Anja Saletti PhD, RD Egen företagare; anjasal@me.com Uppsala universitet; anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll FAMM Five Aspects of a Meal Model Måltidsmiljö utifrån FAMM Utvecklingen av de föreslagna indikatorerna Hur kan man förändra MÅLTIDSMILJÖ/ATMOSFÄR Mer att läsa Socialstyrelsen (2014). Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter-förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014-8-8 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-8 Se även bild 35 RUMMET STYRSYSTEMET MÖTET PRODUKTEN Gustafsson 2006, Edwards 2008 Ja, ja det är ju aldrig riktigt tyst. Jag menar.utan det är ett stim och ett stoj, jag är lite störd av det. Men det är väl en del som sitter och ropar bara och så där. Men det kan dom ju inte rå för, så det får man ju inte klaga på. Utan.man får väl låtsats att man inte hör 1
Rummet Val av rum, rummets storlek och utformning har betydelse för upplevelsen av måltidssituationen och i vissa fall även på energiintaget. Upplevda hinder fysiska problem att ta sig fram och röra sig i matsalen svårigheter att höra vad bordsgrannar säger stressig måltidsmiljö andra gästers svårigheter under måltiden Upplevs positivt rena och snygga matrum/matsaler i form av färg, möbler och dukning och möjlighet att få äta i lugn och ro. Musikens effekter för personer med demenssjukdom; minskat agitationsbeteende ett högre energiintag. äldre satt kvar vid bordet i högre utsträckning. Njaeja jo, vi säger inte så mycket till varandra. Det är inget fel på NN men han är inte så där, särskilt pratsam av sig. Och då blir ju inte jag det heller och då så Vi äter och så den som blir klar först han går i princip därifrån. Det är oftast NN som går först. Mötet Vi äter mer om vi äter med någon än om vi äter själva (Klesges 1984) Ju fler vi bordet, ju mer äter vi (De Castro 1997) Ju fler vi känner vi bordet, ju mer äter vi (Clendenen 1994) Mötet Andras närvaro påverkar upplevelsen av måltiden. Sociala interaktioner och socialt engagemang under måltid ökar välbefinnande, ger ett högre BMI, lägre viktförlust och upplevd ökad aptit Frånvaro av personer att äta med och laga mat till ger lägre grad av välbefinnande och ökar risken för malnutrition. Personalen både kan främja och hindra upplevelsen av en god måltid Positivt att bli erbjuden valmöjlighet runt mat och dryck, att servicegraden och villigheten att hjälpa till under måltiden är god och att personalen uppmärksammar individen. Hindrar inte bli bemött på ett trevligt sätt, att individens önskningar och behov inte blir besvarade eller tillgodosedda. Social interaktion kan ökas genom stöd och uppmuntran från personalen. 2
Ja det var blandat allt möjligt, ja som en gröt eller vad jag vet, vet inte vad det heter, vad de heter de där resterna.. rätterna, det var italienskt Maten Maten påverkar upplevelsen av måltiden och matens kvalitet bedöms som viktig för upplevelsen; Framförallt smak, doft, tillagning och variation och en möjlighet till val av dryck och portionsstorlek. Maten ska svara mot individuella förväntningarna och kan då anses öka aptiten men kan ha motsatt effekt om förväntningarna inte infrias. Att kunna påverka vad som serveras och när det serveras beskrivs också som viktigt. De ska ju leva de där med. Storgubbarna. Nej man vill ju inte klaga på dom(personalen)... de har ju inte skulden som håller på med det nu /../ Men säg nu inget åt dom så det blir osämja Måltidsmiljön/atmosfären Möjliga måltidsmiljöer Måltidsmiljön påverkar upplevelsen av måltiden och kan också ge effekter på energiintag, vikt, nutritionsstatus, välbefinnande och funktionsförmåga Alla delar i måltiden är viktiga och vi vet inte, utifrån studier, vilken faktor som är viktigast Restaurangkänsla Hög servicenivå Fokus på gäst och deras interaktion Valmöjligheter Personal servar, sitter inte med Karotter Ätstöd Hemmakänsla Omsorgsmåltid/social gemenskap Fokus familj Valmöjligheter Sitta tillsammans personal gäst Guidning Karotter Ätstöd Sitta hemma på sitt 3
Syftet med projektet var att föreslå indikatorer inom området måltidsmiljö för äldre personer med insatser enligt socialtjänstlagen(sol) i särskilt boende och baserat på FAMM Projektet 2012-2013 Expertgruppsmöten Styrgruppsmöten Referensgruppsmöten Pilottest av föreslagna indikatorer Expertgruppen Sven Erik Wånell, Äldrecentrum Eva Idvall, Malmö högskola Anna Marie Boström, KI Sara Vigebo, Solna stad Josephine Garpsäter, Sundbybergs stad Anders Bergh, Socialstyrelsen (utgått sedan januari 2013) Marianne Lidbrink, Socialstyrelsen Anja Saletti, Uppsala Universitet Från styrgruppen Det är individens måltidsmiljö som ska belysas SOL perspektiv Resultatnivå ska prioriteras om möjligt Indikatorerna ska fokuseras på att driva utveckling framåt. Måltidsmiljö inom särskilt boende och dagverksamheter Två individ/resultatnivå Andel personer som ser fram emot måltiden mitt på dagen. Andel personer som anser att de får den hjälp de behöver under måltiden mitt på dagen. En processnivå Andel personer med genomförandeplan som innehåller aktuell (ej äldre än sex månader) dokumentation om individens behov och önskemål runt måltidsmiljön. Två strukturnivå Förekomst av skriftliga rutiner för hur dygnets alla måltider ska genomföras. Förekomst av skriftliga rutiner för omsorgsmåltider Resultat av pilottest Sex kommuner Arbetat i medel 6 år (1-13) 6 VC jobbat 3 år eller mer med måltidmiljö 3 VC har inte jobbat alls http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-8 4
Indikator Fråga 3 Process Genomförandeplanen 4 Struktur Rutin genomföra måltid 5 Struktur Rutin omorgsmåltid Begriplighet 9 3 10 2 12 0 Besvara 10 2 10 2 12 0 Helhetsomdöme om indikatorer från VC 9 st hög grad eller mer av VC anser attdessa indikatorer tillsammans beskriver kvaliteten på måltidsmiljö inom särskilt boende och dagverksamhet 11 st VC anser till hög grad eller mer att kvaliteten på vård- och omsorgen är beroende av utveckling av måltidsmiljön Kvalitet 3 9 5 6 * 8 4 Jämföra 5 7 9 3 8 4 Lyfts fram kritik mot enhetsundersökningen med tillägget att för att man har en rutin så innebär inte det att man har god kvalitet! Stödja utvecklingen 8 4 10 2 10 2 Trots detta är man positiv att inkludera dessa indikatorer i enhet och kommenundersökningen då man bedömer att det kommer driva på utvecklingen. Vart står vi nu? Tabell 15. Delaktighet och inflytande, måltider Indikator Andel enheter, procent Andel personer, procent De två indikatorerna på resultat nivå Inte använda ännu, men förhoppningsvis kommer de med i en framtida revidering De tre på process och struktur Ingick i 2014 kommun och enhetsundersökning Andel enheter med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider. Andel enheter med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider som också inkluderar aspekterna i FAMM. Andel enheter med rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras. Andel personer med aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna. 72 55 62 76 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. Förändringsarbete Vad är implementering? Implementering Förändringsprocesser Erfarenheter från att förändra måltidsmiljö De procedurersom används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metodernaanvänds så som det var avsett och med varaktighet (Socialstyrelsen, 2012) 5
Förändringshjulet(Stages of Change) James Prochaska & Carlo Di Clemente Inte beredd Vidmakthållande Ambivalent Censur/ Förnekelse Det går inte Förvirring/ Konflikt Vad betyder detta? Förnöjsamhet Inspiration/ Förnyelse/ Handling Beredd Förändring Claes Janssen Några erfarenheter f MuMs-projektet Införa riktlinjer för nutrition, mat och måltider Valde området, fokus måltidsmiljö Värdegrund måltidsregler An extended model of implementation of nutritional Observationer, externa och interna guidelines, including guidance and feedback to NH staff, did not Förutsättningar för förändring affect nutritional status but may be associated with a delayed Tydligt ledarskap, regelbunda möten cognitive Planering decline av strukturer, in communicative och processer NH residents av det måltidsrelaterat Törmä arbete J al 2015 J NutrHealth Aging19 (1) 2015 Definitioner av uttryck som måltidsmiljö, presentation, erbjudande, servicegrad etc Delmål och mål för förändring Planerad utvärdering inkl återkoppling Team coaching för att förbättra måltidsmiljö 1. Strukturerad observationer 2. Feedback till gruppen på APT 3. Plan för förbättring Värdegrund för måltiden, service, omsorg, nöjdhet etc Rutiner, logistik, struktur för måltidsrelaterade arbetet tex Karottbord eller bordsserveringen eller båda? Omsorgsmåltid, vem ska erbjudas och hur ske det genomföras? 4. Observation 5. Feedback till gruppen APT 6. Forma en rutin för ständig uppföljning. Evidensläge? Socialstyrelsen. (2011) Mat och måltider inom hälsooch sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Livsmedelsverket. (2011) Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen, rapport 3. Stockholm: Livsmedelsverket; 2011. Fyra nya internationella 2013-2014 Abbott, R et al. (2013). Effectiveness of mealtime interventions on nutritional outcomes for the elderly living in residential care: A systematic review and meta-analysis. Ageing Research Reviews 12 (2013) 967 981 Findings from observational studies within these intervention types were mixed, but generally positive. This review found some evidence that simple intervention around various aspects of mealtime practices and the mealtime environment can result in favorable nutritional outcomes. 6
Liu W et al 2013 Interventions on mealtime difficulties in older adults with dementia: A systematic review International Journal of Nursing Studies 51 (2014) 14 27 Environment/routine modification indicated low evidence to increase food intake, and insufficient to decrease agitation. Evidence was sparseon nutritional status, eating ability, behavior disturbance, behavioral and cognitive function, or level of dependence. Whear R et al.( 2014) Effectiveness of Mealtime Interventions on Behavior Symptoms of People With Dementia Living in Care Homes: A Systematic Review JAMDA 15 (2014) 185e193 A total of 6118 articles were identified in the original search. Eleven articles were finally included. Mealtime interventions were categorized into 4 types: music, changes to food service, dining environment alteration, and group conversation. Study quality was poor, making it difficult to reach firm conclusions. Although all studies showed a trend in favor of the intervention, only 6 reported a statistically significant improvement in behavioral symptoms. Four studies suggest cumulative or lingering effects of music on agitated and aggressive behaviors. Vucea v et al. (2014)Interventions for Improving Mealtime Experiences in Long- Term Care Journal of Nutrition in Gerontology and Geriatrics, 33:249 324, 2014 Funderingar/reflektioner? Interventions thatare multicomponent (e.g., food service, dining environment, staff education) and target multilevel factors (e.g., residents, staff) in LTC appear to be feasible, with a variety of outcomes measured. 7