrycker en önskan om att rapportering ska upplevas som meningsfull och att man får någon form av återkoppling kring det som rapporterats gärna i form av en statistisk redovisning. Man önskar också att det som rapporteras blir åtgärdat eller att en tidsplan för åtgärder redovisas. En betydande uppstramning då det gäller uppföljning och åtgärder, även då det gäller psykosociala arbetsmiljöproblem för elever och personal. 27

Konkreta åtgärdsförslag kopplat till resursbrister av olikaslag Drygt 130 respondenter önskar sig reella möjligheter att arbeta förebyggande. Tid och resursbrist omnämns av många. Man ser behov av fler pedagoger i proportion till antalet elever, fler tillfällen med mindre barngrupper och möjlighet till att ha rastvakter i större omfattning. I det sammanhanget nämns också att rastvakter inte bör ha undervisningsansvar omedelbart efter rasten. Bättre resurser till elever med särskilda behov efterlyses. Många ger exempel på behov av ökat underhåll: lokaler, skolgårdar, möbler, inventarier, lekredskap och städning omnämns. Några åtgärdsförslag gäller att vaktmästare, skolsköterska, skyddsombud borde finnas stationerade på skolenheten. tex. vaktmästare som tittar över skolgården varje dag och ser vad som behöver åtgärdas, det kan finnas krossat glas, skadegörelse mm. Ytterligare konkreta förslag gäller elsäkerhet, ljuddämpning och halkrisker inne/ute. Det skulle vara vite till en kommun som har ( ) dåligt intresse i att utrusta sina skolor med brandsäkerhetsfiltar, sprinklersystem, skolsköterska m.m Allt är bra som det är Ett tjugotal respondenter skriver att det är bra som det är och en skriver att nästa steg för att göra tillvaron säkrare för eleverna är att införa förbud av olika slag. Övrigt Fyra respondenter uttrycker att de vill ha mer befogenheter vid hanteringen av aggressiva elever. Förslag som ges är att lärare ska ha bättre möjlighet till gränssättning, kunna stänga av/isolera elever som är farliga för sig själva och andra. Enkätens relevans Drygt 80 % av respondenterna uppgav att enkäten var relevant eller mycket relevant. Femton procent ansåg den vara till viss del relevant och en handfull respondenter ansåg att enkäten inte alls var relevant. 28

Diskussion Resultatdiskussion Det finns en stor variation när det gäller i vilken utsträckning SSA omsätts i praktiken och hur väl lärarna känner till AML, vilket förstärker antagandet att skadepreventionen i grundskolan är i behov av att stärkas. Resultatet visar att utvecklingsbehov finns på många nivåer inom skolorganisationen och att det finns behov av olika former av stödåtgärder. Lärarna har ett insiktsfullt engagemang och uttrycker vilja att bidra i SSA. De efterlyser stöd i att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Skolledningen har en mycket viktig roll att fylla och bär ansvaret för att momenten i SSA genomförs. Systematik och kunskap - förutsättning Resultatet tyder på att lärarna är mer benägna att rapportera tillbud och skador respektive bedöma att rapporteringen har en skadeförebyggande funktion på skolor där SSA genomförs. Lärarna upplever också på dessa skolor att de har bättre förutsättningar att tillgodose elevernas säkerhet och bedömer i högre grad att det vidtas skadepreventiva åtgärder på en tillfredställande nivå. Skador rapporteras i större uträckning än tillbud. På skoleneheter där SSA genomförs rapporteras dock tillbud i betydligt högre grad än vid övriga skolor. Har man god insikt och ser meningen med SSA ökar uppenbarligen benägenheten att också rapportera tillbuden. Förståelse för systematiken tycks vara avgörande för skadepreventionsarbetet. Resultatet tyder även på att de lärare som säger sig ha god kännedom om AML rapporterar tillbud och skador i större utsträckning, samt att man på deras skolenheter genomför momenten i SSA i större omfattning. Resultaten kan tolkas som att både systematiken och kunskapen om AML driver på och förstärker SSA (figur 5). 29

Systematik Kunskap Figur 5. Att momenten i det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs utgör tillsammans med kunskap om AML förutsättningar och bränsle för systematisk skadeprevention Öka elevernas delaktighet i arbetsmiljöarbetet Eleverna omfattas av AML och ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet redan från 6 års ålder; Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar (SFS 1977:1160, 17 ). I denna studie har elevernas delaktighet i SSA mätts genom frågan om i vilken utsträckning eleverna deltar i riskronderna. Elevernas deltagande i riskronderna är lågt. Lärarna kan spela en central roll när det gäller att förmedla kunskap om AML till eleverna. Med stöd i sin pedagogiska profession kan lärarna också möjliggöra elevernas delaktighet och inflytande över arbetsmiljöarbetet. Om lärarna ska ta ansvar för kunskapsförmedling och involvera eleverna i SSA och SAM bör det säkerställas att lärarna har god kännedom om AML och att det på ett tydligt sätt ingår i deras arbetsuppgifter. Bristen på och betydelsen av elevers reella möjlighet till delaktighet och inflytande i skolmiljöns kontext är ett genomgående tema i avhandlingen Arbetsmiljö och utveckling i skolan Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal av Susann Häggqvist (2004). Häggqvist berör arbetsmiljöarbetet både ur ett skadepreventions- och psykosocialt perspektiv. Att elever under sin skoltid skaffar sig kunskap om arbetsmiljöarbete lyfts bland annat fram som betydelsefull för individens emotionella och sociala utveckling, hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att individen utvecklar förmåga att se samband mellan egna handlingar och dess konsekvenser (Häggqvist, 2004, s.68). Häggqvist (2004) ger vidare exempel på att lärare kan uppleva ökad elevdelaktighet och ökat elevinflytande som problematiskt. Inom empowerment-teori tas problematiken kring mötet mellan den professionelle och tjänstemottagaren upp. Empowerment handlar till stor del om hur den 30

professionelle kan skapa möjligheter för tjänstemottagaren att utöva delaktighet och inflytande över processen (Askheim & Starrin, 2007). Grundläggande inom empowerment är att man har en positiv syn på människan som ett i grunden aktivt och handlande subjekt som vill och vet sitt eget bästa om man bara skapar rätt förhållande. / / Detta innebär dock inte passivitet från den professionella partens sida. Denna ska ställa sin kompetens till förfogande och hjälpa tjänstemottagaren att tänka igenom möjliga resultat och konsekvenser av olika beslut och handlingsalternativ (Askheim & Starrin, s.18, s.29) Aktörer som kan förmedla kunskap och stödja systematiken Lärarna efterlyser stöd och förbättrat samarbete med övriga aktörer. Att ledning, lärare, elever och stödfunktioner (t.ex. skolhälsovård och vaktmästare) har god kännedom om AML och SAM torde vara en förutsättning för SSA i skolan. Att AML och SSA kontinuerligt berörs vid fortbildningar och tydliggörs vid introduktionen av nyanställda generellt inom organisationen, både för ledning och för övrig personal efterfrågas av lärarna. Lärarnas bristande kunskaper är störst hos de som har kortast tid i yrket, vilket tyder på ett behov av att tydligare involvera AML i grundutbildning samt i introduktionen av nya lärare. Skyddsombuden har en viktig funktion att fylla och satsningar på att stärka skyddsombuden i sin roll som kunskapsförmedlare är en tänkbar väg att gå. Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) är kommunen skyldig att arbeta med olycksförebyggande verksamhet. Kommunen ska enligt 1 ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. Räddningstjänsten eller annan kommunal funktion som ansvarar för säkerhetsarbetet i kommunen kan fylla en viktig funktion i arbetet med systematisk skadeprevention i skolan, både när det gäller kunskapsförmedling och upprätthållandet av ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. Med syfte att sprida kunskap om AML kan myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med barns säkerhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter i högre grad sprida information om AML och SSA. Informationen bör inte bara vara riktad till vuxna och unga utan även till barn. Informationen kan finnas med på hemsidor och i informationskampanjer. 31

Stöd för systematiken Studien indikerar att det finns behov av att utveckla stöd för systematiken kring hantering av risker och skadeprevention. Endast 3 % av skolorna genomför samtliga moment i SSA, vilket tyder på att SSA kräver en tydligare struktur för systematik. Åtgärder som syftar till att stödja systematiken bör involvera alla moment och alla aktörer i systemet. Genom att utgå från eleven tydliggörs riktningen i det skadeförebyggande arbetet. Dock bör risker och skador som omfattar övrig personal också inkluderas då arbetsmiljön är gemensam. Att identifiera risker och förebygga skador av olika slag kräver att alla inom en organisation uppmärksammar risker (Svedung, 2007). Elevernas upplevelser av risker behöver fångas upp i SSA och involveras i systematiken som ett komplement till de risker som de vuxna i organisationen uppfattar. Även externa aktörer skulle med specifik kompetens kunna fylla en viktig funktion i samband med riskidentifiering inom skolan. Det finns stöd i resultaten för att ett datoriserat verktyg ökar lärarnas rapportering av tillbud och skador. I den myndighetsgemensamma planen för barnsäkerhetsrådet, 2010-2011 (MSB, 2009), uttalas behov av att utveckla statistikunderlaget eftersom det inte ger en fullständig bild över barns skador till följd av olyckor och gäller framförallt de skador som inte föranlett kontakt med hälso- och sjukvård. Datoriserade system för skaderegistrering skulle innebära möjligheter att följa utveklingen för skador och tillbud i skolan, både på lokal och på nationell nivå. Dock visar resultatet att datoriserade rapporteringsverktyg inte stödjer systematiken per automatik. Skolenheter med datoriserade rapporteringsverktyg genomför inte momenten i det systematiska skadeförebyggande arbetet i större utsträckning, vilket man bör ta hänsyn till vid utformandet av åtgärder. Eftersom det finns en så stor variation ifråga om hur olika skolenheter arbetar med skadeprevention bör åtgärder fungera både som stöd för skolor med mycket bristande kvalitet och kunskap om skadeprevention och som stöd för skolor med redan mycket hög kvalitet. 32

Metoddiskussion Uppdraget bestod av att kartlägga hur man inom den svenska grundskolan arbetar med systematisk skadeprevention och utifrån det inventera utvecklingsbehov och behov av stöd för att barns säkerhet i skolan ska kunna tillgodoses och förbättras. Enligt Bryman (2011) ska en kartläggning i så hög grad som möjligt innebära att resultatet är överförbart till hela populationen. Urval och svarsfrekvens är viktiga indikatorer på hur pass väl resultatet kan representera övriga populationen (extern validitet). Metoden har i hög grad påverkats av vilka förutsättningar som rådde. Studien påbörjades i april och resultatet skulle levereras i oktober. Att få kontakt med ett stort antal lärare med god geografisk spridning bedömdes prioriterat och genomfördes med hjälp av mailadresser från Lärarförbundet. Vid tolkning av resultatet är det dock viktigt att ta hänsyn till att samtliga respondenter är medlemmar i Lärarförbundet. Högstadielärarna är underrepresenterade i Lärarförbundet vilket också är fallet i denna studie, årskurs 7,8 och 9 representeras av 45 respondenter vardera medan övriga årskurser representeras av ca 160 respondenter. Det kan också tänkas att medlemmar i fackförbundet som valde att besvara enkäten under skolavslutningstider är mer engagerade i arbetsmiljörelaterade frågor och att de därför bedriver ett bättre SAM på de skolorna. Det skulle också kunna vara så att de engagerade har mer kunskap om arbetsmiljörelaterade frågor och därför är mer kritiskt granskande av SSA på skolan. Underlaget för att bedöma validiteten är vagt, men i respondentgruppen finns den tidigare nämnda stora variationen, vilket stärker att det inte enbart är lärare som är nöjda respektive missnöjda med SSA på sin skola som besvarat enkäten. Enkätfrågorna har också utformats med ambitionen att vara konkreta och i så liten utsträckning som möjligt påverkas av respondentens inställning till-, och kunskap om SSA. Att använda webb-enkät bedömdes som den mest effektiva metoden för att samla in information från lärarna under skolavslutningstider. Svårigheterna med att ta reda på hur många i urvalsgruppen som nåtts av enkäten förutsågs inte och att svarsfrekvensen inte kan säkerställas är en metodologisk brist. 33

Vidare studier Följande områden föreslås för vidare studier; 1. Kunskapssammanställning över interventioner: Vilka skadeförebyggande interventioner har gjorts inom skolan och vilka är resultaten? Vad finns publicerat i den vetenskapliga litteraturen? 2. Analys kring begrepp och policyområden: Barnsäkerhetsrådets infallsvinkel är skadeprevention och barnsäkerhet, medan Arbetsmiljöverkets ingång är SAM. Ett tredje begrepp är elevhälsa. Hur förhåller sig dessa begrepp och praktiker till varandra? Finns problem med att arbeta med dem parallellt? 3. Vilka barn omfattas av vad? Hur skyddas barnen inom förskola och fritidsverksamhet? 4. Aktörsperspektivet: Skolan är en arena där många samhällsintressen möts. Hur kan dessa samverka på bästa sätt i skadeförebyggande syfte? 5. Kompetensutveckling inom verksamheterna: Hur bearbetas AML i grundutbildningarna för lärare och rektorer? Förbättrad introduktion av ny personal och återkommande fortbildning för befintlig personal efterlyses av respondenterna. Vilken kunskap behöver olika personalgrupper om skadeprevention/sam? Hur kan behoven tillgodoses? 6. Elevernas delaktighet och medinflytande: Hur främjas och säkerställs barnens rättigheter i detta avseende? Vem är ansvarig för att förmedla kunskap om AML till eleverna? 7. Statistikförsörjning och lärande: Allt förebyggande vilar på principerna om erfarenhetsåterföring och fortlöpande förbättringar. Detta förutsätter rapportering och analys kring vad som hänt. En stor mängd data finns redan på nationell nivå, t ex i IDB-systemet. Denna information behöver komma till bättre användning samtidigt som lokal registrering främjas. 34