b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004
Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats. Det ena med något större tillväxt som resulterar i en folkmängd på 43 000 år 2015, det andra med svagare tillväxt med i princip lika stor folkmängd, 42 000, som idag. Det senare alternativet har bedömts som en rimlig utveckling med tanke på de senaste årens befolkningsförändringar. Även för bibehållen folkmängd krävs större in- än utflyttning eftersom fruktsamheten inte kan kompensera antalet döda utan kommer att ge ett negativt födelsenetto under hela perioden. Dock förväntas fruktsamheten öka från dagens 1,6 barn per kvinna till 1,8 år 2008, talet som förväntas gälla i riket då. Dödligheten antas följa dödligheten i riket. Befolkningsutvecklingen är starkt beroende av flyttningar. Nivån på ut- och inflyttning är mycket svårbedömd, det är många faktorer som påverkar människors beslut att flytta. Antal grundskolebarn i Motala kommun minskar under hela perioden men minskningen avtar något vid slutet av perioden. Arbetskraften ökar svagt fram till 2011-12 och börjar därefter att minska i antal. De yngre pensionärerna 65-74 år ökar kraftigt efter 2010 när 40-talisterna börjar uppnå pensionsåldern. De äldre åldersgrupperna minskar i antal. Allt fler väntas kunna bli 90 år och äldre. Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges folkmängd fortsätta att öka. Under den närmaste tioårsperioden, 2002-2012, förväntas befolkningen växa med drygt 410 000 personer. Att befolkningen växer snabbare under den kommande perioden beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott. Allmänt om prognosen Rikets framtida befolkning utgör ett viktigt underlag i kommunprognosen. Utgångspunkten för kommunprognosen är befolkningen efter ålder och kön vid årsskiftet 2002/2003. Det årliga antalet födda, utflyttade och döda beräknas med hjälp av antagna åldersspecifika fruktsamhetstal, utflyttningstal och dödlighetstal som appliceras på befolkningen år för år. Folkmängden vid respektive års slut kompletteras med antalet inflyttare efter ålder och kön. Den gångna befolkningsutvecklingen påverkar även framtiden. Strukturen hos befolkningen vid utgångsåret 2002 bestämmer mycket av utvecklingen i framtiden. T.ex. kommer ålderspensionärerna att bli många fler runt år 2010 när 40-talisterna fyller 65 år. Med utgångspunkt i kommunprognosen görs prognoser för delområden. Delområdena byggs upp av nyckelkoderna (statistikområdena) utifrån deras bebyggelsestruktur och -ålder. Fruktsamhet och dödlighet antas vara detsamma som i kommunen i helhet. I delområdesprognosen ingår en bedömning av nybyggnadsområden. Resultatet kan summeras för olika planeringsändamål, t.ex. skolor, lekplatser, och tas fram efter beställning. Statistikunderlaget till prognoserna kommer från SCB och prognoserna beräknas med hjälp av TietoEnators program Demos*Plus. Kommunprognosen är beräknad i november 2003, delområdesprognoserna i januari 2004. Antaganden i prognosen Fruktsamhet 1990-talets ekonomiska krisår innebar stora problem för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket i sin tur har försvårat familjebildningen. I rikets prognos antas att fruktsam-
3 (6) heten kommer att öka från dagens 1,65 barn per kvinna till 1,70 redan år 2003 och därefter öka till 2010, då nivån 1,85 nås. Denna nivå behålls sedan under hela prognosperioden fram till 2050. Som jämförelse kan nämnas att kvinnor födda under perioden 1925 1960 fött omkring två barn i genomsnitt. (Ur Sveriges framtida befolkning 2003-2050. SCB, 2003 1.) I Motala föddes över 600 barn under babyboomen i början på 1990-talet. Därefter har antalet födda minskat och var som lägst år 1998 då 370 barn föddes. Dessa siffror motsvarar en fruktsamhet på 2,2-2,3 barn per kvinna (åren 1989-1993) respektive 1,5 (åren 1997-2000). För att befolkningen ska reproduceras krävs en fruktsamhet på 2,0. Den senaste treårsperioden 2000-2002 var fruktsamheten i Motala 1,71 barn per kvinna. Fruktsamheten i kommunen har i regel varit högre än i riket, som mest över 10% högre. Även under åren med riktigt låg fruktsamhet låg den 2-3% över riksnivån. I kommunprognosen beräknas den långsiktiga fruktsamheten efter rikets prognos, justerat med ca 5 % för att motsvara den faktiska skillnaden mot riket. Rikets nivå på 1,8 beräknas nås redan 2008. Antalet födda blir i genomsnitt 417 barn årligen. Diagram: Fruktsamhetstal för Motala kommun i treårsperioder 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1980-82 1982-84 1983-85 1984-86 antal barn/kvinna 1985-87 1986-88 1987-89 1988-90 1989-91 1990-92 1991-93 1992-94 1994-96 1995-97 1996-98 1997-99 1998-00 1999-01 2000-02 2001-03 Dödlighet I rikets prognos antas den hittillsvarande trenden med minskande dödlighet fortsätta dock något långsammare för kvinnor. Bakgrunden är förbättrad livsstil och medicinska framsteg. Under de närmaste tio åren antas en årlig minskning av dödsriskerna på ca 2 procent för män och 1,5-2 procent för kvinnor. I åldrarna över 80 år antas reduktionen i dödsriskerna bli lägre. På längre sikt antas takten i dödlighetsreduktionen bli något långsammare. Dödlighetsantagandet betyder att medellivslängden för män ökar från 77,7 år 2002 till 83,6 år 2050 och för kvinnor från 82,1 till 86,2 år. (Ur Sveriges framtida befolkning 2003-2050. SCB, 2003.) Dödligheten i Motala skiljer sig inte från riket varför den i prognosen beräknas motsvara dödligheten i rikets prognos. Medellivslängden för motalaborna har för perioden 1993-2002 varit 81,9 år för kvinnor och 76,5 år för män. In- och utflyttning SCB påpekar i sin prognos att förändringar i migrationen är svåra att förutse och kan ske snabbt. Både in- och utvandringen antas öka under de närmaste åren. Näringslivets globalisering och anslutningen till EU bidrar till ökad rörlighet. Invandringen av nära anhöriga, återvän- 1 Sveriges framtida befolkning 2003-2050. SCB, 2003-05-22.
4 (6) dande svenskar förväntas också stiga. Bland de utrikes födda antas utflyttningen från Sverige öka som en följd av antagandet om en ökad invandring. Flyttningsnettot förväntas bli 23 000 årligen på längre sikt, dock större de närmaste åren. Som jämförelse kan nämnas att invandringsöverskottet under de senaste 20 åren uppgått till i genomsnitt 21 500 per år. Under perioden 1990-2003 har Motala haft överskott från utrikes inflyttningar i genomsnitt med 94 personer per år. Samtidigt har inrikes flyttningsnettot varit negativt med 63 personer årligen. Det är endast under fyra år, 1990, 1995, 1996 och 2001 som även inrikes nettot har varit positivt. Antaganden om åldersfördelningen hos inflyttarna och utflyttarna i kommunprognosen baseras på de senaste tre årens köns- och åldersfördelning, utjämnad (diagram nedan). Diagram: In- och utflyttade efter ålder 2000-2002. Utjämnade värden. Summa män och kvinnor. promille 700 600 500 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Utfly ttade Infly ttade Mest flyttbenägen är man i åldern 20-30 år. Utflyttarna är mest ungdomar mellan 18-25 år. Inflyttarnas ålder varierar från 24 till drygt 30 år. Barnfamiljer med barn i åldrarna 3-6 år flyttar något mer än de som har något äldre barn. Inflyttningen är större än utflyttningen bland barn upp till 18 års ålder. Nivån på in- och utflyttningen är mycket svårbedömd, inte enbart på grund av de stora årliga variationerna och de senaste årens tillskott från utlandet, utan främst på grund av att så många olika faktorer styr flyttningsbeteenden. Under perioden 1990-2002 har andelen inflyttare varit i genomsnitt 3,65% av folkmängden och andelen utflyttare 3,14%. Antalet inflyttade under den senaste treårsperioden 2000-2002 har pendlat mellan 1578 och 1453, antalet utflyttade mellan 1482 och 1424. För att balansera det förväntade födelseunderskottet krävs större in- än utflyttning under prognosperioden. 3,6% av folkmängden antas vara inflyttare. Flyttningsnettot antas således bli svagt positivt, 52 per år i genomsnitt. Bostadsbyggande Bostadsbyggandet upphörde nästan helt efter 1995. Under första halvan av 90-talet byggdes drygt 1000 lägenheter i kommunen, under den andra halvan endast 160. I dessa siffror ingår bl.a. äldreboenden.
5 (6) Kommunledningskontoret har försökt bedöma bostadsbyggandet i framtiden. Bedömningen är mycket osäker eftersom förutsättningarna för nybyggande såsom ränteläget, arbetsmarknadsläget m.m. kan förändras snabbt. I bedömningen ingår de redan planlagda områdena samt vissa nya områden som bedöms vara attraktiva ur boendesynpunkt, t.ex. i området mellan Motala och Borensberg. Bostadsbyggande i större omfattning bedöms ske främst i tätorterna Motala och Borensberg. Under hela prognosperioden är det rimligt att anta att åtminstone ca 400 nya lägenheter kan tillkomma. Tabell nedan. Det tänkta nybyggandet skulle ge ett tillskott av boende på ca 1700 vid prognosperiodens slut. Tabell: Bostadsbyggande i delområden Nyko Delområde Bostadstyp Antal Kommentar lägenheter, ca 1101 Smedsby småhus 11 Befintliga tomter 1114 Kabelgatan småhus 2 Befintliga tomter 1118 Dockan småhus 5 Befintliga tomter 1516 Dynudden småhus 33 Befintliga tomter 1516 Dynudden marklägenheter 15 Befintliga tomter 2000 Södra Freberga småhus 10 Ny detaljplan 1301 Varamon permanentning av fritidshus 40 Ev. ny detaljplan 1312 Solfjädern flerbostadshus 50 1312 Vätterliden flerbostadshus 40 Ny detaljplan 1312 Skolgatan flerbostadshus 10 Ombyggnadsobjekt, pågår 1306 Marieberg småhus 5-10 Ny detaljplan 1502 Verkstadsön radhus 23 Pågår 1114 Västra Lund småhus 30 Ny detaljplan 4319 Vänneberga småhus 64 Ny detaljplan 4304 Dragkampsängen radhus 11 Redan byggda 2003 40 Kristbergs församling Motala-Borensberg 20-30 Spridd bebyggelse 70 ovissa småhus 10-15 Olika områden i kommunen Summa Ca 400 Resultat kommunprognos Folkmängden i Motala kommer inte att förändras nämnvärt under den kommande prognosperioden. Folkmängden beräknas till ca 42 213 år 2010och 42 184 år 2015, jämfört med nuvarande 42 015 (årsskifte2003/2004). Födelsenettot blir negativt men balanseras av ett svagt positivt flyttningsnetto. Nivån på ut- och inflyttningen är mycket svårbedömt och befolkningsutvecklingen är starkt beroende av inflyttning. Barn och ungdom Barn födda 2002 och tidigare finns med i startfolkmängden för prognosen. 0-6-åringarna efter 2008 är däremot framräknade från antaganden om den framtida fruktsamheten. Det innebär att osäkerheten om utvecklingen i de yngre åldersgrupperna ökar successivt. År 2002 fanns det i Motala nästan 11 000 personer i åldern 0-20 år. Denna åldersgrupp kommer att minska i antal och beräknas vara 1000 färre år 2015. Antalet grundskolebarn minskar under hela perioden men minskningen avtar något vid slutet av perioden.
6 (6) Antalet förskolebarn (1-5 år) kommer att öka framöver med en topp kring 2008. Då beräknas det finnas 180 barn fler än 2002. Ökningen avtar därefter något men antalet förskolebarn kommer att vara fler än idag under hela prognosperioden. Barnen i grundskoleåldern, inkl. 6-åringarna, minskar framöver. År 2010 är skolbarnen ca 1000 färre än 2002. Minskningen fortsätter men börjar avta efter 2012. Antalet ungdomar i åldern 16-19 år ökar när babyboomen når gymnasieåldern. Topp nås 2009 med ca 380 fler ungdomar. Därefter sker en relativt snabb minskning mot slutet av perioden. Arbetskraften Arbetskraften (20-64 år) ökar mycket svagt under de kommande 5-6 åren från 23 900 till drygt 24 000. Ökningen sker i den äldre arbetskraften, 45-64 år, medan de yngre upp till 44 år minskar. Om tio år är arbetskraften åter lika stor som idag och minskar därefter något. I slutet av perioden kommer ca 270 personer färre att finnas i arbetskraften. Äldre Antalet pensionärer totalt kommer att öka. De yngre pensionärerna 65-74 år ökar kraftigt efter 2010 när 40-talisterna börjar uppnå pensionsåldern. År 2015 beräknas de vara 1500 fler än idag. De äldre åldersgrupperna minskar i antal. Allt fler väntas kunna bli 90 år och äldre. I tabellen nedan redovisas förändringar i åldersgrupperna i förhållande till 2002 års befintliga antal. År 0-5 6-15 16-19 20-64 65-74 75-79 80-w Summa 2002 2 409 5 821 2 165 23 939 3 631 1 605 2 508 42 078 2004 96-235 103 36 121-105 46 61 2005 133-386 145 122 182-130 22 89 2006 163-582 231 185 250-138 2 111 2007 179-767 338 179 342-105 -37 128 2008 184-884 364 127 512-118 -49 137 2009 178-1 004 377 75 724-136 -74 140 2010 173-1 078 299 83 848-84 -106 135 2011 166-1 124 196 63 1 018-74 -120 124 2012 159-1 155 132 7 1 153-69 -116 111 2013 153-1 138 7-52 1 271-15 -125 100 2014 150-1 087-111 -183 1 414 63-148 97 2015 148-1 063-180 -276 1 525 72-120 105