Avtal om Samverkan inom



Relevanta dokument
Samverkansavtal inom Green Cargo AB

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal Lunds kommun

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Lokalt samverkansavtal för KI

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Samverkansavtal för Malmö högskola

KS 2008/10 Hidnr

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Samverkansavtal


Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Lokalt samverkansavtal

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Utmaningar som kräver annat tankesätt

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Handbok för arbetsplatsombud

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Lokalt samverkansavtal. för. Ersta Sköndal högskola

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Förhandling vs samverkan

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10

Samverkan i Norrköpings kommun

Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän

INLEDNING PERSONALIDÉ

Personalavdelningens PA-handbok

Förhandling vs samverkan

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Om inte huvudreglerna i e-f-avtalet kan tillämpas kan anställning för ambulerandeanställning användas.

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

Transkript:

Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7

Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2 Gemensamma värderingar I TraffiCares verksamhet är de anställdas insatser både enskilt och i grupp av största betydelse för hur målen för säkerhet, omtanke och helhetssyn skall kunna uppnås. Det är viktigt att ha former för ledning och samverkan där de anställda blir engagerade och aktivt bidrar med sin kunskap och erfarenhet. Det förutsätter att de anställda känner till verksamhetens mål och förutsättningar och att de har möjlighet att påverka och ha inflytande på det egna arbetet. Parterna är överens om att organisationen för samverkan skall kännetecknas av effektivitet och flexibilitet. Det betyder att organisationen skall vara nära anpassad till de lokala förutsättningarna och behoven. Det betyder också att möten, beredning av ärenden, förankring och effektuerande av beslut skall hanteras professionellt. 3 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen - APT - är grunden i samverkan där man uppnår ett direktinflytande för alla anställda. APT skall äga rum regelbundet och är en del av det ordinarie arbetet. Med tanke på de skilda förutsättningarna att ordna arbetsplatsträffar inom TraffiCare finns det ingen given form för APT. Målet skall vara att APT utgörs av högst 10-15 medarbetare. I övrigt skall formerna anpassas till verksamhetens art och struktur. Anteckningar skall föras och kan med fördel spridas med modern informationsteknik - IT - så att inom arbetsstället överenskomna åtgärder snabbt vidtas, följas upp och utvärderas. Det är viktigt att arbetet med affärs- och verksamhetsplanering bedrivs så att det skapas förutsättningar för en reell samverkan. Genom att parallellt med andra utredningar hantera frågorna i APT kan processen breddas och påskyndas. Sidan 2 av 7

Att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens för kontinuerlig förbättring och utveckling av verksamheten är det främsta syftet med APT. Detta är avgörande för att de anställda skall kunna delta i och bidra med sina perspektiv i en fruktbar dialog om den egna verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Det är naturligt att APT används för att föra ut och inhämta information som är av vikt för de anställda och verksamheten samt att sprida information om verksamhetens mål och förutsättningar. Tvärfunktionella inslag har på en del arbetsplatsträffar visat sig vara en fruktbar arbetsmetod. 4 Samverkansgrupper Med skapandet av samverkansgruppen - SVG - har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att föra en öppen dialog och samverka i de processer, som leder fram till beslut i frågor som är av betydelse för verksamheten. Samverkansgruppens verksamhetsområde utgör normalt ett arbetsställe i arbetsmiljölagens (AML) mening och därmed är samverkansgruppen också skyddskommitté enligt AML. Vid slutande av företagslokalt avtal inom TraffiCare skall det dokumenteras om SVGs verksamhetsområde utgör arbetsställe och om sakskäl föreligger kan överenskommelse göras om att indela enhetens verksamhetsområde i flera arbetsställen. Samverkansgrupp skall finnas inom de enheter i organisationen där man har någon form av kostnads/resultatansvar och/eller formulerar affärsplaner. För samordning av arbetsmiljöfrågor mellan olika enheter som verkar på en viss ort eller i gemensamma lokaler skall arbetsmiljölagens regelverk om samordningsansvar tillämpas. SVG skall ha en skriven instruktion för sin verksamhet som utgår från instruktionen Basuppgifter för samverkansgrupp inom TraffiCare. Man bör i SVG behandla alla frågor där avtal eller praxis ger arbetstagarorganisationerna rätt till information och medbestämmande.. Den enda generella begränsningen är att löne- och avtalsfrågor skall skötas i förhandlingar vid sidan av organisationen för samverkan. Normalt bör samverkansgruppen sammanträffa en gång per månad. De närmare formerna för varje SVGs arbete regleras i företagslokala avtal utifrån den enskilda verksamhetens förhållanden. Sidan 3 av 7

När SVGs sammansättning fastställs bör den utgå ifrån verksamhetens organisation. Det skall eftersträvas att representanterna kan ta till vara olika intressen och tillsammans bilda en effektiv grupp. För att arbetet i SVG skall bli effektivt är det viktigt att antalet ledamöter begränsas till vad som är absolut nödvändigt med hänsyn till verksamhetens art och struktur samt att deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter får komma till uttryck. Normalt innebär det att arbetsgivaren företräds av chef - ordförande i SVG - plus en handläggare/administratör och arbetstagarna av en representant per facklig organisation med medlemmar inom enheten kompletterat med ett skyddsombud. Om skyddsombud inte deltar utgör SVG inte skyddskommitté i AMLs mening. Facklig representant som även är skyddsombud kan upprätthålla bägge dessa funktioner i samverkansgruppen. Arbetsmiljöfrågor bör hanteras vid varje möte i SVG. Likaså bör aspekter på arbetsmiljön övervägas vid varje frågas hantering i SVG. Därmed kan arbetsmiljön i enlighet med AML bevakas på ett tidigt stadium vid förändringsprocesser. Mer tidsödande frågor som arbetsmiljöplaner och liknande bör beredas av särskilda arbetsgrupper. Chef bör själv vara ordförande. Om annan arbetsgivarföreträdare utses skall skriftlig delegering med befogenheter och resurser finnas. Ordförande utser sekreterare utom SVG om så erfordras. Det är viktigt att kallelser med informativ dagordning utsändes i rimlig tid (minst 10 dagar) till ledamöter så att dessa kan förbereda och förankra sig inför mötena. Facklig organisation utan medlem inom enheten kan dock anmäla representant då en fråga av betydelse för denna organisation behandlas. Facklig representant bör ha utsedd ersättare. Möjlighet finns att adjungera sakkunnig då specifika frågor hanteras. Medverkan i SVG förutsätter ingående kunskap om verksamheten varför alla representanter bör arbeta inom enheten. Det är parternas uttalade mening att representationen i SVG skall vara nära knuten till verksamheten med hänsyn till arbetsuppgifter och erfarenheter. SVGs sammanträden skall protokollföras inklusive eventuella avvikande meningar mot föreslagna beslut. 5 Förhållandet till MBL Om det genom företagslokalt avtal inrättas en SVG, så har TraffiCare beträffande fråga som tagits upp i gruppen inte några ytterligare skyldigheter enligt 11, 19 eller 38 MBL i förhållande till arbetstagarorganisation som är representerad i gruppen. Arbetet i samverkansgrupp tillgodoser även arbetstagarorganisationernas möjlighet att fritt initiera behandling av alla frågor, som berör verksamhet och personal. Av detta följer, att förhandling enligt 12 MBL inte kan begäras, om en fråga är slutbehandlad i SVG. Detta förutsätter dock att arbetstagarorganisationerna dels har fått behövlig information och rimlig tid att sätta sig in i frågan dels har fått möjlighet att framföra alla sina synpunkter på frågan. Sidan 4 av 7

Arbetstagarorganisation, som motsätter sig ett visst beslut som TraffiCare avser att fatta, har rätt att begära central förhandling enligt 14 MBL. För fråga som regleras av AML gäller att den på begäran av ledamot kan hänskjutas till yrkesinspektionen om den faller inom området för inspektionens befogenheter. 6 Arbetsgrupper Arbetsgrupper är ett utmärkt komplement till arbetsplatsträffar och samverkansgrupper och inrättas när det finns ett behov att ytterligare utreda utveckling och förändring av verksamheten. Till exempel kan en gemensam fråga för en yrkesgrupp behandlas i en särskild arbetsgrupp. Tillsättande av arbetsgrupper är ett led i samverkansarbetet i arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Det är också där, som man formulerar målen för arbetsgruppens arbete och värderar de förslag som gruppen lägger fram. 7 Centrala Samverkansgruppen Under den Centrala Samverkansgruppen kan arbetsgrupper inrättas till exempel inom det personalpolitiska området liksom för att behandla ekonomi, budget och så vidare. Den centrala samverkansgruppen har som en uppgift att utveckla samverkanssystemet. Den skall också fungera som konfliktlösare mellan lokala parter vad gäller skiljaktigheter i samverkanssystemet. Vid TraffiCare integreras arbetsmiljöfrågor och övriga frågor i den centrala samverkansgruppen vars sammansättning anpassas till de frågor som man har att behandla. När skyddsombud deltar har Centrala Samverkansgruppen status som skyddskommitté i arbetsmiljölagens mening. Vid behov har part rätt att adjungera sakkunnig. Den centrala samverkansgruppen har att hantera övergripande och principiella personalpolitiska frågor som till exempel regelverk och policys särskilt vid större tvärfunktionella projekt - och fastställer själv sina arbetsuppgifter i detalj. 8 Utbildning För effektivt samråd krävs att representanterna har tillräcklig och rätt kompetens utifrån de lokala behoven. SVG skall ha sådan sammansättning och utbildning att det i gruppen finns kompetens för alla frågor som man har att behandla. Det är lämpligt att utreda det aktuella behovet av utbildning i organisationen. Sidan 5 av 7

9 Ersättningsregler Deltagande i arbetsplatsträff eller i sammanträde med arbetsgrupp räknas som arbete med bibehållande av eljest utgående lönetillägg. Gällande avtalsregler om tidsförskjutning och övertid tillämpas om träff eller sammanträde förläggs med ändring av ordinarie arbetstid. Sådan övertidstjänstgöring räknas inte som allmän övertid enligt; TraffiCares avtal om allmänna arbetsvillkor. Om träff med obligatorisk närvaro eller sammanträde förläggs utanför ordinarie arbetstid skall gällande avtalsregler om övertid tillämpas. Sådan övertidstjänstgöring räknas inte som allmän övertid enligt TraffiCares avtal om allmänna arbetsvillkor. Om träff med frivillig närvaro förläggs utanför ordinarie arbetstid kompenseras deltagare med att tid mot tid förs till den personliga arbetstidsbanken. 10 Facklig information på betald tid. En lokal arbetstagarorganisation tillhörande part i detta avtal har rätt att på betald arbetstid samla medlemmar för facklig information. Arbetsgivaren får om det finns särskilda skäl besluta att informationen får ges på annan tid och plats så snart som möjligt. Med särskilda skäl avses arbetets behöriga gång. En medlem har rätt att närvara vid varje sammankomst som på betald arbetstid anordnas för facklig information av lokal arbetstagarorganisation. En medlem kan dock endast erhålla arbetsbefrielse eller ersättning för högst åtta timmar per kalenderår. Sker facklig information på ordinarie arbetstid, har medlemmen rätt till arbetsbefrielse för att bevista informationen plus den tid som behövs för förflyttning mellan arbetsplats och platsen för informationen. Tiden ingår i fullgjord arbetstid för vikariepersonal. Förläggs den fackliga informationen utanför ordinarie arbetstid kompenseras deltagare med att tid mot tid förs till den personliga arbetstidsbanken. Parterna är överens om att tid för facklig information utanför ordinarie arbetstid inte utgör övertid eller mertid. Den lokala arbetstagarorganisationen skall skriftligen underrätta arbetsgivaren om vilka som varit närvarande vid den fackliga informationen och vilken tid som den omfattat. Sidan 6 av 7

11 Slutande av företagslokala avtal Befogenhet att sluta företagslokalt avtal överlämnas till: - Chef för enhet där samverkansgrupp bildas enligt 4 får träffa avtal beträffande samverkansgruppens storlek, sammansättning och indelning i skyddsområden. Verksamheten inom ett skyddsområde skall kunna följas av ett skyddsombud. 12 Giltighetstid Avtalet gäller från och med 2001-03-01 och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. För företagslokala avtal gäller en månads ömsesidig uppsägningstid. Om företagslokalt avtal sägs upp, skall uppsägningstiden inte börja gälla, förrän frågan har behandlats av centrala samverkansgruppen och därefter en förnyad företagslokal förhandling har ägt rum med beaktande av den centrala samverkansgruppens riktlinjer. Om någon av de fackliga organisationerna säger upp det centrala ramavtalet upphör alla TraffiCare-lokala samverkansavtal med den organisationen att gälla samtidigt som ramavtalet. MBL:s 11, 19 och 38 skall då hanteras i traditionella MBL-förhandlingar med den fackliga organisationen. Övriga fackliga organisationer fortsätter att samverka enligt samverkansavtalet. Avtalet kan dock skrivas om utan uppsägningstid om bägge parter är ense om detta. Frågor som regleras av AML hanteras i ovanstående fall med uppsagt avtal gentemot en organisation genom att SVGs möten redovisas i separata protokoll för arbetsmiljöfrågor och övriga verksamhetsfrågor. Sidan 7 av 7