Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016

Bil SHS 2016 113 2016-09-20 Dnr SHS 2016-006 Dnr VS 2016-00542 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 90 %. Tillgängligheten för nybesök till läkare i den samlade primärvården är i augusti ej redovisat till följd av datorproblemen i månadsskiftet, och efterregistreringar ej är fullständigt vid denna rapportering. Variationer ses mellan vårdcentraler, över sommaren har tillgänglighet till vårdcentraler varit god trots semestrar, vilket förklaras av att färre söker vård och de som söker har en hög medicinsk prioritering. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89 % 86 % Primärvård i privat regi 94 % * Samtlig primärvård inom LUL 90 % * *sammanställning saknas pga datorproblem Specialiserad vård Resultatet kan vara påverkat av datorproblem i augusti. Vårdgarantin försämras under sommaren då de högst medicinskt prioriterade tas omhand först både till nybesök och till operation. Sommaren har inneburit en ökning av antalet väntande till både nybesök som till operation. Framförallt ökar de som väntat mer än 90 dagar. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 34 % 64 % 11 090 4 451 Operation** 60 % 35 % 69 % 3 578 1 314 Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) kvar till 100 % Besök* 81 % 51 % 89 % 1 595 285 Operation** 90 % 61 % 98 % 661 59 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har ökat något men antalet väntande mer än 3 månader har minskat jämfört med föregående månad. Tillgängligheten har förbättrats inom allmän- och specialisttandvård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten har under augusti hjälpt 28 (totalt 2016, 292 personer) personer som åberopat vårdgarantin och tidig slussning inom 60 dagar av 176 personer (totalt 2016, 760 personer). Verksamheten startades under 2013 och har ökat antal slussade patienter inom 60 dagar jämfört med samma period föregående år. Sommartid tas färre kontakter med verksamheten. Ökad slussning inom 60 dagar borde leda till minskning av åberopad vårdgaranti.

3 (8) Information om den nationella psykiatrisatsningen 2016 och aktiviteter Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av den statliga psykiatrisatsningen. Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Dessutom ska det ingå i satsningen att erbjuda befolkningen behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet samt skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det ska även tas nya initiativ för att nå unga och en förstärkning och förtydligande av ungdomsmottagningarnas arbete ska ske. Aktiviteter som helt eller delvis har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. Länet ska även sätta upp mål och ta fram handlingsplaner både lokalt och regionalt. En regional handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga mål på 5 års sikt ska tas fram liksom kortsiktiga mål och aktiviteter under 2017. Även mål och indikatorer ska formuleras för alla målgrupper. Därutöver ska första linjens psykiatri definieras och kartläggas. En samordnare vid Hälsa och habilitering har projektanställts med uppdrag att bidra till kompetensutveckling i samverkan med kommunernas socialtjänst och elevhälsa, verksamhetschefer för länets alla ungdomsmottagningar och företrädare för mödrahälsoenheten.

4 (8) Sammanställning av åtgärder utifrån handlingsplanen för psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 att anta en viljeinriktning och handlingsplan inklusive huvudsakliga förbättringsområden (HSS 2015-0026). Viljeinriktningen och handlingsplanen ska framför allt leda till att tydliggöra landstingets vårdsystem för psykisk ohälsa där vårdgivarna har tydliga roller och funktioner. Handlingsplanen utgår från ett helhetsperspektiv och intar en bred ansats för att skapa en trygg hälso- och sjukvård för samtliga personer med psykisk ohälsa oavsett ålder och om det är frågan om lindriga psykiska besvär eller mer allvarliga former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Under 2016 har implementering av ett flertal förbättringsområdena genomförts. Nedan följer en sammanställning av genomförda, pågående och/eller planerade åtgärder utifrån handlingsplanen. Anpassning av vårdval psykoterapi beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Kompetensförstärkning på vårdcentraler beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Internetbaserad behandlingsplattform inom PV projekt pågår Alternativa behandlingsmöjligheter vägledda grupper beslut i sjukhusstyrelsen juni 2016 att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att beakta ett förslag om att förstärka verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset. Inrättande av programråd psykisk hälsa beslut i vårdstyrelsen februari 2016 Neuropsykiatriskt närvårdsteam beslut i vårdstyrelsen maj 2016 om förlängning ett år. Förstärkning vid samsjuklighet/neuropsykiatri beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Barn och unga med psykisk ohälsa politiska beslut fattas i november Nationella psykiatrisatsningen pågår Permanentning av mottagning för unga män beslut i vårdstyrelsen april 2016 Tillfällig förstärkning av partnerskapet med Röda korset beslut i vårdstyrelsen april 2016 Närvårdsutveckling i Tierp Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Närvårdsplatserna föreslogs organiseras med landstinget som huvudman. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys genomfördes våren 2015. I dialog med kommunerna Tierp och Älvkarleby har ett förslag tagits fram. Utifrån förslaget öppnades sex direktinläggningsplatser i september 2016, platserna finns vid geriatrikavdelning 2 i Tierp med landstinget som huvudman. Moderna folktandvårdkliniker - en del av ökad tillgänglighet Folktandvården har nu öppnat sina två modernaste och nybyggda kliniker i S:t Pergallerian och Gottsunda centrum. Totalt utökar Folktandvården i år med fyra behandlingsrum med möjlighet att ta emot tusentals fler besök. Därtill har andra kliniker i länet moderniserats, fått ny inredning och delvis byggts om. Arbetet är en del av det som görs för att öka tillgängligheten för länsinvånarna.

5 (8) Barnspecialistmottagningen i Uppsala lämnar Samariterhemmet. Från och med 12 september finns Akademiska barnsjukhusets mottagning i Muninhuset där man också etablerar ett barnallergicentrum. Främsta syftet är att samla multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. Alkoholstopp inför operation ska ge snabbare läkning 2009 införde Akademiska rökstopp inför planerade, ortopediska operationer, med gott gensvar. Nu tar sjukhuset nästa steg och inför även alkoholstopp en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbare läkning och återhämtning. Vaccinationer Efter influensasäsongen 2015/2016 samlade Smittskyddsenheten (Sme) med hjälp av Landstingets ledningskontor in data över hur många personer 65 år och äldre som vaccinerat sig mot influensa. Data för att beräkna vaccinationstäckningen erhölls från slutenvård, primärvård både för landstingets vårdcentraler och de privata vårdcentraler som använder Cosmic samt från de privata vaccinationsbyråerna via en kodning som måste göras för att få ersättning för vaccinationen från landstinget. Data togs också in om antalet vaccinerade inom SÄBO. Totalt beräknades 39,8 % av länets invånare 65 år och äldre ha vaccinerat sig mot influensa säsongen 2015/2016. Det är under riksgenomsnittet på 48 %. Inför kommande influensasäsong 2016/2017 har Smittskyddsenheten tillsammans med landstingets kommunikationsavdelning planerat en kampanj för att öka vaccinationstäckningen i denna riskgrupp för allvarlig influensa. I kampanjen ingår ett vykortsutskick till samtliga personer i länet som är 65 år och äldre, där man uppmanar till vaccination och ger information om var man kan vaccinera sig. Via 1177 och andra informationskanaler kommer man att särskilt uppmärksamma influensa under hösten 2016, uppmana till vaccination och ge detaljerade uppgifter om var man kan vaccinera sig. Vaccinationen är gratis för alla riskgrupper i Uppsala län, inklusive de som är 65 år och äldre. En ny datainsamling av vaccinationsdata kommer att göras efter avslutad säsong för att utvärdera resultatet av insatsen. Läkemedelskostnader recept och rekvisition Vårdcentralerna har ökat sina kostnader med 14 % (16 milj.kr, av totalt 130 milj.) jämfört med samma period förgående år. Detta är ett kraftigt trendbrott jämfört med tidigare års minskade kostnader. Flertalet läkemedel på vårdcentral är nu generika, vilket innebär att nya original-läkemedel som ex blodproppsförbyggande (NOAK) och diabetes typ 2 läkemedel nu ökar kostnaden. Landstingets totala läkemedelskostnad för perioden är 800 milj. kr, vilket är en ökning på 30 milj. kr (4%). Inom denna förändring har kostnaden för hepatit C läkemedlen minskat med 30 milj. kr. De svårast sjuka har nu behandlats, men kostnaden kommer åter att öka med en utökad prioritering. Akademiska sjukhuset har en kostnad på 530 milj. kr, en ökning med 20 milj eller 4 %. Landstingets kostnadsmässigt största preparat är TNF-a vid reumatiska sjukdomar, läkemedel vid hepatit C, NOAK och cancerläkemedel.

6 (8) Hörcentralen uppskattad Hörcentralen vid Hälsa och habilitering utvärderas årligen genom den nationella enkätundersökningen Hörselbron. Resultatet från senaste patientenkäten som gjordes 2015 visar på en ökad nöjdhet hos Hörcentralens patienter. Det finns också ett ökat intresse från patienter från andra län för att få komma till Hörcentralen i Uppsala. Habiliteringen satsar på jämlik vård Hälsa och habiliterings specialisthabilitering har under senare tid vidtagit flera åtgärder för att säkerställa en jämlik vård i hela länet, bland annat genom att tillskapa en utvecklingsenhet för habilitering. Ett prioriteringsarbete har påbörjats för att identifiera och likrikta interventionerna samt säkerställa att rätt insatser görs utifrån behov. Infoteket om funktionshinder har ett utökat uppdrag Centret för kommunikativt och kognitivt stöd som tidigare låg under Hjälpmedelscentralen blir nu en del av Infoteket om funktionshinder. Centret har sedan tidigare en visningsmiljö med syfte att informera och inspirera till nya vägar att kommunicera, läsa och skriva, organisera och planera vardagen. Visningsmiljön utvecklas nu vidare och blir en del av infotekets informationsutbud. Arbetet kommer att pågå under hösten. Den nya visningsmiljön beräknas stå klar för invigning i januari 2017. Infoteket är samfinansierat av flera landstingsförvaltningar och leds via centrum för funktionhinder. Organisatoriskt är infoteket en del av Hälsa och habilitering. SUF-Kunskapscentrum blir permanent verksamhet Från årsskiftet 2017 övergår SUF-Kunskapscentrum från projekt till permanent verksamhet. Verksamheten har hittills som projekt finansierats till hälften av kommunerna och till hälften av landstinget. Uppsala kommun har fattat ett positivt beslut om finansieringen för år 2017 och vi väntar på liknande besked från de övriga kommunerna i länet, som också är mycket positivt inställda till verksamheten. SUF-Kunskapscentrum arbetar med kunskapsspridning, metodutveckling och forskning kring familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. För barns lek och delaktighet Hjälpmedelscentralen inviger i dagarna sin nya utprovningsmiljö. Här visas hjälpmedel som underlättar för barn med funktionsnedsättning att styra leksaker och andra föremål i sin omgivning. Utprovningsmiljön är framtagen i samverkan med Uppsala kommuns avdelning konsultativt stöd. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under augusti Under augusti var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Journal via nätet uppmärksammades i SVT riks, där en positiv bild gavs av tjänsten och att landstinget varit en föregångare. Nyheten att Akademiska sjukhuset startat en

7 (8) cancerpodcast fick stort genomslag, även på riksnivå. Enzymrening av avloppsvatten var en annan positiv nyhet som fick stor spridning. Lokalt rapporterade medier om formerna för inköpet av en ny strålkanon, vilket gav blandad publicitet. I slutet av månaden gjorde UNT en fördjupad granskning av psykiatrin, vilket gav en negativ bild. Den sista augusti gick landstinget in i förstärkningsläge, sedan journalsystemet Cosmic slutat fungera. Redan första dagen rapporterades det om detta i medierna i neutrala, måttfulla ordalag.

8 (8) Bilaga Tilldelningsbeslut och etableringar till och med september 2016 Tilldelningsbeslut vårdval primär hörselrehabilitering Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för primär hörselrehabilitering. Avtalstid är 2016-10-01 till och med 2020-09-30. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Hörseltjänst i Skåne AB Primär hörselrehabilitering Svartbäcksgatan 41, 753 16 Uppsala Sandgatan 13B, 749 35 Enköping Tilldelningsbeslut vårdval privat psykoterapi Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för Privat psykoterapi. Avtalstid är 2016-10-01 till och med 2020-09-30 Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning AB Forsberg KBT-konsult Psykoterapi Drottninggatan 7, 753 10 Uppsala Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för privat psykoterapi. Avtalstid är 2016-09-01 till och med 2020-08-31. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Vinna psykoterapi Psykoterapi Drottninggatan 12, Uppsala

Bil SHS 2016 114 Akademiska sjukhuset 2016-09-19 Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 27 september 2016 Cosmic-avbrottet Under fem dagar i början av september slutade Cosmic-systemet att fungera. Under fem dygn använde vi reservrutiner för att kunna ta hand om våra patienter. Stoppet i Cosmic inom vårt landsting är det mest omfattande driftstoppet av ett journalsystem i Sverige. Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, medicinska sekreterare, administratörer, tekniker med flera gjorde stora insatser för våra patienter samt för beslutsfattare och andra medarbetare i katastrofledningsrummet. När systemet gick igång vidtog efterregistrering av all information i Cosmic på ett systematiskt och patientsäkert sätt vilket innebär en omfattande arbetsinsats för många medarbetare (arbetet pågår fortfarande). Dessutom ska våra tekniker göra efteranalyser. Vattenproblem Den 14 september inträffade en större vattenläcka i Stadsträdgården. För att undvika föroreningar stoppades vattenmatningen till sjukhuset från detta håll. Vatten matades enbart från ingång 95/96 vilket räckte för att tillfälligtvis försörja hela sjukhuset. Sjukhuset gick upp i stabsläge men läget bedömdes som stabilt. Patienter och personal påverkades inte. Kvalitetshandboken i nytt system Ett fantastiskt arbete har utförts under sommaren, då informationen i över 7000 dokument i Kvalitetshandboken har förts över till vårt nya dokumenthanteringssystem DocPlus. Medarbetare från alla verksamhetsområden har deltagit i arbetet för att få det klart i tid. DocPlus är en del i Office365 och i slutet av september går vi helt över till att söka i DocPlus efter kliniska riktlinjer och andra typer av styrdokument. DocPlus kommer också att ge möjligheter till olika typer av samarbetsplatser indelade efter hur vår organisation ser ut, utifrån tvärfunktionella grupper och för hantering av projekt. Prioriteringslista framtagen för läkare Ett beslutsstöd för sjukhusets läkare i form av en prioriteringslista har tagits fram för att användas i hårt belastade situationer. Dessa prioriteringar ser givetvis olika ut för olika verksamheter, men gemensamma drag finns. Dokumentet är insänt till Arbetsmiljöverket och förankrat hos läkarföreningen. Specialistvård för barn samlas på ny adress Barnspecialistmottagningen i Uppsala lämnar Samariterhemmet. Från och med 12 september finns Akademiska barnsjukhusets mottagning i Muninhuset på Islandsgatan 2, där vi också etablerar ett barnallergicentrum med tillhörande mottagning och forskningsverksamhet. Tillsammans med Uppsala universitet samlar vi multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. En viktig fördel med att samla barnspecialistmottagningen, barnallergimottagningen

och forskningsverksamheten inom dessa barnaårens folksjukdomar är att vården blir mer tillgänglig och att kunskapsutvecklingen kommer att gå fortare. Akademiska har startat "En podd om cancer" Främsta syftet med "En podd om cancer" är att ge stöd, råd och hjälp till personer som lever med cancer, som drabbade eller anhöriga. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans med en expert pratar om olika aspekter av cancersjukdomen. Den 25 augusti släpptes det första avsnittet och därefter kommer ett nytt avsnitt/månad. Mer information finns på www.enpoddomcancer.se där man kan lyssna på första avsnittet (förutom via poddapp i mobilen) och också maila in frågor och kommentarer. Uppdatering från FAS, Framtidens akademiska sjukhus Under hösten startar förberedelser inför flytten till 100-huset med fokus på driftsättning under 2018. Renoveringen av 70-huset beräknas starta i januari. Planering för evakuering av verksamheter pågår och presenteras så snart som möjligt. En pilot för en patientplatta genomförs på avdelningarna 85 C och 95 A. Piloten pågår under hösten och en bit in på 2017. Mer information om detta kommer under hösten. Förhandlingar om arbetstidsavtal Arbetsgivaren och Vårdförbundet har avslutat förhandlingen om ett lokalt arbetstidsavtal. Mot bakgrund av pågående diskussioner mellan de centrala parterna, SKL och Vårdförbundet, avseende arbetstidsreglering i det centrala avtalet finns i dagsläget inte förutsättningar för ett lokalt avtal om arbetstider. Arbetsgivaren och Vårdförbundet är dock överens om att starta nya förhandlingar om arbetstidsavtal på sikt då båda parter vill hitta en lokal lösning på arbetstidsfrågan. Fram till dess att det finns ett nytt lokalt arbetstidsavtal kommer Akademiska sjukhuset att successivt inför Akademiskamodeller som bygger på det centrala avtalet, AB. Arbetsgivaren har så långt det har varit möjligt tillmötesgått behovet av återhämtning och ekonomisk kompensation. Övergången till Akademiskamodellerna sker vid schemaväxling eller senast 9 januari 2017. Forskning och utveckling 2009 införde Akademiska rökstopp inför planerade, ortopediska operationer, med gott gensvar. Nu tar sjukhuset nästa steg och inför även alkoholpaus en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbare läkning och återhämtning. På Akademiska görs 100-120 njurtransplantationer varje år. Det är näst flest i landet. Sedan sjukhuset startade verksamheten 1969 har 3 000 njurtransplanterats och numera får många organ från levande givare. Från årsskiftet kommer Akademiska sjukhusets röntgenenhet att ta över produktionen av spårämnet fluordeoxiglukos, FDG, från GE Healthcare. Det radioaktiva ämnet används bland annat vid cancerdiagnostik med positronemissionstomografi (PET). I slutet av augusti startade ett projekt i skarpt läge på Akademiska sjukhuset där man testar enzymrening av avloppsvatten i toaletter. Sjukhuset är först i världen att testa metoden i en

verklig miljö. Metoden innebär att man med hjälp av enzymer renar avloppsvattnet från läkemedelssubstanser. Elever med låg närvaro i skolan ska få hjälp att inte hamna i ett hemmasittande beteende. Det är syftet med projektet Skolan som arena som startade för ett år sedan inom elevhälsan i Enköping och Älvkarleby i samarbete med BUP i Uppsala län. Tack vare utökade anslag från Arvsfonden kan båda kommunerna anställa en socialpedagogisk resurs, något som testats i Älvkarleby. Per Elowsson Sjukhusdirektör

Bil SHS 2016 115 2016-09-16 Förvaltningsdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen den 27 september Nu är vi samlade och laddade igen efter sommar och semestrar. Här följer kompletterande information till månadsrapporten för augusti. Sommaren 2016 Den kritiska sommarperioden föregicks av en riksinventering och samverkan med både Akademiska sjukhuset, primärvården och kommunerna. Lasarettet hade i princip sina disponibla vårdplatser fullt öppna men tvingades till vissa neddragningar inom öppenvården för att säkerställa slutenvården och akuten. Belastningen under sommarmånaderna var i huvudsak lägre än förväntat. Det har inte framkommit några allvarliga patientsäkerhetsavvikelser som kunnat relateras till sommarperiodens särskilda förhållanden. Sammanfattningsvis förlöpte sommaren väl, mycket tack vare goda förberedelser och medarbetarnas flexibilitet och lojalitet. Planering inför 2017 Lasarettet är inne i en intensiv fas när det gäller budget 2017. Budgeten startar på avdelningsnivå, aggregeras sen till centrum- och slutligen förvaltningsnivå. Detta betyder att det är många dialoger och en bred delaktighet för ansvariga chefer. Utmaningen är stor med tanke på vår prognos 2016 på 6 mkr samt det besparingskrav som föreligger. Dialoger förs också med Akademiska sjukhuset när det gäller produktionsplanering så att vi tillsammans kan använda våra resurser på bästa sätt. Detta utmanas av att vår ekonomistyrningsmodell innebär fasta ramar för c- länsverksamheten. Ledning Nu är den nya ledningsgruppen fulltalig då vi sedan i juni har en ny ekonomichef Mariah Eliasson och sen i slutet av augusti en ny chef för medicinskt centrum, Tomas Skommevik. Under hösten kommer vi att utveckla ledningsgruppens arbetssätt. Dessutom utveckla lasarettets ledningsstruktur och tydliggöra olika chefsroller. AT-verksamheten Under året har en ny AT-struktur satts i bruk med syftet att förbättra AT utbildningen när det gäller undervisning och handledning. Strukturen medför en mer koncentrerad och kontinuerlig klinisk träning inom kirurgi, internmedicin och akutsjukvård. ATläkarantalet är oförändrat men, för att passa nya systemet, har intagningen av nya AT Kungsgatan 67-73 Box 908 745 25 Enköping tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 reducerats till fyra tillfällen per år Systemet avser att vara grunden att bygga vidare på www.lul.se/lasarettetenkoping

2 (2) för att uppfylla författningens (SOSFS 1999:5) krav på bl. a introduktion, formell medicinsk utbildning och handledning. Lokaler Det nya reservkraftverket är klart och i drift, det innebär att alla verksamheter inom fastigheten har tillgång till reservkraft vid eventuella elavbrott. Till- och ombyggnad av Akutmottagningen är inne i slutfasen Arbete med att ta fram en förstudie för nya administrativa lokaler har påbörjats. Under sommaren har fuktproblem uppstått på operationsavdelningen de dagar när det var som varmast, förstudie har startats av LSU för att identifiera nödvändiga åtgärder. Radiologienheten planerar ombyggnad under hösten för att anpassa lokalerna för ny röntgenutrustning då gammal utrustning behöver bytas ut. En ny kompressorbyggnad för instrumentluft håller på att byggas och ny utrustning installeras då den tidigare är helt uttjänt. Nytt diariesystem Den 23 maj startade lasarettet att använda Public360 som verktyg för diariet. Det har gått förhållandevis bra, några förbättringsmöjligheter har identifierats och rapporterats. Utbildning av ytterligare handläggare återstår att genomföra. E hälsa Pilotprojektet gällande hemmonitorering fortgår, projektet har haft en del tekniska problem vilket innebär att man avvaktar att utöka antalet patienter tills tekniken fungerar som planerat. Kompetensförsörjning Ett omfattande arbete har lagts på att rekrytera specialistläkare med utländsk examen. Detta har nu resulterat i att tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår för närvarande språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. En analys av lasarettets intensivvårdsavdelning har genomförts bland annat för att utreda om vi har rätt bemanningsmix. Då det konstaterades att en stor andel av patienterna är intermediärvårdspatienter, kommer vi, förutom intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor, att bemanna intensivvårdsavdelningen med grundutbildade, erfarna sjuksköterskor. Förutom detta har två av lasarettets sjuksköterskor genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en sjuksköterska har antagits till hösten Vi har också fokuserat på att höja kompetensnivån på Akutmottagningen och flera sjuksköterskor har genomgått eller genomgår vidareutbildning med inriktning mot akutsjukvård. Avsikten är att ovanstående åtgärder både ska erbjuda kompetensutvecklingsmöjligheter, och samtidigt minska kostnaden för hyrpersonal. Enköping 16 sep 2016 Eva Telne, Förvaltningsdirektör

Bil SHS 2016 116a Patientsäkerhetsarbete Akademiska sjukhuset sept 2016 Margareta Öhrvall Chefläkare

Patientsäkerhetslagen Vårdgivaren har en skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete

Minskning av vårdskador på sjukhusen Ny rapport från SKL som bygger på journalgranskningar av 52 000 vårdtillfällen vid 63 sjukhus i landet visar att patientsäkerheten i hälso- och sjukvården blir allt bättre och att antalet vårdskador på sjukhus minskar. Mätningarna som har pågått sedan januari 2013 visar att andelen av patienter som fått en vårdskada har minskat från 9,9% första halvåret 2013 till 7,3% andra halvåret 2014.

Markörbaserad journalgranskning

Exempel från Akademiska: Handlingsplan för att minska VRI VRI 2015 12.0% VRI 2016 8,8%

AKADEMISKA SJUKHUSET Kvalitetsbokslut 2015 Sjukhusets kvalitetspolicy Bil SHS 2016 116 b bygga våra åtaganden genom att vara: Skickliga, Ödmjuka och Långsiktiga arbeta evidens- och kunskapsbaserat i samarbete med universitet och högskolor verka för allas delaktighet arbeta patientcentrerat för att förbättra kvaliteten och öka patientsäkerheten i de kliniska processerna tillämpa klinisk processledning med värdebaserad vård för patientens bästa i fokus ha ett kvalitetsledningssystem som bidrar till ständiga förbättringar och säkerställer efterlevnad av lagar, förordningar och andra krav

Kvalitetsbokslut 2015 Viktigaste åtgärderna 2015 arbetet med värdebaserad vård ny organisation på sjukhuset med vårdkvalitetsavdelning och råd för patientsäkerhet och vårdkvalitet handlingsplan för att minska VRI patientsäkerhetsutbildning har planerats om- och nybyggnationer Fokusområden för 2016 patientsäkerhetsutbildning startas handlingsplan VRI fortsatt arbete förbättringsarbete med fallprevention kommer starta landstingspolicy om vård dokumentation ska implementeras

Bokslutet innehåller: Värdebaserad vård Standardiserade vårdförlopp i cancervården God vård-perspektivet Patientsäkerhetsarbete Resultat från Öppna jämförelser och andra källor Kvalitetscertifiering Verksamhetsområdenas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Forskning vid Akademiska sjukhuset

Nya arbetssätt Timsrundor Fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor Personcentrerad rond Personcentrerad överlämning (skiftbytesrapporter) Daglig styrning

Personcentrerad rond Arbetssätt som involverar patienten, anhöriga och personal

Personcentrerad överlämning Strukturerad informationsöverföring med patient Följsamhet till nya patientlagen Ökad delaktighet, involverar patienten Ökad kvalitet och patientsäkerhet Förbättrad patientnöjdhet

Daglig styrning Tvärprofessionell mötesplats Fast överenskommen tid Max 5-10 min

Bil SHS 2016 116 c Patientsäkerhetsarbete Lasarettet i Enköping Rasmus Havmöller Chefsläkare 160927 Sjukhusstyrelsen

Varför?

Varför?

Mål Patienten i fokus Inga undvikbara vårdskador En god säkerhetskultur som utgår från systemsyn

Hur? Fokusområden - handlingsplaner Tydliga målsättningar i dialog med chefer och medarbetare Bättre uppföljning Förbättrad klagomålshantering Skifte från reaktivt till proaktivt arbete God organisation God samverkan

Fokusområden, exempel på åtgärder Undvikbara återinläggningar Fall LAH, utskrivnings-ssk, geriatrisk ssk på akm, samverkan Utbildning, fallpreventiva projekt, utbytta sängar Trycksår VRI Trycksårsnätverk, utbildningsinsatser, utbytta madrasser, Utökat samarbete med vårdhygien, kartläggning av postoperativa VRI, LAH, STRAMAs 10-punkter Läkemedel Kvalitetsgranskning, klinikapotekare, utbildningsinsatser

Vårdöverenskommelsen (5.2) LE ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. aktivt arbeta med att minska förekomsten av VRI upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av lm aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens upprätthålla en hög säkerhet för patienter 65 år och äldre med fokus på att minska onödig polyfarmaci. redovisa hur man arbetat med implementering av nya landstingsövergripande riktlinjer för läkemedelshantering

Resultat 2013 2014 2015 2016 LMG 746 1137 1398 Avvikelser 788 884 722 VRI 9.2% 5.6% 4.4% 4.1% Fall 142 135 116 Trycksår 7.1% 5.6% 7.7% 1.5%

Utmaningar Länsdelssjukhus med länssjukhuspatienter Deltagande i tex LUL-övergripande arbete Mer proaktivt arbetssätt är resurskrävande Rekrytering av nyckelkompetenser Utdatafångst och analys

På gång Revidera handlingsplaner Test av nya arbetssätt, tex daglig styrning TUB 2.0 Nya arbetsflöden för klagomål och avvikelser Intensifierat arbete med lm-hantering Kompetenssatsning på akutmottagningen Patientsäkerhetsutbildning på LE?

Bil SHS 2016 116 d Sjukfrånvaro Åtgärder Nyckeltalsgenomgångar Avslutsintervjuer HFS-team Kaizen integrerat med SAM Aktiv rehabilitering

Personalredovisning HR-enheten Personalomsättning År, Tertial Enhet 2016 T2 Börjat (antal) 2016 T2 2016 T2 2016 T2 Slutat (antal) Tot. Antal vid periodens start Omsättning 2016 T1 Börjat (antal) 2016 T1 2016 T1 Slutat (antal) Tot. Antal vid årets start LUL/LE/STAB/HR 0 0 5 0% 0 0 5 LE Total 23 31 490 6% 35 21 477 Sjukfrånvaro Enhet 2016 T2 2016 T1 2015 T3 2015 T2 2015 T1 2014 2013 LUL/LE/STAB/HR 1,53 0,99 0,44 0,38 0,18 0,6 6,29 LE Total 4,57 4,94 4,86 4,46 4,91 5,05 4,88 Uttag friskvårdstimme 2016 År, Tertial T2 2016 T1 Hela 2015 2015 T3 2015 T2 2015 T1 LUL/LE/STAB 3,3 3 7,3 h 2,2 h 2,5 h 2,6 h LE 4,9 5,5 17,9 h 6 h 4,6 h 4,8 h Antal registrerade (Tidomat) f-timmar per medarbetare per tertial (år) Medcontrol Tillbud Enhet 2016 T2 2016 T1 Hela 2015 2015 T3 2015 T2 2015-T1 LUL/LE/STAB/HR 0 0 0 0 0 0 LE 7 6 22 2 6 14 Arbetsskada Enhet 2016 T2 2016 T1 Hela 2015 2015 T3 2015 T2 2015-T1 LUL/LE/STAB/HR 0 0 0 0 0 0 LE Total 8 8 29 9 4 16 Säkerhet Enhet 2016 T2 2016 T1 Hela 2015 2015 T3 2015 T2 2015-T1 LUL/LE/STAB/HR 0 0 0 0 0 0 LE Total 14 13 41 19 4 18 Patient Enhet 2016 T2 2016 T1 Hela 2015 2015 T3 2015 T2 2015-T1 LUL/LE/STAB/HR 0 0 0 0 0 0 LE Total 248 285 692 219 195 278 Medarbetarenkät Avslutsintervjuer

Avgångsintervjuer (exempel på frågor)

HFS och Kaizen Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på arbetsplatsen organiseras genom ett HFS-team (Chef, HFS-ombud, Skyddsombud och Kaizenkonsult) som arbetar systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande frågor som rör patienter och medarbetare.

Personalomsättning 10% Personalomsättning 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2014 T1 2014 T2 2014 T3 2015 T1 2015 T2 2015 T3 2016 T1 2016 T2 LE Total Antal som börjat + Antal som slutat/2 Totalt antal anställda vid årets början På Lasarettet räknar vi med alla som börjat/slutat vid förvaltningen

Inhyrd personal 20 Kostnad hyrpersonal, mnkr 15 10 5 0 2013 2014 2015 Ack aug 2016 Prognos 2016

Åtgärder för att minska personalomsättning och kostnad för hyrpersonal KUÅ Utlandsrekryteringar Studielön för vidareutbildning Vara en attraktiv arbetsgivare (verksamhetsutveckling, tydliga uppdrag) Landstingsövergripande plan för AT och ST

Bil SHS 2016 116 e Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron t o m september 5,46% Det är framför allt de långa sjukfrånvaron som är högre jämfört med tidigare år.

Sjukfrånvaro För perioden januari-september har vi en minskning jmf samma period förra året i åldersgruppen 30-49 år. Vi ser minskningen inom flera grupper; - sjuksköterskor (allmän och specialistutbildade) - undersköterskor - administratörer vård 2-14 dgr 15-59 dgr >60 dgr - 29 år 1,60% 0,97% 1,73% 30-49 år 1,19% 0,66% 2,87% 50 - år 1,36% 0,89% 4,01% Antal Dag 60 till 90 16 Dag 91-365 113 Äldre än 365 102 Totalsumma 231

Sjukfrånvaro per befattningsgrupp Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i % enheter Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i %-enheter Total 5,4 0,0 4,6-0,3 Urval yrkesgrupper Administratör, vård 360 8,2-1,4 20 1,7-2,0 Överläkare 502 1,9-0,1 42 3,2-2,5 Specialistläkare 379 1,8 0,1 7 1,3 0,1 Anestesisjuksköterska 141 5,2 0,5 16 2,6-3,0 Psykiatrisjuksköterska 91 10,5-0,5 Intensivvårdssjuksköterska 226 5,3 1,3 7 5,1 0,6 Operationssjuksköterska 131 7,0 0,8 12 2,1-0,7 Sjuksköterska, annan 1386 5,1 0,0 122 4,5-1,6 Skötare, vårdavdelning 189 7,6 0,6

Personalomsättning Månadsanställda 2016 Personalförändri ngar månadsanställda 2016 jan- aug Antal anställda Personalomsättnin g i % AS antal månadsanställda 8 359-7,4% därav tillsvidareanställda Personalförändri ngar 2016 janaug AS antal tillsvidare- Antal anställda Personal - omsättni ng i % anställda 6 926 8,2% varav varav Läkare 1 346 6,0% Läkare 1 003 5,4% Sjuksköterska 2 667 8,6% Sjuksköterska 2 356 10,3% Undersköterska 2 102 7,5% Undersköterska 1 754 6,7%

Avslutsorsak Fördelning av avslutsorsak för månadsanställda jan-aug 2016 46% 24% 11% 8% 12% Pension/Sjukersättning Uppsägning externt Uppsägning inom LUL Tidsbegränsad anst Okänt mfl

Avslutsorsak Antal månadsanställda som slutat sin anställning per månad på AS 224 90 95 67 63 57 72 74 jan feb mars april maj juni juli aug

Avslutsorsak Antal och andel månadsanställda som slutat sin anställning på AS tom aug 2016 250 15,00% 200 10,99% 10,07% 13,00% 11,00% 150 7,39% 8,30% 8,51% 9,00% 7,00% 100 6,83% 109 136 193 228 5,00% 50 0 4,67% 36 14 26 LEDNING ADM VÅRD ADM LÄKARE ÖVRIGA USK mfl SSK 3,00% 1,00% -1,00%

Inhyrd personal Utfall t o m augusti för inhyrd personal 32 MSEK. Används främst inom psykiatrin och avdelningarna för affektiva sjukdomar och psykosvård och rättspsykiatrisk vård. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Inhyrd personal AS tot Utfall Tkr hittills i år Ack periodbudget Tkr

Kostnad och årsarbetare för inhyrd personal Årsarbetare År 2015 ack År 2016 ack aug aug AS 30 42 Mnkr Läkare Vårdpersonal utöver läkare År 2013 2014 2015 Ack aug 2016 2013 2014 2015 Ack aug 2016 AS 37 35 30 13 3 15 21 19

Fortsatt arbete Projekt sjukfrånvaro Alla med över 60 sjukdagar har en aktuell handlingsplan Friskhuset återkopplar till HR-gruppen/partner om Korttidsfrånvaro Kartläggning av arbetsmiljöprocess och resurser inom HR/FHV utifrån ett chefsbehov. Rutin för hantering vid avsaknad av läkarintyg Hälsofrämjande arbetsplats Rutiner för anlitande av bemanningsföretag Strukturerad uppföljning av personalnyckeltal inom ramen för planeringsprocessen

Bil SHS 2016 116 f Sjukhusstyrelsens verksamhetsuppdrag 2017-2019 Sjukhusstyrelsen 2016-09-27 Carina Bäckström och Staffan Thore Landstingets ledningskontor

Hur ser processen ut? Utgångspunkt Inriktning och struktur enl. Regionplan och Budget 2017-2019 (RPB) som antagits av LF. Uppdrag som fastställts i RPB 2017-2019 och som berör AS och LE överförs till sjukhusstyrelsens verksamhetsuppdrag. Tillkommer 3x3 uppdrag som SHS ska rapportera till LF vid årets slut. Indikatorer från LF som berör AS och LE:s verksamhet återrapporteras respektive tertial. Politisk beredning Löpande avstämning med ordförande SHS Info/lägesrapporter till SHS AU Fastställs av SHS den 24 november 2016 Landstingets ledningskontor

Fokusområden 2017-2019 Tillgänglighet, kvalitet och samverkan Samverkan mellan AS och LE genom ett gemensamt C- länsuppdrag som innebär följande: Gemensam väntelista och produktionsplanering ska utvecklas under 2017. Samverkan påbörjas inom följande verksamhetsområden: ortopedi, radiologi och kirurgi. Målet är att till fullo utnyttja produktionskapaciteten hos LE. Innebär en ökad gemensam produktion hos AS och LE. Finansiering regleras resultatmässigt mellan AS och LE inom ramen för SHS budget. Landstingets ledningskontor

Finansiering Akademiska och Lasarettet Uppräkning läkemedel (AS) Chef palliativt centrum (AS) Bedömningsteam (AS) Klinisk genetik (AS) Permanenta finansiering psykiatri, statsbidrag (AS) Kompensation hyresökning akuten (LE) Ökade kostnader EPJ (AS och LE) Avgiftsfritt 85 år och äldre (AS och LE) Landstingets ledningskontor

Bil SHS 2016 116 g Revidering av förfrågningsunderlag, vårdval Sjukhusstyrelsen 2016-09-27 Landstingets ledningskontor

Vårdval Frivilligt för landstinget att införa vårdval inom specialistvård Vårdval inom specialistvård regleras under lagen om valfrihetssystem (LOV) Lag (2008:962) Landstinget bestämmer vilka krav som ska ställas på vårdgivarna och hur ersättningen ska utformas Alla vårdgivare som uppfyller kraven har rätt att etablera sig med offentlig ersättning, avtalsperiod är 4 år och därefter krävs ny ansökan från vårdgivaren Av s k förfrågningsunderlag framgår landstingets samtliga krav och förutsättningar som krävs för att bedriva verksamhet inom ett vårdval Förfrågningsunderlag innehåller villkor för godkännande, avtal, allmänna villkor, vårduppdrag, uppföljning, ersättningsvillkor, ansökningsblankett och IT-bilaga Förfrågningsunderlag revideras årligen enligt fastslagen process Landstingets ledningskontor

Vårdvalsområden gynekologi höft- och knäprotesoperation ögonbottenfoto ÖNH ögon katarakt influensavaccinering medicinsk fotvård för diabetiker grundläggande hörselrehabilitering psykoterapi Landstingets ledningskontor

Läs mer om vårdval Landstingets ledningskontor

Process för revidering av förfrågningsunderlag Handläggarens förberedelse Bedömning revideringsbehov Utskick till LLK Ändringsförslag Beslut i SHS Information om beslut Ny version förfrågningsunderlag Landstingets ledningskontor

Vårdval som berörs av revidering Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Kataraktoperationer Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus Höft- och knäprotesoperationer Landstingets ledningskontor

Gemensamma ändringar Samtliga avsnitt av förfrågningsunderlaget förutom vårduppdraget och ersättningssystemet berörs Större ändringar: Patientsäkerhetsfrågor och vårdhygien Revision Utbildningsplatser Gemensam IT-bilaga och funktionshyra för samtliga vårdval med Cosmic-krav, hanteras i separat ärende Landstingets ledningskontor

Bil SHS 2016 117 a

Delårsrapport augusti 2016 Akademiska sjukhuset Bil SHS 2016 117b

2 (12) VIKTIGA HÄNDELSER Målsättningen att skapa robusta och långsiktigt hållbara arbetstidsmodeller fortsätter genom införande av två Akademiska modeller vilka ersätter det av vårdförbundet uppsagda avtalet som upphör den 15 september. Modellerna utgår från Allmänna bestämmelser med tillägg för vissa förbättrade villkor. Arbetsgivaren bedömer att dessa modeller så långt det varit möjligt tillmötesgår behov av återhämtning samt viss förstärkning av ekonomisk kompensation. Mot bakgrund av pågående diskussioner mellan de centrala parterna, SKL och Vårdförbundet, avseende arbetstidsreglering i det centrala avtalet finns i dagsläget inte förutsättningar för ett lokalt avtal om arbetstider därför har parterna i avslutat förhandlingen. Parterna är dock överens om att starta nya förhandlingar om arbetstidsavtal på sikt då båda parter vill hitta en lokal lösning på arbetstidsfrågan. Arbetsgivaren och Kommunal har nått en principöverenskommelse om nya arbetstidsmodeller för undersköterskorna, som kommer att prövas på pilotavdelningar under hösten och efter justeringar successivt införas på resterande avdelningar under det kommande året. Under inledningen av året lanserade sjukhuset en bred patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer. Utbildningen ska bidra till att öka kunskap och medvetenhet vilket i förlängningen ska bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen och få del av de senaste kunskaperna om hur vårdskador kan förebyggas. För att förbättra flödena vid akutmottagningen och samtidigt minska belastningen av utlokaliserade patienter öppnades i februari tio nya platser för internmedicinska patienter. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Arbetet utgår från ett teamarbete baserat på delaktighet från såväl patienter som medarbetare, ledningsansvarig läkare och sjuksköterska. Under starten har det främst omfattat patienter med akut internmedicinsk sjukdom men på sikt kan även kirurgiska patienter omfattas. Effekter av den inledda moderniseringen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Moderniseringen ger möjligheter att erbjuda exempelvis enkelrum för patienter samt andra lösningar som svarar upp mot dagens och morgondagens förväntningar från patienter. I samma byggnad kom även helikopterplattan att öppnas efter ett halvårs renovering vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter i behov av exempelvis brännskadevård, neurokirurgi, trauma- eller neonatalvård. Efter 85- huset ska 70-huset moderniseras. Parallellt byggs även den nya, större vård- och behandlingsbyggnad som benämns ingång 100. För vården av för tidigt födda barn har en utökning gjorts med sex läkartjänster för att möta växande vårdbehov. På lite sikt planeras en utökning av fler vårdplatser. De senaste åren har efterfrågan på avancerad vård för mycket för tidigt födda barn ökat med fem till tio procent årligen. SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Utifrån uppföljningen av verksamheten till och med augusti bedöms sjukhuset kunna uppnå de flesta mål och uppdrag som framgår av sjukhusets balanserade styrkort och verksamhetsuppdrag. De mål som inte kommer att uppnås är en ekonomi i balans, tillgänglig vård i enlighet med vårdgarantins mål om 100 procent samt målet om en sjukfrånvaro om 4,5 procent. Inom samtliga av ovanstående områden sker ett intensivt arbete för att långsiktigt stärka förutsättningarna för måluppfyllelse. När det gäller ekonomisk balans så styrs dessa insatser mot planeringsprocessen 2017 där målsättningen verksamhet i balans täcker såväl produktion, tillgänglig vård och ekonomi. Insatser genomförs för att stärka sjukhusets produktionsplanering, kvalitetssäkring av väntelistor och remisshantering. När det gäller sjukfrånvaron pågår omfattande extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare.

3 (12) Vad gäller sjukhusets egna mål så noteras exempelvis bristande måluppfyllelse inom området förbättrade kvalitetsparametrar. Det gäller främst målet för trycksår där målet inte bedöms komma att uppnås under 2016. En utvecklad och säkerställd kvalitet i verksamheten är områden som med nödvändighet måste prioriteras. Antalet utlokaliserade patienter har ökat i perioden, vilket är en effekt av att personalförsörjningsproblemen medfört fler stängda vårdplatser. Det ansträngda personalförsörjningsläget gäller framförallt för sjuksköterskor vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter men även inom slutenvården. För att förbättra personalförsörjningsläget fortsätter sjukhuset bland annat med utbildningssatsningen på vidareutbildade sjuksköterskor. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatta problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Antalet patienter som behandlas akut ökar med 6 procent och jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter som väntar på vård. Samtidigt har 1 271 (1 %) fler patienter behandlats i den elektiva vården. Sjukhuset har fortsatt stora utmaningar att förbättra såväl remisshantering, akutsjukvård som produktionsplanering. Nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt utvecklas fortlöpande för att möta det ökade vårdbehovet. Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,31 1,27 Medelvårdtid C-län * 5,0 5,0 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,8 4,6 Överbeläggningar snitt per dag * 18,0 18,9 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 36,9 38,5 VRI * 10,7% 10,5% Utlokaliserade per dag * 16,2 14,6 *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Snittvikten (DRG) per slutenvårdskontakt är 4 procent högre jämfört med 2015 vilket står för en ökad vårdkomplexitet. Sjukhuset har till och med augusti haft 16 färre vårdplatser disponibla jämfört med 2015 med en högre medelvårdtid. Trots en ansträngd vårdplatssituation på grund av personalförsörjningsproblem har arbetet med vårdplatskoordineringen inneburit att antalet överbeläggningar minskat något vilket fått till följd att antalet utlokaliserade patienter per dag har ökat med 11 procent. Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har ökat med 4 procent jämfört med föregående år. En av förklaringarna är att snittvikten (DRG) per slutenvårdskontakt har ökat med 8 procent för riks- och regionvården. Medelvårdtid C-län och R/R Utskrivningsklara till kommun Dagar 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/dag 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec C-län somatik C-län psykiatri R/R Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden under perioden är oförändrad för C-länspatienter inom somatisk vård medan riks- och region ökar. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid, men fluktuerar över tid. Under perioden juni-augusti Antalet utskrivningsklara patienter har tidigare under året haft en positiv utveckling. Men under sommaren har andelen utskrivningsklara ökat och är nu nästan i nivå med föregående år. Hittills i år har sjukhuset haft i medeltal 36,9 patienter per

4 (12) har medelvårdtiden ökat något, vilket ger en viss effekt på produktionen. dag som är utskrivningsklara, det är 1,7 patienter färre jämfört med 2015. På sjukhuset är i genomsnitt 6 procent av antalet inneliggande patienter utskrivningsklara. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 56% 34% 64% 11 090 4 451 Operation** 60% 35% 69% 3 578 1 314 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Barnsjukhuset Akutsjukvård & internmed Blod- & tumörsjd Handkirurgi Hjärt-lungmedicin & klin fys Kirurgi Klin neurofys neurokir & Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Psykiatri Rehabmed & smärtcentrum Specmed hud & reuma Urologi Ögonsjukdomar ÖNH 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Operation Barnsjukhuset Handkirurgi Hjärt-lungmedicin & klin fys Kirurgi Klin neurofys neurokir & Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Specmed hud & reuma Thoraxkirurgi & -anestesi Urologi Ögonsjukdomar ÖNH Antal patienter till nybesök har ökat under sommaren med ca 500 patienter totalt (maj jämfört med augusti) och på grund av den medicinska prioriteringen (mer akut verksamhet) ökar antalet som väntat mer än 90 dagar med 1500 patienter. Fortsatt arbete under hösten med riktat stöd till utvalda verksamhetsområden, såsom öron- näs- och halssjukdomar (ÖNH) och klinisk neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, samt uppstart av ett tillgänglighetsnätverk med syfte att kvalitetssäkra väntelistor och förbättra remisshanteringsprocessen, borde kunna förbättra måluppfyllelsen. Antalet patienter till operation har också ökat under sommaren med ca 300 patienter totalt (maj jämfört med augusti) och även här ökar antalet väntande mer än 90 dagar med ca 600 patienter. Fortsatt arbete under hösten med riktat stöd till utvalda verksamhetsområden, såsom öron- näs- och halssjukdomar (ÖNH) och klinisk neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, samt uppstart av ett tillgänglighetsnätverk med syfte att kvalitetssäkra väntelistor och förbättra remisshanteringsprocessen, borde kunna förbättra måluppfyllelsen. PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion överstiger budget för öppenvården och är i nivå med budget för slutenvården. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter och med ett ökande antal läkarbesök. Antalet behandlade patienter ökar och nya behandlingsmetoder innebär succesivt en komprimering av antal besökstillfällen per patient. Antal operationer under perioden har ökat med 6,6 procent och operationstimmarna med 4,5 procent jämfört med 2015. Ökningen förklaras delvis av den nyöppnade operationsverksamheten vid Samariterhemmet men i stort sett alla opererande verksamhetsområden ökar antalet operationer. Även under sommaren har produktionen överstigit föregående år.

5 (12) Antal kontakter Utfall ackum. Utfall jmf Budget Utfall föreg. budget, ackum. år ackum. antal Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 494 527 486 705 492 618 7 822 1 909 Slutenvård, antal (inkl vårdval) 34 397 34 972 34 987-575 -590 Öppenvård, antal (inkl vårdval) 460 130 451 733 457 631 8 397 2 499 I den somatiska slutenvården har i genomsnitt 15 färre vårdplatser varit öppna jämfört med föregående år, främst beroende på sjuksköterskebrist. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin, ögonsjukdomar och akademiska barnsjukhuset. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% Procentuell förändring slutenvård (SV) & öppenvård (ÖV): utfall 2016 vs budget 2016 & utfall 2015-1,6% -1,7% SV: utfall 16 vs budget 16 SV: utfall 16 vs utfall 15 1,9% ÖV: utfall 16 vs budget 16 0,5% ÖV: utfall 16 vs utfall 15 Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 494 527 486 705 492 618 102% 7 822 100% 1 909 C-län, antal (inkl vårdval) 441 872 439 101 442 858 101% 2 771 100% -986 Riks- och region, antal (inkl vårdval) 52 655 47 604 49 760 111% 5 051 106% 2 895 C-län: Utfall 2016, 2015, budget 2016 RiksRegion: Utfall 2016, 2015, budget 2016 70 000 9 000 Antal kontakter 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec C-län utfall 2016 C-län utfall 2015 C-län budget 2016 C-länsproduktionen överstiger budget med 2 771 kontakter (1 %). Den slutna vården överstiger budget om hänsyn tas till effekten av öppnandet av akutvårdens diagnostikavdelning. Under sommarmånaderna (juni-augusti) understeg produktionen budget. RiksRegion utfall 2016 RiksRegion utfall 2015 RiksRegion budget 2016 Riks- och regionproduktionen fortsätter att öka jämfört med budget, 5 051 kontakter (11 %). Den slutna vården avviker mot budget med minus 340 kontakter. Under sommarmånaderna har produktionen överstigit budget. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna. Cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling anpassad till den enskilde patienten.

6 (12) En strategi för digital utveckling vid Akademiska sjukhuset har tagits fram och fastställts. Sjukhuset har därmed tagit ett viktigt steg till att skapa de förutsättningar som krävs för att bedriva modern sjukvård i ett digitalt samhälle. Strategin beskriver hur Akademiska ska styra, utveckla och förvalta sin digitalisering. Det innebär exempelvis bättre verktyg för att samla och prioritera mellan olika it-projekt, tydligare överblick över de projekt som pågår inom sjukhuset och landstinget, liksom att möjliggöra bättre förutsättningar för samarbete, sömlös integrering och ett modernt arbetssätt. Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Akutläkare ska möta patienten redan i dörren för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans. Målet är att nya arbetssätt, med akutläkare i första linjen, både ska effektivisera patientflödet och minska patientens väntan till läkare och behandling. Detta förväntas både höja patientsäkerheten och bidra till en bättre arbetsmiljö. Tre nya ST-läkare i akutsjukvård har rekryterats inför hösten, och ytterligare tre per termin ska rekryteras framöver. Akademiska sjukhuset ska upphandla ett automatiserat system för ompackning, lagerhållning och distribution av läkemedel. För en säkrare och effektivare hantering ska ett robotsystem användas för ompaketering av läkemedel till dospåsar. Satsningen är ett led i moderniseringen av hela läkemedelshanteringen. På årsbasis hanteras cirka åtta miljoner läkemedelsdoser på Akademiska. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Personalkostnader inklusive inhyrd personal har en negativ budgetavvikelse med 35 miljoner kronor i perioden vilket främst beror på att besparingar för personal främst läkare inte fått genomslag enligt plan. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket för med sig fortsatta ökade kostnader för inhyrd personal och framförallt stängda vårdplatser. Extraersättningar under semesterperioden har hittills i år varit 3 miljoner kronor lägre än förra året samtidigt har övertiden ökat något. Det senarelagda införandet av Cosmic R8.1 innebär till viss del att halvdagsutbildningar för 270 medarbetare är en förgävesinsats då dessa måste repeteras. Motsvarande gäller även de 560 heldagar som lagts ner i lokala projektgrupper under våren. Även här kommer det att krävas ytterligare insatser i form av repetition, genomgång av verksamhetsrutiner och utbildning. Den ackumulerade närvarotiden är 5 790 årsarbetare vilket är i nivå med samma period föregående år. Den samlade prognosen för personalkostnader inklusive inhyrd personal prognostiseras med en negativ budgetavvikelse om 55 miljoner kronor. För att nå en budget om -100 miljoner kronor ingick ett uppdrag att pröva möjligheterna att minska personalkostnaden med 53 miljoner kronor. Efter genomgång av inlämnade förslag fastställdes åtgärder som motsvarade ungefär hälften av denna nivå. Nuvarande prognos visar istället en negativ avvikelse med 25 miljoner kronor, varav 7 miljoner kronor avser kommunals löneöversyn som fastställs och betalas ut i oktober. Resterande avvikelse med 30 miljoner kronor förklaras av inhyrd personal. Mot bakgrund av rådande brister i tillgänglighet och balans i verksamheten förefaller det rimligt att besparingar inte i första hand har riktats mot personalkostnader.

7 (12) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,2% 1,95% 2,3% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 5 790 5 803 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -0,2% Inhyrd personal, antal årsarbetare 42 11 30 50 Inhyrd personal, mnkr 32 16 29 46 Total sjukfrånvaro, % 5,4% 4,5% 5,3% 5,6% I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. Årsarbetarna för perioden är i nivå med föregående månad (-13 årsarbetare). Antalet sjuksköterskor är 31 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Eftersom antalet sjuksköterskor är färre än planerat har inhyrd övrig personal ökat med det dubbla till cirka 33 årsarbetare jämfört med föregående år. Inhyrda läkare har minskat med 36 procent till 8,8 årsarbetare, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. Sjukfrånvaron följer samma utvecklingskurva som tidigare år men på en högre nivå. Sjukhuset har under året förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Resultatet delvis i form av lägre sjukfrånvarotal för långtidssjuka tar mycket längre tid än förväntat vilket innebär en reviderad prognostiserad total sjukfrånvaro på 5,6 procent. PERSPEKTIV: EKONOMI För perioden januari till augusti noteras en positiv budgetavvikelse med 61 miljoner kronor. Periodens avvikelse förklaras främst av ett bättre utfall i verksamhetens intäkter samtidigt som kostnadskontrollen har förstärkts. Avvikelsen för intäkterna bedöms rimlig mot bakgrund av att dessa budgeterades försiktigt för 2016. Löpande görs en analys av effekterna av införande av ny ersättningsmodell mot regionen och införandet av ny prislista. Några väsentliga brister har inte noterats i de analyser som hittills gjorts enskilt och tillsammans med regionen. Resultatet i delåret är betydligt bättre än föregående år vilket beror på både en stark intäktsutveckling vad gäller riksoch regionintäkterna men även för övriga intäkter tack vare exempelvis den statliga satsningen på kvinnosjukvården. Kostnadsökningstakten är betydligt lägre än föregående år men exempelvis medicinskt material och avskrivningar ökar mer än produktionen. Den låga bruttokostnadsutveckling som nu noteras ger förutsättningar för sjukhuset att kunna hålla budget för verksamhetsåret. Det är dock en stor utmaning att fortsatt stärka produktionen och tillgängligheten och ha kontroll på kostnadsutvecklingen.

8 (12) Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Riks- och regionintäkterna och övriga intäkter förväntas öka mer än budget på grund av en ökande riks- och regionproduktion samt statliga satsningar. Dessa intäktsökningar förväntas balanseras upp av kostnadsökningar framförallt för personal, köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 1 422 1 362 1 325 59 Övriga intäkter 4 268 4 268 4 051 0 Personalkostnader inkl inhyrd -3 251-3 216-3 155-35 Övriga kostnader -2 370-2 407-2 329 37 Resultat 69 7-108 61 Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 69 miljoner kronor och budgetavvikelsen är plus 61 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse förklaras delvis av oförbrukade ALF-medel (17 mnkr). Intäktssidan avviker positivt mot budget med 1,1 procent, främst på grund av en fortsatt positiv utveckling av riks- och regionintäkterna. Övriga intäkter enligt budget. Kostnadssidan är enligt budget med en avvikelse på 0 procent. Det är främst lönekostnaderna för läkare och inhyrd personal som är sämre än budget medan övriga kostnader visar ett fortsatt överskott mot budget, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och oförbrukad budget för avskrivningar. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 2 204 2 145 2 030 8,5% Verksamhetens kostnader -5 506-5 479-5 347 3,0% Avskrivningar -105-136 -97 8,8% Nettokostnad -3 407-3 470-3 413-0,2% Bruttokostnaden för aktuell period är låg och håller sig på samma nivå som periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med 0,5 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har minskat med 0,2 procent jämfört med föregående år. En positiv utveckling av främst riks- och regionintäkterna jämfört med föregående år väger upp ökningen av verksamhetens kostnader, främst lönekostnader inklusive inhyrd personal samt ökade kostnader för avskrivningar.

9 (12) Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 59 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riksoch regionintäkten 2 182 miljoner kronor, vilket är knappt 4 procent över budgetkravet för 2016. Det är framförallt Stockholm, Gävleborg, Norra regionen och Åland som har ökat sina köp. Områden som ökar kraftigt hittills i år är bland annat thoraxkirurgi, urologi, smärtcentrum, neonatologi och brännskadevård. Kund Delår 2016 Delår 2015 Bokslut 2015 Not Riks- och regionvård Dalarna 239 281 250 414 399 314 Gävleborg 280 938 248 150 401 977 1 Västmanland 180 726 172 188 288 993 Sörmland 159 538 160 195 263 875 Värmland 90 469 89 115 145 986 Örebro 77 125 66 979 107 694 2 Stockholm 141 829 103 587 171 386 3 Norra regionen 102 245 80 398 119 932 4 Åland 18 280 13 882 23 423 5 Övrigt 116 986 122 889 130 201 Summa 1 407 417 1 307 797 2 052 781 Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care 14 205 16 836 32 184 1 421 1 324 2 084 TOTALT 622 633 965 Not 1 Gävleborg ökar fr a köp av thoraxkirurgi, neonatologi och urologi Not 2 Örebro ökar fr a köpet av neurokirurgi Not 3 Stockholm ökar fr a köp av brännskadevård och onkologisk endokrinologi Not 4 Norra regionen ökar fr a köp av neonatologi och kärlkirurgi Not 5 Åland ökar fr a köp av thoraxkirurgi

10 (12) RIKTADE FRÅGOR Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom Akademiska sjukhuset? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (det vill säga ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? o Vilka verksamheter ser effekter? o Vad är effekterna? o Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? (Beräkningsunderlag ska bifogas separat) Kommentar: I Uppsala län finns ca 1 600 ensamkommande asylsökande barn samt ett okänt antal vuxna. Besked om asyl kommer att komma under hösten 2016 och våren 2017. De flesta av sjukhusets verksamheter märker av effekter av det ökade flyktingmottagandet. Exempel på verksamheter som påverkas mycket är psykiatrin, barnsjukhuset, lungmedicin, infektion och mikrobiologen. Generellt är det ökad belastning på verksamheten, ökade tolkkostnader och för sjukhuset ovanliga sjukdomspanorama. Här kommer en redogörelse för de verksamhetsområden som påverkas mest. Verksamhetsområde psykiatri Antalet asylbesök visar hittills i år en ökning med 400 procent jämfört med 2014 motsvarande period. Prognosen är att behoven kommer fortsätta att öka. Från tidigare flyktingsituationer vet vi att det är när avslagen kommer, som de psykiatriska behoven riskerar att bli akuta. Det har tidigare varit en mycket stor belastning på psykiatrin vid dessa ibland dramatiska situationer, med många suicidhot och suicidförsök. Det är inte enkelt att rekrytera personal när situationen har uppstått. Detta behöver ordnas i god tid för att säkerställa kompetens, arbetsrutiner och andra saker för att klara patient- och personalsäkerhet. Även de som får asyl brukar få ett ökat behov av psykiatrisk behandling eftersom man då är mer behandlingsmottaglig. Organisation kring asylsökande håller på att upprättas inom sektion affektiva sjukdomar. Dock är det svårt med rekrytering, vilket pågår. Akademiska barnsjukhuset Se tidigare skrivelse från barnsjukhuset AS2015-1003. Verksamheterna signalerar tydligt ökade vårdinsatser till främst multisjuka barn med utomeuropeiskt ursprung. Ett exempel på detta inom missbildningskirurgin är att 60 procent av alla analmissbildningar har utomeuropeiskt ursprung jämfört med 15 procent för 10 år sedan. Då det inte sker någon som helst registrering av detta är det tveksamt att estimera dessa effekter på produktion och ekonomi. Följande kan ge en indikation av påverkan för barnsjukhuset. I skrivande stund har X av Y inneliggande barn utomeuropeisk härkomst: 95A barnonkologi 4 av 8, 95B barnkirurgiska specialiteter och barnneurologi 9 av 18, 95F neonatal intensivvård 6 av 14, 95E akutsjukvård 4 av 12 (här vårdas mindre sjuka). Tolktjänsterna har ökat med 450 tkr jämfört med föregående år vilket även det är en tydlig signal på ökningen. Vi ser även ett ökat flöde av remisser från primärvården till våra psykologer i öppenvård med traumatiserade flyktingbarn. Sektion lungmedicin Kraftig belastning på lungmottagningen med tuberkulos-patienter. Stor tillströmning av tuberkulos-prover (Quantiferon). Verksamhetsområde infektionssjukdomar Ökad belastning både vad gäller akut och planerad mottagning i form av främst omhändertagande av kronisk hepatit B, latent och aktiv tuberkulos och i viss mån övriga infektionssjukdomar som till exempel sårinfektioner med resistenta bakterier, tarminfektioner. Produktionsmässigt är det i nuläget svårt att helt överblicka konsekvenserna, men troligen kommer väntetiden för bedömning och omhändertagande att öka för de icke akuta sjukdomarna då det inte finns kapacitet att öka mottagningen ytterligare.

11 (12) Verksamhetsområde akademiska laboratoriet Det ökade antalet tuberkulos-prover (Quantiferon) leder till ökad belastning på mikrobiologen. Antalet HIV-, hepatitoch parasitanalyser ökar liksom behovet av resistensdiagnostik. Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? Psykiatrin har inför 2016 gjort ett äskande på 7 miljoner kronor (5 mnkr för anställning av personal samt 2 mnkr för utbildning och handledning till boende och annan personal) som fortfarande är aktuellt men som förmodligen är i underkant vad gäller prognos av kommande behov. Akademiska barnsjukhusets tidigare inlämnade äskande på 1,15 miljoner kronor gäller fortsatt för att möta det behovet (AS2015-1003). Det finns ingen statistik för perioden från uppehållstillstånd (asyl) till folkbokföring utan bedömningen får ske utifrån Migrationsverkets statistik att cirka 56 procent av de asylsökande får uppehållstillstånd (asyl). Kostnaden, enligt självkostnadsprislistan, för asylsökande och tillståndslösa har ökat kraftigt under perioden 2015-2016 och kostnaden för 2016 prognostiseras till 56 miljoner kronor. Utifrån Migrationsverkets bedömning av hur många som får uppehållstillstånd har årskostnaden för denna grupp uppskattas till drygt 31 miljoner kronor, se separat bilaga. För att göra en fullständig bedömning av när denna kostnad uppstår i tid saknas statistik på hur lång tiden är från asylansökan till asyl och slutligen till folkbokföring. Hur många enheter inom berörda verksamhetsområden använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete? Med användning av Infektionsverktyget menas att ta ut rapporter, analysera, sätta mål och följa upp vidtagna åtgärder. Kommentar: Utbildning genomfördes för superanvändare under november 2015. Alla verksamhetsområden utom ett har nu minst en utbildad superanvändare för Infektionsverktyget. Vårdhygien, strama och vårdkvalitetsavdelningen samarbetar i att ge stöd genom superanvändarmöten då hjälp ges på plats med validering av egen data, framtagande av standardrapporter och skapande av egna relevanta rapporter. Hur säkerställer intensivvårdsverksamheter och opererande verksamheter att infektionsregistrering sker och att förebyggande åtgärder vidtas? Kommentar: Verksamhetsområde kirurgi har en rad olika registreringar som redovisas och diskuteras inom olika grupper inom verksamhetsområdet. Flertalet kvalitetsregister har med kirurgiska komplikationer inom 30 dagar efter kirurgi där kirurgiska infektioner ingår. Dessa redovisas årligen och diskuteras inom sektionen och inom hela läkargruppen. Majoriteten av cancerdiagnoser finns registrerade men även benigna sjukdomar som bråck och gallkirurgi. De enskilda sektionerna registrerar själva komplikationer (inklusive infektioner). Verksamhetsområdet har i ett samarbete med sekreterarna (tack vare noggrann diagnossättning) fått ut listor på patienter med infektionskomplikationer. Verksamhetsområdet använder och följer Infektionsverktyget. Prevalensmätningar görs halvårsvis på hela Akademiska sjukhuset inklusive verksamhetsområde kirurgi. Verksamhetsområde urologi har en infektionsansvarig läkare. Verksamhetsområdet använder sig av Infektionsverktyget men har svårt att få utdata. Verksamhetsområdet har också en manuell uppföljning av de patienter som har T-kod i sin epikris. Även kvalitetsregistren, exempelvis för cystektomi, används. Analys görs av utfallet och beroende på vad problematiken är försöker verksamhetsområdet ändra rutiner, operationsteknik eller annat. Verksamhetsområde anestesi- och intensivvård har inom ramen för MetaVision i förvaltningen för elektronisk patientjournal (EPJ) börjat titta på en koppling mellan MetaVision och Infektionsverktyget. En fullskalig integration mellan systemen finns dock inte ännu. Sannolikt går det att ta ut statistik över antibiotikaanvändning via MetaVision. Vad gäller åtgärder kan nämnas den bättre överblicken som infektionsläkarna har i MetaVision. Numera kan konsulter från

12 (12) infektion få en mycket bra överblick över relevanta parametrar (accesser, ordinerade antibiotika, utvalda laboratorievärden etcetera). Detta oberoende av hur patienterna flyttas mellan sjukhusets olika intensivvårds- och operationsavdelningar. Verksamhetsområde kvinnosjukvård: Infektionsregistrering säkerställs i och med att läkare, för att kunna förskriva ett antibiotikum, måste gå via Infektionsverktyget. Vidare riskbedömer man patienter både inom gynekologi och obstetrik där feber är en parameter för ökad risk. Alla opererade patienter MEWS-screenas (respektive M-MEWS) enligt riktlinjer postoperativt för att snabbt fånga upp eventuella infektionstecken. Vi har också inom obstetriken gjort riktad journalgranskning för att försöka finna på orsaker till hög infektionsfrekvens (Sveus rapport) för obstetrik-patienter. Akademiska barnsjukhuset: Alla infektioner registreras i Infektionsverktyget och följs upp via intranätet Navet. Alla enheter på barnsjukhuset har hygienombud (inklusive på barnoperation och neonatal intensivvård där målen nås). Detta följs upp månatligen. Det finns PM och riktlinjer om hur infektionsrelaterade procedurer ska genomföras. Barnsjukhuset rapporterar i MedControl när dessa riktlinjer inte följs (vilket oftast beror på obalans mellan beläggning och befintlig personal). Neonatal intensivvård ingår i ett nationellt projekt med särskilda handlingsplaner och uppföljning med målet att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner med 50 procent. I september införs det nya operationsadministrativa systemet ORBIT. En av fördelarna är att man kommer kunna spåra VRI till aktuell operationssal. Detta öppnar upp för nya möjligheter att korrigera sal- och operationsspecifika rutiner och procedurer ytterligare. Verksamhetsområde thoraxkirurgi och anestesi: Läkemedel inklusive antibiotika dokumenteras i MetaVision och Cosmic, beroende på avdelning. Systemen är inte integrerade på ett sätt som stöder uppföljning. Däremot registreras infektions-komplikationer i såväl de lokala register som i de nationella kvalitetsregister som verksamhetsområdet rapporterar till. Förebyggande arbete sker med ledning av kvalitetsåterkoppling på sektions- och avdelningsnivå samt övergripande på verksamhetsområdesnivå. En bedömning och redovisning av summan av en eventuell återbetalning av målrelaterad ersättning. Kommentar: De allra flesta målen uppfylls i perioden med undantag för hygienregler där vi ej klarar målet 90 procent samt klädregler där vi missat målet en månad (januari). Bedömningen är att 0,8 miljoner kronor av totalt möjliga 34 miljoner kronor kommer att betalas tillbaka för ej uppfyllda mål under 2016. BILAGOR Bilaga 1: Målbilaga Bilaga 2: Årsprognos Bilaga 3: Uppföljning Produktionsbudget Bilaga 4: Produktionstabell Bilaga 5: Intäkter riks- och regionvård

BILAGA 1 BILAGA 1: MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT/MÅLKORT MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Vårdgarantin ska uppnås Kommentar: Målet kommer inte att uppnås 2016. Målet för vårdgaranti är att alla patienter (100 procent) ska vänta kortare än 90 dagar för besök eller operation/behandling och i dagsläget (augusti) är det 56 procent för nybesök och 60 procent för operation/behandling. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med 2015 Kommentar: Målet har uppnåtts. Akademiska sjukhuset fortsätter att arbeta enligt handlingsplanen för vårdrelaterade infektioner. Akademiska sjukhusets mål Temaorganisation implementerad. Fortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande (21 patient processer påbörjade 2016) Kommentar: Målet har redan uppnåtts för 2016. Vi arbetar nu med 24 patient processer/diagnosgrupper. För cancerprocesserna samordnas värdebaserad vård med arbetet med införandet av standardiserade vårdförlopp. Ytterligare 4 diagnosgrupper har planerad tid för uppstart under hösten 2016. Patientsäkerhetsutbildning framtagen. 50 procent av chefer ska ha genomfört utbildningen 2016 Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås under 2016. Under våren genomförde cirka 50 chefer chefsutbildningen. Under hösten genomför ytterligare cirka 90 personer kursen. Engagemang och kunskap för ett bättre liv förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet Kommentar: Implementeringsarbetet fortgår med att inkludera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet i verksamhetsområdenas egen verksamhet. Arbetet innefattar bland annat att införa rök- och alkoholstopp inför planerade operationer med start på ett par verksamhetsområden. Implementerat mål- och visionsarbete Kommentar: Arbetet med implementeringen pågår, ca två tredjedelar av alla chefer har genomgått metodutbildning för att kunna arbete med mål/vision på sina enheter. En förvaltningsorganisation byggs upp i form av nätverk så att kontinuitet och långsiktighet uppnås.

Förbättrat resultat i remittentenkät Kommentar: Sjukhuset har från och med 2016 att förhålla sig till det nya avtalen inom Uppsala - Örebro sjukvårdsregion. De aktuella avtalen vars portalskrivningar omfattar ett utvecklat samarbete reglerar även uppföljnings- och mötesformer. Hittills genomförda möten ger olika bilder av värdet av genomförda remittentenkäter. I samtliga fall är dessa väsentliga inslag i de löpande genomgångar och möten som genomförs. Ofta är svarsfrekvensen i remittentenkäterna så begränsade att värdet kan ifrågasättas. Med indikativt stöd i inkomna svar på remittentenkäter noteras en svag förbättring. Förbättrat resultat gällande bemötande i patientenkät Kommentar: Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort ett omtag kring hur patienterfarenheter mäts, vilket resulterat i en ny enkätmodell. Den nya modellen, som använts 2016, lägger större vikt på patientupplevelsen genom nya frågeställningar och därmed går det inte att svara på jämförelser mot tidigare år. 2016 års resultat från nationella patientenkäten (NPE) visar avseende respekt och bemötande: 83 procent för slutenvård (riket 84 procent) och 88 procent för öppenvård (riket 89 procent). Ekonomi Mål-uppfyllelse Akademiska sjukhusets mål Implementera ny pris- och produktlista i befintliga system Kommentar: Sjukhuset har infört den nya pris- och produktlistan i befintliga system. Arbete pågår att systemmässigt stärka upplägget och systemlösningen för ett effektivt förvaltande av aktuell prislista. SAS-verktyget implementerat och utvecklat för analys av verksamheten på samtliga beslutade organisationsnivåer Kommentar: Sjukhuset har inte kunnat införa SAS-verktyget i den takt som planerats. Väsentliga beslutstödsbehov har så här långt tillgodosetts genom tillfälliga lösningar där inläsning av data görs på annat sätt än det långsiktigt planerade. Det gäller exempelvis väsentligt beslutsstöd för värdebaserad vård. Ekonomi i balans Kommentar: Sjukhuset kommer inte att leverera en ekonomi i balans för 2016. Enligt lämnade prognoser kommer den beslutade budgeten att kunna hållas med sikte på ekonomisk balans för verksamhetsår 2017. En väl fungerande inköpsmodell och inköpsorganisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling och inköp av varor och tjänster Kommentar: Den funktion som helt eller delvis ska hantera detta är under uppbyggnad efter Akademiska sjukhuset omorganisation som sjösattes 1 maj 2015. Vidare har initiativ från ledningskontoret i frågan med nödvändighet bromsat framdriften då det är viktigt att resursoptimering sker.

Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar: Sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen. Det innebär att utvecklingen vad gäller det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation som sjukhuset arbetar med och då riktat till berörda verksamheter. Produktion Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Kommentar: Sjukhuset har över tid utvecklat sin produktionsplanering och stärkt densamma. För år 2016 saknas en produktionsplanering av uppdragen gällande utbildning, forskning och life-science. Målet är att vara mer heltäckande i den plan som upprättas från 2017 och framåt. 75 procent av Akademiska sjukhusets verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen Kommentar: För de flesta personalkategorier finns detta. På läkarsidan jobbar sjukhuset med införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet för schemaläggning av läkare. Alla hinner dock inte införa detta under 2016. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade Kommentar: Inom ramen för värdebaserad vård arbetar Akademiska sjukhuset med en rad olika patient processer. Arbetet består bland annat i att kartlägga patentprocessen, identifiera och genomföra förbättringsförslag och ta fram patientfokuserade utfallsmått för att följa i det fortsatta förbättringsarbetet. I alla processer är patient och/eller anhörigrepresentanter med. Akademiska sjukhusets mål Förbättrade kvalitetsparametrar Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås under 2016. Ett övergripande kvalitetsarbete genomförs på Akademiska där vårdkvalitetsavdelningen har ansvar för att hålla ihop arbetet. Kvalitetsparametrar följs upp med varje verksamhet och åtgärdsplaner kommer upprättas där man inte har nått sitt mål. Ett systematiskt arbete pågår för att förbättra vårdrelaterade infektioner. Ledningssystem som möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 Kommentar: Det landstingsövergripande projektet är stoppat och landstingsdirektören har i uppdrag att se över och återkomma med nya direktiv kring det landstingsövergripande arbetet.

Förnyelse Mål-uppfyllelse Landstingsövergripande mål Akademiska sjukhuset ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås. Akademiska sjukhuset ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Kommentar: Samma som mini-hta enligt nedan. Klart. Akademiska sjukhusets mål FoUU-råd etablerat inom varje verksamhetsområde Kommentar: Klart. Definierad FoU-budget Kommentar: Klart. Handlingsplan för implementering av forskningsstrategin följs Kommentar: Kontinuerligt pågående. Målet kommer att nås. Standardprocedur för bildande av spjutspetscenter finns etablerat Kommentar: Bildande av sjukhusövergripande FoUU-råd pågår. En av deras första uppgifter blir att uppfylla detta mål. ST-riktlinjer har reviderats och ersatts av regelverk för att motsvara Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2015:8) Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås. Fortsatt förändringsarbete av ST enligt utredning Framtidens ST inom Akademiska sjukhuset Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås. Samtliga ALF-medel hanteras via ALF-kansliet Kommentar: Klart. Hela sjukhuset använder mini-hta Kommentar: Klart. Medarbetare Mål-uppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion

Kommentar: Arbetet kommer att påbörjas under hösten och beräknas vara klart till årsskiftet. Planerad implementering 2016-2017. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning Kommentar: Avvaktar medarbetarundersökningens resultat. Ej mätt än Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent Kommentar: HR säkerställer att chefsuppdragen tecknas i samband med varje nyrekrytering och förlängning. Akademiska sjukhusets mål Sjukhusets ledarindex är 4,2 och samtliga ledare har ett tydligt ledaruppdrag Kommentar: HR säkerställer att chefsuppdragen tecknas i samband med varje nyrekrytering och förlängning. 2016 är fler medarbetare insatta i sjukhusets och arbetsplatsens mål jämfört med 2014 Kommentar: Avvaktar medarbetarundersökningens resultat Ej mätt än Sjukfrånvaron är högst 4,5 procent Kommentar: Trots det förstärkta arbetet med sjukfrånvaroprojektet har vi kunnat konstatera att omtag behöver göras med att säkerställa rutiner, arbetssätt och uppföljning. Alla medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal 2016 Kommentar: Information har gått ut men vi kanske kan mäta inom ramen för medarbetarundersökningen. Kompetensförsörjningsplan som svarar upp för sjukhusets produktionsbehov tas fram Kommentar: I enlighet med landstingets process är den framtagen, sedan gäller det att jobba med aktiviteterna. Sjukhuset har en ändamålsenlig introduktion för nya medarbetare samt en välfungerande organisation för den verksamhetsförlagda utbildningen Kommentar: se ovan

UPPFÖLJNING MÅL FRÅN VERKSAMHETSUPPDRAG Verksamhetsuppdrag Mål-uppfyllelse 9.1.9 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning 1. Redovisning från alla verksamheter med läkemedelsförskrivning angående hur man arbetar för att följa upp läkemedelskommitténs rekommendationer Kommentar: Läkemedelskommitténs rekommendationer är distribuerade till samtliga verksamhetsområden. Presentation av rekommendationerna skedde bland annat på chefsmöte samt att rekommendationerna också har presenterats på flera verksamhetsområden. Speciellt lyftes de nya riktlinjerna när det gäller förebyggande hälsovård fram. 2. Redovisning av uppföljning av speciellt kostsamma läkemedelsbehandlingar: ange andel DDD av TNF-blockerande läkemedel som utgörs av biosimilarer samt andel DDD av långverkande insuliner som utgörs av biosimilarer Andel biosimilarer augusti 2016 Benepali 21,6 % Enbrel 78,4 % Remsina 7,8% Remicade 92,2 % Andel biosimilarer augusti 2016 Lantus 99% Abasaglar <1% 9.1.10 Mål: Ordnat införande i nationell samverkan Akademiska sjukhuset ska säkerställa fortsatt samverkan med Enheten för kunskapsstöd angående ordnat införande av vissa utvalda läkemedel, enligt nationell lista. Samverkan ska ske både avseende budgethantering samt själva införandet. Kommentar: Samverkan sker både när det gäller budgethantering och införande av nya läkemedel. Speciellt har diskussionerna i införandegruppen varit positiva. Rekommendationer har tagits fram för ett antal läkemedel. 9.2.7 Mål: Ökad säkerhet i läkemedelshanteringen 1. Redovisning av arbetet med att implementera de nya landstingsövergripande riktlinjerna för läkemedelshantering Kommentar: Stort arbete påbörjades 2015, då vi hade personella resurser för detta. Arbete återstår när det gäller att kontrollera hur implementeringen har lyckats. Flera informationsaktiviteter har gjorts när det gäller att tydliggöra och implementera riktlinjer när det gäller narkotika-hanteringen på sjukhuset, både för avdelningschefer och läkemedelsansvariga sjuksköterskor.

9.4.3 Mål: Rökstopp inför planerade operationer 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer. Kvinnor: 90 Män: 85 Kommentar: Resultat finns per verksamhetsområde men för att få bättre överblick presenteras här en översikt. En ny landstingsövergripande dokumentationsstruktur har beslutats vilket medfört att utdata inte riktigt kan jämföras med tidigare statistik. Redovisningen innehåller data från både nya och gamla dokumentationsstrukturen, gäller alla utdata för levnadsvanor och innebär en osäkerhet av resultatet. 9.7.2 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om tobaksvanor. Kvinnor: 4884 Män: 4482 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen. Kvinnor: 1195 Män: 1766 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått enkla råd kring sitt tobaksbruk Kvinnor: 75 Män: 35 4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk. Kvinnor: 4 Män: 4 5. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal). Kvinnor: 23 Män: 4 Kommentar: Resultat finns per verksamhetsområde men för att få bättre överblick presenteras här en översikt. En ny landstingsövergripande dokumentationsstruktur har beslutats vilket medfört att utdata inte riktigt kan jämföras med tidigare statistik. Redovisningen innehåller data från både nya och gamla dokumentationsstrukturen, gäller alla utdata för levnadsvanor och innebär en osäkerhet av resultatet. 9.7.3 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om alkohol Kvinnor: 5740 Män: 5832 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk av alkohol. Kvinnor totalt: 632, 11 %, varav 18-34 år: 182, 17 %, 35-49 år: 94, 9 %, 50-64 år: 185, 15 %, 65-84 år: 157, 8 %, 85 år och över: 14, 3 % Män totalt: 1236 21 %, varav 18-34 år: 233, 27 %, 35-49 år: 186, 23 %, 50-64 år: 357, 26 %, 65-84 år: 439 19 %, 85 år och över: 21, 5 % 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring alkoholkonsumtion med mindre risk. Kvinnor: 53 Män: 19

4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk. Kvinnor: 4 Män: 5 5. Rådgivande samt kvalificerat rådgivande summerat Kvinnor: 8 Män: 6 Kommentar: Resultat finns per verksamhetsområde men för att få bättre överblick presenteras här en översikt. En ny landstingsövergripande dokumentationsstruktur har beslutats vilket medfört att utdata inte riktigt kan jämföras med tidigare statistik. Redovisningen innehåller data från både nya och gamla dokumentationsstrukturen, gäller alla utdata för levnadsvanor och innebär en osäkerhet av resultatet. 9.7.5 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om fysisk aktivitet. Kvinnor: 963 Män: 720 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön och ålder som konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet. Kvinnor: 320 Män: 228 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet. Kvinnor: 44 Män: 36 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet. Kvinnor: 40 Män: 29 Kvalificerat rådgivande samtal Kvinnor: 11 Män: 9 5. Redovisa antal förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Kvinnor: 55 Män: 36 Kommentar: Resultat finns per verksamhetsområde men för att få bättre överblick presenteras här en översikt. En ny landstingsövergripande dokumentationsstruktur har beslutats vilket medfört att utdata inte riktigt kan jämföras med tidigare statistik. Redovisningen innehåller data från både nya och gamla dokumentationsstrukturen, gäller alla utdata för levnadsvanor och innebär en osäkerhet av resultatet.

UPPFÖLJNING NÄRVÅRD Närvård Mål-uppfyllelse 8.1 Närvård 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) Kommentar: Svårigheterna att följa upp undvikbara slutenvård kvarstår. Verksamheten i Norduppland har dock utökats med 6 närvårdsplatser bland annat med syftet att minska antalet onödiga inläggningar på sjukhusplats. Närvårdsarbetet, där vård för äldre, yngre och funktionshandikappade, samordnas på kommunal nivå mellan landsting, kommun och brukare utvecklas kontinuerligt, men i nuläget mer till form än innehåll. Sammanfattande bedömningen är att målet inte uppnåtts.

UPPFÖLJNING MILJÖMÅL Miljö Mål-uppfyllelse M3 Transporter Antalet flygresor under 50 mil ska minska med 5 procent jämfört med 2015 Kommentar: Målet uppnås helt, antalet flygresor under 50 mil har minskat med 19 procent första halvåret 2016. M4 Transporter Andelen etanol som personbilsdrivmedel ska vara 65 procent vid utgången av år 2016 Kommentar: Målet uppnås helt. Andelen etanol ökar från 56 procent till 66 procent första halvåret 2016. M5 Läkemedel Minska användningen av diklofenak och fluorokinoloner enligt verksamhetsuppdraget Kommentar: Målet uppnås helt. Förskrivningen av diklofenak och fluorokinoloner minskade med 26 procent respektive 10 procent första halvåret 2016. M6 Energi Medverka till landstingets miljömål om att minska energianvändningen med 10 procent till 2018 Kommentar: Målet uppnås delvis. Den totala energianvändningen minskade med 5 procent första halvåret 2016. Åtgärd: Fortsatt informera om energibesparande åtgärder, då främst via nyhetsbrev och Navets miljösidor. M7 Avfall Andelen material återvunnet avfall ska vara minst 35 procent av den totala avfallsmängden vid utgången av år 2016 Kommentar: Resultatet går åt fel håll, andelen material återvunnet avfall har minskat och uppgår första halvåret 2016 till 30 procent av den totala avfallsmängden. I och med upphandling av avfallsentreprenör har mätning av avfallsmängder övergått från schabloner till vägning. Detta har resulterat i mer tillförlitlig statistik. Miljömålet är baserat på statistik innan nytt avtal. Först vid årsskiftet 2016/2017 kommer vi veta mer exakt vad vår faktiska produktion av avfall är.

BILAGA 2 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201608 Budget 201601-201608 Utfall 201501-201508 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 3 481 642 3 477 731 3 338 518 5 003 235 5 218 684 5 219 507 823 1) Rörlig ersättning specialistvård 904 0 0 562 0 0 0 Vårdvalsersättning 10 433 12 835 12 393 19 231 19 614 19 614 0 Riks-/regionsjukvård 1 421 620 1 362 488 1 324 634 2 084 965 2 099 388 2 139 388 40 000 2) Patientavgifter sjukvård 49 482 53 485 48 772 75 494 83 051 83 051 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 12 925 13 275 12 980 21 024 22 500 22 500 0 Alf 175 835 175 811 155 203 313 343 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 4 673 7 776 7 014 8 023 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 532 354 527 099 476 152 800 364 820 369 847 369 27 000 3) Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 5 689 868 5 630 500 5 375 666 8 326 241 8 555 633 8 623 456 67 823 Lönekostnader inkl inhyrd personal -3 212 985-3 170 628-3 113 824-4 793 294-4 897 611-4 952 611-55 000 4) Övriga personalkostnader -38 365-45 780-41 161-71 694-70 527-71 350-823 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -171 128-157 064-156 044-261 400-244 001-264 001-20 000 5) Läkemedel -535 356-535 395-530 357-790 443-823 122-823 122 0 Medicinsk service -65 451-62 234-65 996-105 036-95 379-105 379-10 000 6) Köpt tandteknik och tandvård -103-88 -98-127 -135-135 0 Medicinskt material -415 711-418 687-395 118-645 001-644 811-664 811-20 000 7) Lokal- och fastighetskostnader -498 577-508 855-486 702-740 218-764 637-744 637 20 000 8) Trafikkostnader 0 0-2 -2 0 0 0 Övriga kostnader -567 870-580 440-557 482-942 956-899 115-923 115-24 000 9) Finansiell nettokostnad -10 525-8 295-40 447-61 403-12 448-15 448-3 000 10) Avskrivningar/nedskrivningar -105 246-135 846-96 755-147 699-203 847-158 847 45 000 11) Summa kostnader -5 621 318-5 623 312-5 483 985-8 559 274-8 655 634-8 723 456-67 823 RESULTAT 68 550 7 188-108 320-233 033-100 000-100 000 0 INVESTERINGSVERKSAMHET -3 407 240-3 470 024-3 413 404-5 182 888-5 314 618-5 312 441 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -5 482 0-9 710-13 989 0 0 0 Övriga materiella investeringar -124 222-321 843-141 835-220 037-482 764-250 000 232 764 Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,8 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +40 mnkr mot budget och beror på ökad riks- och regionproduktion. 3) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 4) Prognosen avviker med -55 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ej uppnådda läkarbesparingar, kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 5) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 6) Prognosen avviker med -10 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ökningar av extern provtagning till fr a Stockholm. 7) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip densamma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 8) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 9) Prognos avviker -24 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet 2015. Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej uppnås. 10) Prognos avviker -3 mnkr mot budget. Ökade investeringstakt ger ökade internräntekostnader. 11) Prognos avviker med +45 mnkr mot budget. Investeringarna ökar men inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

BILAGA 3 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän 3 202 3 312 3 546 3 448 3 431 3 075 2 736 2 911 25 661 RiksRegion 956 1 171 1 206 1 212 1 281 1 244 771 895 8 736 Slutenvård Summa 4 158 4 483 4 752 4 660 4 712 4 319 3 507 3 806 0 0 0 0 34 397 Slutenvård Summa 4 158 4 483 4 752 4 660 4 712 4 319 3 507 3 806 0 0 0 0 34 397 Öppenvård Dagsjukvård Clän 3 231 3 647 3 647 3 617 3 590 3 264 2 384 2 484 25 864 RiksRegion 386 488 497 462 499 457 238 348 3 375 Dagsjukvård Summa 3 617 4 135 4 144 4 079 4 089 3 721 2 622 2 832 0 0 0 0 29 239 Läkarbesök Clän 24 971 27 421 28 039 27 598 28 266 25 692 17 552 23 260 202 799 RiksRegion 3 069 3 419 3 478 3 626 3 760 3 634 2 350 3 115 26 451 Läkarbesök Summa 28 040 30 840 31 517 31 224 32 026 29 326 19 902 26 375 0 0 0 0 229 250 Övriga besök Clän 22 513 26 613 27 623 27 102 27 714 22 790 13 920 19 273 187 548 RiksRegion 1 472 1 680 2 113 1 995 2 024 1 800 1 258 1 751 14 093 Övriga besök Summa 23 985 28 293 29 736 29 097 29 738 24 590 15 178 21 024 0 0 0 0 201 641 Öppenvård Summa 55 642 63 268 65 397 64 400 65 853 57 637 37 702 50 231 0 0 0 0 460 130 AS Summa 59 800 67 751 70 149 69 060 70 565 61 956 41 209 54 037 0 0 0 0 494 527 Totalsumma 59 800 67 751 70 149 69 060 70 565 61 956 41 209 54 037 0 0 0 0 494 527 C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän 53 917 60 993 62 855 61 765 63 001 54 821 36 592 47 928 0 0 0 0 441 872 RiksRegion 5 883 6 758 7 294 7 295 7 564 7 135 4 617 6 109 0 0 0 0 52 655 Totalsumma 59 800 67 751 70 149 69 060 70 565 61 956 41 209 54 037 0 0 0 0 494 527

BILAGA 4 PRODUKTIONSTABELL Akademiska sjukhuset Utfall jan-aug 2016 Budget jan-aug 2016 Utfall jan-aug 2015 Utfall jan-aug 2016 jmf budget, % Utfall jan-aug 2016 jmf budget, antal Utfall jan-aug 2016 jmf janaug 2015, % Totalt antal producerade DRG-poäng 63 575 0 62 608 102% 967 - varav C-län 44 239 44 254 100% -15 - varav RR 19 336 18 353 105% 983 Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) 494 527 486 706 492 618 102% 7 821 100% 1 909 - varav C-län 441 872 439 102 442 858 101% 2 770 100% -986 - varav RR 52 655 47 604 49 760 111% 5 051 106% 2 895 Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng 45 137 0 44 431 102% 705 - varav C-län 28 353 28 505 99% -152 - varav RR 16 784 15 927 105% 857 Slutenvård (vårdtillfällen), antal 34 397 34 972 34 987 98% -575 98% -590 - varav C-län 25 661 25 896 26 017 99% -235 99% -356 - varav RR 8 736 9 076 8 970 96% -340 97% -234 Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal 460 130 451 734 457 631 102% 8 396 101% 2 499 - varav C-län 416 211 413 206 416 841 101% 3 005 100% -630 - varav RR 43 919 38 528 40 790 114% 5 391 108% 3 129 Dagsjukvård, DRG-poäng 3 940 0 3 884 101% 56 - varav C-län 3 224 3 140 103% 84 - varav RR 717 744 96% -27 Dagsjukvård, antal 29 239 27 635 28 442 106% 1 604 103% 797 - varav C-län 25 864 24 301 25 023 106% 1 563 103% 841 - varav RR 3 375 3 334 3 419 101% 41 99% -44 Läkarbesök, DRG-poäng 14 498 0 14 292 101% 206 - varav C-län 12 663 12 609 100% 53 - varav RR 1 835 1 683 109% 152 Läkarbesök, antal 229 250 225 736 224 810 102% 3 514 102% 4 440 - varav C-län 202 799 201 426 200 342 101% 1 373 101% 2 457 - varav RR 26 451 24 310 24 468 109% 2 141 108% 1 983 Övriga besök, antal 201 641 198 363 204 379 102% 3 278 99% -2 738 - varav C-län 187 548 187 479 191 476 100% 69 98% -3 928 - varav RR 14 093 10 884 12 903 129% 3 209 109% 1 190 Utfall jan-aug 2016 jmf janaug 2015, antal

BILAGA 5 INTÄKTER RIKS- OCH REGIONVÅRD Kund Delår 2016 Delår 2015 Bokslut 2015 Not Riks- och regionvård Dalarna 239 281 250 414 399 314 Gävleborg 280 938 248 150 401 977 1 Västmanland 180 726 172 188 288 993 Sörmland 159 538 160 195 263 875 Värmland 90 469 89 115 145 986 Örebro 77 125 66 979 107 694 2 Stockholm 141 829 103 587 171 386 3 Norra regionen 102 245 80 398 119 932 4 Åland 18 280 13 882 23 423 5 Övrigt 116 986 122 889 130 201 Summa 1 407 417 1 307 797 2 052 781 Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care 14 205 16 836 32 184 1 421 1 324 2 084 TOTALT 622 633 965 Not 1 Gävleborg ökar fr a köp av thoraxkirurgi, neonatologi och urologi Not 2 Örebro ökar fr a köpet av neurokirurgi Not 3 Stockholm ökar fr a köp av brännskadevård och onkologisk endokrinologi Not 4 Norra regionen ökar fr a köp av neonatologi och kärlkirurgi Not 5 Åland ökar fr a köp av thoraxkirurgi

Bil SHS 2016 117 c Delårsrapport augusti 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter augusti månad ett resultat om 0 miljoner kronor vilket understiger årets budget med 4,4 miljoner kronor. Underskottet mot budget beror främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Vidare har lasarettet ett ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. Minskningen av vårdplatser fortskrider enligt plan för att ersättas med lasarettsansluten hemsjukvård, ytterligare 4 vårdplatser ska stängas i oktober. Tillgängligheten och vårdgarantin är fortsatt god inom samtliga områden även om viss minskning skett under sommaren. Prognosen lämnas oförändrad om -6 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH i kombination med höga kostnader för hyrpersonal. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Utfall föreg. år Nyckeltal Utfall ackum. ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1 1,00 Medelvårdtid C-län 5,1 5,6 Överbeläggningar snitt per dag 1,2 2,1 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 6,7 7,5 VRI (till tertialrapporten) 324 281 Utlokaliserade (till tertialrapporten) 62 35 Medelvårdtid dagar Utskrivningsklara till kommun Dagar 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/månad 15,0 10,0 5,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden har minskat med 0,5 dagar jämfört med samma period föregående år vilket följer samma trend som varit under 2016. Anledningen är delvis att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH. Utskrivningsklara patienter har varit färre under 2016 jämfört med 2015. Även under augusti månad var antalet utskrivningsklara till kommunen något färre än föregående år. I genomsnitt har antalet utskrivningsklara patienter minskat med 0,5/dag jämfört med föregående år. I redovisade dygn ingår även patienter som inte vistas inom slutenvården utan är anslutna till LAH, men där kallelse är skickad för vårdplanering.

2 (15) Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 81 % 51 % 89 % 1595 285 Operation** 90 % 61 % 98 % 661 59 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Gynekologi Enköping Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Gastroenterologi Enköping Hud Enköping Kardiologi Enköping Ögonsjukdomar Enköping Trots reducering av verksamheten under sommaren har tillgängligheten varit fortsatt god och prognostiseras vara fortsatt god. 90% 70% 50% 30% Gynekologi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 90 dagar - Operation Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. Kardiologi Enköping PERSPEKTIV: PRODUKTION

Slutenvården i fas med budgeterad nivå. Den förändrade införande takten av LAH har genererat fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till och med september. Även hemsjukvårdsbesök överstiger budget (vilket ej inkluderas i redovisningen nedan). Den öppna vården ligger i stort sett i fas med budget och beräknas överstiga budget i slutet på året. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 48 580 48 754 47 153 100 % -174 103 % 1 427 Slutenvård, antal (inkl. vårdval) 3 037 2 888 3 222 105 % 149 94 % -185 Öppenvård, antal (inkl. vårdval) 45 543 45 866 43 931 99 % -323 104 % 1 612 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Öppenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 500 8 000 Antal vårdtillfällen 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Slutenvården överstiger budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Detta beror på fler vårdplatser inom medicincentrum än planerat. Öppenvård utfall 2016 Öppenvård utfall 2015 Öppenvård budget 2016 Öppenvården ligger i linje med budget och följer samma trend som fg år och budget. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Arbetet med processkartläggning fortsätter inom LAH, stroke och hjärtsvikt. Dessutom har ett projekt avseende teambaserad processorienterad dokumentation inom LAH inletts för att bland annat minska dubbeldokumentation. Deltagande i flera forskningsstudier är under utvärdering. PERSPEKTIV: MEDARBETARE

4 (15) Utfallet när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro ligger i nivå med riktvärden och budget. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits. Bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår för närvarande språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Två av lasarettets sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en har antagits till hösten. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg. år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,7 % 3,5% 3,5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 425 445 412 440 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,2% Inhyrd personal, antal årsarbetare 12 6 10 11 Inhyrd personal, mnkr 12,4 5,3 10,8 15 Total sjukfrånvaro, % 4,6% 5,0% 4,5% 5,0% Antal 450 440 430 420 410 400 Årsarb egna samt inkl inhyrd pers, rullande 12 mån År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - Apr-14 - mars- Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj- Juli-14 - juni-15 Årsarb egna Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug- Okt-14 - sept- Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - Apr-15 - mars- Maj-15 - apr-16 Inkl inhyrd personal Juni-15 - maj-16 Juli-15 - juni-16 Aug-15 - juli-16 Sept-15 - aug- 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,5% 4,9%4,9%4,9%4,7%4,6% 4,9% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. För att få ner kostnaden för hyrpersonal behöver vi, förutom ovanstående genomförda aktiviteter, fortsätta rekryteringsarbetet då vi har nära förestående pensionsavgångar inom dessa yrkesgrupper. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med samma period 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari 2016. Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå. Bedömningen är att vi kommer att klara riktvärdet 5 procent. PERSPEKTIV: EKONOMI

5 (15) Lasarettet i Enköping redovisar till och med augusti månad en budgetavvikelse på -4,4 miljoner kronor. Totala intäkter är 1 miljoner kronor över budget vilket beror på ökade intäkter för riks- och regionintäkter. Riks & regionintäkter överstiger budget med 6,2 miljoner kronor på grund av ökad rörlighet bland befolkningen samt tillfällig insats att operera artrospatienter från Västmanland. Övriga intäkter är -4,2 miljoner kronor under budget på grund av utebliven intäkt för neuroavtal men även på grund av lägre intäkter inom radiologin. Trots att produktionen inom radiologi ligger på planerad nivå är intäkterna 20 % lägre än budgeterat. En osäkerhetsfaktor är konsekvenserna av en systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS som gjordes i maj och en analysutredning är beställd. Kostnaderna överstiger budget med -5,6 miljoner kronor vilket främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal (överstiger budget med -9 miljoner kronor). Framförallt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH har genererat kostnader för hyrpersonal. Tre specialistläkare med examen från Europa har rekryterats. Lönekostnaderna exklusive hyrpersonal överstiger budget med -1 miljoner kronor vilket främst beror på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH men även på grund av höga kostnader för jour & beredskap. Förberedelsearbete inför införandet av tre nya datasystem har också krävt mer personalresurser än budgeterat. Medicinsk service är högre än budget pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. Kostnader för medicinskt material är lägre än budget främst pga. lägre kostnader för implantat. Även övriga kostnader är lägre än budgeterat pga. lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater. Avskrivningskostnaderna är lägre än budget då investeringar inte hunnits med i den takt som planerats Prognosen lämnas oförändrad om -6 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH i kombination med höga kostnader för hyrpersonal. En osäkerhet finns kring radiologins intäkter (understiger budget med -5 miljoner kronor). En systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS gjordes i maj och intäktstappet kan inte förklaras av lägre produktion. Ackumulerat resultat Mnkr 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00-10,00-15,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Den reviderade tidplanen för LAH börjar nu slå igenom och det ackumulerade resultatet ligger nu under budget med -4,4 miljoner kronor. Den ackumulerade resultatet följer samma kurva som tidigare år och budget. Utfallet tom augusti avviker med -4,4 miljoner kronor mot budget. Högre intäkter än budget på grund av högre riks- och regionintäkter. Samtidigt är kostnaderna högre än budget främst på grund av inhyrd personal (överstiger budget med -9 miljoner kronor).

6 (15) Procentuell förändring avseende bruttokostnaden har varit hög under 2016, dock vände trenden något i augusti och för aktuella period är utfallet 1 miljon kronor lägre än budget. Kostnadsökningen mellan åren är 4,5 % (fg månad 6 procent). De ökade kostnaderna återfinns främst inom övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 6,6 % (fg månad 8,2 %) och beräknas minska ytterligare under hösten. VIKTIGA HÄNDELSER Lasarettet har HBTQ-certifierats som första sjukhus i världen. Akutmottagningen har nya ombyggda lokaler. Självförsörjande reservkraftverk har tagits i drift. Nytt diariesystem har införts i maj (Public 360). Tomas Skommevik är ny verksamhetschef för medicinskt centrum. PRODUKTION Se bilaga 2 (Excelbilaga) EKONOMI Jämförelse med samma period föregående år Intäkterna är 10,8 miljoner kronor högre än samma period föregående år (ökning med 3 %) vilket beror på högre ramersättning, högre riks & regionintäkter samt lägre övriga intäkter (radiologi samt uteblivet neuroavtal). Ökade riks & regionintäkter beror på ökad rörlighet bland befolkningen samt tillfällig insats att operera artrospatienter från Västmanland. Kostnaderna är 22,6 miljoner kronor högre än samma period föregående år vilket främst beror på ökade personalkostnader (16 miljoner kronor högre än föregående år varav hyrpersonal står för 1,6 miljoner kronor). Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversyn men antalet årsarbetare inklusive hyrpersonal har också ökat jämfört med samma period 2015 (+15 årsarbetare) och även samma period 2014 (+5 årsarbetare). Jämförelse med år 2014 är mer rättvisande pga. stort antal vakanser under 2015. Anledningen är dels senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH (d.v.s. lasarettet har haft personal dels för LAH men även för slutenvårdsplatser) men även utbildningskostnader inför införandet av tre nya datasystem har också krävt mer personalresurser än tidigare år. Läkemedelskostnader har ökat med -1,4 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket har ett samband med mer vårdkrävande patienter. Kostnader för lokalhyran är 4 miljoner kronor högre än föregående år vilket främst beror på ökad hyra för akutmottagningen.

7 (15) RIKTADE FRÅGOR Hälso- och sjukvårdsförvaltningar plus Landstingets resurscentrum Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (d.v.s. ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Vilka verksamheter ser effekter? Ett flertal av våra verksamheter inom både sluten- och öppenvård ser effekter men de kan inte säkert relateras till det ökade flyktingmottagandet. Vad är effekterna? Ett ökat tolkbehov innevarande år jämfört 2015 ses men det går som sagt inte att säkerställa ett kausalsamband med det ökade flyktingmottagandet. Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? De ekonomiska konsekvenserna är små om samband föreligger, uppskattningsvis < 100 tkr. Hur många enheter inom berörda verksamhetsområden använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete? Med användning av Infektionsverktyget menas att ta ut rapporter, analysera, sätta mål och följa upp vidtagna åtgärder. Vid Lasarettet i Enköping berörs två av tre verksamhetsområden av Infektionsverktyget och inom dessa tar två enheter ut rapporter, analyserar, sätter mål och följer upp vidtagna åtgärder medan resterande enheter beräknas att använda systemet fullt ut under 2016. Hur säkerställer intensivvårdsverksamheter och opererande verksamheter att infektionsregistrering sker och att förebyggande åtgärder vidtas? Infektionsregistrering sker vid intensivvårdsverksamheten genom Cosmics läkemedelsmodul där infektionsregistrering utförs av behandlande läkare vid ordination av antibiotika. Vidare arbetar avdelningen tillsammans med Vårdhygien med förebyggande åtgärder utifrån SKLs åtgärdsprogram. Vårdhygien hade en utbildningsinsats kring vårdrelaterade infektioner för intensivvårdens personalgrupp under våren 2016. I samband med detta gjordes även en genomgång/revidering av gällande rutiner. Infektionsverktyget kommer att vara fullt implementerat under 2016 inom intensivvården. För de opererande verksamheterna är Infektionsverktyget implementerat inklusive regelbunden uppföljning på såväl enhets som ledningsnivå. Man har även utfört en egen enkätundersökning av opererade patienter och bevakar tillämpliga kvalitetsregister. Förebyggande åtgärder sker bland annat genom deltagande i PRISS-arbetet och genom uppföljning av följsamheten till hygienreglerna. En bedömning och redovisning av summan på en eventuell återbetalning av målrelaterad ersättning. Lasarettet i Enköping bedömer att ingen återbetalning kommer att ske gällande den målrelaterade ersättningen.

8 (15) MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Vårdgarantin är uppfylld. Mål prognos Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015. Punktprevalensmätning 2016 visade förekomst av VRI i 4.1 % av studerade patienter. Jämfört med föregående års prevalens på 4.4 % är det en minskning med ca 7 %. LE egna mål Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät ska vara genomförd Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät identifierade fyra huvudsakliga områden med förbättringspotential; smärtlindring, informationsöverföring till patienter, väntetider på akutmottagningen och upplevelse av bemötande. Åtgärder har genomförts inom samtliga områden och innefattar exempelvis att smärtansvarig sjuksköterska utsetts, påskyndad information till väntande patienter om orsaken till väntetiden, införande av nytt teambaserat arbetssätt för effektivare flöden samt genomgångar med fokus på bemötande (personal-personal samt personal-patient) efter arbetspassets slut. Handlingsplanen bedöms vara genomförd innevarande år. Resultatet utifrån 2016 års patientenkät ska ha analyserats och handlingsplaner ska upprättas. Analysarbetet är påbörjat, återkoppling till chefer i samband med att resultaten offentliggörs. Handlingsplansarbete förbereds. 100 % av lasarettets enheter ska ha HBTQ-certifierats Den 8 juni HBTQ-certifierades hela lasarettet som första sjukhus i världen. Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus 2016" ska vara uppnådda. Arbete pågår utifrån handlingsplanen och målen förväntas vara uppnådda vid årsskiftet. Ekonomi Budget ska hållas, Lasarettet lämnar en negativ årsprognos på 6 miljoner kronor. Underskottet mot budget beror främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre, Totalkostnaden för produktionen (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) är lägre än 2015 (- 3,7 %). Mål prognos. LE egna mål

9 (15) Lasarettets resultat ska vara lika med eller större än noll. Lasarettets resultat är 0 kronor men understiger budget med -4,4 miljoner kronor. Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 % eller lägre. Nettokostnaden i förhållande till total produktion (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) är lägre än 2015 (- 3,5 %). Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Lasarettet i Enköping har en produktions- och resursplanering som utgår från verksamhetsuppdraget, föregående års produktion samt planerade FoUU-insatser. Mål prognos 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. I schemaläggningen ingår utbildningsdagar samt utvecklingstid för alla yrkeskategorier. Utgångspunkten vid schemaläggning är koordinering av läkar- och övriga personalresurser utifrån verksamhetens behov. Modeller för en samlad produktions/resursplanering utgående från vård-, utvecklings- och utbildningsbehov ska tillämpas i 75 % av verksamheten. ProVer används vid produktionsplanering och uppföljning vid alla enheter där funktionalitet finns (hemsjukvårdsbesök, mottagningsbesök, dagsjukvård och övriga besök). Som komplement används Excel för slutenvård, radiologisk planering och operationsplanering samt till uppföljning. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskarta. Arbeten pågår med standardiserade vårdförlopp. LE egna mål Metoden för Förstärkt utskrivning ska ha vidareutvecklats, testats och utvärderats i samverkan med andra vårdaktörer Arbetssätt för att tidigt upptäcka och möta behov hos patienter med ökad risk för oplanerad återinläggning har vidareutvecklats vid Lasarettet. Medicinskt centrum har exempelvis anställt särskilda utskrivningssjuksköterskor. Relativt snart därefter sågs positiva effekter. Den tidigare vanliga återinläggningsorsaken social svikt har näst intill försvunnit. Tryggheten för patienter och anhöriga har ökat och såväl interna som externa samarbetsparter upplever en effektivare process. Införande av geriatrisk sjuksköterskekompetens på akutmottagningen, införande av lasarettsansluten, specialiserad hemsjukvård (LAH) inklusive trygghetsåtgärder för bland annat vissa patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom samt utökad integrering av klinikapotekarresurser i utskrivningsprocessen är andra exempel på vidareutveckling. Målet beräknas uppnås under 2016.

10 (15) Lasarettets införande av processbaserat ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 ska fortsätta och uppföljande GAP-analys 2016 ska visa på förbättrat status inom minst hälften av tidigare identifierade förbättringsområden Införande av ett förvaltningseget ledningssystem är avhängigt LULs nya styr- och ledningsmodell. Statusförbättringar har skett inom prioriterade områden, uppföljande GAP-analys genomförs under senhösten. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Inom patientsäkerhetsområdet utvecklas nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter. Arbetet anpassas till vårt nya diariesystem Public 360. Inom verksamhetsutvecklingsområdet har användandet av landstingets projektmodell Projektil stärkts genom bland annat vissa utbildningsaktiviteter. Mål prognos Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Vid Lasarettet används den landstingsövergripande rutinen mini-hta när så är tillämpligt. Under året har ett antal mini-hta utförts inom flera olika verksamhetsområden varav ett antal förväntas leda till införandet av nya metoder. LE egna mål Patientsäkerhet: Uppföljande patientsäkerhetsdialoger ska vara genomförda vid samtliga vårdenheter Patientsäkerhetsdialoger genomförs enligt fastställd plan och arbetet fortlöper med tillfredställande takt. Systematisk verksamhetsutveckling: Ny flerårsplan för lasarettets systematiska verksamhetsutveckling ska finnas upprättad Utformas i samband med höstens strategidagar och anpassas till LULs nya styroch ledningsmodell. Lasarettet arbetar utifrån mini-hta Vid Lasarettet används den landstingsövergripande rutinen mini-hta när så är tillämpligt. Under året har ett antal mini-hta utförts inom flera olika verksamhetsområden varav ett antal förväntas leda till införandet av nya metoder. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser samt handlingsplan för introduktion av nyanställda finns framtagna och är under implementering. Mål prognos Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Medarbetarundersökningen kommer att genomföras under november 2016 och resultatet redovisas i januari 2017.

11 (15) Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Lasarettet använder landstingets mall för samtliga chefsförordnanden och ledaruppdrag. LE egna mål Lasarettets samtliga enheter ska ha dokumenterade och tillämpade rutiner för introduktion Checklistor och rutiner för introduktion finns på samtliga enheter. Uppbyggd organisation för klinisk utbildningsavdelning (samverkansprojekt LUL/UU 2016) Beslut har fattats om att inte inrätta en klinisk utbildningsavdelning på Lasarettet i Enköping. Personalomsättningen ska inte överstiga 15 procent Personalomsättningen till och med augusti är 11,5 procent vilket är lägre än för samma period föregående år, då den var 13 procent. Det är dock osäkert om vi når målet på 15 procent för helåret, då prognosen pekar mot 16-17 procent. Lasarettet tillämpar landstingets chefspolicy Lasarettet kommer att tillämpa landstingets chefspolicy när den är antagen och kommunicerad. MÅLUPPFYLLELSE MÅL FRÅN VERKSAMHETSUPPDRAG Mål Prognos 9.1.7 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Lasarettet i Enköping ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning på sjukhusnivå hur man arbetar med att följa läkemedelskommitténs rekommendationer Lasarettet har deltagit i arbetet med att ta fram de landstingsgemensamma riktlinjerna för läkemedelshantering och implementerar nu dessa. Kompetenshöjande aktiviteter, framförallt i föreläsningsform har genomförts. Läkemedelskommitténs rekommendationslista distribueras och en levande diskussion pågår avseende behandlingstider och indikationer. För antibiotikabehandlingar används infektionskonsult som resursperson på Medicinskt centrum. På varje centrum finns läkemedelsansvariga resurspersoner utsedda. Klinikapotekare finns på prioriterade enheter. Slutligen har en extern kvalitetssäkring gjorts inom samtliga berörda verksamhetsområden. 9.2.2 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Lasarettet i Enköping ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner.

12 (15) Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Följsamhet till basala hygienrutiner LE totalt 2016 Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Följsamhet till klädregler totalt LE 2016 Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM 9.6.1 Mål: Ökad tillgänglighet Lasarettet i Enköping ska öka tillgängligheten till specialistvården Uppföljning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Tillgänglig statistik visar att andelen remisser som bedöms inom 5 arbetsdagar överstiger 85 % varje månad. 9.6.2 Mål: Kortare väntetider Lasarettet i Enköping ska förkorta väntetiderna till specialistvården 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 90 dagar från remissdatum Se tabeller under medborgare & kund.

13 (15) 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 90 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Se tabeller under medborgare & kund. MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Ej ökning av koldioxidutsläppen från lasarettets tjänsteresor under 2016 jämfört med 2015. Koldioxidutsläppen från lasarettets tjänsteresor har under perioden ökat med 42 procent. Prognos Ej ökning av koldioxidutsläppen från egen bil i tjänsten 2016 jämfört med 2015. Koldioxidutsläppen från egen bil i tjänsten har under perioden ökat med 58 procent. Utökade samverkansinsatser medför ökat mötesdeltagande och fler resor för nyckelpersoner. Ej öka koldioxidutsläppen från tjänstebilar under 2016 jämfört med 2015. Rörande koldioxidutsläppen från tjänstebilar har en väsentlig ökning skett orsakad av den nystartade verksamheten med lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) vilket har inneburit inköp av flera bilar, varav två dieseldrivna. Ej öka antalet resor med flyg under 50 mil under 2016 jämfört med 2015. År 2015 gjordes 16 flygresor < 50 mil. Hittills i år har ingen sådan flygresa gjorts. Förbrukningsvaror Ej öka förbrukningen av kontorspapper under 2016 jämfört med år 2015 Förbrukningen av pappersark/årsarbetare ökade med 0,1 % under första halvåret 2016 jämfört med år 2015. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Mål om minskning av diklofenak och fluorokinoloner enligt vårdavtal. Under perioden har en minskning skett i förskrivningen av definierade dygnsdoser för diklofenak med 50 procent och kinoloner med 9 procent. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Andelen materialåtervunnet avfall ska vara minst 33 % av den totala avfallsmängden Andelen materialåtervunnet avfall var under perioden 31,5 procent.

BILAGOR 14 (15) 1. Årsprognos laddas från Excelerator a. Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas b. Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas 2. Produktion AS och LE (Excel bilaga) 3. Uppföljning produktionsbudget (Excel bilaga) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS

15 (15) 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagits fram kring protesoperationer. 2) Utebliven neurointäkt 3) Hyrpersonal och förseningen av reducering slutenvårdsplatser har krävt personalresurser 4) Övriga personalkostnader är 614 tkr lägre än budget ack aug främst beroende på lägre utbildningskostnader 5) Läkemedelskostnaderna har ökat pga. mer vårdkrävande patienter 6) Medicinsk service ökar pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 7) Lägre kostnader för implantat än budgeterat 8) Övriga kostnader avser främst lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater 9) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

Bil SHS 2016 118 Dnr SHS 2016-0040 Bilaga Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron mäts enligt definition från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid. Den redovisas i procent. Den totala sjukfrånvaron 2016 till och med augusti är 5,4 procent vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping 4,6 procent. Sammantaget för landstinget är sjukfrånvaron 5,2 procent. Vid jämförelse nationellt när det gäller den totala sjukfrånvaron år 2015 ligger Landstinget i Uppsala län lägre än framräknat medelvärde för samtliga landsting. Landstinget ligger något högre när det gäller andelen sjukfrånvarande 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvaro. Tabell: Nationell jämförelse 2015, urval landsting Landsting Total sjukfrånvaro, % 60 dagar eller mer/total sjukfrånvaro, % Vägt medelvärde samtliga 6,0 53,1 landsting Uppsala 5,1 56,9 Stockholm 6,4 53,0 Västmanland 6,6 43,3 Östergötland 5,4 51,3 Örebro 5,7 57,9 Källa: SKL I diagrammen nedan redovisas fördelningen av den totala sjukfrånvaron på dagintervall vid Akademiska sjukhuset, AS respektive Lasarettet i Enköping, LE. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (7) I diagrammet för Akademiska kan man se att den totala sjukfrånvaron hittills i år ligger på samma nivå som helår 2015, men har ökat jämfört med år 2014. Sett till dagintervall är det den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som ökar. Akademiska skriver i sin delårsrapport att det förstärkta arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst tar längre tid än förväntat. I det projekt som har pågått sedan årsskiftet med mål att få en effektiv och enklare rehabiliteringsprocess ingår att tydliggöra samarbetet med företagshälsovården samt att alla sjukärenden över 60 dagar ska ha en aktuell handlingsplan. I diagrammet för Lasarettet i Enköping ses en minskning av den totala sjukfrånvaron och sett till dagintervall minskar den längre sjukfrånvaron. Lasarettet i Enköping har sedan 2015 en ny struktur för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Frågorna hanteras av enheternas HFS-team bestående av chef, HFS-ombud, skyddsombud och kaizenkonsult. I den del som berör medarbetarna följs och diskuteras bland annat nyckeltal för sjukfrånvaro, personalomsättning, resultat av medarbetarenkät samt arbetsmiljöavvikelser. Identifierade åtgärder hanteras via metoden Kaizen, vilket innebär att samtliga medarbetare på enheten blir delaktiga. (HFS, hälsofrämjande hälsooch sjukvård). Sjukfrånvaron kan även följas fördelat på ålder och kön. Vid Akademiska minskar den totala sjukfrånvaron i lägre åldersgrupper under 50 år medan den ökar i högre åldrar. Sett till kvinnor och män är sjukfrånvaron i stort på oförändrad nivå i jämförelse med år 2015. Vid Lasarettet i Enköping minskar den totala sjukfrånvaron i åldersgrupperna under 30 år och över 49 år, medan den ökar i åldersgruppen 30-49 år. Den totala sjukfrånvaron minskar för både kvinnor och män jämfört med år 2015. Vid både Akademiska och Lasarettet har kvinnor en högre sjukfrånvaro jämfört med män. Det skiljer cirka tre procentenheter mellan könen. Diagram: Total sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön vid Akademiska sjukhuset Diagram: Total sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön vid Lasarettet i Enköping

3 (7) Den totala sjukfrånvaron för ett urval yrkesgrupper redovisas i tabellen nedan. Urvalet baseras till stor del på de yrkesgrupper som nämns vid redovisning av inhyrd personal (undantag skötare). Vid Akademiska, för de yrkesgrupper där det har skett en ökning, är det för flertalet den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Vid Lasarettet har det skett en minskning av sjukfrånvaron för flertalet yrkesgrupper i urvalet och minskningen har skett för den längre sjukfrånvaron. I urvalet finns yrkesgrupper som ligger betydligt högre i sjukfrånvaro jämfört med det sammantagna utfallet vid förvaltningen. Tabell: Urval yrkesgrupper, total sjukfrånvaro i procent Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i % enheter Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i %-enheter Total 5,4 0,0 4,6-0,3 Urval yrkesgrupper Administratör, vård 360 8,2-1,4 20 1,7-2,0 Överläkare 502 1,9-0,1 42 3,2-2,5 Specialistläkare 379 1,8 0,1 7 1,3 0,1 Anestesisjuksköterska 141 5,2 0,5 16 2,6-3,0 Psykiatrisjuksköterska 91 10,5-0,5 Intensivvårdssjuksköterska 226 5,3 1,3 7 5,1 0,6 Operationssjuksköterska 131 7,0 0,8 12 2,1-0,7 Sjuksköterska, annan 1386 5,1 0,0 122 4,5-1,6 Skötare, vårdavdelning 189 7,6 0,6 Kostnaden för ersättning vid sjukdom är vid Akademiska 33,8 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter till och med augusti 2016, vilket är en ökning med knappt 1,6 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 4,9 procent. Vid Lasarettet i Enköping är kostnaden knappt 2,5 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och har minskat jämfört med samma period föregående år med knappt 0,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 10,3 procent. Förändringen mellan åren påverkas av utvecklingen av sjukfrånvaron men också av att en löneöversyn har

4 (7) varit mellan jämförelsetidpunkterna samt av vilka yrkesgrupper som är sjukfrånvarande. Kostnaden för vikarier, produktionsbortfall med mera är inte med i redovisade siffror. Personalomsättning Uppföljningen av personalomsättningen i landstinget fokuserar i regel på den externa, det vill säga vilka som har börjat respektive slutat i landstinget, och med urval tillsvidareanställda. Siffror rörande den interna personalomsättningen kan påverkas av omorganisationer, exempel där ansvar flyttas mellan enheter i det så kallade organisatoriska trädet, och därmed ge missvisande utfall i personalomsättningen. En definition av personalomsättning är det lägsta antalet personer som börjat eller slutat dividerat med medeltal anställda under vald period. Den externa personalomsättningen vid landstinget var enligt denna definition 12 procent 2015. Det finns inte några egentliga riktvärden för vad som är en lagom eller rimlig personalomsättning utan bedömningen kan bero på vilken verksamhet det handlar om. En kunskapsintensiv, med lång inskolningstid, får i regel en produktionsnedgång om personalomsättningen är hög. Inskolningstiden är även vägledande för kostnaden för en personalomsättning. Det är svårt att hitta jämförande statistik i omvärlden då definitioner och beräkningar skiljer sig åt. Även internt inom landstinget följs personalomsättningen upp olika mellan förvaltningarna. Personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset var 10 procent enligt årsredovisningen för 2015. Sett till yrkesgrupper var utfallet för läkare 11,5 procent och sjuksköterskor 12,1 procent. Enligt den utredning som Akademiska presenterade för produktionsstyrelsen gällande personalomsättningen mellan 2014 - juli 2015 hade den anställde som slutade i genomsnitt varit anställd 9 år. I utredningen redovisades avslutsorsaker som exempel egen uppsägning, ålderspension, tidsbegränsad anställning. Nyligen framtagen statistik visar att personalomsättningen för tillsvidareanställda är 8,2 procent för perioden januari till augusti 2016. Ett observandum att Akademiska sjukhusets definition skiljer sig något mot tidigare beskriven. Jämförelser ska alltså inte göras mellan förvaltningarna eller landstinget totalt. Lasarettet i Enköping redovisade en personalomsättning på 18 procent i årsredovisningen för 2015. Det var framför allt sjuksköterskor på vårdavdelningarna som stod för den höga personalomsättningen. I år är målet att personalomsättning inte ska överstiga 15 procent. Personalomsättningen till och med augusti är 11,5 procent vilket är lägre än för samma period föregående år, då den var 13 procent. Årsprognosen pekar mot 16-17 procent. Inhyrd personal Behovet av inhyrd personal har ökat och därmed även kostnaden för landstinget. Inhyrd personal gällande läkare totalt har legat relativt stabilt över åren sett till samtliga förvaltningar. Sedan har det skett förskjutningar på så sätt att behovet har minskat inom vissa specialiteter men ökat inom andra. Behovet av vårdpersonal utöver läkare har ökat och det syns en tydlig förändring mellan år 2013 och 2014, en förändring som har

5 (7) fortsatt. Se tabell nedan. År 2015 var kostnaden för inhyrd personal 94 miljoner kronor. Landstingets egna totala personalkostnader var 7 005 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län, inhyrd personal, mnkr Läkare Annan vårdpers Övriga bef Summa År 2009 59 1 60 År 2010 60 2 1 63 År 2011 58 3 3 64 År 2012 65 3 2 70 År 2013 60 5 1 66 År 2014 62 21 1 84 År 2015 60 33 1 94 I tabellen nedan visas utvecklingen av kostnaden för inhyrd personal vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i miljoner kronor, avrundat. Vid Akademiska sjukhuset kan man se en minskning av kostnaderna för inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping har kostnaderna för inhyrda läkare ökat de senaste två åren. Inhyrd vårdpersonal utöver läkare visar samma tendens vid båda förvaltningarna, det vill säga att behovet och kostnaden ökar. Tabell: Utvecklingen av kostnaden för inhyrd personal, miljoner kronor Mnkr Läkare Vårdpersonal utöver läkare År 2013 2014 2015 Ack aug 2016 2013 2014 2015 Ack aug 2016 AS 37 35 30 13 3 15 21 19 LE 6 6 9 6 2 5 10 6 Landstinget följer även utvecklingen av inhyrd personal redovisat i årsarbetare och tabellen visar en ökning jämfört med genomsnitt samma period 2015. Utfallet är sammantaget för inhyrda läkare och annan vårdpersonal vid Akademiska och Lasarettet. Årsarbetare År 2015 ack aug År 2016 ack aug AS 30 42 LE 10 12 Lasarettet skriver i sin delårsrapport för 2016 att kostnaden för inhyrd personal ökar vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits, bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Två av Lasarettets sjuksköterskor har

6 (7) genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en har antagits till hösten. Akademiska sjukhuset redovisar i delårsrapporten att inhyrd övrig personal har ökat med det dubbla till cirka 33 årsarbetare jämfört med föregående år. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket för med sig fortsatta ökade kostnader för inhyrd personal och framförallt stängda vårdplatser. Den utbildningssatsning som pågår för vidareutbildning av sjuksköterskor bör minska behovet av inhyrd personal. Inhyrda läkare har minskat till knappt 9 årsarbetare, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. SKL följer månatligen utvecklingen av kostnaderna för bemanningsföretag för samtliga landsting/regioner. Utvecklingen visar samma mönster för flertalet landsting/regioner. SKL har tillsammans med landstingen och regionerna beslutat att utreda, analysera och ta fram åtgärder för hur utvecklingen ska vändas. Utbildning, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling ses bland annat över. En styrgrupp har tillsatts bestående av personaldirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer. Vårdfokus presenterade i en artikel våren 2016 en grafik över kostnaderna för inhyrd personal och då särskilt sjuksköterskor. Sett nationellt är det en ökning för de flesta landsting/regioner. Se bild nästa sida.

Källa: https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/mars/notan-for-hyrsjukskoterskorokade-med-hundratals-procent 7 (7)

Bil SHS 2016 119 a

Bil SHS 2016 120

Bil SHS 2016 121 2016-08-23 Dnr SHS2016-0125 Bilaga till rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete Mätning av vårdrelaterade infektioner, 2016 Punktprevalensmätningen av VRI (PPM-VRI) genomfördes på alla inneliggande patienter i somatisk vård. Förekomsten av VRI var 9,7 % vilket är en minskning med 19 % jämfört med mätningen som gjordes 2015, se tabell 1. Förekomsten av VRI i riket var 9,1 % vid årets mätning. Vid mätningstillfället bedömdes totalt 817 patienter. Tabell 1. Resultat av PPM-VRI alla inneliggande patienter i somatisk vård PPM-VRI Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2016 9,7 % (80 av 817 patienter) 10,1% (76 av 745 patienter) 4,1 % (3 av 73 patienter) 2015 12,1 % 13 % 4,4 % Sedan förra årets mätning har förekomsten av VRI minskat med 22,3 % vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping 7 %. Åtgärder för att minska förekomsten av VRI En landstingsövergripande strategi och handlingsplan har upprättats. Av strategin framgår att landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som möjliga att förebygga. Lokala handlingsplaner har upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Vid landstingets båda sjukhus pågår projekt som syftar till att minska antalet VRI som är orsakade av kateterbehandlingar och centrala venkatetrar. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en styrgrupp för smittskydd och vårdhygien som styr det förebyggande VRI-arbetet. Dessutom finns en hygiengrupp. Expertis från Vårdhygien deltar i båda grupperna. Det finns hygienombud vid alla enheter och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Systematiska hygienronder genomförs vid alla verksamheter enligt rutin. I arbetet med att förebygga smittspridning ses städning som en prioriterad del inom vården. Vårdhygien deltar i upphandling av städtjänster och utbildar samtliga medarbetare som utför städtjänster. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2016 Vid punktprevalensmätningen (PPM-BHK) observerades 1201 personal varav andelen med korrekta klädregler var 95,8 % vilket är en minskning jämfört med mätningen 2015 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) då resultatet var 97 %. Andelen korrekta hygienrutiner var 81,8 % vilket också är en minskning jämfört med förra året då resultatet var 84 %. Jämfört med andra landsting ligger vårt landsting på femte plats när det gäller följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Åtgärder för att öka följsamheten sammanfaller med att minska förekomsten av VRI. Ytterligare andra åtgärder är månatlig mätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätning av förekomst av trycksår, 2016 Den nationella punktprevalensmätningen (PPM-trycksår) omfattar alla inneliggande patienter som är över 18 år. Förekomsten av trycksår var 14,8 % vilket är en ökning jämfört med 2015 då förekomsten var 13,2 %. Inom landstinget deltog 622 patienter vid mätningstillfället varav 310 var kvinnor och 312 var män. Av dessa bedömdes att 109 patienter hade risk för trycksår av varierande grad. Riskbedömning inom 24 h efter patientens ankomst till sjukhus hade gjorts i 44 % av fallen vilket är en förbättring jämfört med 2015 då riskbedömning gjordes i 38 %. I riket var andelen patienter med trycksår 13,4 %, vid årets mätning. Åtgärder för att förebygga trycksår Det finns ett landstingsövergripande nätverk för trycksårsansvariga sjuksköterskor. Det finns även en trycksårsutbildning för personal via Pingpong. Trycksårsronder genomförs med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och för att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Vid landstingets båda sjukhus har alla sängar utrustats med trycksårsförebyggande madrasser. Andra förebyggande arbetssätt är planerade timsrundor som fokuserar på patientens behov av lägesändring, nutrition, rehabilitering etc. Vid Akademiska sjukhuset har patientinformation utarbetats om hur patienten kan medverka i det förebyggande trycksårsarbetet. Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan landstinget och berörd kommun. Under januari maj 2016 var andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,2 % vilket var en ökning jämfört med samma tidsperiod för 2015 då resultatet var 10,5 %. Oplanerade återinskrivningar hos patienter 65 år och äldre kartlades i en studie under tidsperioden juni 2015 till december samma år. Totalt hade 1179 patienter (65 år och äldre) blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård i Uppsala län under tidsperioden. Av dessa var 54 % män och 46 % kvinnor. Patienterna inkom i hög utsträckning från det egna hemmet. Största orsakerna till återinläggning var följande diagnoser; hjärtsvikt, urinvägsinfektion, lunginflammation, förmaksflimmer och KOL. Studien visade att den vanligaste anledningen till återinskrivning var progress av sjukdom.

3 (3) Exempel på åtgärder för att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Förstärkt utskrivningsprocess innebär att en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför eventuell övergång till kommunal sjukvård. Läkemedelsgenomgångar genomförs av kliniska apotekare som säkerställer att läkemedelslistor är korrekta samt att rätt läkemedel skickas med patienten vid utskrivning. Värdebaserad- och processbaserad vård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten bidrar till säkrare vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Lasarettet i Enköping har utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården som syftar till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Mobila team ska inrättas i länet med syfte att stärka primärvårdens roll i samverkan med kommunernas hemsjukvård. Sjuksköterskefunktion för äldre patienter finns på akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Syftet är att äldre ska få ett snabbt omhändertagande och att inläggning i slutenvården ska kunna undvikas om medicinska skäl inte föreligger.

Bil SHS 216 122 Anmälan av delegationsbeslut till Sjukhusstyrelsen (SHS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-07-19 SHS2016-0100 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende barnspecialistmottagning med Aleris AB 2016-09-02 HSS2016-0056? 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende vaccinatörer med Länsvaccinationer i Uppsala AB 2016-09-02? Ylva 1.1 Avtalstecknande Avtal gällande anslutning till och avändnign av Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention/cytburken). Tf landstingsdirektör Anneli Kjellberg T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 1.1 Avtalstecknande T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 1.1 Avtalstecknande T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2016-09-08 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-08-23 PAS2016-0005 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård 2016-09-01 PAS2016-0005 6.4 Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård T.f. verksamhetschef Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef Gunilla Svedström

Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott 2016-09-20 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2016-08-16 32 6.1 Kurser och konferenser Alla som önskar medges att delta vid Kunskapsstyrning läkemedelsfrågor och programarbete den 13 oktober 2016. Arrangör är enheten för kunskapsstöd, Landstingets ledningskontor. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott 2016-09-14 9/2016 6.1 Representation Personaldagar 19,20 och 22 september 2016 vid Friberghs herrgård Kostnaden uppges vara 66 000 kronor. 2016-09-14 10/2016 6.1 Representation Utbildningsdagar med middag den 30 september 2016 vid Norrlands nation Kostnaden uppges vara 60 000 kronor. Sjukhusstyrelsens ordförande Sjukhusstyrelsens ordförande

BIL SHS 2016 124 Till Sjukhusstyrelsen: Initiativärende Bakgrund Enligt BUPs hemsida anges att högt upp bland prioriteringarna finns: Medverkan till tidig upptäckt och adekvata stödåtgärder genom kunskapsförmedling, vårdprogram och konsultverksamhet. Ofta i samverkan med primärvård, barnsjukvård, habilitering, skola/barnomsorg, socialtjänst, intresseföreningar och föräldrar/anhöriga. En samverkan där det tydligt framgår att kommunen är en nära samarbetspartner i form av socialtjänst, förskola, skola och skolhälsovård. En stor del av verksamheten vid BUP bygger på lokal samverkan på plats ute i länets kommuner. Jag ser det därför självklart att öppenvård inom BUP är förlagd ute i länet och kopplad till den lokala närvården. Helt motsatt till den omorganisation som skett där allt centraliserats till Uppsala med negativa konsekvenser så som mycket dålig tillgänglighet och ökad risk för att patienter inte kan få de lokala insatser som många gånger är en viktig del av behandlingen. Alla vet att tidig hjälp ger livslånga besparingar av lidande. Sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv sparar det massor av pengar på lång sikt. Därför är jag mån om att barn- och ungdomspsykiatrin fungerar och kan agera tidigt och nära de unga patienterna. Vi har varken socialt eller ekonomiskt råd att ha något annat än BUP-mottagningar med god tillgänglighet, tidiga insatser och nära samarbete med lokala aktörer som exempelvis skola, barnomsorg och inte minst föräldrar och anhöriga. Jag yrkar därför följande: - Att Akademiska sjukhuset ges i uppdrag att presentera en plan för hur fungerande BUP-mottagningar ska återetableras i samtliga länsdelar. Sara Sjödal (C) 2016-09-19