Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa



Relevanta dokument
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Pusselbiten som saknades

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa. Solveig Olausson

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Trauma och Prostitution

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Kan man bli sjuk av ord?

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Behandling vid samsjuklighet

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Ensamkommande barn De mest utsatta!

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Missbrukande kvinnor

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Stöd till anhöriga och närstående

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Behandlingsplanering

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Flyktingmedicinskt centrum

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

4. Behov av hälso- och sjukvård

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Drogfokus

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Att arbeta med suicidnära patienter

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Självmordsriskbedömning

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Antagen av Samverkansnämnden

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Uppmärksamma den andra föräldern

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Barn och ungas utsatthet för våld

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Bilaga A Traumaintervju

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Transkript:

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos kvinnor med samtidigt missbruk/beroende De psykiska tillstånd som är mest frekventa är förstämningssyndrom, ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, ätstörningar utöver personlighetstörningar Hos de kvinnliga missbrukarna har den psykiska ohälsan ofta föregått missbruket och de rapportera sina psykiska problem vid yngre åldrar än kvinnor inneliggande utan missbruksproblem Kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa är mer utsatta för misshandel och sexualiserat våld Kvinnor med blandberoende har gjort flera självmordförsök än kvinnor med enbart alkoholmissbruk 1

Riskfaktorer för missbruk hos kvinnor Tidig pubertet Sensationssökande beteende Föräldrarnas missbruk Kamratkretsens konsumtion Psykologiska och psykiatriska problem Tidig alkoholdebut Sexuella övergrepp före 13 år ålder Vidmakthållande av missbruk och beroende Missbruket fyller olika funktioner och varierar över tid Regression i jagets tjänst och parentesbeteende, Getting by och getting straight Långvarig social- och ekonomisk stress 2

Kvinnor och missbruksbehandling Kvinnor betraktar inte missbruket som sin primära problematik Kvinnor söker hellre till allmän hälsovård eller psykiatrisk klinik Känslor av skuld och skam hindrar att söka behandling Kvinnor upplever att de blir negativt bemötta när de söker behandling Könsskillnader och behandlingsbenägenhet Inga könsskillnader av upplevt behov av behandling Inga entydiga resultat om att kvinnor blir mer förbättrade vid mottagningar enbart för kvinnor men kvinnor kan föredrar behandling på speciella kvinnomottagningar Genderparadoxen, kvinnor kan ha svårare problem men större följsamhet till behandling 3

Vad påverkas vid behandling av samsjuklighet Studier visar att även aspekter utöver missbruket och de psykiatriska symtomen förändras vid behandling som problem med arbete/försörjning, familje-och sociala problem och rättsliga problem Naturlig återhämtning eller spontanläkning sker även för denna grupp Undersökningar: Intervjuundersökning med unga kvinnor 18 25 år om första gången de sökte behandling som vuxna Kartläggning av kvinnor i behandling med uppföljning av dessa kvinnor efter 18 månader 4

Unga kvinnor: Resultat Vägen till behandling De hade haft problem länge, sedan de var barn eller tidig tonår men flera hade inte sökt behandling Kvinnornas definition av sina problem En process som lett fram till att de inte kunde härbärgera sina känslor längre, bidragande orsak en störning i en nära relation som pojkvän eller annan närstående Unga kvinnor: Resultat Kvinnornas önskemål om behandlig De hade sällan någon tydlig uppfattning om vilken behandling de önskade. Detta överlämnas till behandlaren Anledningar till att påbörja behandling Går inte att skilja från berättelser om problemet, framställs ofta som ett val emellan att ta livet av sig eller att söka hjälp 5

Unga kvinnor: Resultat forts. De har svårt att beskriva sig själva. De har svårt att beskriva vilken hjälp de vill ha. Detta leder till att de känner sig dåligt bemötta och avvisade när de söker hjälp vilket får till följd att de kan söka ofta och på olika ställen. De söker någon som förstår både de psykiska problemen och missbruket. De söker en person som förstår och kan ta emot deras berättelser om trauman och svårigheter under livet. De tycks söka en behandlare snarare än en behandling. Unga kvinnor: Resultat forts. Kvinnorna ser missbruket vara underordnat sina psykiska problem men vill ha hjälp för bådadera De vet inte vart de skall söka för sina ofta långvariga problem, vårdinstanserna är inte tillgängliga och de känner sig ofta missförstådda Det är viktigt under behandlingen att tänka på bemötande, hållande och att skapa arbetsallians 6

Kvinnor i behandling : Resultat Psykiatriska problem: Hälften någon form av förstämningssyndrom, en tredjedel har någon form av ångestsyndrom, några få har psykotiskt syndrom, ett par har ätstörning Majoriteten har därtill personlighetsstörning var av en tredjedel tillhör kluster B, dramatisk Två tredjedelar av kvinnorna hade gjort självmordsförsök under livet, varav 5 vid mer än 10 tillfällen Den allmänna funktionsnivå (GAF) var 41,2 i genomsnitt där 40 kritisk nivå för inläggning Kvinnor i behandling: Resultat Missbruksbild: Majoriteten var i tidig tonår mellan 12-14 år vid missbruksdebut, missbruket var etablerat i sena tonåren Hälften av gruppen hade missbruk av ett medel, den andra hälften var blandmissbrukare Nio kvinnor hade ett narkotikamissbruk bakom sig (missbruksfria i snitt ca 9 år) Sex kvinnor hade inte missbrukat alkohol sedan 1 år Endast tre hade inga läkemedel 7

Kvinnor i behandling: Resultat Missbruksbild och psykiska problem: De kvinnor som försökt att ta sina liv var yngre när de fick lugnade läkemedel, när de började blandmissbruka och hade varit missbruksfria färre månader än övriga kvinnor Kvinnor med blandmissbruk eller hade depressionsdiagnos var yngre vid alkoholdebut Kvinnor med ångestdiagnos var äldre både när de alkoholdebuterade och drack till berusning Det fanns inga samband med upplevd psykiatrisk symptom belastning och upplevt behov av hjälp för missbruket Kvinnor i behandling: Resultat Levnadsförhållanden och livskvalitet: Kvinnorna upplevde oro och besvär i relation till familj, anhöriga och andra relationer, detta hade samband med upplevd psykisk belastning En femtedel levde tillsammans med en partner 15 kvinnor (75 %) anger fysisk misshandel och 13 kvinnor (65 %) anger sexuell misshandel från någon närstående under livet Kvinnorna upplevde en låg livskvalitet, detta hade samband med upplevd psykisk belastning 8

Uppföljning efter 18 månader: Resultat Psykiatriska problem och upplevd psykisk belastning: Behandlare bedömde att kvinnornas allmänna funktionsnivå (GAF M=48) hade förbättrats och det fanns ett positiv samband med tid i behandling Kvinnornas skattning av upplevd psykisk belastning hade inte förändrats, depression, ångest och känslighet i sociala situationer upplevdes som tyngst, samma resultat som vid kartläggningen Uppföljning efter 18 månader: Resultat Missbruksbild: Sex kvinnor var återställda, de hade inte missbrukat på två år och bedömdes ha en högre allmän funktionsnivå Fyra var förbättrade, de hade inte missbrukat det senaste halvåret 8 var oförändrade Kvinnorna som grupp hade lägre hjälpbehov för missbruket vid uppföljningen. 9

Uppföljning efter 18 månader: Resultat Levnadsförhållanden och livskvalitet: Endast en kvinna kunde försörja sig genom arbete Det var fler kvinnor som vid uppföljningen oroade sig för sin fysiska hälsa och ville ha hjälp för sina fysiska problem De återställda kvinnorna upplevde färre dagar med fysiska problem men vill i lika stor grad ha hjälp för de fysiska problemen Uppföljning efter 18 månader: Resultat Levnadsförhållanden och livskvalitet: Över hälften kände oro för sina nära relationer och hälften ville ha hjälp med att förbättra dessa relationer Upplevelsen av livskvalitet hade inte förändrats för gruppen, inte heller att vara missbruksfri eller haft lång behandling påverkade upplevelsen av låg livskvalitet 10

Uppföljning efter 18 månader: Sammanfattning En tredjedel återhämtar sig från missbruket men upplevelsen av hög psykisk belastning och låg livskvalitet förändras inte av återhämtning Behandlares bedömning i mått som allmän funktionsnivå hade inget samband med kvinnornas egna skattningar av psykisk belastning och livskvalitet Behandling och förändring för gruppen med multipla problem tar tid men förändring sker med förbättrad allmän funktionsnivå, mindre hjälpbehov för missbruk, psykiska problem, rättsliga probelmoch problem i relation till familj och anhöriga. Konklusion Att se och förstå både missbruk och psykiska problem tycks vara avgörande för att de unga kvinnorna ska ta emot behandling Att se och förstå faktorer utöver psykiska problem och missbruk, så som svårigheter i nära relationer och upplevelse av låg livskvalitet, kan vara väsentligt för att förhindra återfall hos gruppen kvinnor i behandling 11

Bemötande och behandling Finns ingen evidensbaserad specifik behandling vid samsjuklighet Viktigt att behandlingsprocessen är långsiktlig och med kontinuitet Viktigt att kvinnan själv får berätta om sitt problem och bakgrunden till det och våga lyssna på och tala om det kvinnan berättar att hon har varit med om Vara förberedd på att återhämtning för kvinnan inte innebär upplevelse av mindre psykiska problem eller bättre livskvalitet Behandlingsprocessen blir olika i olika åldersfaser Tack för Er uppmärksamhet! Adress vid korrespondens: Solveig Olausson, Beroendekliniken Byggnad PK, 416 85 Göteborg e-post: Solveig.Olausson@vgregion.se Länk till e-version (sammanfattning) http://hdl.handle.net/2077/18347 12