FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK
Inledning - argumentationsteori Inledande distinktioner - Goda vs dåliga argument (rationalitet) - Övertygande vs icke-övertygande argument (psykologi) Skilj mellan: 1. Goda argument 2. Retorik - övertygande framställning av goda argument 3. Manipulation/propaganda - övertygande framställning av dåliga argument
Argumentationsteori Hur blir våra uppfattningar till? - Det finns ingen systematisk och heltäckande teori om hur människor påverkas - Men det finns insikter om: - Verbal påverkan Avsändarens betydelse Budskapets betydelse Mottagarens betydelse - Icke-verbal påverkan
VERBAL PÅVERKAN Avsändarens betydelse - Trovärdiga och välinformerade avsändare påverkar mer - Talarens personliga egenskaper viktiga för trovärdigheten - Vi tror på goda människor - En god människa rapporterar ärligt och gör i sin tur en ärlig bedömning
Verbal påverkan - Experiment har bekräftat att: - Experter får högre tilltro - Högre tilltro om det inte finns något vinstmotiv (och tvärt om) - Experters expertis överförs ofta till andra områden - Identifikation, trevlighet, skönhet, behaglig röst m.m. påverkar - Avsändarens trovärdighet betyder mindre ju längre tid som går - Man kommer ihåg budskapet men glömmer budbäraren
Verbal påverkan Budskapets betydelse - Lättare att påverkas till att ändra sin uppmärksamhet än sina värderingar och attityder - Experiment visar att: - Budskap som tar upp de starka argumenten på båda sidor påverkar mest effektfullt - Budskap som är ensidiga påverkar effektivt de som redan är positiva till budskap
Budskapets betydelse (forts) Experiment visar: - Personer som endast fått ena sidans argument ändrar sig lätt när de hör den andra sidans - Första intrycket är viktigast stämmer när: (1) man inte vet att det kommer följas av motstridande synpunkter, (2) de motstridande uppfattningarna läggs fram av samma person (3) man ansluter sig öppet till den första synen innan man fått höra den motsatta (4) man är inte förtrogen med frågan (5) man är ytligt intresserad av frågan - Punkt (3) ovan kan ibland få forskare att bortse från senare resultat som inte passar in i den första hypotesen
Budskapets betydelse (forts) Är det mest verkningsfullt när avsändaren explicit säger sin slutsats eller när mottagarna får dra slutsatsen själv? Forskningsresultatet går i båda riktningar: - Oftast är påverkan störst när mottagaren aktivt medverkar (t.ex. genom att själv dra slutsatsen eller genom rollspel) - Men ibland måste avsändaren visa på slutsatsen (för att motivera mottagaren till handling)
Verbal påverkan Mottagarens betydelse - Den som har ingående kunskap om båda sidorna är svår att påverka - Uppfattningar som passar dåligt med ens övriga avisas ofta och tvärt om (koherens) - Undersökningar visar att: - debattinlägg som ligger nära det man tycker påverkar mer (redan liten distans förminskas) - debattinlägg som ligger långt ifrån en anses ofta som propagandistiska (distansen överdrivs) - gränsen för detta kallas acceptansmarginal - personer med snäv acceptansmarginal är svåra att påverka - var acceptansmarginalen hamnar beror delvis på personlighet - snäv acceptansmarginal är troligen kopplat till svart- vitt, dogmatiskt tänkande
Icke-verbal påverkan Våra handlingar påverkar våra åsikter - dissonansteorin: om jag upplever dissonans mellan handling och åsikt kan jag ändra åsikten för att få harmoni - deltagare i ett tråkigt experiment försökte övertyga andra om att det var intressant om belöningen var liten lyckades de övertyga sig själva - även konsekvenserna spelar roll: de som fick höra att de lyckats övertyga andra höll fast vid att experimentet var intressant, medan de som fick höra att de misslyckats att övertyga andra erkände att det var tråkigt
Icke-verbal påverkan Våra handlingar påverkar våra åsikter (forts) - effekten är starkare om haft handlingsfrihet än om man handlat under press - effekten är också starkare om personen som pressat en till handling är osympatisk (för då kan man inte skylla på att man gjorde det för att tillmötesgå en sympatisk person)
Icke-verbal påverkan Grupp-påverkan - Solomon Aschs linje-experiment - 1/3 del följde gruppen minst hälften av gångerna - Milgram visade att detta delvis är kulturellt betingat - Familjen, institutioner och lagar har denna grupp-påverkan
Vilka uppfattningar bör vi ha? Tro: att hålla något för sant Olika typer av tro: - Kognitiv tro tro att något är fallet - Fiduciell tro tro på, lita på en person - Testimoniell tro tro att något är fallet därför att man litar på någon
Vilka uppfattningar bör vi ha? Sanning Två sanningsteorier: - Korrespondensteorin sanning som överensstämmelse mellan språk och verklighet - Koherensteorin sanning som överensstämmelse mellan trosföreställningar
Vilka uppfattningar bör vi ha? Korrespondensteorin - Att säga om det som är, att det icke är, eller om det som icke är, att det är, är osant, medan att säga om det som är, att det är, och om det som icke- är att det icke är, är sant. (Aristoteles) Sanning är överensstämmelse mellan ting och intellekt (Thomas av Aquino som citerar 800- talsfilosofen Isaac Israeli)
Vilka uppfattningar bör vi ha? Kritik av korrespondensteorin - Vad består korrespondensen i? - Relationen verkar mystisk - Lögnarparadoxen problematisk för alla sanningteorier Jag ljuger nu är påståendet sant eller falskt? Om sant, så ljuger han dvs talar falskt Om falskt, så ljuger han, vilket är precis vad han säger att han gör, vilket gör påståendet sant.
Vilka uppfattningar bör vi ha? Lögnarparadoxen föreslagna lösningar Alfred Tarski skiljer mellan objektspråk och metaspråk: - Objektspråk: Snön är vit - Metaspråk: Snön är vit är sann Saul Kripke överger principen om det uteslutna tredje: lögnarparadoxen är varken sann eller falsk
Vilka uppfattningar bör vi ha? Koherensteorin för sanning En uppfattning är sann omm (om och endast om) den passar in i en sammanhängande och allomfattande helhet av uppfattningar Typisk för rationalister och idealister (Spiniza, Leibniz, Hegel) samt för några logiska positivister (Naurath & Hempel)
Vilka uppfattningar bör vi ha? Kritik mot koherensteorin Isoleringsinvändningen en uppsättning påståenden kan vara ömsesidigt koherenta men isolerade från verkligheten (dvs sakna korrespondens) I kraft av vad blev det första påståendet jag började tro på sant? Stämmer koherensteorin därför att den rimmar med våra övriga uppfattningar eller för att den korresponderar med vad sanning faktiskt är? (men då förutsätts korrespondens) Koherens är ett bra argument för att något är sant men ingen bra definition av sanning
Vilka uppfattningar bör vi ha? Platons kunskapsdefinition - Tro - Sanning - Goda skäl (rättfärdigande) sann tro, kombinerad med goda skäl för tron, är kunskap. (Platon i Teaitetos) År 1963 skrev Edmund Gettier en artikel och visade att Platons definition inte räcker det krävs ett fjärde krav
Vilka uppfattningar bör vi ha? Goda skäl Deduktion logisk slutledning - När slutledningen följer logiskt från premisserna - Om premisserna är sanna är slutledningen sann med logisk nödvändighet Induktion vetenskaplig, sannolik slutledning - När premisserna gör slutsatsen sannolik - Premisserna är vanligen individuella observationer och slutledningen en generalisering - I en giltig induktion kan premisserna kan vara sanna men slutsatsen falsk
Hypotetisk-deduktiva metoden Hypotes = ett påstående vars sanning vi inte är säker på och från vilket vi härleder logiska konsekvenser som vi sedan prövar Deduktion = en logisk slutledning
Hypotetisk-deduktiva metoden Hyptetisk-deduktiva metoden: Om Hypotesen H så observation F Icke observation F Alltså icke H Om H så F Icke F Alltså icke H Modus Tollens: P Icke Q Icke P Q
Hypotetisk-deduktiva metoden Exempel: Ignaz Semmelweis och barnsängsfeber Många hypoteser bl.a.: 1 Atmosfärisk påverkan 2 Överbeläggning 8 Likämne från avliden De flesta hypoteser stämde ej med observationerna För att pröva 8 fick personalen tvätta händerna vilket minskade dödligheten
Hypotetisk-deduktiva metoden Semmelweiz (forts) Hypotesen om likämnen som överför smitta bekräftades alltså Frestande slutledning: Om H så F F Alltså H Ett logiskt felslut (bekräfta konsekventen) men grund för induktion Framtida observationer kan omkullkasta H Det krävs många observationer som bekräftar H
Hypotetisk-deduktiva metoden Det är lättare att falsifiera än att verifiera Semmelweiz 8:e hypotes: Likämne från en avliden orsakade barnsängsfeber Men för att pröva denna måste han ha hjälphypotesen: Tvätt i klorvatten tar bort likgiftet F Det han testar är alltså hypotes 8 plus hjälphypotesen Om observationen inte stämmer vet man inte vilken som är fel
Hypotetisk-deduktiva metoden Situationen är egentligen denna: Om H1, H2 Hn, så F Icke F Icke H1 och H2 och Hn Är det hypotesen, någon hjälphypotes eller någon mätningen som falsifieras (eller verifieras)?
Hypotetisk-deduktiva metoden Hjälphypotes = hypotes som är nödvändig för härledning av en förutsägelse men som vi inte avser att testa i den aktuella undersökningen Ex: Semmelweis antagande att tvagning i klorkalklösning tar bort likgift. Ex: Att mätinstrumentet fungerar som det ska Hela uppsättningen hypoteser prövas på en gång Om förutsägelsen slår fel så vet vi inte vilken av hypoteserna som var fel
Hypotetisk-deduktiva metoden Hjälphypoteser kan vara medvetna eller omedvetna. De är antaganden vi tror på eller förutsätter och de bildar vår horisont Horisont = mängden medvetna och omedvetna antaganden som vi inte riktar vår uppmärksamhet på
Hypotetisk-deduktiva metoden Ad hoc-hypotes = en hypotes som införs enbart för att rädda en teori och inte för att den har eget empiriskt stöd, förenklar teorin eller hjälper oss att härleda nya förutsägelser
Hypotetisk-deduktiv metod Hypoteser kan kommer ofta plötsligt till forskare Forskare väljer oftast den enklaste (och vackraste) hypotesen
Hypotetisk-deduktiv metod Induktionsproblemet - Hur kan det rationellt försvaras att man utifrån upprepade händelser som man har erfarenhet av sluter sig till händelser som man inte har någon erfarenhet av? - Den induktiva julgrisen: den 23 december tänker den jag har fått mat varje dag hittills så det får jag säkert imorgon också
Verifikationismen Rudolf Carnap ocgh Carl Hempel (logiska positivister) En vetenskaplig teori testas genom att hitta positiva bevis för den Ju fler positiva bevis desto sannolikare är teorin.
Karl Poppers vetenskapsfilosofi Karl Popper kritiserade verifikationismen - Positiva bevis gör inte teorin mer sannolik utan endast möjlig - På grund av induktionsproblemet blir hypoteser aldrig tillräckligt bekräftade varför vi ska fokusera på falsifiering istället. Poppers falsifikationism - Man måste aktivt försöka falsifiera en teori istället för att bara söka bekräftelse på den - Positiva bevis visar endast att teorin ännu inte falsifierats - Den hypotes som motstått många falsifieringsförsök överlever och stärks
Thomas Kuhns Vetenskapen utvecklas i steg normalvetenskap vs vetenskapliga revolutioner Paradigm: ett vetenskapligt helhetsperspektiv som avgör vilka frågor som anses meningsfulla att ställa Anomali: en vetenskaplig observation som inte passar in i normalvetenskapens paradigm och som därför läggs på hög
Kuhn (forts) Kultur, världsbild och personliga faktorer påverkar vilket paradigm som råder När kulturen ändras och/eller tillräckligt många anomalier samlats kan en vetenskaplig revolution uppstå Vetenskaplig revolution: då normalvetenskapens paradigm utmanas av ett helt nytt paradigm. Utgången kan leda till en ny normalvetenskap Kuhn menade att olika paradigm är inkommensurable dvs ojämförbara Kuhn förordade en sorts relativism ingen kan säga vilket paradigm som är bättre eftersm en sådan bedömning allting sker utifrån något paradigm
Imre Lakatos vetenskapsfilosofi Lakatos befinner sig mitt emellan Popper och Kuhn Lakatos sofistikerade falsifikationism Kritiserar Poppers naiva falsifikationism: så fort en teori motbevisas så överges den inte utan modifieras Kärnteorierna i ett forskningsprogram kan i regel motstå falsifikation Forskningsprogram ung. som paradigm Kritiserar Kuhn: vetenskapen går visst framåt. Det nya paradigmet kan jämföras med det gamla och vara mer rationellt Lakatos uppmuntrar flera parallella forskningsprogram som tävlar om att vara den bästa teorin
Vetenskapliga förklaringar En allt för populär förenkling: Vetenskapen förklarar hur och religionen förklarar varför Detta är inte sant! Vetenskapen svarar på vad, hur och varför : Vad har vatten för kemisk formel? Hur fungerar cellen? Varför dog dinosaurierna ut? Varför expanderar metaller när de hettas upp?
Vetenskapliga förklaringar Religionen svarar också på vad-, hur- och varförfrågor: Vad är en människa? Guds avbild Hur blir man frälst? Genom omvändelse och tro på Jesus Varför dog Jesus på korset? För att bringa Guds försoning till oss. Vetenskap = hur-frågor och religion=varför-frågor En felaktig gränsdragning som riskerar att fjärma religion från faktafrågor
Vetenskapliga förklaringar Skilj mellan förklaring och förutsägelse I grundforskning är förklaring det viktigaste I tillämpad forskning är förutsägelse det viktigaste Förklaring utan förutsägelse: Dinosaurierna dog ut av anledningen X men X ger oss ingen förutsägelse om vilka djurarter som kommer dö ut i framtiden Förutsägelse utan förklaring: olika förklaringar kan ge ung. samma förutsägelser (t.ex. inom ekonomi)
Vetenskapliga förklaringar Skilj mellan förklaring och korrelation Korrelation ett ömsesidigt förhållande som inte består av orsak-och-verkan Exempel: Symptom A följs alltid av (men orsakar inte) symptom B (korrellation) för båda är orsakade av samma sjukdom
Vetenskapliga förklaringar Olika typer av förklaringar: Orsaksförklaring Funktionalistisk förklaring Ändamålsförklaring
Vetenskapliga förklaringar Orsaksförklaringar När man förklarar något i termer av vad som orsakade det Mekanistiska förklaringar mekanismens orsaks-och-verkan-relationer förklarar fenomenet Strukturella förklaringar förklarar fenomenet genom att visa hur dess delar (eller delarnas egenskaper) orsakar helhetens egenskaper Covering-law-förklaring när en naturlag plus ett initialförhållande förklarar ett fenomen
Vetenskapliga förklaringar Funktionalistiska förklaringar Förklarar något utifrån dess faktiska verkningar Vanliga inom biologin Ex: Myrdrottningen i en myrstack producerar rätt proportioner av arbetsmyror och soldatmyror. Förklaring: Om hon inte gjorde det skulle stacken inte fungera (dvs överleva) Problem: Är detta en förklaring? Måste kompletteras av orsaksförklaring eller ändamålsförklaring
Vetenskapliga förklaringar Ändamålsförklaringar När man förklarar något utifrån ett syfte/ avsikt Förklaring utifrån någons trosföreställning, vilja eller känsla Jag går på CredoAkademin därför att jag vill det