Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 27 september

Transkript

1 Administrativa avdelningen Cecilia Lidén Tfn E-post Sjukhusstyrelsen, ledamöter och ersättare Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 27 september KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med sjukhusstyrelsen tisdagen den 27 september 2016 Plats: Akademiska sjukhuset, Lundqvistsalen ingång 13/15 2 trappor Kl Gruppmöten för oppositionen, Peristylum, ingång 13/15 2 trappor om inte annan tid meddelas Kl Gruppmöten för majoriteten, Lundquistsalen, om inte annan tid meddelas Kl Information Kl Fortsatt information och sammanträde Välkomna! Vivianne Macdisi ordförande genom Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med sjukhusstyrelsen den 27 september 2016 Lundquistsalen, Akademiska sjukhuset ingång 13/15 Information klockan Patientsäkerhetsarbetet, Margareta Öhrvall, Rasmus Havmöller 1, - Kvalitetsbokslutet, Margareta Öhrvall, - Info om verksamhetsuppdrag, Carina Bäckström, Staffan Thore 2 - Info om ändringar i regelböcker, Nina Anundsson, Staffan Thore 3, - Personalfrågor, representanter från HR 4 Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Stefan Olsson (M) 112 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 113 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport SHS Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset SHS Rapport, förvaltningsdirektören, Lasarettet i Enköping SHS

3 116 Information - Patientsäkerhetsarbetet, Margareta Öhrvall, Rasmus Havmöller 5, SHS Kvalitetsbokslutet, Margareta Öhrvall, - Info om verksamhetsuppdrag, Carina Bäckström, Staffan Thore 6 - Info om ändringar i regelböcker, Nina Anundsson, Staffan Thore 7, - Personalfrågor, representanter från HR Delårsrapport 2016 för hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde SHS Redovisning av sjukfrånvaro, personalomsättning och inhyrd personal KOMPLETTERAS SHS Åtgärder för att nå budgeterat resultat SHS Uppföljning av patienters väntan på återbesök och behandling inom sjukhusvård SHS Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete SHS Anmälan av beslut enligt delegation SHS För kännedom inkomna skrivelser 124 Fungerande BUP i hela länet SHS

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen utser Stefan Olsson (M) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 112 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Dnr SHS Dnr VS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 90 %. Tillgängligheten för nybesök till läkare i den samlade primärvården är i augusti ej redovisat till följd av datorproblemen i månadsskiftet, och efterregistreringar ej är fullständigt vid denna rapportering. Variationer ses mellan vårdcentraler, över sommaren har tillgänglighet till vårdcentraler varit god trots semestrar, vilket förklaras av att färre söker vård och de som söker har en hög medicinsk prioritering. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 89 % 86 % Primärvård i privat regi 94 % * Samtlig primärvård inom LUL 90 % * *sammanställning saknas pga datorproblem Specialiserad vård Resultatet kan vara påverkat av datorproblem i augusti. Vårdgarantin försämras under sommaren då de högst medicinskt prioriterade tas omhand först både till nybesök och till operation. Sommaren har inneburit en ökning av antalet väntande till både nybesök som till operation. Framförallt ökar de som väntat mer än 90 dagar. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 34 % 64 % Operation** 60 % 35 % 69 % Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

7 2 (8) kvar till 100 % Besök* 81 % 51 % 89 % Operation** 90 % 61 % 98 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har ökat något men antalet väntande mer än 3 månader har minskat jämfört med föregående månad. Tillgängligheten har förbättrats inom allmän- och specialisttandvård. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Vårdgarantienheten har under augusti hjälpt 28 (totalt 2016, 292 personer) personer som åberopat vårdgarantin och tidig slussning inom 60 dagar av 176 personer (totalt 2016, 760 personer). Verksamheten startades under 2013 och har ökat antal slussade patienter inom 60 dagar jämfört med samma period föregående år. Sommartid tas färre kontakter med verksamheten. Ökad slussning inom 60 dagar borde leda till minskning av åberopad vårdgaranti.

8 3 (8) Information om den nationella psykiatrisatsningen 2016 och aktiviteter Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av den statliga psykiatrisatsningen. Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Dessutom ska det ingå i satsningen att erbjuda befolkningen behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet samt skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det ska även tas nya initiativ för att nå unga och en förstärkning och förtydligande av ungdomsmottagningarnas arbete ska ske. Aktiviteter som helt eller delvis har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. Länet ska även sätta upp mål och ta fram handlingsplaner både lokalt och regionalt. En regional handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga mål på 5 års sikt ska tas fram liksom kortsiktiga mål och aktiviteter under Även mål och indikatorer ska formuleras för alla målgrupper. Därutöver ska första linjens psykiatri definieras och kartläggas. En samordnare vid Hälsa och habilitering har projektanställts med uppdrag att bidra till kompetensutveckling i samverkan med kommunernas socialtjänst och elevhälsa, verksamhetschefer för länets alla ungdomsmottagningar och företrädare för mödrahälsoenheten.

9 4 (8) Sammanställning av åtgärder utifrån handlingsplanen för psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 att anta en viljeinriktning och handlingsplan inklusive huvudsakliga förbättringsområden (HSS ). Viljeinriktningen och handlingsplanen ska framför allt leda till att tydliggöra landstingets vårdsystem för psykisk ohälsa där vårdgivarna har tydliga roller och funktioner. Handlingsplanen utgår från ett helhetsperspektiv och intar en bred ansats för att skapa en trygg hälso- och sjukvård för samtliga personer med psykisk ohälsa oavsett ålder och om det är frågan om lindriga psykiska besvär eller mer allvarliga former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Under 2016 har implementering av ett flertal förbättringsområdena genomförts. Nedan följer en sammanställning av genomförda, pågående och/eller planerade åtgärder utifrån handlingsplanen. Anpassning av vårdval psykoterapi beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Kompetensförstärkning på vårdcentraler beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Internetbaserad behandlingsplattform inom PV projekt pågår Alternativa behandlingsmöjligheter vägledda grupper beslut i sjukhusstyrelsen juni 2016 att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att beakta ett förslag om att förstärka verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset. Inrättande av programråd psykisk hälsa beslut i vårdstyrelsen februari 2016 Neuropsykiatriskt närvårdsteam beslut i vårdstyrelsen maj 2016 om förlängning ett år. Förstärkning vid samsjuklighet/neuropsykiatri beslut i vårdstyrelsen juni 2016 Barn och unga med psykisk ohälsa politiska beslut fattas i november Nationella psykiatrisatsningen pågår Permanentning av mottagning för unga män beslut i vårdstyrelsen april 2016 Tillfällig förstärkning av partnerskapet med Röda korset beslut i vårdstyrelsen april 2016 Närvårdsutveckling i Tierp Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Närvårdsplatserna föreslogs organiseras med landstinget som huvudman. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys genomfördes våren I dialog med kommunerna Tierp och Älvkarleby har ett förslag tagits fram. Utifrån förslaget öppnades sex direktinläggningsplatser i september 2016, platserna finns vid geriatrikavdelning 2 i Tierp med landstinget som huvudman. Moderna folktandvårdkliniker - en del av ökad tillgänglighet Folktandvården har nu öppnat sina två modernaste och nybyggda kliniker i S:t Pergallerian och Gottsunda centrum. Totalt utökar Folktandvården i år med fyra behandlingsrum med möjlighet att ta emot tusentals fler besök. Därtill har andra kliniker i länet moderniserats, fått ny inredning och delvis byggts om. Arbetet är en del av det som görs för att öka tillgängligheten för länsinvånarna.

10 5 (8) Barnspecialistmottagningen i Uppsala lämnar Samariterhemmet. Från och med 12 september finns Akademiska barnsjukhusets mottagning i Muninhuset där man också etablerar ett barnallergicentrum. Främsta syftet är att samla multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. Alkoholstopp inför operation ska ge snabbare läkning 2009 införde Akademiska rökstopp inför planerade, ortopediska operationer, med gott gensvar. Nu tar sjukhuset nästa steg och inför även alkoholstopp en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbare läkning och återhämtning. Vaccinationer Efter influensasäsongen 2015/2016 samlade Smittskyddsenheten (Sme) med hjälp av Landstingets ledningskontor in data över hur många personer 65 år och äldre som vaccinerat sig mot influensa. Data för att beräkna vaccinationstäckningen erhölls från slutenvård, primärvård både för landstingets vårdcentraler och de privata vårdcentraler som använder Cosmic samt från de privata vaccinationsbyråerna via en kodning som måste göras för att få ersättning för vaccinationen från landstinget. Data togs också in om antalet vaccinerade inom SÄBO. Totalt beräknades 39,8 % av länets invånare 65 år och äldre ha vaccinerat sig mot influensa säsongen 2015/2016. Det är under riksgenomsnittet på 48 %. Inför kommande influensasäsong 2016/2017 har Smittskyddsenheten tillsammans med landstingets kommunikationsavdelning planerat en kampanj för att öka vaccinationstäckningen i denna riskgrupp för allvarlig influensa. I kampanjen ingår ett vykortsutskick till samtliga personer i länet som är 65 år och äldre, där man uppmanar till vaccination och ger information om var man kan vaccinera sig. Via 1177 och andra informationskanaler kommer man att särskilt uppmärksamma influensa under hösten 2016, uppmana till vaccination och ge detaljerade uppgifter om var man kan vaccinera sig. Vaccinationen är gratis för alla riskgrupper i Uppsala län, inklusive de som är 65 år och äldre. En ny datainsamling av vaccinationsdata kommer att göras efter avslutad säsong för att utvärdera resultatet av insatsen. Läkemedelskostnader recept och rekvisition Vårdcentralerna har ökat sina kostnader med 14 % (16 milj.kr, av totalt 130 milj.) jämfört med samma period förgående år. Detta är ett kraftigt trendbrott jämfört med tidigare års minskade kostnader. Flertalet läkemedel på vårdcentral är nu generika, vilket innebär att nya original-läkemedel som ex blodproppsförbyggande (NOAK) och diabetes typ 2 läkemedel nu ökar kostnaden. Landstingets totala läkemedelskostnad för perioden är 800 milj. kr, vilket är en ökning på 30 milj. kr (4%). Inom denna förändring har kostnaden för hepatit C läkemedlen minskat med 30 milj. kr. De svårast sjuka har nu behandlats, men kostnaden kommer åter att öka med en utökad prioritering. Akademiska sjukhuset har en kostnad på 530 milj. kr, en ökning med 20 milj eller 4 %. Landstingets kostnadsmässigt största preparat är TNF-a vid reumatiska sjukdomar, läkemedel vid hepatit C, NOAK och cancerläkemedel.

11 6 (8) Hörcentralen uppskattad Hörcentralen vid Hälsa och habilitering utvärderas årligen genom den nationella enkätundersökningen Hörselbron. Resultatet från senaste patientenkäten som gjordes 2015 visar på en ökad nöjdhet hos Hörcentralens patienter. Det finns också ett ökat intresse från patienter från andra län för att få komma till Hörcentralen i Uppsala. Habiliteringen satsar på jämlik vård Hälsa och habiliterings specialisthabilitering har under senare tid vidtagit flera åtgärder för att säkerställa en jämlik vård i hela länet, bland annat genom att tillskapa en utvecklingsenhet för habilitering. Ett prioriteringsarbete har påbörjats för att identifiera och likrikta interventionerna samt säkerställa att rätt insatser görs utifrån behov. Infoteket om funktionshinder har ett utökat uppdrag Centret för kommunikativt och kognitivt stöd som tidigare låg under Hjälpmedelscentralen blir nu en del av Infoteket om funktionshinder. Centret har sedan tidigare en visningsmiljö med syfte att informera och inspirera till nya vägar att kommunicera, läsa och skriva, organisera och planera vardagen. Visningsmiljön utvecklas nu vidare och blir en del av infotekets informationsutbud. Arbetet kommer att pågå under hösten. Den nya visningsmiljön beräknas stå klar för invigning i januari Infoteket är samfinansierat av flera landstingsförvaltningar och leds via centrum för funktionhinder. Organisatoriskt är infoteket en del av Hälsa och habilitering. SUF-Kunskapscentrum blir permanent verksamhet Från årsskiftet 2017 övergår SUF-Kunskapscentrum från projekt till permanent verksamhet. Verksamheten har hittills som projekt finansierats till hälften av kommunerna och till hälften av landstinget. Uppsala kommun har fattat ett positivt beslut om finansieringen för år 2017 och vi väntar på liknande besked från de övriga kommunerna i länet, som också är mycket positivt inställda till verksamheten. SUF-Kunskapscentrum arbetar med kunskapsspridning, metodutveckling och forskning kring familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. För barns lek och delaktighet Hjälpmedelscentralen inviger i dagarna sin nya utprovningsmiljö. Här visas hjälpmedel som underlättar för barn med funktionsnedsättning att styra leksaker och andra föremål i sin omgivning. Utprovningsmiljön är framtagen i samverkan med Uppsala kommuns avdelning konsultativt stöd. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under augusti Under augusti var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Journal via nätet uppmärksammades i SVT riks, där en positiv bild gavs av tjänsten och att landstinget varit en föregångare. Nyheten att Akademiska sjukhuset startat en

12 7 (8) cancerpodcast fick stort genomslag, även på riksnivå. Enzymrening av avloppsvatten var en annan positiv nyhet som fick stor spridning. Lokalt rapporterade medier om formerna för inköpet av en ny strålkanon, vilket gav blandad publicitet. I slutet av månaden gjorde UNT en fördjupad granskning av psykiatrin, vilket gav en negativ bild. Den sista augusti gick landstinget in i förstärkningsläge, sedan journalsystemet Cosmic slutat fungera. Redan första dagen rapporterades det om detta i medierna i neutrala, måttfulla ordalag.

13 8 (8) Bilaga Tilldelningsbeslut och etableringar till och med september 2016 Tilldelningsbeslut vårdval primär hörselrehabilitering Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för primär hörselrehabilitering. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Hörseltjänst i Skåne AB Primär hörselrehabilitering Svartbäcksgatan 41, Uppsala Sandgatan 13B, Enköping Tilldelningsbeslut vårdval privat psykoterapi Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för Privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning AB Forsberg KBT-konsult Psykoterapi Drottninggatan 7, Uppsala Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Vinna psykoterapi Psykoterapi Drottninggatan 12, Uppsala

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Rapport, sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 27 september 2016 Cosmic-avbrottet Under fem dagar i början av september slutade Cosmic-systemet att fungera. Under fem dygn använde vi reservrutiner för att kunna ta hand om våra patienter. Stoppet i Cosmic inom vårt landsting är det mest omfattande driftstoppet av ett journalsystem i Sverige. Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, medicinska sekreterare, administratörer, tekniker med flera gjorde stora insatser för våra patienter samt för beslutsfattare och andra medarbetare i katastrofledningsrummet. När systemet gick igång vidtog efterregistrering av all information i Cosmic på ett systematiskt och patientsäkert sätt vilket innebär en omfattande arbetsinsats för många medarbetare (arbetet pågår fortfarande). Dessutom ska våra tekniker göra efteranalyser. Vattenproblem Den 14 september inträffade en större vattenläcka i Stadsträdgården. För att undvika föroreningar stoppades vattenmatningen till sjukhuset från detta håll. Vatten matades enbart från ingång 95/96 vilket räckte för att tillfälligtvis försörja hela sjukhuset. Sjukhuset gick upp i stabsläge men läget bedömdes som stabilt. Patienter och personal påverkades inte. Kvalitetshandboken i nytt system Ett fantastiskt arbete har utförts under sommaren, då informationen i över 7000 dokument i Kvalitetshandboken har förts över till vårt nya dokumenthanteringssystem DocPlus. Medarbetare från alla verksamhetsområden har deltagit i arbetet för att få det klart i tid. DocPlus är en del i Office365 och i slutet av september går vi helt över till att söka i DocPlus efter kliniska riktlinjer och andra typer av styrdokument. DocPlus kommer också att ge möjligheter till olika typer av samarbetsplatser indelade efter hur vår organisation ser ut, utifrån tvärfunktionella grupper och för hantering av projekt. Prioriteringslista framtagen för läkare Ett beslutsstöd för sjukhusets läkare i form av en prioriteringslista har tagits fram för att användas i hårt belastade situationer. Dessa prioriteringar ser givetvis olika ut för olika verksamheter, men gemensamma drag finns. Dokumentet är insänt till Arbetsmiljöverket och förankrat hos läkarföreningen. Specialistvård för barn samlas på ny adress Barnspecialistmottagningen i Uppsala lämnar Samariterhemmet. Från och med 12 september finns Akademiska barnsjukhusets mottagning i Muninhuset på Islandsgatan 2, där vi också etablerar ett barnallergicentrum med tillhörande mottagning och forskningsverksamhet. Tillsammans med Uppsala universitet samlar vi multiprofessionell kompetens runt barn med långvariga hälsoproblem. Dessutom ska forskning och utbildning integreras med vården på ett nytt sätt. En viktig fördel med att samla barnspecialistmottagningen, barnallergimottagningen

16 och forskningsverksamheten inom dessa barnaårens folksjukdomar är att vården blir mer tillgänglig och att kunskapsutvecklingen kommer att gå fortare. Akademiska har startat "En podd om cancer" Främsta syftet med "En podd om cancer" är att ge stöd, råd och hjälp till personer som lever med cancer, som drabbade eller anhöriga. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans med en expert pratar om olika aspekter av cancersjukdomen. Den 25 augusti släpptes det första avsnittet och därefter kommer ett nytt avsnitt/månad. Mer information finns på där man kan lyssna på första avsnittet (förutom via poddapp i mobilen) och också maila in frågor och kommentarer. Uppdatering från FAS, Framtidens akademiska sjukhus Under hösten startar förberedelser inför flytten till 100-huset med fokus på driftsättning under Renoveringen av 70-huset beräknas starta i januari. Planering för evakuering av verksamheter pågår och presenteras så snart som möjligt. En pilot för en patientplatta genomförs på avdelningarna 85 C och 95 A. Piloten pågår under hösten och en bit in på Mer information om detta kommer under hösten. Förhandlingar om arbetstidsavtal Arbetsgivaren och Vårdförbundet har avslutat förhandlingen om ett lokalt arbetstidsavtal. Mot bakgrund av pågående diskussioner mellan de centrala parterna, SKL och Vårdförbundet, avseende arbetstidsreglering i det centrala avtalet finns i dagsläget inte förutsättningar för ett lokalt avtal om arbetstider. Arbetsgivaren och Vårdförbundet är dock överens om att starta nya förhandlingar om arbetstidsavtal på sikt då båda parter vill hitta en lokal lösning på arbetstidsfrågan. Fram till dess att det finns ett nytt lokalt arbetstidsavtal kommer Akademiska sjukhuset att successivt inför Akademiskamodeller som bygger på det centrala avtalet, AB. Arbetsgivaren har så långt det har varit möjligt tillmötesgått behovet av återhämtning och ekonomisk kompensation. Övergången till Akademiskamodellerna sker vid schemaväxling eller senast 9 januari Forskning och utveckling 2009 införde Akademiska rökstopp inför planerade, ortopediska operationer, med gott gensvar. Nu tar sjukhuset nästa steg och inför även alkoholpaus en månad före operation inom ortopedi och handkirurgi. Syftet är detsamma, att patienterna ska slippa komplikationer, få snabbare läkning och återhämtning. På Akademiska görs njurtransplantationer varje år. Det är näst flest i landet. Sedan sjukhuset startade verksamheten 1969 har njurtransplanterats och numera får många organ från levande givare. Från årsskiftet kommer Akademiska sjukhusets röntgenenhet att ta över produktionen av spårämnet fluordeoxiglukos, FDG, från GE Healthcare. Det radioaktiva ämnet används bland annat vid cancerdiagnostik med positronemissionstomografi (PET). I slutet av augusti startade ett projekt i skarpt läge på Akademiska sjukhuset där man testar enzymrening av avloppsvatten i toaletter. Sjukhuset är först i världen att testa metoden i en

17 verklig miljö. Metoden innebär att man med hjälp av enzymer renar avloppsvattnet från läkemedelssubstanser. Elever med låg närvaro i skolan ska få hjälp att inte hamna i ett hemmasittande beteende. Det är syftet med projektet Skolan som arena som startade för ett år sedan inom elevhälsan i Enköping och Älvkarleby i samarbete med BUP i Uppsala län. Tack vare utökade anslag från Arvsfonden kan båda kommunerna anställa en socialpedagogisk resurs, något som testats i Älvkarleby. Per Elowsson Sjukhusdirektör

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Rapport, förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

19 Förvaltningsdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen den 27 september Nu är vi samlade och laddade igen efter sommar och semestrar. Här följer kompletterande information till månadsrapporten för augusti. Sommaren 2016 Den kritiska sommarperioden föregicks av en riksinventering och samverkan med både Akademiska sjukhuset, primärvården och kommunerna. Lasarettet hade i princip sina disponibla vårdplatser fullt öppna men tvingades till vissa neddragningar inom öppenvården för att säkerställa slutenvården och akuten. Belastningen under sommarmånaderna var i huvudsak lägre än förväntat. Det har inte framkommit några allvarliga patientsäkerhetsavvikelser som kunnat relateras till sommarperiodens särskilda förhållanden. Sammanfattningsvis förlöpte sommaren väl, mycket tack vare goda förberedelser och medarbetarnas flexibilitet och lojalitet. Planering inför 2017 Lasarettet är inne i en intensiv fas när det gäller budget Budgeten startar på avdelningsnivå, aggregeras sen till centrum- och slutligen förvaltningsnivå. Detta betyder att det är många dialoger och en bred delaktighet för ansvariga chefer. Utmaningen är stor med tanke på vår prognos 2016 på 6 mkr samt det besparingskrav som föreligger. Dialoger förs också med Akademiska sjukhuset när det gäller produktionsplanering så att vi tillsammans kan använda våra resurser på bästa sätt. Detta utmanas av att vår ekonomistyrningsmodell innebär fasta ramar för c- länsverksamheten. Ledning Nu är den nya ledningsgruppen fulltalig då vi sedan i juni har en ny ekonomichef Mariah Eliasson och sen i slutet av augusti en ny chef för medicinskt centrum, Tomas Skommevik. Under hösten kommer vi att utveckla ledningsgruppens arbetssätt. Dessutom utveckla lasarettets ledningsstruktur och tydliggöra olika chefsroller. AT-verksamheten Under året har en ny AT-struktur satts i bruk med syftet att förbättra AT utbildningen när det gäller undervisning och handledning. Strukturen medför en mer koncentrerad och kontinuerlig klinisk träning inom kirurgi, internmedicin och akutsjukvård. ATläkarantalet är oförändrat men, för att passa nya systemet, har intagningen av nya AT Kungsgatan Box Enköping tfn vx fax reducerats till fyra tillfällen per år Systemet avser att vara grunden att bygga vidare på

20 2 (2) för att uppfylla författningens (SOSFS 1999:5) krav på bl. a introduktion, formell medicinsk utbildning och handledning. Lokaler Det nya reservkraftverket är klart och i drift, det innebär att alla verksamheter inom fastigheten har tillgång till reservkraft vid eventuella elavbrott. Till- och ombyggnad av Akutmottagningen är inne i slutfasen Arbete med att ta fram en förstudie för nya administrativa lokaler har påbörjats. Under sommaren har fuktproblem uppstått på operationsavdelningen de dagar när det var som varmast, förstudie har startats av LSU för att identifiera nödvändiga åtgärder. Radiologienheten planerar ombyggnad under hösten för att anpassa lokalerna för ny röntgenutrustning då gammal utrustning behöver bytas ut. En ny kompressorbyggnad för instrumentluft håller på att byggas och ny utrustning installeras då den tidigare är helt uttjänt. Nytt diariesystem Den 23 maj startade lasarettet att använda Public360 som verktyg för diariet. Det har gått förhållandevis bra, några förbättringsmöjligheter har identifierats och rapporterats. Utbildning av ytterligare handläggare återstår att genomföra. E hälsa Pilotprojektet gällande hemmonitorering fortgår, projektet har haft en del tekniska problem vilket innebär att man avvaktar att utöka antalet patienter tills tekniken fungerar som planerat. Kompetensförsörjning Ett omfattande arbete har lagts på att rekrytera specialistläkare med utländsk examen. Detta har nu resulterat i att tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår för närvarande språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. En analys av lasarettets intensivvårdsavdelning har genomförts bland annat för att utreda om vi har rätt bemanningsmix. Då det konstaterades att en stor andel av patienterna är intermediärvårdspatienter, kommer vi, förutom intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor, att bemanna intensivvårdsavdelningen med grundutbildade, erfarna sjuksköterskor. Förutom detta har två av lasarettets sjuksköterskor genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en sjuksköterska har antagits till hösten Vi har också fokuserat på att höja kompetensnivån på Akutmottagningen och flera sjuksköterskor har genomgått eller genomgår vidareutbildning med inriktning mot akutsjukvård. Avsikten är att ovanstående åtgärder både ska erbjuda kompetensutvecklingsmöjligheter, och samtidigt minska kostnaden för hyrpersonal. Enköping 16 sep 2016 Eva Telne, Förvaltningsdirektör

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Information Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Patientsäkerhetsarbetet, Margareta Öhrvall, Rasmus Havmöller 1, - Kvalitetsbokslutet, Margareta Öhrvall, - Info om verksamhetsuppdrag, Carina Bäckström, Staffan Thore 2 - Info om ändringar i regelböcker, Nina Anundsson, Staffan Thore 3, - Personalfrågor, representanter från HR Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Karin Lindblom Dnr SHS Delårsrapport 2016 för hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger delårsrapporten med beaktande till handlingarna. Ärendet I bilaga redovisas Delårsrapport 2016 för sjukhusstyrelsens verksamhetsområde Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Marie Osterman Hallqvist Dnr SHS Redovisning av sjukfrånvaro, personalomsättning och inhyrd personal Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Sjukhusstyrelsen beslutade att med anledning av Akademiska sjukhusets månadsrapport uppdra till sjukhusdirektören att återkomma till styrelsen med redovisning av korttidssjukfrånvaron, analys av sjukfrånvaron och vilka åtgärder som vidtas för att närma sig målet 4,5 procents sjukfrånvaro. Ärendet är kompletterat med uppgifter från Lasarettet i Enköping. Styrelsen ville dessutom ha en redovisning av sjuklönekostnaderna och arbetet med remisshantering. Arbetet med remisshantering rapporteras i särskild ordning. Med anledning av sjukhusstyrelsens uppdrag samt önskemål om information gällande personalomsättning och inhyrd personal, lämnas en redovisning som även innehåller utfall för Landstinget i Uppsala län samt viss omvärldsspaning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kompletterar med mer förvaltningsspecifik information i sin presentation vid mötet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

44 Dnr SHS Ledningskontoret Marie Osterman Hallqvist Redovisning av sjukfrånvaro, personalomsättning och inhyrd personal Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Sjukhusstyrelsen beslutade att med anledning av Akademiska sjukhusets månadsrapport uppdra till sjukhusdirektören att återkomma till styrelsen med redovisning av korttidssjukfrånvaron, analys av sjukfrånvaron och vilka åtgärder som vidtas för att närma sig målet 4,5 procents sjukfrånvaro. Ärendet är kompletterat med uppgifter från Lasarettet i Enköping. Styrelsen ville dessutom ha en redovisning av sjuklönekostnaderna och arbetet med remisshantering. Arbetet med remisshantering rapporteras i särskild ordning. Med anledning av sjukhusstyrelsens uppdrag samt önskemål om information gällande personalomsättning och inhyrd personal, lämnas nedan en redovisning som även innehåller utfall för Landstinget i Uppsala län samt viss omvärldsspaning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kompletterar med mer förvaltningsspecifik information i sin presentation vid mötet. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron mäts enligt definition från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid. Den redovisas i procent. Den totala sjukfrånvaron 2016 till och med augusti är 5,4 procent vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping 4,6 procent. Sammantaget för landstinget är sjukfrånvaron 5,2 procent. Vid jämförelse nationellt när det gäller den totala sjukfrånvaron år 2015 ligger Landstinget i Uppsala län lägre än framräknat medelvärde för samtliga landsting. Landstinget ligger något högre när det gäller andelen sjukfrånvarande 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvaro. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

45 2 (7) Tabell: Nationell jämförelse 2015, urval landsting Landsting Total sjukfrånvaro, % 60 dagar eller mer/total sjukfrånvaro, % Vägt medelvärde samtliga 6,0 53,1 landsting Uppsala 5,1 56,9 Stockholm 6,4 53,0 Västmanland 6,6 43,3 Östergötland 5,4 51,3 Örebro 5,7 57,9 Källa: SKL I diagrammen nedan redovisas fördelningen av den totala sjukfrånvaron på dagintervall vid Akademiska sjukhuset, AS respektive Lasarettet i Enköping, LE. I diagrammet för Akademiska kan man se att den totala sjukfrånvaron hittills i år ligger på samma nivå som helår 2015, men har ökat jämfört med år Sett till dagintervall är det den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som ökar. Akademiska skriver i sin delårsrapport att det förstärkta arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst tar längre tid än förväntat. I det projekt som har pågått sedan årsskiftet med mål att få en effektiv och enklare rehabiliteringsprocess ingår att tydliggöra samarbetet med företagshälsovården samt att alla sjukärenden över 60 dagar ska ha en aktuell handlingsplan. I diagrammet för Lasarettet i Enköping ses en minskning av den totala sjukfrånvaron och sett till dagintervall minskar den längre sjukfrånvaron. Lasarettet i Enköping har sedan 2015 en ny struktur för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Frågorna hanteras av enheternas HFS-team bestående av chef, HFS-ombud, skyddsombud och kaizenkonsult. I den del som berör medarbetarna följs och diskuteras bland annat nyckeltal för sjukfrånvaro, personalomsättning, resultat av medarbetarenkät samt arbetsmiljöavvikelser. Identifierade åtgärder hanteras via metoden Kaizen, vilket innebär att samtliga medarbetare på enheten blir delaktiga. (HFS, hälsofrämjande hälsooch sjukvård).

46 3 (7) Sjukfrånvaron kan även följas fördelat på ålder och kön. Vid Akademiska minskar den totala sjukfrånvaron i lägre åldersgrupper under 50 år medan den ökar i högre åldrar. Sett till kvinnor och män är sjukfrånvaron i stort på oförändrad nivå i jämförelse med år Vid Lasarettet i Enköping minskar den totala sjukfrånvaron i åldersgrupperna under 30 år och över 49 år, medan den ökar i åldersgruppen år. Den totala sjukfrånvaron minskar för både kvinnor och män jämfört med år Vid både Akademiska och Lasarettet har kvinnor en högre sjukfrånvaro jämfört med män. Det skiljer cirka tre procentenheter mellan könen. Diagram: Total sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön vid Akademiska sjukhuset Diagram: Total sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön vid Lasarettet i Enköping Den totala sjukfrånvaron för ett urval yrkesgrupper redovisas i tabellen nedan. Urvalet baseras till stor del på de yrkesgrupper som nämns vid redovisning av inhyrd personal (undantag skötare). Vid Akademiska, för de yrkesgrupper där det har skett en ökning, är det för flertalet den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Vid Lasarettet har det skett en minskning av sjukfrånvaron för flertalet yrkesgrupper i urvalet och minskningen har skett för den längre sjukfrånvaron. I urvalet finns yrkesgrupper som ligger betydligt högre i sjukfrånvaro jämfört med det sammantagna utfallet vid förvaltningen.

47 4 (7) Tabell: Urval yrkesgrupper, total sjukfrånvaro i procent Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i % enheter Antal Ack aug 2016 Förändr jfr 2015 i %-enheter Total 5,4 0,0 4,6-0,3 Urval yrkesgrupper Administratör, vård 360 8,2-1,4 20 1,7-2,0 Överläkare 502 1,9-0,1 42 3,2-2,5 Specialistläkare 379 1,8 0,1 7 1,3 0,1 Anestesisjuksköterska 141 5,2 0,5 16 2,6-3,0 Psykiatrisjuksköterska 91 10,5-0,5 Intensivvårdssjuksköterska 226 5,3 1,3 7 5,1 0,6 Operationssjuksköterska 131 7,0 0,8 12 2,1-0,7 Sjuksköterska, annan ,1 0, ,5-1,6 Skötare, vårdavdelning 189 7,6 0,6 Kostnaden för ersättning vid sjukdom är vid Akademiska 33,8 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter till och med augusti 2016, vilket är en ökning med knappt 1,6 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 4,9 procent. Vid Lasarettet i Enköping är kostnaden knappt 2,5 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och har minskat jämfört med samma period föregående år med knappt 0,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 10,3 procent. Förändringen mellan åren påverkas av utvecklingen av sjukfrånvaron men också av att en löneöversyn har varit mellan jämförelsetidpunkterna samt av vilka yrkesgrupper som är sjukfrånvarande. Kostnaden för vikarier, produktionsbortfall med mera är inte med i redovisade siffror. Personalomsättning Uppföljningen av personalomsättningen i landstinget fokuserar i regel på den externa, det vill säga vilka som har börjat respektive slutat i landstinget, och med urval tillsvidareanställda. Siffror rörande den interna personalomsättningen kan påverkas av omorganisationer, exempel där ansvar flyttas mellan enheter i det så kallade organisatoriska trädet, och därmed ge missvisande utfall i personalomsättningen. En definition av personalomsättning är det lägsta antalet personer som börjat eller slutat dividerat med medeltal anställda under vald period. Den externa personalomsättningen vid landstinget var enligt denna definition 12 procent Det finns inte några egentliga riktvärden för vad som är en lagom eller rimlig personalomsättning utan bedömningen kan bero på vilken verksamhet det handlar om. En kunskapsintensiv, med lång inskolningstid, får i regel en produktionsnedgång om personalomsättningen är hög. Inskolningstiden är även vägledande för kostnaden för en personalomsättning. Det är svårt att hitta jämförande statistik i omvärlden då definitioner och beräkningar skiljer sig åt. Även internt inom landstinget följs personalomsättningen upp olika mellan förvaltningarna.

48 5 (7) Personalomsättningen vid Akademiska sjukhuset var 10 procent enligt årsredovisningen för Sett till yrkesgrupper var utfallet för läkare 11,5 procent och sjuksköterskor 12,1 procent. Enligt den utredning som Akademiska presenterade för produktionsstyrelsen gällande personalomsättningen mellan juli 2015 hade den anställde som slutade i genomsnitt varit anställd 9 år. I utredningen redovisades avslutsorsaker som exempel egen uppsägning, ålderspension, tidsbegränsad anställning. Nyligen framtagen statistik visar att personalomsättningen för tillsvidareanställda är 8,2 procent för perioden januari till augusti Ett observandum att Akademiska sjukhusets definition skiljer sig något mot tidigare beskriven. Jämförelser ska alltså inte göras mellan förvaltningarna eller landstinget totalt. Lasarettet i Enköping redovisade en personalomsättning på 18 procent i årsredovisningen för Det var framför allt sjuksköterskor på vårdavdelningarna som stod för den höga personalomsättningen. I år är målet att personalomsättning inte ska överstiga 15 procent. Personalomsättningen till och med augusti är 11,5 procent vilket är lägre än för samma period föregående år, då den var 13 procent. Årsprognosen pekar mot procent. Inhyrd personal Behovet av inhyrd personal har ökat och därmed även kostnaden för landstinget. Inhyrd personal gällande läkare totalt har legat relativt stabilt över åren sett till samtliga förvaltningar. Sedan har det skett förskjutningar på så sätt att behovet har minskat inom vissa specialiteter men ökat inom andra. Behovet av vårdpersonal utöver läkare har ökat och det syns en tydlig förändring mellan år 2013 och 2014, en förändring som har fortsatt. Se tabell nedan. År 2015 var kostnaden för inhyrd personal 94 miljoner kronor. Landstingets egna totala personalkostnader var miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län, inhyrd personal, mnkr Läkare Annan vårdpers Övriga bef Summa År År År År År År År I tabellen nedan visas utvecklingen av kostnaden för inhyrd personal vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i miljoner kronor, avrundat. Vid Akademiska sjukhuset kan man se en minskning av kostnaderna för inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping har kostnaderna för inhyrda läkare ökat de senaste två åren. Inhyrd vårdpersonal utöver läkare visar samma tendens vid båda förvaltningarna, det vill säga att behovet och kostnaden ökar.

49 6 (7) Tabell: Utvecklingen av kostnaden för inhyrd personal, miljoner kronor Mnkr Läkare Vårdpersonal utöver läkare År Ack aug Ack aug 2016 AS LE Landstinget följer även utvecklingen av inhyrd personal redovisat i årsarbetare och tabellen visar en ökning jämfört med genomsnitt samma period Utfallet är sammantaget för inhyrda läkare och annan vårdpersonal vid Akademiska och Lasarettet. Årsarbetare År 2015 ack aug År 2016 ack aug AS LE Lasarettet skriver i sin delårsrapport för 2016 att kostnaden för inhyrd personal ökar vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal har vidtagits, bland annat har tre specialistläkare med examen från Europa rekryterats. De genomgår språkutbildning och beräknas komma i klinisk tjänst efter årsskiftet. Två av Lasarettets sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning mot intensivvård och ytterligare en har antagits till hösten. Akademiska sjukhuset redovisar i delårsrapporten att inhyrd övrig personal har ökat med det dubbla till cirka 33 årsarbetare jämfört med föregående år. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket för med sig fortsatta ökade kostnader för inhyrd personal och framförallt stängda vårdplatser. Den utbildningssatsning som pågår för vidareutbildning av sjuksköterskor bör minska behovet av inhyrd personal. Inhyrda läkare har minskat till knappt 9 årsarbetare, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. SKL följer månatligen utvecklingen av kostnaderna för bemanningsföretag för samtliga landsting/regioner. Utvecklingen visar samma mönster för flertalet landsting/regioner. SKL har tillsammans med landstingen och regionerna beslutat att utreda, analysera och ta fram åtgärder för hur utvecklingen ska vändas. Utbildning, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling ses bland annat över. En styrgrupp har tillsatts bestående av personaldirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer. Vårdfokus presenterade i en artikel våren 2016 en grafik över kostnaderna för inhyrd personal och då särskilt sjuksköterskor. Sett nationellt är det en ökning för de flesta landsting/regioner. Se bild nästa sida.

50 Källa: 7 (7)

51 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Björn Larsson Dnr Åtgärder för att nå budgeterat resultat Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att anmoda förvaltningsdirektören för Lasarettet i Enköping att vidta åtgärder för att förbättra lasarettets resultat Sjukhusstyrelsen beslutar att anmoda hälso- och sjukvårdsdirektören att vidta åtgärder för att förbättra sjukhusstyrelsens resultat Ärendet Landstingsstyrelsen har i beslut anmodat sjukhusstyrelsen att vidta åtgärder för att nå budgeterat resultat för år I tertialrapporten för perioden januari-april redovisar sjukhusstyrelsens egen verksamhet och Akademiska sjukhuset ett prognostiserat nollresultat medan Lasarettet i Enköping redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor. Anledningen till detta är huvudsakligen ett försenat införande av lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH). Detta innebär att sjukhusstyrelsens totala verksamhet redovisar ett prognostiserat underskott på 6 miljoner kronor. Återrapportering av vidtagna åtgärder görs på sjukhusstyrelsen i oktober Bilaga Landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Maud Sehlstedt Dnr SHS Nina Anundsson 120 Uppföljning av patienters väntan på återbesök och behandling inom sjukhusvård Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen i ärendet, om att sjukhusstyrelsen kommer att få en redovisning av patienters väntan på återbesök och behandling när så är tekniskt möjligt, till handlingarna. Härmed anses initiativ från Lina Nordquist (L), Stefan Olsson (M), Sara Sjödal (C) och Helena Busch Christensen (KD) besvarat. Ärendet Inom landstinget pågår redan arbetet med att utveckla uppföljningen av väntetider i vården både när det gäller besök, återbesök och behandling. Uppföljningen kommer att kunna tas fram månadsvis i SAS, landstingets analysverktyg. Underlag till rapporten finns framtaget och nu pågår arbetet med att bygga logiken kring de olika delarna. För återbesök är logiken komplicerad då medicinskt måldatum inom vilket patienten ska erhålla återbesöket varierar beroende på vilken behandling som utförts. Arbetet beräknas vara slutfört sista november Vid sjukhusstyrelsens sammanträde väckte Lina Nordquist (L), Stefan Olsson (M), Sara Sjödal (C) och Helena Busch Christensen (KD) ett initiativ om uppföljning av patienters väntan på återbesök och behandling. Yrkandet hänvisar till en skrivning i Landstingsplan och budget Det finns risk för att kroniskt sjuka patienter marginaliseras till förmån för första besök. Landstinget ska därför med början 2016 följa upp patienters väntan på återbesök och behandling. Sjukhusstyrelsen anser att det är viktigt att följa upp och redovisa väntan på återbesök och behandling, vilket är planerat att ske i sjukhusstyrelsen så fort de tekniska förutsättningarna är lösta. Lämpligen sker uppföljningen i förvaltningarnas månadsrapporter. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

68

69 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Handläggare: Ann-Lis Söderberg Dnr SHS Rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Vid sjukhusstyrelsens sammanträde den 26 april 2016 beslöts att fortlöpande återrapportering av patientsäkerhetsarbetet ska ske med fokus på resultat av mätningar och åtgärder som genomförs inom patientsäkerhetsområdet. I mars 2016 genomfördes nationella punktprevalensmätningar för vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI), basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) samt trycksår (PPM-trycksår) vid landstingets båda sjukhus. Nedan följer en sammanfattning av mätningarnas resultat. Av bilagan framgår mer information om resultaten och en redogörelse över åtgärder. Resultat vid mätning av vårdrelaterade infektioner, 2016 Resultatet av PPM-VRI var 9,7 % vilket innebär att förekomsten av VRI har minskat med 19,8 % från mätningen som gjordes Förekomsten av VRI i riket var 9,1 % vid årets mätning. Resultat vid mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2016 Vid PPM-BHK observerades 1201 personal varav andelen med korrekta klädregler var 95,8 % vilket är en minskning jämfört med mätningen 2015 då resultatet var 97 %. Andelen korrekta hygienrutiner var 81,8 % vilket också är en minskning jämfört med förra året då resultatet var 84 %. Mätning av förekomst av trycksår, 2016 PPM-trycksår visade att förekomsten av trycksår var 14,8 % vilket är en ökning jämfört med 2015 då förekomsten var 13,2 %. I riket var andelen patienter med trycksår 13,4 %, vid årets mätning. Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Under januari maj 2016 var andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,2 % vilket är en ökning jämfört med samma tidsperiod för 2015 då resultatet var 10,5 %. Bilaga till rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete Kopia till: Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

70 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

71 Dnr SHS Bilaga till rapport gällande landstingets patientsäkerhetsarbete Mätning av vårdrelaterade infektioner, 2016 Punktprevalensmätningen av VRI (PPM-VRI) genomfördes på alla inneliggande patienter i somatisk vård. Förekomsten av VRI var 9,7 % vilket är en minskning med 19 % jämfört med mätningen som gjordes 2015, se tabell 1. Förekomsten av VRI i riket var 9,1 % vid årets mätning. Vid mätningstillfället bedömdes totalt 817 patienter. Tabell 1. Resultat av PPM-VRI alla inneliggande patienter i somatisk vård PPM-VRI Landstinget i Uppsala län Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping ,7 % (80 av 817 patienter) 10,1% (76 av 745 patienter) 4,1 % (3 av 73 patienter) ,1 % 13 % 4,4 % Sedan förra årets mätning har förekomsten av VRI minskat med 22,3 % vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping 7 %. Åtgärder för att minska förekomsten av VRI En landstingsövergripande strategi och handlingsplan har upprättats. Av strategin framgår att landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som möjliga att förebygga. Lokala handlingsplaner har upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Vid landstingets båda sjukhus pågår projekt som syftar till att minska antalet VRI som är orsakade av kateterbehandlingar och centrala venkatetrar. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en styrgrupp för smittskydd och vårdhygien som styr det förebyggande VRI-arbetet. Dessutom finns en hygiengrupp. Expertis från Vårdhygien deltar i båda grupperna. Det finns hygienombud vid alla enheter och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Systematiska hygienronder genomförs vid alla verksamheter enligt rutin. I arbetet med att förebygga smittspridning ses städning som en prioriterad del inom vården. Vårdhygien deltar i upphandling av städtjänster och utbildar samtliga medarbetare som utför städtjänster. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2016 Vid punktprevalensmätningen (PPM-BHK) observerades 1201 personal varav andelen med korrekta klädregler var 95,8 % vilket är en minskning jämfört med mätningen 2015 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

72 2 (3) då resultatet var 97 %. Andelen korrekta hygienrutiner var 81,8 % vilket också är en minskning jämfört med förra året då resultatet var 84 %. Jämfört med andra landsting ligger vårt landsting på femte plats när det gäller följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Åtgärder för att öka följsamheten sammanfaller med att minska förekomsten av VRI. Ytterligare andra åtgärder är månatlig mätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätning av förekomst av trycksår, 2016 Den nationella punktprevalensmätningen (PPM-trycksår) omfattar alla inneliggande patienter som är över 18 år. Förekomsten av trycksår var 14,8 % vilket är en ökning jämfört med 2015 då förekomsten var 13,2 %. Inom landstinget deltog 622 patienter vid mätningstillfället varav 310 var kvinnor och 312 var män. Av dessa bedömdes att 109 patienter hade risk för trycksår av varierande grad. Riskbedömning inom 24 h efter patientens ankomst till sjukhus hade gjorts i 44 % av fallen vilket är en förbättring jämfört med 2015 då riskbedömning gjordes i 38 %. I riket var andelen patienter med trycksår 13,4 %, vid årets mätning. Åtgärder för att förebygga trycksår Det finns ett landstingsövergripande nätverk för trycksårsansvariga sjuksköterskor. Det finns även en trycksårsutbildning för personal via Pingpong. Trycksårsronder genomförs med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och för att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Vid landstingets båda sjukhus har alla sängar utrustats med trycksårsförebyggande madrasser. Andra förebyggande arbetssätt är planerade timsrundor som fokuserar på patientens behov av lägesändring, nutrition, rehabilitering etc. Vid Akademiska sjukhuset har patientinformation utarbetats om hur patienten kan medverka i det förebyggande trycksårsarbetet. Oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Måttet för oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar uppges vara antal patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd och som återinskrivits inom 30 dagar. Exempel på kvalitetsbrister som kan påverka måttet är vård som inte utformats i samverkan med patienten, för tidig utskrivning från slutenvården samt bristande vårdövergångar och samverkan mellan landstinget och berörd kommun. Under januari maj 2016 var andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,2 % vilket var en ökning jämfört med samma tidsperiod för 2015 då resultatet var 10,5 %. Oplanerade återinskrivningar hos patienter 65 år och äldre kartlades i en studie under tidsperioden juni 2015 till december samma år. Totalt hade 1179 patienter (65 år och äldre) blivit oplanerat återinskrivna i slutenvård i Uppsala län under tidsperioden. Av dessa var 54 % män och 46 % kvinnor. Patienterna inkom i hög utsträckning från det egna hemmet. Största orsakerna till återinläggning var följande diagnoser; hjärtsvikt, urinvägsinfektion, lunginflammation, förmaksflimmer och KOL. Studien visade att den vanligaste anledningen till återinskrivning var progress av sjukdom.

73 3 (3) Exempel på åtgärder för att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Förstärkt utskrivningsprocess innebär att en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför eventuell övergång till kommunal sjukvård. Läkemedelsgenomgångar genomförs av kliniska apotekare som säkerställer att läkemedelslistor är korrekta samt att rätt läkemedel skickas med patienten vid utskrivning. Värdebaserad- och processbaserad vård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten bidrar till säkrare vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Lasarettet i Enköping har utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården som syftar till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Mobila team ska inrättas i länet med syfte att stärka primärvårdens roll i samverkan med kommunernas hemsjukvård. Sjuksköterskefunktion för äldre patienter finns på akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Syftet är att äldre ska få ett snabbt omhändertagande och att inläggning i slutenvården ska kunna undvikas om medicinska skäl inte föreligger.

74 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 20 september Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

75 Anmälan av delegationsbeslut till Sjukhusstyrelsen (SHS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning SHS Avtalstecknande Avtal avseende barnspecialistmottagning med Aleris AB HSS ? 1.1 Avtalstecknande Avtal avseende vaccinatörer med Länsvaccinationer i Uppsala AB ? Ylva 1.1 Avtalstecknande Avtal gällande anslutning till och avändnign av Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention/cytburken). Tf landstingsdirektör Anneli Kjellberg T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 1.1 Avtalstecknande T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström 1.1 Avtalstecknande T f Hälso- och sjukvårdsdirektör Carina Bäckström

76 Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning PAS Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård PAS Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård T.f. verksamhetschef Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef Gunilla Svedström