årsredovisning 2011 KIl.se

årsredovisning KIl.se

Innehåll Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart gick skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 17 Sammandrag per nämnd och styrelse 20 Kommunstyrelsen 21 Miljö- och byggnadsnämnden 26 Tekniska nämnden 29 Kommunens va-verksamhet 36 Resultaträkning va-verksamhet 37 Balansräkning va-verksamhet 37 Noter va-verksamhet 38 Barn- och utbildningsnämnden 39 Socialnämnden 43 Samverkansnämnden 48 Valnämnden 50 Kommunrevisionen 52 Kils Energi AB 54 Hantverkshuset i Kil AB 56 Kilsbostäder AB och Kil Vision AB 58 Kil i korthet Viktiga händelser under året: Kil blev diplomerad som Fairtrade City en diplomering till kommuner som engagerar sig i etisk konsumtion. Kommunen bildade en gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Forshaga, Grums, Munkfors och Hagfors kommuner. En mottagning för ensamkommande flyktingbarn öppnade i augusti. Kommunen beslutade om en om- och nybyggnation av Sannerudsskolans högstadium. En ny gång- och cykelväg byggdes vid Karslund och i Fagerås. I hela Kil bytte kommunen ut alla lampor i gatubelysningen mot natriumlampor, som är energibesparande till fördel både miljö- och kostnadsmässigt. Kommunens resultaträkning 60 Kommunens balansräkning 61 Kommunens kassaflödesanalys 62 Kommunens noter 63 Sammanställd resultaträkning 66 Sammanställd balansräkning 67 Sammanställd kassaflödesanalys 68 Sammanställda noter 69 Redovisningsprinciper 70 Begreppsförklaringar 71 Kils kommuns årsredovisning Innehåll 3

förord blev ännu ett bra år för Kils kommun. Vi redovisade ett starkt bokslut med ett större överskott än vad vi budgeterade. Det beror på att skatteintäkterna blev högre än förväntat och att verksamheterna höll sina budgetramar på ett bra sätt. Även bolagen gjorde ett överskott på totalt 3,6 miljoner kronor, vilket är mycket positivt. Det är ett välbehövligt ekonomiskt överskott för kommunen när vi nu ligger i startgroparna för att bygga om Sannerudsskolans högstadiedel. Dessutom är ombyggnationen av reningsverket, för att bättre kunna ta hand om kvävet i utsläppen, snart klar. Det är investeringar som kommunen inte klarar att finansiera med egna medel och därför är vi i starkt behov att kunna förstärka vår egen kassa. Vi har också en positiv inflyttning av barnfamiljer vilket leder till ökade behov av barnomsorgsplatser, så nya förskolor ligger också i behovslistan framöver. Befolkningen minskade något under i vår kommun. Sätter man det i ett Värmlandsperspektiv är det ändå ganska stabilt. Kil omnämns ofta som en kommun som är på gång. Vi har planer på nya och utbyggda bostads områden, och vårt geografiska läge, vår infrastruktur och kollektivtrafik är mycket goda tillgångar. Som Kilsbo pratar man ofta om närheten som typiskt för kommunen närheten till naturen, till staden, till flera arbetsmarknadsområden, tack vare de goda resemöjligheterna, och till varandra genom exempelvis vårt föreningsliv. Handeln och näringslivet bidrar starkt till att skapa en attraktiv kommun att verka och bo i. Istället för några få stora dominerande företag har vi en väl varierad företagskultur som erbjuder en stor spridning av varor och tjänster. Det gör att Kil klarade finanskrisen 2008 2009 förhållandevis bra. Våra nya satsningar på näringslivet och det nya kultur- och fritidsut skottet ligger i hårt arbete för att ytterligare förstärka Kil som framtidskommunen att bo och verka i. Ny konstgräsplan på Sannerudsvallen till sommaren och spännande planer på kultursatsningar kommer att sätta Kil på kart an ordentligt. Under året som gått har kommunen börjat ta emot ensamkommande flyktingbarn och byggt om det förra dagcentret för dem. Vi har bildat en gemensam överförmyndarnämnd med Forshaga, Grums, Hagfors och Munkfors, och Kils kommun blev diplomerad Fairtrade City! Vår vision Kil på rätt spår är i högsta grad aktuell när vi nu går in på ett nytt verksamhetsår. Nya mål och nya inriktningar ska göra Kil till en ännu bättre kommun som lockar till sig fler företag och boende. Jag vill med detta tacka alla medarbetare i Kils kommun för ett bra år, vi håller bra kvalitet och har nöjda kommuninvånare. Nu tittar vi framåt och försöker bli ännu bättre. Mikael Johansson KS-ordförande 4 Förord Kils kommuns årsredovisning

vision KIl den trygga mötesplatsen, en KraFtKälla För utveckling och välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss Den goda gemenskapen mellan människor i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen den FamIlJevänlIga och omhändertagande Kommunen med valfrihet Den mest familjevänliga kommunen i regionen Det bästa boendealternativet för alla åldrar Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov KIl.se vision > övergripande mål > verksamheternas mål Visionen, Kil på rätt spår, är framtagen i en tvärpolitisk arbetsgrupp (deltagare från alla partier) och beslutades i kommunfullmäktige den 22 juni 2005. De övergripande målen siktar mot ett långsiktigt uppfyllande av visionen och dess underrubriker. Verksamheternas mål och arbete är inriktat mot att uppfylla de övergripande målen. Du kan läsa mer om de övergripande målen på nästkommande sidor. KIls Kommuns årsredovisning Kommunens vision 5

Kils kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Samverkansnämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Kultur och fritid Kost Näringsliv Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanläggningar Vatten och avlopp Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB 6 Kils kommuns organisation Kils kommuns årsredovisning

vart gick skattepengarna? 100 Kr I skatt, vad går pengarna till? Förskola och grundskola varav: Grundskola Gymnasieskola Social verksamhet varav: Äldreomsorg LSS, stöd till funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Gator och vägar Kommunledningsservice varav: Räddningstjänst Kommunikation, buss och tåg Övrig politisk verksamhet 46 kr 22 kr 9 kr 32 kr 17 kr 6 kr 2 kr 6 kr 11 kr 1,4 kr 1,4 kr 5 kr så här Får Kommunen sina pengar: Intäkter för kommunal service Finansiella intäkter Skatter och bidrag KIls Kommuns årsredovisning vart gick skattepengarna? 7

Resultatets utveckling (mnkr) 2006 2007 2008 2009 2010 Resultat 5,9 3,2 1,5 11,8 22,6 25,2 Resultatets förändring (mnkr) 2010 Förändr Verksamhetens netto 496,7 504,6 7,9 Avskrivningar 15,3 16,4 1,1 Skatteintäkter 416,8 427,2 10,4 Statsbidr och utjämn 119,6 123,7 4,1 Finansnetto 1,8 4,7 2,9 Årets resultat 22,6 25,2 2,6 Kil och omvärlden har varit ett år som visar att Sverige står starkt i Europa, landet har haft fler i arbete och den låga räntenivån har gett hushållen mer pengar. Den låga räntenivån har även varit gynnsam för kommunen eftersom räntekostnaderna blivit lägre än förväntat. Även om Sverige går bra när det gäller sysselsättning, påverkar den finansiella oron ekonomin. Det är svårare att få lån och bankerna har tuffare krav på utlåning vilket har lett till att tomtförsäljning och nybyggande går trögare. Byggandet på Mons Backe utvecklades därför inte i den takt kommunen planerat. Förvaltningsberättelse Jämförelse med justerad budget (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto (före avskrivningar) 507,6 504,6 3,0 Avskrivningar 16,4 16,4 0 Skatteintäkter 417,2 427,2 10 Statsbidr och utjämn 120,5 123,7 3,2 Finansnetto 4,3 4,7 0,4 Årets resultat 9,4 25,2 15,8 Minskad befolkning men fler barn Befolkningsutvecklingen i Kil är relativt stabil jämfört med andra Värmlandskommuner. Kil minskade med 40 invånare men prognosen ser bra ut. Invånarna mellan 1 och 5 år blir allt fler och behovet av förskoleplatser ökar. Trots att kommunen ser ett större behov av förskoleplatser är trenden i landet att befolkningstillväxten sker i storstadsområden. För att kunna vara en attraktiv kommun måste det finnas arbetstillfällen, bra kommunikation och bostäder. 8 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

Ekonomisk översikt Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Prioriterade Mål Överskott minst 2 % av skatter och statsbidrag Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten ska öka. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Prioriterade Mål Måluppfyllelse Landstingens hälsotal ska uppfyllas. Går inte att mäta. Måluppfyllelsen inom skolan ska öka årligen. Andelen föreningsaktiva ska öka för att stärka demokrati, social gemenskap, ideellt folkhälsoarbete. Uppfylldes och kommenteras under barn- och utbildningsförvaltningen. Kommenteras under kommunstyrelsen. Årets resultat 25,2 mnkr blev års resultat för kommunen, vilket var drygt 15 mnkr bättre än budgeterat och 2,6 mnkr bättre än 2010 års resultat. I delårsbokslutet var det väntade resultatet 13,2 mnkr. Skillnaderna från delårsbokslutet är att nämnderna redovisade ett överskott mot budget och att kommunen fick högre skatteintäkter än beräknat. De totala skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till ungefär 550 mnkr och verksamheterna förbrukade 520 mnkr. Nämnderna förbättrade sitt resultat med 4,1 mnkr från delårsbokslutet, vilket var ett överskott med 1,5 mnkr mot budget. En jämförelse mellan delårsbokslutet 2010 och delårsbok slutet visar att nämnderna hade negativa prognoser vid de tidpunkterna. De har sedan dess arbetat hårt för att hålla sina budgetramar och uppnådde nästan alla sina verksamhetsmål och de ekonomiska målen. Att jämföra det ekonomiska utfallet med de uppnådda målen är viktigt, eftersom ett överskott som beror på att man inte har uppnått sitt mål är inte alltid det bästa att sträva efter. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 9

Skatteintäkter och tilläggsanslag Skatteintäkterna var 10 mnkr högre än budgeterat, vilket tyder på en positiv utveckling av både sysselsättning och löner. När budgeten beslutades i juni 2010 visade skatte prognoserna en försiktigare utveckling av arbetsmarknaden än vad resultatet blev. I delårsbokslutet väntades skatteintäkterna bli 8,9 mnkr högre än budget, men det slutliga resultatet blev ännu bättre. Dessutom redovisade fastighetsavgiften ett överskott på 4,4 mnkr. Det som har kostat pengar för kommunen är dels pensionskostnader på grund av sänkning av diskonterings räntan. Pensionerna kostade nästan 3 mnkr mer än budgeterat. Den låga räntan på lån har varit fördelaktig för kommunen. Totalt beviljade kommunen 3,1 mnkr i tilläggsanslag i driftbudgeten, varav 2,2 mnkr var en justering av kapitaltjänstkostnader (avskrivningar och intern ränta). Vid årets slut har kommunen gjort prövningar på nedskrivningar och funnit att inga objekt var aktuella för nedskrivning. Eftersom resultatet för var betydligt bättre än budgeterat uppstår frågan vad överskottet ska användas till. Överskottet går till sparandet, det vill säga det förbättrar det egna kapitalet som ger kommunen ett bättre ekonomiskt läge inför kommande investeringar. Enligt god redovisningssed och balanskravet ska intäkter och kostnader bokföras på det år de gäller, vilket kommunen också har gjort. Kommunens ekonomi Enligt den kommunallagen ska kommunen följa principen om god ekonomisk hushållning, vilket betyder att varje generation ska vara med och bära kostnaderna för den service de får och samtidigt spara till kommande generationer. När det gäller verksamheterna ska de arbeta ändamålsenligt och kostnads effektivt. Det ska finnas ett samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Nämnderna har arbetat efter sina verksamhetsmål och resultaten redovisas i varje nämnds avsnitt. Gemensamt för alla nämnder är att både tertial- och delårsbokslut visade negativa prognoser, men vid årets slut hade nämnderna klarat att hålla 10 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

budgeten. Eftersom det har varit så i flera år kan det vara så att man är för försiktig i sina prognoser. Nämndernas budgetavvikelse (mnkr) 2009 2010 Nämndernas budgetavvikelse 2,3 1,3 1,5 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden förbättrade sitt resultat med nästan 5 mnkr från augusti. Orsakerna var bland annat lägre gymnasiekostnader. En gemensam gymnasienämnd höll nere kostnaderna tillsammans med färre elever. Ett kommunövergrip ande projekt runt vuxen utbildningen frigjorde projektpengar från staten vilket gav möjlighet att skapa mer utbildning än vad som var budgeterat. Nämnden uppfyllde flera av sina mål. Nämndernas budgetavvikelse Nämnd (mnkr) Budgetavvikelse Kommunfullmäktige 0,6 Kommunstyrelsen 0,6 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 Tekniska nämnden 1,5 Barn- och utbildningsnämnden 2,5 Socialnämnden 0,6 Övriga nämnder 0,4 Totalt 1,5 Socialnämnden Socialnämnden öppnade ett hem för ensamkommande flyktingbarn som blev fullbelagt inom två till tre veckor. De öppnade även en ny filial (Linden) för särskilt boende för barn och unga, och utökade nattbemanningen på Sanneruds särskilda boende för äldre. Vad gäller ekonomin uppkom de största underskott en inom ekonomiskt bistånd och det största överskottet inom arbetsmarknadsenheten (Jobbcenter). Nämnden uppfyllde ett flertal av sina mål och flera är på väg att uppfyllas under 2012. Tekniska nämnden Tekniska nämnden hade förväntat sig att hålla sin budget, men stora skyfall under sensommaren och gamla fordringar från Svevia gjorde att nämnden fick ett underskott på 1,5 mnkr mot budget. Nämnden uppfyllde de flesta av sina mål. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden fick litet överskott. Orsaken var främst lägre personalkostnader på grund av ledigheter och sjukdom. Det ledde i sin tur till att nämnden inte uppfyllde alla mål en under, men dessa beräknas bli uppfyllda 2012. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 11

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har många mål som handlar om utveckling av kommunen, nya detaljplaner, medborgardialog, varumärke med mera. Flera av dessa mål är inte uppfyllda men arbetet fortsätter under 2012. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott mot budget. Överskottet kan främst hänföras till försäljningsintäkter av mark och fastigheter, tillsammans med ett överskott för kostenheten. Kommunstyrelsen arbetade även med att skapa bättre rutiner för arbetet och uppföljningen av den interna kontrollen. Koncernens ekonomi Totalt för hela koncernen blev resultatet + 28 mnkr efter skatt, jämfört med 2010 då resultatet för koncernen var + 26,3 mnkr. Bolagens samlade resultat var + 3,6 mnkr före skatt. Kilsbostäder och Kilvision Kilsbostäder och dotterbolaget Kilvision redovisade ett samlat resultat på nästan 900 tkr, där Kilvison hade ett negativt result at på 165 tkr. Kilvisons ställning har tagits upp vid flera tillfällen under hösten och bolaget kommer under våren att arbeta med fiberutveckling i kommunen. Det finns behov av en nyemission för att bolaget ska ha handlingskraft. Kilsbostäder började under året bygga nya bostäder i centrum och inflyttningen är planerad till september 2012. Hantverkshuset Hantverkshuset investerade i byggnader för ungefär 7 mnkr utan att låna pengar. Arbetet omfattade bland annat att ställa i ordning byggnaden för ensamkommande flyktingbarn och tillbyggnationer för flera företag som expanderar. Alla fastigheter var inte uthyrda under. Kils Energi och Kils Avfallshantering Kils Energi och dotterbolaget Kils Avfallshantering redovisade ett samlat resultat på 2 mnkr, varav avfallsbolaget stod för 12 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

1,4 mnkr. Kils Energi kämpar med en tuff ekonomi på grund av stigande bränslepriser. Bolaget gjorde under hösten ett studiebesök i England för att se hur man kan bränna sjukhusavfall. Frågan om bolagets ekonomiska ställning och utmaningar har diskuterats under hösten på kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid bedömning av ett eventuellt nedskrivningsbehov av kommunens aktier i Kils Energi AB saknas fortfarande en tydlig god redovisningssed för den kommunala sektorn. Eftersom syftet med aktieinnehavet inte är motiverat främst av affärsmässiga skäl, har kommunen beslutat att inte göra någon nedskrivning av aktieinnehavet, men ska följa utvecklingen av god sed inom detta redovisningsområde och göra en förnyad bedömning av nedskrivningsbehovet. Balanskravsavstämning Årets balanskravsavstämning innehåller 8 tkr i realisationsvinster. Balanskravsresultatet blev därmed marginellt lägre än resultatet. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 13

(mnkr) 2009 2010 Eget kapital 105,4 119,9 145,1 Nyckeltal Eget kapital Det egna kapitalet är skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Ju högre eget kapital, desto starkare står kommun en inför kommande investeringar. Kommunens eget kapital ökade under på grund av det positiva resultatet för året. Eftersom kommunen följer blandmodellen för pensionsskuld, redovisas den skulden utanför balansräkningen. Trots att kommunen gjorde en extra inlösen av pensioner på 4 mnkr ökade skulden från 262 mnkr till 283 mnkr. Ökningen beror främst på att diskonteringsräntan sänktes. Diskonteringsränta är den räntan som visar avkastning på kapitalet. (procent) 2009 2010 Soliditet 22,2 25,4 27,5 Soliditet exkl koncernlån 30,7 34,2 35,6 Soliditeten Soliditeten visar hur stor del av det egna kapitalet kommunen har finansierat med egna pengar och hur stark kommunens läge är inför kommande investeringar. Soliditeten förbättrades under året tack vare det positiva resultatet, men jämfört med snittet för rikets alla kommuner ligger Kils kommun under medel nivån som är cirka 50 procent. I soliditeten är inte borgensåtagande och pensionsförpliktelse medräknade. (mnkr) 2009 2010 Likvida medel 29,8 11,5 22,0 varav checkkredit 0,0 0,0 0,0 Likvida medel Vid utgången av hade kommunen ökat sina likvida medel. Det beror främst på ett jämnare flöde från den löpande verksamheten. Jämfört med 2010 hade Kil en positiv utveckling av kassan under. De kortfristiga skulderna har minskat och kommunen har haft ett jämnt flöde av kundfordringar. (procent) 2009 2010 Likviditet 47 51,2 90,7 vid fullt utnyttjad kredit 72 89,3 131,2 Likviditeten Likviditeten visar kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Jämfört med 2010 förbättrades likviditeten, till stor del på grund av ett nytt lån på 28 mnkr som kommunen tog. Betalningsplaner på investeringsprojekt, främst kvävereningsprojektet, tvingade kommunen att öka sin likviditet. Tyvärr blev projektet försenat och därmed framflyttades betalningsplanen. 14 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

Kommunens låneskuld Under ökade Kils totala långfristiga låneskuld från 242 mnkr till 270 mnkr, på grund av ökade tilläggsanslag till investeringsprojekt. Kommunens nettolåneskuld ökade från 120 mnkr till 148 mnkr. Nettoinvesteringarna under uppgick till 37 mnkr och kunde finansieras med egna medel. Bolagen amorterade även på en del av sina lån och utlåningen till bolagen minskade. I juni beslutade kommunen om borgensavgift och marginalränta på 0,15 procent. Jämfört med många Värmlandskommuner har Kil en hög låne skuld per invånare. (mnkr) 2009 2010 Låneskuld 241,5 241,5 269,5 varav vidareutlånat till koncernbolag 132,0 121,6 119,2 Nettokostnaden I takt med att kommunens resultat har ökat har också nettokostnadsutvecklingen förbättrats de senaste åren. Nettokostnaden visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som används till verksamheten samt till avskrivningar och finansiella kostnader. Om nyckeltalet överstiger 100 procent betyder det att kostnaderna är högre än intäkterna. ökade nettokostnaden för avskrivningar och finansiella kostnader som en följd av en högre investeringsnivå och även ökade räntekostnader. (procent) 2009 2010 Verksamhetens nettokostn 94,4 92,6 91,6 Avskrivningar 2,7 2,9 3,0 Finansnetto 0,6 0,3 0,8 Totalt 97,7 95,8 96,2 (mnkr) 2009 2010 Nettoinvestering 28,8 26,6 37 Samlad redovisning av kommunens investeringar Inför hade kommunen beslutat om investeringsprojekt för ungefär 30 mnkr, där tekniska nämnden ansvarar för de flesta investeringsprojekt. Under året har kommunfullmäktige be viljat tilläggsanslag på drygt 28 mnkr, vilket gjorde att kommun en tvingades öka sina lån. De största projekten under var arbetet med kvävereningsprojektet och renoveringen av vatten- och reningsverk et vid Nilsby. Kvävereningsprojektet är ett krav från EU som tvingar kommunen att investera i rening som minskar utsläpp et av kväve från reningsverket för att förbättra vattenkvaliteten i kommunens vattendrag. Större investeringsprojekt (mnkr) Kväverening 23,2 Renovering av vatten- och reningsverk Nilsby 2,9 Ombyggnation av gruppbostad Klövervägen 1,8 Byte av lampor, gatubelysning 1,1 Gång- och cykelvägar 1,0 (mnkr) 2009 2010 Nettoinvesteringar 28,8 26,6 37 Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 15

Alla kvicksilverlampor i gatubelysningen byttes ut till natriumlampor som är mer miljövänliga och energisnåla. Kommunen anlade två nya gång- och cykelvägar, en vid Allégatan på Karlslund och en i Fagerås. Tabellen över samlade investeringar visar de största investeringsprojekten och hur investeringarna förändrats de senaste tre åren. Framtiden och förväntad utveckling Förväntningarna på 2010 och var inte positiva. Finanskrisen och oron i Europa ledde till en väntad kris även i Sverige. Det har också blivit svårare att låna pengar, men många upplever ändå att de har relativt gott om pengar att röra sig med på grund av låga räntor. Problemet, både här och i Europa, är att kommunen lånar över sina tillgångar och inte kan möta ökade kostnader vid räntehöjningar. Detta är en utmaning för kommunen, som är på väg in i en period med tunga investeringar med ett nytt skolbygge, ett kvävereningsprojekt och andra investeringar som innebär att kommunen behöver låna pengar för att klara av investeringarna. Ökade kostnader för avskrivningar och ränta kommer också att öka markant. Det kan vara svårt att uppfylla de finansiella målen som kommunfullmäktige har beslutat. Den låga räntenivån vänt as inte kunna bibehållas, och en ökning med 1 procents ränta på kommunens totala lån innebär ökade kostnader på 2,6 mnkr. Prioriteringar är därför viktiga. När nu kommunen gjort goda resultat flera år i rad är det både angeläget och ett bra läge att gr anska verksamheten kritiskt. Vad kan göras bättre? Är kommunen kostnads effektiv? Går det att tänka mer långsiktigt och planera för kommande investeringar och förändringar i driften? Förändringar i befolkning och efterfrågan En annan utmaning för Värmland och alla kommuner i länet är den negativa befolkningsutvecklingen. Hur kan verksamheterna förbereda sig för dessa förändringar? De som är äldre bor hemma längre, lever längre än tidigare och så småningom ökar kraven och behoven. Kraven på att vara tillgänglig ökar även för kommunen. Hur kommunen ska möta medborgarnas efterfrågan är en viktig utmaning. 16 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

Personalstatistik Personalkostnader exkl arbetsgivaravgifter (tkr) 300000 250000 Personalkostnader Personalkostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 7,4 mnkr från 2010. Av ökningen stod löneökningar för 5,9 mnkr (2,4 procent) och resten kan hänföras till ett ökat antal anställda. 200000 150000 100000 50000 0 2007 2008 2009 2010 Arvode förtroendevalda exkl arbetsgivaravgifter (tkr) 2400 2000 1600 1200 800 400 0 2007 2008 2009 2010 Arvode förtroendevalda Förtroendemannaarvodena, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 500 tkr till drygt 2,0 mnkr. Arvodena omfattar fasta årsarvoden på totalt 1,2 mnkr, sammanträdesarvoden 700 tkr samt ersättning för förlorad arbetsinkomst 150 tkr. Ökningen av arvodena beror på tre saker: Ny mandatperiod medför alltid större aktiviteter. Alla arvoden, utom för kommunalråden, grundas på bas beloppet. Tidigare användes prisbasbeloppet som grund, men från och med används istället inkomstbasbelopp et, vilket innebär en höjning med 22 procent. Den politiska organisationen har utökats med ett kommunalråd omfattande en halv tjänst. Anställda (antal) 1200 Tillsvidare Totalt månadsavlönade 1000 800 600 400 200 0 2007 2008 2009 2010 Antal anställda Som tillsvidareanställda räknas de som hade en tillsvidareanställning i kommunen den 31 december, medan totalt antal månadsavlönade inkluderar alla som hade månadslön, även exempelvis de med längre vikariat och tillfälligt anställda. Däremot medräknas inte timvikarier i redovisningen. Efter att ha minskat fyra år i rad har nu personalstyrkan ökat med nio personer. Det är inom socialförvaltningen kommunen har utökat personalen, medan barn- och utbildningsförvaltningen fortsatte att dra ner på personal. Kils kommuns årsredovisning Personalredovisning 17

Årsarbetare (antal) 1200 Tillsvidare 1000 800 600 400 200 0 2007 2008 Totalt månadsavlönade 2009 2010 Antal Årsarbetare Även antalet årsarbetare ökade. Ökningen av årsarbeten var större än ökningen av antalet anställda, eftersom sysselsättningsgraden också har stigit. Totalt arbetar nu 60 procent av alla anställda heltid. Det är framför allt bland kvinnor som sysselsättningsgraden ökat. Bemanningsprojektet inom socialförvaltningen, där man får välja sin sysselsättningsgrad, gjorde under året att 44 kvinnor valde att gå upp till heltid. Tillsvidareanställd personal fördelade per förvaltning Kommunledn, IT och Miljö och Bygg 10,5% Sociala 46,8% könsfördelning per förvaltning (procent) 100 80 60 40 20 pensionsavgångar (antal) 40 30 20 10 0 man kvinna Kommunledn, IT och Miljö och Bygg Tekniska Barn och utbildning Tekniska 3,2% Barn och utbildning 39,5% Sociala Totalt Tillsvidareanställd personal per förvaltning Socialförvaltningen fortsatte att utöka sin andel av kommunens personal medan barn- och utbildningsförvaltningens andel fortsatte att minska och var vid årets slut under 40 procent av kommunens totala personalstyrka. Könsfördelningen per förvaltning Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt konstant och är också ungefär densamma som i andra kommuner. Kvinnorna dominerar genom att de utgör 84 procent av medarbetarna. Det senaste året har det dock skett en liten förändring inom förvaltningarna med en viss ökning av män inom socialförvaltningen samt inom barn- och utbildningsförvaltningen, medan antalet kvinnor ökat inom tekniska förvaltningen. Pensionsavgångar Stapeldiagrammen visar hur många som gått i pension mellan 2007 och, och hur många som förväntas gå i pension de närmaste åren. Eftersom pensionsåldern är rörlig är prognosen över hur många som kommer att pensioneras framöver mycket osäk er. Kommunen har därför valt att redovisa dem som fyll er 65 år respektive år. 0-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14-15 18 Personalredovisning Kils kommuns årsredovisning

Åldersstruktur tillsvidareanställda Genomsnittsåldern bland personalen är, liksom i övriga kommuner i Sverige, förhållandevis hög 48,6 år. I Kil har dock snittåldern sjunkit något det senaste året. De stora pensionsavgångarna bland fyrtiotalister börjar märkas. åldersstruktur tillsvidareanställda (antal) 250 man 200 kvinna 150 100 50 Sjukfrånvaro 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Efter att sjukfrånvaron minskat sex år i rad har sjukfrånvaron stann at på samma nivå som 2010 (5,0 procent). Jämfört med övriga Värmlandskommuner ligger Kil någon tiondels procent högre. Kommunen får ändå vara nöjd med resultatet. Sjukskrivningarna i landet har ökat för första gången sedan sjukförsäkringsreformen infördes i juli 2008. Försäkringskassan bedömer att ökningen främst beror på att de som varit utförsäkrade återkommit till sjukförsäkringen. Sjukpenningdagar som ger ersättning från Försäkringskass an ökade med 12,6 procent jämfört med 2010. En jämförelse med 2010 visar att åldersgruppen 50 år och äldre har blivit avsevärt friskare, från en sjukfrånvaro på 5,7 procent 2010 har deras sjukfrånvaro minskat till 4,7 procent. Tyvärr har sjukfrånvaron bland de yngre (under 29 år) istället ökat från 2,7 procent till 4,6 procent. Även vid jämförelser mellan förvaltningarna har förändringar skett. Inom socialförvaltningen ökade sjukfrånvaron från 5,9 till 6,9 procent medan barn- och utbildningsförvaltningen redovisade en minskning från 4,4 till 3,5 procent. Det finns även stora skillnader inom förvaltningarnas egna enheter. De totala sjuklönekostnaderna exklusive sociala avgifter uppgick till 3,6 mnkr varav de korta sjukskrivningarna (högst 14 dag ar) stod för 3,3 mnkr. Noterbart är också att av kommunens 854 anställda är det 337 som inte har en enda dag i sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetstiden för all personal* fördelat på ålder och kön (procent) 6 totalt kvinna 5 4 3 2 1 0 <29 man 30-49 >50 Totalt *Avser all personal som arbetar enligt ett i förväg fastställt schema Sjukfrånvaro i % av arbetstiden fördelat per förvaltning och år (procent) 7 6 5 4 3 2 1 0 2010 Kommunledn, inkl IT och Miljö och Bygg 2009 Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt Kils kommuns årsredovisning Personalredovisning 19

Sammandrag per nämnd och styrelse Driftredovisning Inkl. interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget- 2010 avvikelse Kommunfullmäktige 271 445 445 0 1 042 597 Kommunstyrelsen 58 087 60 416 97 399 36 983 61 019 603 Miljö- och byggnadsnämnden 3 285 2 967 4 840 1 873 3 297 330 Tekniska nämnden 28 804 31 968 96 332 64 364 30 496 1 472 Barn- och utbildningsnämnden 255 539 249 762 271 061 21 299 252 279 2 517 Socialnämnden 165 915 172 660 224 119 51 459 172 015 645 Överförmyndaren 487 921 921 0 510 411 Valnämnden 61 2 3 1 21 19 Revisionen 615 564 564 0 519 45 Samverkansnämnden 530 401 13 305 12 904 401 0 Summa nettokostnad nämnder 513 594 520 106 708 989 188 883 521 599 1 493 Nettointäkt finansförvaltningen 536 157 545 271 20 624 565 895 530 961 14 310 Totalt 22 563 25 165 688 365 377 012 9 362 15 803 Investeringsredovisning (tkr) Netto Netto Budget Budget 2010 avvikelse Kommunstyrelsen 978 1 978 2 764 786 Miljö- och byggnadsnämnden 60 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 297 300 3 Socialnämnden 94 250 156 Tekniska nämnden 23 920 34 613 56 045 21 432 Samverkansnämnden 1 649 0 0 0 Totalt 26 607 36 982 59 359 22 377 Nämndernas nettoutfall Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 20 Sammandrag per nämnd och styrelse Kils kommuns årsredovisning

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Kommunfullmäktige Ordförande: Rita Gunnarsson Antal ledamöter: 35 Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvik else Intäkter 34 777 36 983 29 113 7 870 Personalkostnader 34 380 37 930 33 434 4 496 Övriga kostnader 58 484 59 469 56 698 2 771 Nettokostnad 58 087 60 416 61 019 603 Bruttokostnader Personalkostnader Med ansvar för kils ekonomi och utveckling Övriga verksamhetskostnader Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över nämnder och kommunala bolags verksamheter och ansvara för kultur- och fritidsfrågor samt kost- och näringslivsfrågor. Viktiga Händelser under året Den ekonomiska oron i framför allt Europa och att bankerna skärpt villkoren för lån till nybyggnation har gjort att utvecklingen av bostadsområden har gått trögt, exempelvis har försäljningen av tomter på Mons Backe stannat av. Välbesökta festivaler Inom kultur- och fritidssektorn genomförde kommunen ett par större arrangemang med bra resultat. Fryksta vattenfestival genomfördes med stöd från Leader (en metod och ett program för landsbygdsutveckling) och kommunen. Festivalen pågick i fyra dagar och lockade omkring 6 000 besökare. För första gången genomfördes Fårfesten i Sannerudsskolan. Den pågick i tre dag ar och hade omkring 8 000 besökare. Arrangemangen hade en positiv effekt på näringslivet i kommunen, efter som de bland annat medförde många övernattningar och ökad användning av annan service i Kil. Under hösten genomförde kommunen kulturdialogmöten med föreningar, ungdomar och kulturintresserade. Syftet med dialogerna var att skapa underlag för en regional och kommunal kulturplan. Kils kommun blev diplomerad till Fairtrade City. Under året beslutade kommunstyrelsen att påbörja om- och nybyggnationen av Sannerudsskolan. Ansvar et för detta har lagts på kommunstyrelsen som tillsatt en projektorganisation som ska arbeta med förprojektering. Kommunstyrelsen beslutade också att om- och nybyggnationen skulle genomföras som ett partnerprojekt. Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 21

Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Arbete med att minska energianvändningen i kommunen genomförs i enlighet med energi- och klimatplan. Mons Backe fortsätter bebyggas. Detaljplan för Vikstaområdet tas fram. Tjänstegarantier för föreningsverksamhet ska kunna tillämpas under andra halvåret. Samarbete och samverkan inom Karlstadsregionen ska fördjupas. Utveckling av näringslivsarbetet ska fortsätta i enlighet med framtagen näringslivsplan. Lövenstrandsområdet utvecklas i enlighet med trivselplan och inkomna synpunkter från boende. Informationen och marknadsföringen av kommunen ska förstärkas under planperioden. Kils kommun ska vara ett varumärke som är positivt omtalat. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. På väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. 22 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

Kommunstyrelsens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budgetavvikelse 2010 netto Nämnd- och styrelseverksamhet 1 891 2 107 2 178 71 1 903 204 Stöd till politiska partier 276 167 167 0 175 8 Övrig politisk verksamhet 4 406 4 560 4 566 6 4 481 79 Fysisk och teknisk planering 567 735 795 60 655 80 Näringslivsfrämjande åtgärder 743 885 4 140 3 255 1 191 306 Energirådgivning 0 35 2 705 2 670 150 115 Turistverksamhet 221 267 321 54 248 19 Hälsa och hållbar utveckling 147 365 365 0 413 48 Räddningstjänst 7 461 7 685 7 685 0 7 685 0 Samhällsskydd 197 134 645 511 220 86 Allmän fritidsverksamhet 3 503 3 413 3 488 75 3 446 33 Stöd till organisationer 206 218 218 0 218 0 Allmän kulturverksamhet övrigt 235 238 238 0 233 5 Bibliotek 3 529 3 472 3 652 180 3 544 72 Idrotts- och fritidsanläggningar 768 838 872 34 859 21 Färdtjänst 1 384 1 584 1 633 49 1 650 66 Arbetsmarknadsåtgärder 969 845 1 013 168 905 60 Arbetsområden och lokaler 2 760 2 460 11 331 8 871 1 237 1 223 Kommersiell verksamhet 74 129 4 134 0 129 Bostadsverksamhet 1 206 697 1 896 1 199 1 106 409 Kommunikationer 7 040 7 812 7 812 0 7 801 11 Central administration 15 639 17 470 18 746 1 276 17 594 124 Kostverksamhet 264 366 17 703 18 069 77 443 Personalbefrämjande åtgärder 4 600 4 737 5 038 301 5 038 301 Fastighetsförvaltning 149 187 187 0 190 3 Totalt nämnden 58 087 60 416 97 398 36 983 61 019 603 Fortsatt Stora driftkostnader i scan-fastigheten Den enskilt största avvikelsen inom kommunstyrelsen gäller den så kallade Scan-fastigheten där driftkostnaderna har fortsatt vara höga för framför allt el och fjärrvärme. En del hyresgäster har dessutom flyttat vilket gett lägre intäkter. Även försäljningsintäkter från tomter och fastighet er i kommunen har medfört avvikelser i driftbud geten, på grund av att dessa intäkter inte budgeterats. Detta överskott har kompenserat underskottet från Scanfastigheten. Kostverksamheten som bedrivs som en resultat enhet redovisade ett stort överskott, och resultatet redovisas i sin helhet inom kommunstyrelsen. Personalkostnaderna blev lägre än beräknat på grund av en del vakanser och tjänstledigheter under året. I juni införde kommunen ett nytt telefonisystem, vilk et gett en ökad kostnad för kommunstyrelsen eftersom redovisningen för detta under en övergångsperiod hamnar inom kommunstyrelsens budget. Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 23

Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Raindancemodul budget/prognos 54 54 Utveckling Lövenstrand 237 400 163 Halsmo 1:33, köp av fastighet Sannerud 2:168 12 50 38 Innebandysarg 69 80 11 Översiktsplan N Fryken 28 300 272 Köksutrustning Sannerudsskolan 56 155 99 Köksutrustning Bodaskolan 11 11 Planändring Runnevål 46 200 154 Stallbyggnad Tallåsen, inköp 100 100 Köksutrustning Tolitaskolan 50 44 6 Passersystem kommunhuset 189 200 11 Detaljplan Viksta 64 90 26 Projektering Sannerudskolan 7 9 1 173 1 080 93 Totalt nämnden 1 978 2 764 786 Flera planerade Investeringar uteblev Tidplanerna för att ta fram en översiktsplan för Nedre Fryken samt planändringen för Runnevål sköts upp och hann inte bli klara under året. Utvecklingen inom Lövenstrand gick långsammare än beräknat på grund av en trögare fastighetsmarknad. Inköpet av stallbyggnaden vid Tallåsen genomfördes inte, vilket medförde att anslaget till detta inköp inte användes under året. Framtiden scan-fastigheten och nedre fryken Avstyckningen av Scan-fastigheten beräknas vara klar under 2012 och då kommer det att finnas bättre möjligheter att sälja fastigheten. Kyl- och frysanläggningen samt ångproduktionen avvecklas till den sista april 2012, och är en åtgärd som innebär minskade kostnad er för fastigheten. De planer som inte genomfördes under kommer i huvudsak att färdigställas under 2012. Kommunen påbörjar en fördjupad översiktsplan för Nedre Fryken under 2012 och det projektet blir en del i arbetet med landsbygdsutveckling som leds av den fullmäktigeberedning som tillsattes. 24 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

Kommunfullmäktiges ekonomi Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Bruttokostnader Personalkostnader Intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 183 245 272 27 Övriga kostnader 88 200 770 570 Nettokostnad 271 445 1 042 597 Övriga verksamhetskostnader Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämndverksamhet 271 445 445 0 1 042 597 Totalt 271 445 445 0 1 042 597 Överförmyndarens Ekonomi Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Bruttokostnader Personalkostnader Intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 447 413 475 62 Övriga kostnader 40 507 35 472 Nettokostnad 487 921 510 411 Övriga verksamhetskostnader Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Övrig politisk verksamhet 487 921 921 0 510 411 Totalt 487 921 921 0 510 411 Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 25

Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande:Leif Askeröd Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Kalle Eklund Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget 2010 Budget avvi kelse Intäkter 1 354 1 873 1 386 487 Personalkostnader 3 495 3 596 3 333 263 Övriga kostnader 1 144 1 244 1 350 106 Nettokostnad 3 285 2 967 3 297 330 Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Planarbete Miljö- och byggnadsnämnden är en kommunal mynd ighet som utövar tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels lagen och plan- och bygglagen. Till nämndens ar bets uppgifter hör också planarbete, primärkartan, adressreg istret och naturvårdsarbetet. En allt viktigare del i nämndens arbete är att ta hänsyn till miljömålen i samband med tillsynsarbete. Viktiga Händelser under året Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj har fört med sig nya rutiner, mer administration och krav på mer kontroller ute hos företag och verksamheter, vilket har gjort varje ärende mer tidskrävande. 26 miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning

Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Miljö- och hälsoskydd Prioriterade mål 85 procent av de enskilda avloppen ska uppfylla lagkraven senast år 2020. Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 bq/m³ luft senast år 2020. Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 bq/m³ luft senast år 2020. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Plan- och byggverksamhet Prioriterade Mål 27 procent av alla byggnader som är upptagna i kulturmiljövårdsprogrammet ska vara skyddade till år 2015. Måluppfyllelse På väg att uppfyllas. Miljö- och byggnadsnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 165 213 213 0 197 16 Övrig politisk verksamhet 521 667 820 153 470 197 Fysisk och teknisk planering 909 1 153 1 764 611 1 183 30 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 1 006 614 1 531 917 959 345 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 684 320 512 192 488 168 Totalt nämnden 3 285 2 967 4 840 1 873 3 297 330 Kils kommuns årsredovisning miljö- och byggnadsnämnden 27

Ökade intäkter på driftsidan Nämndens budgetavvikelse inom drift beror dels på att förvaltningen inte hinner genomföra de naturvårdsåtgärder man fått tilläggsanslag för, enligt den plan som togs fram förra hösten. Intäkterna ökade inom både byggnation, miljö och livsmedel. Antalet bygglovsärenden minskade kraftigt men de minskade intäkterna från byggloven kompenserades av den nya taxan som gett högre intäkt per ärende. Dessutom redovisade nämnden en enskild större bygglovsintäkt på grund av nybyggnationen av två flerfamiljshus inom Smeden. Intäkterna från den offentliga livsmedelskontroll en ökade. Årsavgiften har höjts hos flera verksamheter då deras ärenden hamnat i en högre avgiftsklass på grund av underkända livsmedelskontroller år 2010. Även intäkt erna på miljösidan har ökat genom ett omfattande arbete med enskilda avlopp under året. Framtiden förbättrad kontroll inom livsmedel De närmaste åren kommer den offentliga livsmedelskontrollen att förbättras efter skarp kritik från länsstyrelsen och Livsmedelsverket. Ambitionen är att förvaltningen ska fortsätta med en genomgång av de enskilda avloppen inom kommunen. 28 miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning

Tekniska nämnden Ordförande: Berndt Björkman Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson och Jan Westerberg Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget 2010 Budget avvi kelse Intäkter 60 487 64 364 61 153 3 211 Personalkostnader 12 202 13 171 13 564 393 Övriga kostnader 77 089 83 161 78 084 5 077 Nettokostnad 28 804 31 968 30 496 1 473 Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Fastigheter, gator och va-verk Tekniska nämnden har tre olika avdelningar: Vaverken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Dessutom har nämnden en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare/assistent och säkerhetsrådgivare. Avdelningarnas ansvarsområden Va-verken ansvarar i huvudsak för att tillhandahålla dricksvatten och för rening av spillvatten. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastigheter som omfattar omkring 53 000 kvadrat meter lokal ytor totalt. De fastigheter kommunen äger är lokal er för kommunens olika verksamheter som skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter, fritidsverksam heter med mera. Fastighetsavdelningen har i uppdrag att tillgodose lokalbehovet för kommunens olika verksamheter, genom föra ny- och ombyggnationer, arbeta med lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt att göra akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har från och med hösten fem medarbetare och vid behov köpes tjänster av entreprenörer som har olika ramavtal med kommunen. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar med statsbidrag. Parkverksamhet ingår också i gatuavdelningen, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår och av ledningsnätet för va, vatten- och avloppsförsörjning. Viktiga Händelser under året Projektet att bygga om Kils avloppsreningsverk för kväverening fortsatte under och fastighetsavdelningen påbörjade själva byggprocessen. Ombyggnationen blir klar före hösten 2012. Projektet har medfört ökade kostnader för driften, också i form av ökad energiförbrukning, ökad mängd kemikalier samt inhyrd personal som har arbetat i den dagliga verksamheten. Ett nytt avloppsreningsverk i Nilsby blev klart under. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 29

Snörik vinter krävde mycket röjning En snörik vinter 2010 medförde stora kostnader för snöröjning, vilket gjorde att stora delar av budget en för snöröjning gick åt redan i början av året. Rikliga skyfall av regn under sommaren medförde också stora kostnader för att återställa enskilda vägar. En relativt mild höst- och vinterperiod i slutet av året gjorde att tekniska förvaltningens kostnader för uppvärmning av kommunens lokaler hölls på en rimlig nivå. Förvaltningen anställde i oktober en energiingenjör som ska jobba med att minska användningen av energi. Betydande underhåll och besiktning av alla lekplatser Kostnaderna för underhåll och akuta reparationer ökade under året. Ishallen är ett exempel på en fastighet som har kostat betydligt mer än beräknat i underhåll och reparationer av kylanläggning, tak, kompressorhus och ackumulatortank. Medlen för underhåll av fastigheter har förstärkts till 56 kronor per kvadratmeter. Förvaltningen besiktade alla lekplatser på eller vid förskolor och skolor. Man började även byta ut viss utrustning på lekplatserna, och det arbetet behöver fortsätta i flera år framöver. Under vintern bytte förvaltningen ut all kvicksilverbelysning mot högtrycksnatriumbelysning på cirka 600 ljuspunkter. 30 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Nämndspecifika mål Nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunen ska ha en väl fungerande infrastruktur som bidrar till ett bra näringslivsklimat. Kommunens fritidsanläggningar ska vara attraktiva. Kommunen inför utmanarrätt. Kommunen ska ha välskötta bostadsområden och ett utvecklat gångoch cykelvägsnät. Kommunen ska ha: sammanhängande gång- och cykelvägnät godkända och säkra lekparker tillgänglighet för funktionshindrade. Tjänstegarantier ska införas där det finns behov av att tydliggöra villkor och styrning. Yttre och inre miljöer ska följa kommunstyrelsens mål. Befintliga fritidsanläggningar ska vara välskötta. Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för alla medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Nämnden ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Det ska vara lätt att ta sig till busshållsplatser och järnvägsstation. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Målet är på väg att uppfyllas. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes inte. Målet är på väg att uppfyllas. Målet är på väg att uppfyllas. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 31

Tekniska nämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 126 153 153 0 157 4 Övrig politisk verksamhet 1 444 1 958 2 288 329 2 272 314 Gator och vägar 15 831 18 188 22 168 3 979 17 076 1 113 Parker 1 668 2 123 2 406 283 1 563 560 Allmän fritidsverksamhet 315 309 309 0 309 0 Idrotts- och fritidsverksamhet 4 760 4 358 5 177 819 4 657 299 Grundskola 0 4 4 0 0 4 Arbetsområden och lokaler 531 422 768 347 476 54 Kommersiell verksamhet 207 191 1 274 1 466 284 475 Bostadsverksamhet 245 259 259 0 259 0 Elförsörjning 0 21 21 0 0 21 Vattenförsörjning o avloppshant 125 612 18 736 18 124 795 1 407 Avfallshantering (slam) 226 356 850 1 206 16 340 Central administration 0 6 6 0 0 6 Personalbefrämjande åtgärder 2 0 0 0 0 0 Fastighetsförvaltning 3 777 4 104 41 914 37 810 4 254 150 Totalt nämnden 28 804 31 968 96 332 64 364 30 496 1 473 Driften kostade mer än beräknat För driften blev års resultat ett budgetunderskott på närmare 1,5 mnkr för tekniska nämnden. Huvudorsaken var de höga kostnaderna för vinterväghållning i början av året och reparationer av enskilda vägar. Vidare ökade kostnaderna för asfalts- och entreprenadarbeten, bland annat på grund av de många vattenläckorna under året. 32 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budget avvikelse Gatubelysning, byte till natrium 1 055 1 240 185 VA-sanering 209 200 9 Parkbil 250 260 10 Upprustning av lekparker 288 300 12 Handikappanpassning av trottoarer, GC-vägar 200 200 0 Vattenverk Nilsby 692 780 88 Lene och Nilsby reningsverk, renovering 2 237 2 262 25 Dagvattenplan 4 4 0 Kväverening 23 238 35 497 12 259 Modernisering av larmutrustning 179 250 71 Energibesparande åtgärder 865 957 92 Sopsorteringsrum, miljöstation 0 150 150 Anslutning gamla avlopp 45 383 338 Rörbro väg 226, Gönäs 447 446 1 Björkestad 1:3, rivning 0 25 25 Gång- och cykelvägar 994 1 000 6 Vikplog John Deere 100 100 0 Sandningsskopa CAT 25 25 0 Parkering/gata Fageråsskolan 358 600 242 Reservvattentäkt 88 50 38 Vikvägg/ridåvägg sporthall 0 450 450 Ombyggnad brandstation 0 450 450 Stavhoppsmadrass och -ställning 9 10 1 Vikplog CAT 58 70 13 Ombyggnad av Fryksta station 182 145 37 Konstgräsplan 165 7 000 6 835 Vägsladdar och vägmärken 186 200 14 Projektering F-6-skola 11 0 11 Reningsverk, nytt tak 415 0 415 Vattenverk, nytt tak 387 387 0 Julbelysning 41 45 4 Asfaltering av järnvägsövergång 58 60 2 Till- och ombyggnad, gruppbostad Klövervägen 1 829 2 500 671 Totalt nämnden 34 614 56 046 21 432 Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 33

Mycket pengar kvar av investeringsbudgeten Av års investeringsbudget på 56,0 mnkr förbrukade nämnden 34,6 mnkr, vilket innebar ett överskott på cirka 21,6 mnkr. Det stora överskottet berodde bland annat på att kväve reningsprojektet är ett pågående projekt som fortsätter under 2012, och att betalplanen ändrades under året. Samma sak gäller konstgräsplanen som också fortsätter under 2012. Framtiden Minskad energianvändning men stort underhållsbehov Under 2012 uppdaterar förvaltningen va-kartan. I samband med det ska tekniska förvaltningen påbörja arbet et med att ta fram en va-plan för kommunen. Denna plan ska visa behovet av investeringar inom vaverksamheten och ska omfatta bland annat saneringsåtgärder och spolning av va-nätet. Framöver väntar också ett stort behov av beläggningsåtgärder på kommunens gator och vägar. Under året ska förvaltningen också ta fram rutiner för industrispår. Dessa rutiner ska i slutändan ge kommunen intäkter som täcker förvaltningens kostnader för spåranvändningen. Stort underhållsbehov för fastigheter och lekplatser När det gäller fastigheter finns det fortfarande ett stort underhållsbehov. Det gäller också fastigheternas lekplatser, som kräver en genomgripande upprustning, samt larm- och brandskydd. Nödvändiga åtgärder väntas bli kostnadskrävande. Arbetet med energieffektivisering intensifieras genom nytillskottet av en energiingenjör. De investeringar som nämnden ska göra väntas snabbt kunna ge resultat i form av minskad energianvändning. En utredning pågår om vilka åtgärder som kan ge mest effekt och som nämnden därför bör prioritera. Nämnden påbörjade i början av året också en kostutredning om hur kostproduktionen ska organiseras i framtiden och hur många kök den ska omfatta. Oavsett vilka förändringar som utredningen kan medföra finns det även ett påtagligt behov av renoveringar i flera av de befintliga köken. 34 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

Nyckeltal Mått Redovisning Budget 2008 2009 2010 2012 Vattenverk, Kil Antal m³ producerat vatten 786 160 811 552 734 318 773 767 800 000 Kostnad kr/m³ 3,2 3,0 4,4 4,6 4,4 Antal m³ debiterat vatten 522 964 517 691 575 589 512 096 520 000 Reningsverk Antal m³ renat avloppsvatten 1 208 492 1 538 054 1 191 569 1 185 486 1 200 000 Kostnad kr/m³ 5,3 4,4 6,1 5,9 6,2 Fastigheter Underhåll kr/m² 28,5 26,1 32,8 46,4 55,8 Reparationer kr/m² 39,6 29,4 28,9 24,8 23,3 Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 35

KOMMUNENS va verksamhet Antal 2008 2009 2010 Enhet Anläggningar Vattenverk 3 3 3 3 st Avloppsreningsverk 4 4 4 4 st Avloppspumpstationer 29 29 29 29 st Tryckstegringsstationer 2 2 2 2 st Vattentorn 2 2 2 2 st Laboratorium 1 1 1 1 st Vattenledningar 112 112 112 112 km Spillvattenledningar 112 112 112 112 km Dagvattenledningar 82 82 82 82 km Abonnenter Vatten och avlopp ca 2 500 ca 2 500 ca 2 500 ca 2 500 st Slamsugning ca 1 500 ca 1 500 ca 1 500 ca 1 500 st Produktion Producerat vatten i vattenverken 786 160 811 552 734 318 773 767 m³ Debiterat vatten 522 964 517 691 550 996 512 096 m³ Flöde i reningsverken 1 208 492 1 538 054 1 191 569 1 185 486 m³ Taxa (vattenmätare 2,5 qn) Fast avgift/abonnemang 2 109 2 234 2 516 2 806 kr/år inkl moms Vatten och avlopp 19,31 19,32 19,32 21,53 kr/m³ inkl moms Kostnadstäckning/ resultat va verksamhet 2008 2009 2010 Resultat 1 495 1 097 1 260 2 632 Kostnadstäckning 91,4 93,9 93,2 87,9 36 KOMMUNENS va verksamhet Kils kommuns årsredovisning

Resultaträkning VA-verksamhet (tkr) Not 2010 Verksamhetens intäkter 1 17 393 19 136 Verksamhetens kostnader 2 14 124 16 931 Avskrivningar 4 2 834 2 951 Verksamhetens nettokostnad 435 746 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 3 1 695 1 886 Resultat före extraordinära poster 1 260 2 632 Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT 1 260 2 632 Balansräkning va-verksamhet (tkr) Not 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 45 899 70 262 Maskiner och inventarier 4 Summa anläggningstillgångar 45 899 70 262 Omsättningstillgångar Kundfordringar 1 878 1 557 Övriga fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar 1 878 1 557 SUMMA TILLGÅNGAR 47 777 71 819 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 5 5 271 7 903 Avsättning för pensioner 6 10 14 Skulder Långfristiga skulder 7 50 606 79 070 Kortfristiga skulder 8 2 432 638 Summa skulder 53 038 79 708 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 47 777 71 819 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 9 336 360 Kils kommuns årsredovisning KOMMUNENS BalansRÄKNING 37

Noter va-verksamhet (tkr) 2010 (tkr) 2010 RESULTATRÄKNINGEN Balansräkningen Not 1 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 16 988 19 080 Anslutningsavgifter 79 57 Övriga intäkter 326 0 Summa 17 393 19 136 Inkomster från nya anslutningsavgifter uppgick till 517 tkr (192). Av dessa intäktsfördes 61 tkr (22). Resterande intäkter från anslutningsavgifter, 18 tkr (15), avser intäktsföring av förutbetalda från tidigare år. Se not 8. Not 2 Verksamhetens kostnader Material 543 1 549 Personalkostnader 3 053 3 247 Externt köpta tjänster 3 924 5 097 Från kommunen fördelade kostnader 711 296 Övriga kostnader 5 893 6 742 Summa 14 124 16 931 Vid kommunens fördelade kostnader har använts principen förhållandet mellan va verksamheten och kommunen avseende antalet personal. Denna uppgår till 0,70 %. Not 3 Finansiella kostnader Internränta på anläggningstillgångar 1 694 1 884 Övriga finansiella kostnader 1 2 Summa 1 695 1 886 Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde 44 091 45 899 Nyanskaffningar 4 642 27 314 Avskrivningar 2 834 2 951 Avyttringar 0 0 Summa 45 899 70 262 Not 5 Eget kapital Ingående eget kapital 4 011 5 271 Årets resultat 1 260 2 632 Summa 5 271 7 903 Not 6 Avsättningar Intjänade pensioner 10 14 Summa 10 14 Not 7 Långfristiga skulder Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 1 260 1 467 Lån av kommunen 49 346 0 Summa 50 606 1 467 Not 8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 864 0 Anställdas skatter 32 43 Semesterlöneskuld 315 254 Arbetsgivaravgifter 38 47 Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 27 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 52 157 Individuell pensionsdel inkl. löneskatt 104 106 Summa 2 432 638 Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter intäktsföres enligt nedan: År 1 10 % + 1/50 av resterande 90 %. Totalt 11,8 %. År 2 50 2 % per år av resterande 90 %. Not 9 Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande före 1998 270 290 Särskild löneskatt 66 70 Summa 336 360 38 KOMMUNENS kassaflödesanalys Kils kommuns årsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Anders Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Dan Granström Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter 20 585 21 299 16 452 4 847 Personalkostnader 140 783 138 272 137 145 1 127 Övriga kostnader 135 341 132 790 131 587 1 203 Nettokostnad 255 539 249 763 252 280 2 517 Bruttokostnader Personalkostnader Barnomsorg, grundskola och gymnasium Övriga verksamhetskostnader Barnomsorg och skola är sedan några år tillbaka organiserade i sju rektorsområden som ansvarar för lärande för barn och ungdomar 1 16 år. I barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde ingår även musikskolan och en del av familjecentralen, inklusive öppen förskola. Särgymnasium och övrigt gymnasium, vuxenutbildning och sfi (svenska för invandrare) erbjuder nämnd en i samarbete med närliggande kommuner. De sju rektorsområdena och deras verksamheter F = förskoleklass Rektorsområde 1: Sannerudsskolan åk 7 9, specialpedagogisk grupp åk 7 9 och särskola åk 7 10. Rektorsområde 2: Sannerudsskolan åk F 6, special pedagogisk grupp, skolbarnomsorg, särskola åk 1 6 samt musikskola. Rektorsområde 3: Dallidenskolan åk F 6, skolbarnomsorg, träningsskola åk F 10, Dallidens förskola, Skogsgläntans förskola och Regnbågens förskola. Rektorsområde 4: Stenåsenskolan åk F 6, skolbarnomsorg, specialpedagogisk grupp åk F 6, förskolorna Kilslund, Färgdroppens förskola och förskolorna Stenåsen. Rektorsområde 5: Vikstaskolan åk F 6, skolbarnomsorg och Lövängens förskola. Rektorsområde 6: Bodaskolan åk F 6, skolbarnomsorg, Boda förskola och Tolitaskolan åk F 6, skolbarnsomsorg, Tolita förskola. Rektorsområde 7: Fageråsskolan, skolbarn omsorg, förskolan Fagerås och familjedaghemmen. Musikskolan bedriver individuell instrumentutbildning, samt orkester- och ensembleverksamhet. Kils kommuns årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden 39

Viktiga Händelser under året Glädjande nog har Kil fortsatt att vara en attraktiv kommun för barnfamiljer att flytta till. Dock skapar det på kort sikt problem för nämnden att lösa behovet av barnomsorgsplatser. Nämnden har gett förvaltningen ett tydligt uppdrag att lösa behovet så att alla ska få barnomsorgsplats inom fyra månader. Den nya skollagen och de nya läroplanerna med kursplaner som började gälla vid läsårsstarten i augusti medförde ett stort arbete med att anpassa verksamhet erna till dessa. Förarbetet till en ny om- och tillbyggd Sannerudsskola, åk 7 9, pågick under hösten med målet att ett upphandlingsunderlag ska vara klart i januari 2012. Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Fler förskoleplatser i centrala Kil och arbete med införandet av nya läroplanen. Skolbarnomsorgen ska stärkas och en kvalitetshöjning av verksamheten ska ske. Grundskolan ska ha stort fokus på implementeringen av allt nytt som gäller från augusti. Måluppfyllelse Uppfylldes. På väg att uppfyllas, beräknas bli uppfyllt 2012. Uppfylldes. Barn- och utbildnings nämndens Ekonomi Driftredovisning (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 231 281 281 0 424 143 Övrig politisk verksamhet 1 202 1 491 1 499 8 1 200 291 Musikskola 3 516 3 716 4 494 779 3 776 60 Förskoleverksamhet 51 271 52 536 62 187 9 651 50 044 2 492 Skolbarnsomsorg 13 722 11 130 15 522 4 392 11 091 39 Grundskola 115 584 119 209 122 710 3 501 118 397 812 Obligatorisk särskola 4 423 3 795 3 821 26 4 444 649 Gymnasieskola 55 506 49 623 50 249 626 54 291 4 668 Gymnasiesärskola 6 542 6 342 6 342 0 6 000 342 Grundläggande vuxenutbildning 530 397 442 45 472 75 Gymnasial vuxen- o påbyggnadsutb 1 700 135 2 336 2 202 1 200 1 065 Särvux 25 0 0 0 40 40 Svenska för invandrare 1 286 1 108 1 177 69 900 208 Totalt nämnden 255 538 249 762 271 061 21 299 252 279 2 517 40 Barn- och utbildningsnämnden Kils kommuns årsredovisning

Fler förskoleplatser och Färre gymnasieelever Med anledning av den ökade inflyttningen till kommunen utökade nämnden platserna inom förskolan till en kostnad av cirka fyra miljoner kronor. Förvaltningen har arbetat med att finna samverkansvinster och interna lösningar för att hålla ner kostnaden. Inom vissa rektorsområden har man använt samma personal på både skola, fritids och förskola för att spara pengar. Inom skolskjutsar, av-centralen, dataprogram, införande av den nya lärplattformen Fronter, staket och slöjdbussar har kostnaderna varit högre än budget erat. Deras budgetavvikelser har dock till största delen vägts upp av positiva resultat inom rektorsområdena. Gymnasiesamverkan i länet ger Kil möjlighet att betala programmen utifrån det lägsta priset inom de samverkande kommunerna. En fortsatt minskning av antalet elever, tillsammans med elevernas val av utbildning, medförde att kostnaderna blev lägre än budget erat. I och med att Kil ingår i ett kommunövergripande projekt för vuxenutbildningen har förvaltningen frigjort projektpengar från staten, som gett möjlighet att skapa mer utbildning än kommunen budgeterat för. Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Lekutrustning 296 300 4 Totalt nämnden 296 300 4 Framtiden stora behov inom barnomsorg och skola Eftersom ingenting tyder på att inflyttningen av barnfamiljer kommer att minska, finns ett fortsatt stort behov av beslut om hur kommunen ska strukturera förskola och skola i centrala Kil. Starten av om- och tillbyggnationen av Sannerudsskolan kommer att ta mycket tid och kraft under kommande år. Arbetet kommer även att påverka den pedagogiska utvecklingen och möjligheten att stärka it-strukturen både på skolan och i hela förvaltningen. Kils kommuns årsredovisning Barn- och utbildningsnämnden 41

Nyckeltal Mått Bokslut Bokslut Bokslut 2009 2010 Musikskola Antal elever i musikskola 530 490 480 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 7 214 7 176 7 741 Förskola Antal elever i förskola 435 516 575 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 84 850 82 014 85 097 Skolbarnomsorg Antal barn i skolbarnomsorg 6 12 år 480 451 477 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 33 130 30 426 23 333 Familjedaghem Antal barn i familjedaghem 1 12 år 120 100 49 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 74 972 85 751 69 422 Grundskola inklusive förskoleklass Antal elever i grundskola 1 416 1 338 1 338 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 84 916 86 386 89 095 Grundsärskola Antal elever i särskola 26 15 11 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 249 456 294 835 345 048 Gymnasieskola Antal elever i gymnasieskola 581 537 506 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 100 846 103 364 98 069 Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola 32 27 23 Kostnad per plats inklusive lokaler (netto) 227 903 242 286 275 746 42 Barn- och utbildningsnämnden Kils kommuns årsredovisning

Socialnämnden Ordförande: Peter Krööse Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Lisbeth Wiklund Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter 47 075 51 459 44 476 6 983 Personalkostnader 153 273 161 428 160 241 1 188 Övriga kostnader 59 717 62 691 56 250 6 441 Nettokostnad 165 915 172 660 172 015 645 Stöd och service enligt LSS och LASS ges i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn för barn över 12 år, boende för barn och ungdom, boende för vuxna samt daglig verksamhet. Verksamheten inkluderar boende och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Viktiga Händelser under året Bruttokostnader Personalkostnader Omsorg, vård och stöd Övriga verksamhetskostnader Socialnämnden ansvarar för omsorg av olika slag samt stöd, vård och förebyggande insatser. Förvaltningen bedriver äldreomsorg i form av hemtjänst och hemsjukvård, korttidsvård, särskilt boende, anhörigstöd, rehabilitering och förebyggande insatser i olika former samt utreder bostadsanpassningsbehov. Inom individ- och familjeomsorgen utreder och genomför förvaltningen hjälp- och stödinsatser för barn, unga och vuxna enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förvaltningen har även en arbetsmarknadsenhet och en flyktingmottagning, samt ett HVB-hem (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn. Utifrån lagförändringar och Socialstyrelsens utvidg ade kontrollansvar samt resultatet av deras tillsyn beslutade nämnden att utöka och omorganisera insatserna för barn och unga med funktionsnedsättning för att kunna bedriva verksamheten enligt socialtjänstlagens föreskrifter. Av samma skäl har förvaltningen utökat nattbemanningen vid särskilt boende för dementa. Dessa förändringar och utökningar i organisation och utförande har genomförts inom budgetramen. HVB-hem för flyktingbarn I socialnämndens regi har ett HVB-hem startats för ensamkommande flyktingbarn. Hemmet öppnade i augusti och inom loppet av några veckor var alla platser belagda. Ungdomsgården flyttade sin verksamhet till lokaler i samma hus som HVB-hemmet Kilsbo. Ungdomarna från HVB-hemmet har deltagit i verksamheten i stor utsträckning. Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 43

Jobbcenter tog över Kil Arena Jobbcenter (Arbetsmarknadscenter) tog från och med hösten över driften av Kil Arena. Jobbcenter utvecklar verksamheten på Kil Arena tillsammans med enheten för stöd och service. Arbetet med att ta fram underlag för upphandling av ett nytt verksamhetssystem tillsammans med Forshaga kommun medförde en hög arbetsbelastning och i viss mån ökade vikariekostnader. Karlslunds särskilda boende för äldre firade 20-årsjubileum med gäster, tårta och kaffe. Valfri sysselsättningsgrad Arbetet med att införa valfri sysselsättningsgrad inom vård och omsorg har pågått under hela året och alla enheter deltar nu i detta system. Det kommer att ta tid att få bemanningssystemet att fungera helt utan bieffekter, men att göra det möjligt för personal inom vårdoch omsorgssektorn att arbeta heltid om de så önskar är viktigt för jämställdheten och mycket positivt för Kils kommun som arbetsgivare. Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Budget i balans. Minskad sjukfrånvaro. Tjänstegarantier inom alla verksamheter. Valfri sysselsättningsgrad inom sektorn vård och omsorg. Minskat bidragsberoende. Förebyggande och rehabiliterande äldreomsorg. Föräldrastöd. Utveckling av stöd och service till funktionshindrade. Ökad miljömedvetenhet. Måluppfyllelse Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Uppfylldes. Uppfylldes. Målet delvis uppfyllt. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. Uppfylldes. 44 Socialnämnden Kils kommuns årsredovisning

Socialnämndens ekonomi Driftredovisning socialnämnden Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 251 349 349 0 369 20 Övrig politisk verksamhet 1 265 1 277 1 277 0 1 281 5 Serveringstillstånd 74 73 0 73 61 12 Ungdomsgård 209 312 321 8 302 10 Admin socialförvaltningen 3 099 2 723 2 918 195 3 672 950 Vård- och omsorg enl SoL/HSL 92 669 95 874 110 074 14 201 96 324 451 Insatser enligt LSS och LASS 33 353 34 983 59 674 24 690 34 319 665 Förebyggande verksamhet, ÄO 1 619 1 967 2 779 812 1 979 12 Administration IFO 10 446 10 611 10 793 182 11 217 607 Institutionsvård vuxna 1 024 623 629 6 546 76 Institutionsvård barn o ungdom 2 034 2 393 2 515 122 2 047 346 Familjehemsvård barn o ungdom 2 788 2 805 2 902 97 2 784 22 Öppna insatser, vuxna missbrukare 109 135 337 202 205 70 Öppna insatser, barn o unga 95 107 107 0 303 195 Övrig vuxenvård 4 830 4 877 5 589 712 5 200 323 Ekonomiskt bistånd 12 027 12 400 12 620 220 8 782 3 619 Familjerätt 384 416 416 0 370 46 Förebyggande verksamhet IFO 10 2 27 25 27 25 Flyktingmottagande 38 3 5 304 5 307 113 116 Arbetsmarknadsåtgärder 262 873 5 479 4 606 2 235 1 362 Bostadsverksamhet 0 10 10 0 0 10 Totalt nämnden 165 915 172 660 224 119 51 459 172 015 645 Ökade driftkostnader inom ekonomiskt bistånd, LSs Socialnämndens nettokostnader för var 172,6 mnkr, 2,3 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med den senaste prognosen var slutresultatet ändå en förbättring med 0,8 mnkr. Ekonomiskt bistånd redovisade ett underskott på 3,6 mnkr. Underskottet var 0,4 mnkr lägre än den senaste prognosen angav. Insatser enligt LSS och LASS redovisade ett underskott som främst beror på att förvaltningen inrättade en filial på Linden, en bostad med särskild service för barn och ungdomar, och den utökade bemanningen dessförinnan. LSS-verksamheten redovisade ett underskott för daglig verksamhet och för gruppbostäderna på Klövervägen och Gästgivaregatan, medan verksamheten för personlig assistans enligt LASS redovisade ett större överskott. Den verksamhet som redovisade störst överskott inom nämndens verksamhetsområde var arbetsmarknadsåtgärder (Jobbcenter). Överskottet orsakades av att driftbidragen från AMS var större än beräknat. Andra verksamheter som redovisade ett överskott var administrationen inom socialförvaltningen och administrationen inom individ- och familjeomsorgen, IFO (främst förebyggande IFO). Nämndens övriga verksamheter redovisade endast mindre över- eller underskott. Värt att nämna är att ökad nattbemanning på särskilt boende infördes den 1 september. Det innebar ökade kostnader på 0,3 mnkr Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 45

som nämnden inte hade täckning för i budgeten, men som kunde täckas av den totala budgeten genom besparingar på andra områden. Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budget avvikelse Dekontaminator 94 100 6 Larm särskilt boende 0 100 100 Larm IFO-enheten 0 50 50 Totalt nämnden 94 250 156 Överskott inom investeringar En dekontaminator, en specialdiskmaskin, inköptes und er året till Sannerudshemmet. När det gäller larm inom särskilt boende måste förvaltningen göra en upphandling, men denna blev inte genomförd under. Larm för IFO-enheten inköptes inte eftersom man avvaktar eventuell flytt till nya lokaler. Framtiden nytt datasystem och möjligheter i Kil Arena Under de senaste åren har sociallagen skärpts inom alla verksamhetsområden, vilket medfört att Socialstyrelsens tillsynsansvar har ökat markant. Det medför både stora och små verksamhetsförändringar som helst ska rymmas inom den befintliga budgeten. Den administrativa organisationen behöver därför mer resurser både i form av fler chefer och personal för tillsyn och kontroll. Under det kommande året byter flera verksamheter lokaler vilket kan innebära ökade kostnader, bland annat då kommunen ska hyra bottenplanet i ett av de nyuppförda husen Hammaren/Städet av Kilsbostäder AB. Ett nytt datasystem kommer att upphandlas 2012 tillsammans med Forshaga kommun. Vilka ökade kostnader det innebär och när införandet ska ske i Kils kommun är ännu inte fastslaget. Det kommer att bli nödvändigt att utöka daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning eftersom antalet brukare ökar. Möjligheten att utveckla verksamheten i Kil Arenahuset är en spännande utmaning, där det finns stora utvecklingsmöjligheter för sysselsättning och aktiviteter för personer inom socialpsykiatrin och LSS samt för verksamheten i Jobbcenter. 46 Socialnämnden Kils kommuns årsredovisning

Nyckeltal Mått Redovisning Budget 2008 2009 2010 2012 Äldreomsorg Antal platser i särskilda boenden 95 95 95 98 98 Kostnad per plats 539 120 568 551 564 938 572 022 579 535 Intäkt per plats 89 954 100 261 104 256 105 092 98 349 Antal platser i korttidsboenden 10 10 10 10 10 Kostnad per plats 641 179 647 566 702 910 690 581 701 445 Intäkt per plats 41 755 45 650 58 138 44 081 43 392 Antal hemtjänstärenden 210 183 190 190 190 Kostnad per plats 168 224 190 166 191 507 200 541 193 359 Intäkt per plats 13 357 15 450 15 123 14 576 13 050 Handikappomsorg Antal personer med personlig assistans, LASS 18 19 19 19 19 Kostnad per ärende 1 372 902 1 386 234 1 353 131 1 354 222 1 429 933 Intäkt per ärende 1 111 678 1 126 510 1 102 691 1 127 628 1 173 676 Antal platser i heltidsboende 21 26 32 37 37 Kostnad per plats 545 953 530 901 435 270 494 061 480 162 Intäkt per plats 50 361 43 343 36 389 33 872 35 011 Individ- och familjeomsorg Kostnad för försörjningsstöd per invånare 886 1 060 1 224 1 082 1 252 Kils kommuns årsredovisning Socialnämnden 47

Samverkansnämnden Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 6 Förvaltningschef: Christian Söderblom Ekonomiskt resultat samverkansnämnden (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter 11 502 12 904 12 998 94 Personalkostnader 4 702 5 398 5 398 0 Övriga kostnader 7 330 7 907 8 001 94 Nettokostnad 530 401 401 0 IT och telefoni i samverkan med FOrshaga Samverkansnämnden är en gemensam nämnd för Kil och Forshaga kommuner. Verksamheten består av it-avdelningen som ansvarar för it-drift, it-utveckling och it-stöd för de båda kommunernas koncerner. Verksamheten omfattar data och telefoni. Bruttokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Viktiga Händelser under året It-avdelningen genomförde under året flera olika förbättrings- och förändringsprojekt, både internt på itavdelningen och ute i verksamheterna. Två projekt som är speciellt värda att nämna är byte av e-postsystem och införande av ett nytt telefonisystem. Båda dessa projekt har krävt mycket resurser under året. 48 Samverkansnämnden Kils kommuns årsredovisning

Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Ny telefoniplattform (båda kommunerna). Plattformen ska säkerställa funktion och underlätta framtida behov. Införa enhetliga processer kring ett gemensamt ärendehanteringsförfarande (it-servicedesk). Införa resultatenhet. Enhetliga interna it-miljöer. Enhetliga verksamhetssystem. En jämn och tydlig servicenivå. Hög kompetens. Hög säkerhet och tillgänglighet i infrastruktur och systemdrift. Måluppfyllelse Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes. Uppfylldes inte. Uppfylldes inte. Uppfylldes. På väg att uppfyllas. På väg att uppfyllas. samverkansnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämndverksamhet 7 7 7 0 20 13 IT 523 394 13 298 12 904 381 13 Totalt nämnden 530 401 13 305 12 904 401 0 Budgetavvikelse inom drift återbetald Enligt nämndens reglemente ska avvikelser mot budget, det vill säga överskott eller underskott, regleras mot de olika parter som berörs av verksamheten. Den budgetavvikelse som blev resultatet för år är därför återbetalad enligt reglementet. Framtiden gemensam lokal och nya dataprogram It-avdelningen har idag två lokaler med mer eller mindre samma förutsättningar. Personalen är uppdelad utifrån kommun och arbetsuppgift. It-avdelningen behöver se till att samla verksamheten i samma lokaler, eftersom det skulle ge fördelar när det gäller samlad kompetens och utbyte av erfarenheter. Alla Officepaket ska bytas under 2012, på grund av att avdelningen har en gammal och blandad Officemiljö. Bytet kommer dock medföra stora licenskostnader. Kils kommuns årsredovisning Samverkansnämnden 49

valnämnden Ordförande: Thorbjörn Holmqvist Antal ledamöter: 5 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter 157 0 0 0 Personalkostnader 214 3 20 17 Övriga kostnader 4 0 1 1 Nettokostnad 61 3 21 18 Kils lokala valmyndighet Varje kommun ska ha en valnämnd, som är lokal valmyndighet. Valnämnden är på kommunal nivå ansvarig för att genomföra allmänna val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige, val till Europa parlamentet samt eventuella folkomröstningar. Nämnden sköter valdistriktsindelningar och utser röstmottagare till de olika valdistrikten, ser till att det finns röstmottagningsställen (vallokaler och röstningslokaler) och har hela ansvaret för förtidsröstningen. Valnämnden gör också den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen och onsdagen i veckan efter valdagen (den så kallade onsdagsräkningen) då man räknar förtids- röster. Valnämnden ansvarar även för kostnader na för röstmottagare och röstmottagningsställen. Regional och central valmyndighet Medan valnämnden är lokal valmyndighet är länsstyrelsen regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om valdistrikt, sköter den slutliga rösträkningen i alla val och fastställer resultaten av landstings- och kommunfullmäktigevalen. Valmyndigheten i Solna är central valmyndighet och planerar och samordnar riksdagsval och folkomröstningar. Valmyndigheten utvecklar och underhåller också it-stödet för hela valadministrationen. Efter valen fördelar valmyndigheten mandaten mellan partierna och fastställer vilka ledamöter och ersättare som blivit valda vid riksdagsval och val till Europaparlamentet. Viktiga Händelser under året År genomfördes inga val. valnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet 25 3 3 0 20 17 Övrig politisk verksamhet 36 0 0 1 1 1 Totalt nämnden 61 3 3 1 21 18 50 Valnämnden Kils kommuns årsredovisning

Överskott inom driften Valnämnden redovisade ett överskott för, på grund av att utgifterna i huvudsak avsåg det begränsade årsarvodet på 3 procent av inkomstbasbeloppet till nämndens ordförande. Framtiden översyn av valdistriktsindelningen Kommunen ska enligt vallagen se över valdistriktsindelningen året närmast före valår med ordinarie val till riksdagen. Kils kommuns årsredovisning Valnämnden 51

kommunrevisionen Ordförande: Bengt Kjellberg Antal ledamöter: 5 Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget 2010 avvi kelse Intäkter 0 0 0 0 Personalkostnader 170 239 189 50 Övriga kostnader 445 325 330 5 Nettokostnad 615 564 519 45 GRANSKAR EKONOMI OCH VERKSAMHET Revisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag för sin årliga ansvarsprövning av kommunens styrelser och nämnder. Kommunalförbund, samordningsförbund och stiftelser granskas med hjälp av kommunrevisionen. Revisionen styrs främst av kommunallagen och god sed i kommunal verksamhet samt det reglemente som kommunfullmäktige fastställt. Revisionen ska även granska verksamheten som bedrivs i kommunens bolag. Bolagsgranskningen görs främst genom de lekmannarevisorer som fullmäktige utsett för varje bolag och som väljs bland kommunrevisorerna. Bolagen revideras dessutom enligt aktiebolagslagens generella regler av en utsedd auktoriserad revisor. Kommunrevisorerna samverkar med kolleger i andra kommuner och i landstinget. Granskningens omfattning Revisionsfirman KPMG har hjälpt kommunrevisorerna i deras granskning av kommunens organ och även hjälpt lekmannarevisorerna i granskningen av de kommunala bolagen. Auktoriserad revisor för bolagen har också anlitats från KPMG. För att praktiskt kunna granska all verksamhet granskar revisorerna vissa delar mer översiktligt och andra delar mer noggrant. Revisorernas risk- och väsentlighetsanalys tillsammans med yttre omständigheter avgör vilka verksamheter som kräver fördjupade revisionsinsatser. De samlade iakttagelserna och synpunkterna redovisas i revisionsberättelsen och i granskningsrapporter för kommunens bolag. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Eftersom inledde en ny mandatperiod gjordes revisionen av dubbla revisionsgrupper fram till att bokslutet för 2010 var klart. MÅLUPPFYLLELSE Den översiktliga granskningen genomfördes med ökad fördjupningsnivå. I början av avrapporterades det gemensamma revisionsprojektet Läkemedelshanteringen inom kommunens särskilda boenden. I detta projekt, som leddes av landstingen, deltog en majoritet av Värmlands kommuner. Resultatet för Kils del var att socialnämnden hade anledning att närmare bearbeta sitt resultat. Nästa gemensamma revisionsprojekt är Vårdkedjan och det redovisas under februari 2012. Vid uppföljning av koncernens interna kontroll konstaterade revisorerna en tydlig förbättring som delvis förmodligen beror på kommunens nya reglemente om intern kontroll. 52 kommunrevisionen Kils kommuns årsredovisning

Kommunrevisionens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2010 avvikelse netto Förtroendevalda revisorer 179 240 240 0 190 50 Fackrevisorer 436 324 324 329 5 Totalt nämnden 615 564 564 0 519 45 UNDERSKOTT FÖR DRIFTEN Även gjorde kommunrevisionen ett underskott vad gäller driftbudgeten. Orsaken var en orealistisk budgetnivå som inte täckte revisionens ökade arbete på grund av nya organisationsformer och utökad volym. FÖRDJUPNINGSGRANSKNINGAR OCH berättelser UNDER ÅRET Under har revisionen avgett revisionsrapporter till berörda nämnder och kommunfullmäktige för kännedom. FRAMTIDEN NYTT SAKKUNNIGSTÖD UPPHANDLAT Kommunrevisionen har gjort en ny upphandling av sakkunnigstöd eftersom avtalsperioden gick ut. KPMG fick fortsatt förtroende i konkurrens med tre andra företag. I övrigt är det inte aktuellt med några stora förändringar i arbetet för 2012. Koncernfrågorna kommer att vara betydelsefulla för revisionen, liksom kommande stora investeringar. Kils kommuns årsredovisning kommunrevisionen 53