Pusselbiten som saknades

Transkript

1 Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun Solveig Olauson Fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut. FoU i Väst/GR

2 Syfte och frågeställningar Specifika frågor av intresse var: Har samordning av insatser lett till konkreta förändringar i brukarnas livssituation? Har droganvändningen minskat? Hur upplever brukarna metoden resursgrupp? Säger någon nej till metoden och i så fall varför?

3 Målgrupp och undersökningsperiod Målgrupp: Personer som beviljats insatsen vård- och stödsamordning under 2011 Undersökningsperiod Två år innan insatsen påbörjades och två år efter dess början

4 Beskrivning av målgruppen 20 brukare beviljade insatsen Vss* tillfrågades om deltagande i intervju 8 svarade ja, 2 föll bort 10 ej tillfrågade 8 avbrutit insatsen 2 avlidna 2013 är 8 kvar i insatsen 4 döda av de 20 i målgruppen *Vss, förkortning av vård- och stödsamordning

5 Tillvägagångssätt Brukare Uppgifter om insatser och livssituation två år innan beslut om insatser om vård- och stödsamordning och efter två år av insatser inhämtades genom: personakter: utredningar om bistånd utifrån SoL, LVM, LSS, m.m. patientjournaler: insatser utifrån HSL som antal inläggningar, vårddagar, diagnoser. Intervjuer med fokus på upplevelse av insatsen, förändrad livssituation och livskvalitet

6 Redovisning av insatser från socialtjänst 6 brukare har kontakt med vård- och stödsamordnare 1 2 gånger/veckan 4 brukare har därtill kontakt med boendestöd 2 6 gånger/veckan 2 brukare har inget boendestöd 2 brukare har hemsjukvård 7 dagar/veckan, för medicinstöd 2 brukare är i arbetsträning 2 brukare har förvaltare eller godman 1 brukare har stöd v.g. föräldraroll

7 Redovisning av psykiatrisk problematik och behandlingskontakter med Beroendekliniken öppen- och slutenvård samt annan heldygnsvård Diagnoser 3 brukare har ångestsyndrom 2 av dem har därtill personlighetsstörning 1 av dem därtill ADHD 3 brukare har psykossyndrom och ADHD 1 av dem har därtill ångestsyndrom Behandling 5 brukare har regelbunden kontakt med Beroendekliniken 4 brukare har varit vårdade i slutenvård under perioden 3 av dessa har väsentligt minskat antal dagar med heldygnsvård under insatsen Vss. 1 brukare har insatsen inneburit upptäckt högre grad av omsorg

8 Förändring av missbruk/beroende under undersökningsperioden Skattning genom AUDIT och DUDIT i april 2012 och nov beroende av alkohol 3 beroende av narkotiska substanser 2 har ett blandberoende 2 har oftast ett substansanvändande i samband med psykotiska skov

9 Förändring av missbruk/beroende under undersökningsperioden Bedömning av motivation/behandlings fas (2012) 1 brukare i motivationsstadie (stadie 4), minskat mindre än 1 mån 5 brukare tidig motivationsstadie (stadie 3), i regelbunden kontakt men inte förändrat sin konsumtion Bedömning av motivation/behandlings fas (2013) 1 brukare i tidig motivationsstadie, i regelbunden kontakt men inte minskat sitt missbruk (stadie 3) 3 brukare i behandlingsstadie, i regelbunden kontakt men drogfri kortare än 6 månader (stadie 6) 1 brukare drogfri längre än 6 månader, i återfallspreventionsstadie (stadie 7) 1 brukare inga uppgifter

10 Upplevelse av insatsen Alla brukare beskriver i första hand relationen till sin vård- och stödsamordnare, i citaten benämnd KM, och i andra hand boendestödjaren, därefter andra vård- och omsorgskontakter. Brukare 2: KM har fått ordning på mitt liv KM har fixa så där att jag kom till öppenvård rätt. Och fått då världens bästa läkare, och fått då min diagnos ADHD å fått Concerta då som gav mej livet tillbaka. Jag hade nog tagit mitt liv annars. Så det har KM löst Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan dom, (utförarna i SoB-teamet) jag vet inte. Jag hade inte gjort det, det kan jag lova.

11 Upplevelse av insatsen Vård- och stödsamordnaren har betytt mycket för brukarna och upplevs som speciellt hjälpsam, förstående och ovärderlig. Brukare 3: särskilt KM har varit till stor hjälp verkligen. KM var en av dom som hjälpte mej, km. följde med mej till psykakuten, KM körde mej. Och jag hade kontakt med öppen psyk. här nere i.(ortnamn.). KM. hjälpte mig liksom att ringa samtal å, skjutsade mej hit och dit fast jag vet inte riktigt om KM gjorde det på sin arbetstid. KM var väldigt så å kom upp och kollade lägenheten för ett tag så hade jag en psykos då, så jag låg ju bara i lägenheten och då ringde km. ambulans vid nåt tillfälle å. Sen så efter den där jobbiga, jobbiga tiden så hjälpte KM mej med praktiska saker som att köra mej till läkare, när jag inte pallade att gå ut då för jag har sån där social fobi. Och hjälpte mej med det, å å haft en massa samtal å. Det är hur mycket som helst! Som verkligen har betytt jättemycket för mej.

12 Upplevelse av insatsen Resursgruppsarbetet beskrivs i förbigående av tre brukare där lilla gruppen upplevs bra men stora gruppen känns otrygg. Brukare 2: Om stora resursgruppsmötena: Vad tänker jag om dom. Alla är bra, snälla tjejer. Kalas. Det är bara det att jag träffar dem i de sammanhang där jag själv sitter och tycker det är väldigt jobbigt. Jag är vuxen och.. och så sitter det 7 8 människor och bara tittar på mej och pratar om mej å vad som ska hända både positivt och negativt, å så börjar jag kanske gråta..ja, så sitter alla och tittar så skruvar de på sig det tycker jag är skitjobbigt

13 Upplevelse av insatsen Någon har en mer ambivalent inställning till insatsen Brukare 6: Nej, sen ska man vara ärlig att säga att det har inte kommit igång ännu, jag försöker ju i alla fall, det gör jag ju, men bollen ligger ju hos mej Ibland fattar jag inte varför jag har dom heller och ibland fattar jag det. Dom är snälla i sig (utförarna i SoB-teamet) det är inget fel i dom. Det är bara det att jag passar inte i den kostymen så att säga. Jag vet inte. Det är väl bra om man ska tänka positivt att jag har dom annars skulle jag inte kunnat komma hit idag.

14 Förändrad livssituation Gemensamt för brukarna är att de fått mer struktur i vardagen något de önskat. De beskriver förändring som: - Minskat drogande, fått praktikplats, fått ett roligare liv - fått en större trygghet, fått hjälp med strukturen i vardagen - fått chans att åka till behandlingshem, hjälp till lägenhet, fått reda ut jobbiga grejer så man kan komma vidare, fått hjälp att börja arbetsträna, få rutin och känna mig som en vanlig människa, fått mer självförtroende, - få komma ut, jag är inte så förvirrad, blir mindre isolerad hemma, - inte varit på behandlingshem på fyra år, att våga gå och handla själv, blivit mer självständig, m.m.

15 Bemötande Tillgänglighet Kontinuitet Följsamhet Övergripande kategorier: Det som upplevs hjälpsamt

16 Kännetecken hos hjälpande personal: Från Anne Denhov (2007). Hopp, de tror på en god prognos för patienten De har positiva känslor gentemot patienten De ställer upp, patienten har känslan att de kan hjälpa även utanför behandlingstillfällena om nödvändigt De har intresse för människan i patientrollen, relationen är unik, de stöder patientens egna val och strategier och framstår som personer De upplevs som att de tar sig tid, finns kvar, ger respons och gör något extra Möter patienten som en unik person, som inte bara är dysfunktionell utan också har erfarenhet och kunskap om sig själv

17 Livskvalitet och förhoppningar inför framtiden Även denna fråga besvaras utifrån den nivå/situation brukaren befinner sig på eller i: - att bli drogfri, få riktigt jobb med lön slippa gå till soc., att få en lägenhet med sovrum - att verkligen kunna säga när folk frågar hur man mår och kunna säga jag mår bra, - att kunna ha lugn och ro, kunna umgås med mig själv som jag är, njuta av att bara vara, att få familj och riktigt arbete, att få yrkesutbildning, - att bli psykosfri, att bli frisk - de tre V:na (Volvo, villa och vovve), ha det som andra har - att bli skuldfri, vara så pass frisk att jag kan umgås med mitt barn

18 Övergripande kategori: Önskan om det normala Brukare 1:Bli drogfri, få ett riktigt jobb Brukare 2: säga och känna när folk frågar hur mår du att jag mår bra, ha tillbaka mina barn hemma, att jag i slutändan kan gå till ett jobb. Brukare 3: kunna ha lugn och ro, kunna umgås med mej själv, ha familj och riktigt arbete Brukare 4: Bli frisk, bli psykosfri Brukare 5: De tre V:na (villa, Volvo och vovve). Brukare 6: vara skuldfri, så pass frisk att jag kan umgås med mitt barn.

19 Utförares uppfattning om arbetsallians, förändring i livssituation och livskvalitet Vss. bekräftar utifrån sitt perspektiv det som brukarna beskriver. För fyra av brukarna bedöms det ha funnits en mycket god arbetsallians i princip från början av insatsen. För två har det varit en lång process att bygga tillit och arbetsalliansen blir bättre allt eftersom. Även det burkarna beskriver om resursgrupp bekräftas. Även det brukarna beskriver som förändring i livssituation bekräftas med tillägg som etablering av kontinuerlig kontakt med Beroendepsykiatri och tandsanering. Därutöver beskriver Vss. att några fått bättre förståelse för sina funktionshinder, snabbare återhämtning vid återfall i missbruk men även vid psykisk försämring. Större vårdbehov har upptäckts för en brukare. Vss. ser vägen till bättre livskvalitet för brukarna genom längre missbruksfria perioder, genom att utveckla självkännedom och förbättrat socialt fungerande.

20 Sammanfattning och diskussion Individnivå: Färre dagar för vissa brukare i dygnet runt vård. Fem av sex i regelbunden behandling av missbruk/beroende och psykiatriska problem. Brukare och vård- och stödsamordnare är samstämmiga om förändring. Vård- och stödsamordnarna har upplevts mycket hjälpsamma i återhämtningsprocessen av brukarna. Egenskaper som att ge gott bemötande, god tillgänglig, kontinuitet och följsamhet karaktäriserar brukarnas beskrivning. Bifynd: 4 av 20 personer har avlidit under undersökningsperioden, en dubbelt så hög andel avlidna än man funnit i vid andra svenska undersökningar för personer med samsjuklighet.

21 Sammanfattning och diskussion Verksamhetsnivå: Samverkan mellan förvaltningarna och tillskapandet av Stödoch beroendeteamet tycks ha givit en hemmaplanslösning för vissa brukare med komplexa vård och omsorgsbehov. Genom flexibilitet och förändring inom insatsen tycks man förebygga återfall i missbruk, förkorta återhämtningsperioden och förhindra eller förkorta inläggning inom Beroendepsykiatri och annan dygnet runt vård. Genom en positiv arbetsallians mellan brukare och vård- och stödsamornare/boendestöd och lilla resursgruppen kan burkarna få hopp om en bättre livskvalitet. Att klara vardagen kan vara ett led i återhämtning till ett normalt liv.

22 Vad säger forskningen om Vård- och stödsamordning? Evidensbaserad praktik: en sammanvägning av brukarens erfarenhet, den professionelles expertis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (Socialstyrelsen/ SKL 2011) Beroendeforskning: Nationella riktlinjerna, 2007 och 2014 kommer båda fram till att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av specifika metoder vid integrerad behandling vid samsjuklighet. Finns stort behov av vägledning. Forskning om psykotiska tillstånd sammanfattas av Topor 2001 att bästa behandlingsresultat vid en kombination av olika psykopedagogiska insatser i samband med medicinering

23 Vad säger forskningen om vård- och stödsamordning? Vård- och stödsamordning en arbetsmodell som baserar sig på metoden Integrerad Psykiatri, förkortat IP-programmet. Vård- och stödsamordning räknas inte som en behandlingsmetod, men kan vara behandlande, genom den arbetsallians brukare och vård- och stödsamordnare etablerar. En god arbetsallians har visat sig vara hjälpsam vid positivt utfall i psykoterapi men forskning saknas för annan behandling än psykoterapi.

24 Referenser Denhov, A. (2007). Hjälpande relationer. I psykiatriskvård en litteraturöversikt. Psykiatrin Södra, FoU-enheten, Stockholms Läns sjukvårdsområde Socialstyrelsen. (2011). På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.(artikelnr ). Socialstyrelsen Socialstyrelsen. (2012) Om evidensbaserad praktik. (Artikelnr ) Socialstyrelsen Socialstyrelsen.(2014). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Stöd för styrning och ledning. Preliminär version (Artikelnr ). Socialstyrelsen. Topor, A. (2001). Återhämtning från svåra psykiska störningar. Stockholm: Natur och Kultur

25 Tack för er uppmärksamhet!