Samrådsdokumentet redogjorde också för skyldighetsbeslutets överväganden beträffande beräkningsmodellen. Dessa sammanfattades i sex kriterier.

SAMMANSTÄLLNING HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 oktober 2006 06-12672/23 ab 9 Sammanställning av yttranden över samråd avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde 1. Samrådets omfattning Samrådet inbjöd till kommentarer om PTS överväganden beträffande utformningen av en beräkningsmodell för marginalprissättning (retail minus) som dels stimulerar konkurrensen på marknaden, dels bibehåller investeringsviljan hos marknadens aktörer. Förfarandet syftade till att redogöra för de grundläggande överväganden PTS gjort beträffande hur retail minus skall beräknas i samband med bitströmstillträde, och ge marknadens aktörer möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag på alternativa tillvägagångssätt. Samrådsdokumentet redogjorde också för skyldighetsbeslutets överväganden beträffande beräkningsmodellen. Dessa sammanfattades i sex kriterier. PTS vill understryka att dessa sex kriterier framgår av skyldighetsbeslutet därför måste utgöra utgångspunkt för modellarbetet. Kriteriernas innebörd kan vara föremål för tolkning, men inte kriterierna som sådana. Dessa kan endast ändras genom dom i högre rättsinstans eller genom att PTS fattar nytt skyldighetsbeslut. Kommentarerna från de experter som anlitats av TeliaSonera och Tele2 avser till stor del dessa kriterier. Detta samråd rör endast förslaget till beräkningsmodell och inkomna synpunkter påverkar därför inte de grundläggande kriterierna som fastslagits i skyldighetsbeslutet. PTS har därför valt att utelämna merparten av kommentarerna som rör dessa kriterier ur sammanställningen. De inkomna synpunkterna finns dock publicerade i sin helhet på PTS hemsida. Efter att PTS beaktat inkomna synpunkter och förslag, avser PTS presentera sitt slutliga förslag, vilket kommer att utgöra grunden då PTS konstruerar sin beräkningsmodell. Inkomna synpunkter I samrådsdokumentet uppmanades respondenterna att i sina svar hänvisa till numren på frågorna i dokumentet. Denna sammanställning kommer att i möjligaste mån följa denna mall. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

Svar har inkommit från följande företag: Bålsta Kabel-TV AB (per brev, instämmer med PTS i alla frågor 1-14), Telenor-bolagen (Bredbandsbolaget, Glocalnet och Telenor), TeliaSonera, Tele2 (inklusive ett tilläggsyttrande), Dataphone samt BT Global Services (svar på engelska). Inledande kommentarer Telenor-bolagen ser positivt på PTS initiativ att ta fram en beräkningsmodell avseende bitströmstillträde i samråd med marknaden. PTS har tagit på sig en svår uppgift och det framgår tydligt av samrådsdokumentet att ambitionen är hög, vilket är bra och nödvändigt. PTS utgår ifrån att, om man tar TeliaSoneras slutkundspris för en bredbandsprodukt exklusive moms och därefter drar av avoidable costs, en viss marginal kommer att kvarstå. Telenor menar dock att det är fullt möjligt att TeliaSoneras slutkundspris är så lågt att TeliaSonera faktiskt inte har någon marginal på bredbandsförsäljningen som sådan utan de sammanlagda kostnaderna i grossist- och detaljistledet är högre än intäkterna. Resultatet blir alltså precis det som skulle undvikas med den föreslagna prissättningsmodellen, nämligen att lika effektiva konkurrenter inte ges möjlighet att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden för bredband. Det som Telenor-bolagen här vill understryka är risken att den fastställda marginalen blir för låg när den fastställs första gången. PTS menar vidare att TeliaSonera inte bara skall ha ersättning för slutkundspriset minus avoidable costs utan dessutom för transmission till överlämningspunkter och samlokalisering. Det finns ingenting som säger att dessa kostnader inte skulle överstiga den låga marginalen, vilket återigen skulle innebära att TeliaSoneras konkurrenter inte kan konkurrera med TeliaSonera priser på slutkundsmarknaden. Ett annat problemområde är de kostnader av engångstyp TeliaSonera kan komma att anföra för att realisera en fungerande bitströmsprodukt. TeliaSonera har intresse av att åstadkomma så höga kostnader som möjligt samtidigt som funktionaliteten inskränks relativt TeliaSoneras egna slutkundstjänster. Modellen behöver därför inkludera ett effektivitetsmått och ett funktionalitetsmått. Endast sådana kostnader av engångstyp som kan anses vara effektiva får ingå i kompensationen. Vidare behöver den funktionalitet som erbjuds under inga omständigheter tillåtas underskrida den som finns internt inom TeliaSonera. TeliaSonera har inhämtat utlåtande från fil. dr. Mattias Ganslandt som i sitt utlåtande beskriver en rad negativa effekter av PTS förslag. Mot bakgrund av den kritik som man ur ett konkurrensekonomiskt perspektiv måste anlägga mot de av PTS föreslagna prissättningsprinciperna är det nödvändigt att PTS låter flera oberoende konkurrensekonomer analysera effekterna av de principer som myndigheten föreslår. TeliaSonera utgår från att PTS kommer att inhämta sådana expertutlåtanden. Tele2 menar att PTS intention att genom en modell beräkna ett marginalbaserat pris för en reglerad tjänst är ett bra steg i rätt riktning. Det finns inte någon anledning att inte den nu aktuella modellen med små anpassningar är direkt

applicerbar också på GTA-tjänsten. Tele2 anser att samma sätt att närma sig prissättningsproblematiken snarast bör användas också för produkten GTA. Tele2 vill också påpeka att ett åläggande meddelat enligt skyldighetsbeslutet skall syfta till ökad konkurrens på marknaden enligt 4 kap. 4 EkomL. Det innebär att Telias eventuella övervinster på bredbandsmarknaden inte kan tillåtas utgöra en del av grossistpriset för bitström. Skulle Telia garanteras att få behålla sin slutkundvinst även när produkten säljs på grossistmarknaden, omöjliggör detta att ökande konkurrens får genomslag på slutkundmarknaden. Ett grossistpris bestämt enligt marginalprissättningsmetoden måste utformas så att utrymme ges för konkurrensen att kunna sätta press på slutkundpriset, under förutsättning att utrymme för sådan total vinstmarginal finns på marknaden. Slutligen anser Tele2 att det inte finns någon anledning att skynda för fort med färdigställandet av föreslagen modell. Det är mycket viktigare att resultatet blir rätt än att det kommer långt innan pågående rättsprocesser hunnit avslutas och produkten implementerats. Innan man påbörjar själva modellarbetet bör man ta en övergripande akademisk diskussion om vad man vill uppnå och hur man bäst når målet, givet konstruktionen med Retail Minus. Tele2 bilägger till detta yttrande ett utlåtande från Professor Stefan Yard, Företagsekonomiska Institutionen på Lunds Universitet. Tele2 ser gärna att PTS bjuder in till diskussion runt de övergripande principiella frågorna med möjlighet för Professor Yard att då deltaga i den diskussionen. Tele2 bifogar även kommentarer från professor Stefan Yard. Dataphone understryker att transporten mellan DSLAM och överlämningspunkt inte kan baseras på ATM-teknik, eftersom TeliaSonera avser lägga ner denna plattform under 2007. Modellen måste baseras på "Ethernet layer 2"-teknik. Dataphone poängterar även att modellen måste beakta såväl priser mot konsumenter som mot företag. Dataphone anser att utgångspunkten för PTS skyldighetsbeslut om bistströmstillträde måste vara att marginalen mellan slutkunds- och grossistpris skall vara tillräcklig för att skapa en långsiktig hållbar konkurrenssituation på relevanta marknader. Dataphones erfarenhet är att de reglerade grossisttjänsterna som finns tillgängliga idag inte har gett tillräckliga marginaler för att skapa en långsiktig hållbar konkurrenssituation. Detta beror på att TeliaSonera, genom den av PTS beslutade prismodellen (LRIC-modell för fasta nätet) får ersättning av övriga operatörer, för tjänster i accessnätet, som om det vore nyinstallerad infrastruktur, trots att det redan till stora delar är helt avskrivet. Telias vinstmarginal på accessnätet är i själva verket mycket hög gissningsvis 50% eller mer. Då samrådsdokumentet under kriterium 4 stipulerar att Grossistpriset måste åtminstone ge full kostnadstäckning anser Dataphone att kriterium 1 som stipulerar att Utgångspunkten för beräkningsmodellen är att den beräknade marginalen skall vara tillräcklig för att inte ge upphov till marginalklämning står i starkt motsatsförhållande till varandra, eftersom TeliaSoneras kostnadsbas

beräknas enligt nyanskaffningsprincipen vilket inte ger tillräcklig marginal i grossistledet. Här måste PTS prioritera att marginalen blir tillräcklig framför en artificiell kostnadstäckning. Att ta fram en modell som är utformad som ett marginalklämningstest kan tendera i att bli väldigt komplicerad och tidsödande varför det är lätt att mista huvudfokus nämligen att skapa tillräcklig marginal för att skapa en långsiktig hållbar konkurrenssituation. För att uppnå detta bör modellen på enklast möjliga sätt beräkna marginalen mellan slutkunds- och grossistpris för att fastställa om TeliaSonera ger tillräcklig marginal i grossistledet. Vidare är Dataphone av uppfattningen att PTS främsta uppgift måste vara att analysera vilken marginal mellan slutkunds- och grossistpris som behövs för att skapa en långsiktig hållbar konkurrenssituation och därefter fastslå denna. Att först låta TeliaSonera tolka hur grossistpriset skall beräknas och därmed marginal varefter PTS skall utöva tillsyn är inte rätt väg att gå. Kommentarer till Fråga 1. Instämmer ni i att begreppet marginalklämning enligt PTS förslag skall tillämpas i beräkningsmodellen? Telenor instämmer. TeliaSoneras (MG) bedömning är att PTS marginalklämningsbegrepp skapar en betydande risk för överetablering och ineffektivt nyinträde. Tele2 delar inte helt PTS uppfattning om hur begreppet marginalklämning skall definieras. Tele2 föreslår i stället att begreppet marginalklämning definieras så att: Begreppet marginalklämning avser att ett företag på slutkundmarknaden med likvärdig effektivitet som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundmarknaden inte förmår skapa minst lika stor vinst som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundmarknaden därför att marginalen mellan grossistpriset och slutkundpriset är för liten. Endast en sådan definition har förutsättning att lyckas uppnå syftet med PTS kontroll av grossistpriset, nämligen att se till att en operatör som har ett betydande inflytande på grossistmarknaden inte kan överföra detta inflytande på slutkundmarknaden. Dataphone instämmer delvis. Enligt Dataphones mening bör modellen på enklast möjliga sätt beräkna marginalen mellan slutkunds- och grossistpris. BT agrees with the concept that the margin should be set at the avoidable costs experienced by TeliaSonera in the retail market segment selling an end customer product based on the wholesale Bitstream product, thus permitting a reasonably efficient alternative operator to replicate (or innovate) TeliaSoneras end customer offering effectively and profitably.

Fråga 2. Instämmer ni i att beräkningsmodellen skall vara utformad som ett marginalklämningstest? Telenor instämmer i att modellen bör vara utformad som ett marginalklämningstest. Som Telenor-bolagen har anfört i inledningen ovan tar PTS modell inte hänsyn till de konflikter som kan uppstår mellan det tredje kriteriet i det föreslagna testet (att TeliaSonera inte åsamkas någon förlust) och det övergripande målet att TeliaSoneras konkurrenter skall få tillräcklig marginal för att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden. Det måste vidare påpekas att det, såsom modellen är utformad, finns en uppenbar risk att TeliaSonera får täckning för vissa kostnader två gånger. Eftersom TeliaSonera skall få ersättning för bl a transmission och samlokalisering i enlighet med en kostnadsmodell måste de transmissions- och lokalkostnader som ingår i slutkundspriset ingå i avoidable costs. Annars kommer, till att börja med, TeliaSonera får ersättning för samma kostnad två gånger. Vidare torde TeliaSoneras transmissionskostnad för att tillhandahålla bitström på totalen vara betydligt lägre än transmissionskostnaden i t.ex. återförsäljarprodukten (Skanova ADSL Bredband). Detta beror naturligtvis på att transmission inte skall ske ut till Internet utan endast till avlämningspunkten till bitströmsköparen. För att den beräknade marginalen skall bli korrekt måste därför den transmissionskostnad som ingår i slutkundspriset dras av innan kostnaden för transmission till bitströmsköparen läggs till. Det framgår inte tydligt av samrådet om detta varit PTS avsikt. Det framgår inte heller tydligt av PTS samråd hur PTS tänker hantera tilläggstjänster i TeliaSoneras slutkundserbjudande såsom t.ex. säkerhetspaket, fototjänst och virtuell hårddisk. För att modellen skall bli korrekt måste kostnaderna för dessa tilläggstjänster också dras av från slutkundspriset. TeliaSoneras sampaketering med telefoni innebär att bredbandskunder har erbjudits gratis samtal till fasta nätet inkluderade i priset för bredband. Nuvarande erbjudande innebär sampaketering med mobiltelefoni och förval med bindningstid. Värdet av dessa typer av tjänstepaketering behöver tas hänsyn till. Slutligen framgår det inte tydligt av det föreslagna testet hur PTS avser uppfylla kriterium 2, d.v.s. att marginalen inte får vara så stor att den reducerar incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering. Förslagsvis beaktas detta genom att ersätta det tredje alternativt introducera ett fjärde kriterium till marginalklämningstestet med lydelsen: Priset på bitströmstillträde måste överstiga den kostnad som motsvarande tjänst kalkyleras till enligt LRIC-modellen. Om det marginalbaserade priset skulle vara lägre än det LRIC-baserade skulle det finnas en uppenbar risk att incitamenten att investera i LLUB skulle reduceras avsevärt. Det skulle dessutom tvinga konkurrerande LLUB operatörer att vara mer effektiva än TeliaSonera för att kunna konkurrera på slutkundsmarknaden för bredband. Om detta nya kriterium uppfylls bör även det befintliga tredje kriteriet om att det vertikalt integrerade företaget inte ska åsamkas någon förlust totalt sett, per definition vara uppfyllt.

TeliaSonera (MG) menar att i allmänhet är inte irreversibla kostnader, såsom etableringskostnader och markndsföringskostnader, direkt relevanta vid underprissättning och prisklämning. Det som är relevant är om det dominerande företagets prissättning framtvingar ett utträde på grund av olönsamhet i den löpande verksamheten. Prissättningen skall således inte tvinga ut en ny aktör från marknaden och inte leda till korsubventionering av den dominerande aktören. Den modell PTS föreslår utgör således inte något prisklämningstest i egentlig mening utan ett inträdestest. Risken med en sådan modell är att nyetablering blir orimligt lönsam. Tele2 accepterar att modellen utformas som ett marginalklämningstest där begreppet marginalklämning definieras enligt ovan. Tele2 vill dock särskilt påpeka vikten av att det som i PTS skrivelse benämns rimlig vinstnivå hanteras på ett neutralt sätt. Det finns en uppenbar risk att modellen, i stället för att i första hand sätta en nivå på grossistpriset som ger marknaden möjlighet att utvecklas i en riktning mot större utbud och lägre priser till konsumenternas fördel, i stället kommer att användas för att bestämma den vinstnivå som av någon, t.ex. PTS, kan accepteras för SMP-operatörens konkurrenter, dvs. köparna av grossisttjänsten. I sitt tilläggsyttrande anför Tele2 vidare att TeliaSonera till slutkunder och konkurrerande operatörer meddelat att Telia numer inte anser att investering i accessnät är lönsamt. Därför faktureras nu slutkund för de kostnader som uppstår i samband med anslutning till Telias fasta nät. Förfarandet innebär att Telia fakturerar slutkund hela kostnaden för en ny anslutning till Telias nät och därefter fakturerar samma slutkund ett abonnemangspris som inkluderar ränta och avskrivning på investeringen för den redan betalda installationen, alternativt får den konkurrerande operatör som hyr den installerade accessen betala motsvarande kostnad. Telia får med andra ord betalt två gånger för samma kopparaccess. Tele2 menar att en modell som beräknar marginalpriset för Bitström eller telefoniabonnemang måste ta hänsyn till att accessnätet redan betalts av slutkunden, oavsett till vem denne kund därefter vänder sig för att köpa tjänster. Det faktum att Telia fakturerar installationskostnaden som en engångskostnad, och accessen därmed inte kan ha något bokfört värde att skriva av mot, måste leda till att samma kostnad inte kan ingå i det slutkundpris från vilket avdrag skall göras för avoidable costs. Den kostnad som utgörs av kapitalkostnad för accessnätet måste därför dras av vid beräkning av om Telia får täckning för sina kostnader eller ej. Dataphone anser att ett marginalklämningstest tenderar att bli alltför komplicerat och omfattande. Dataphone förordar en enkel modell som kan tillämpas med kort varsel och liten tidsåtgång.

BT agrees. BT considers however that PTS should further and expressly consider the geographical aspect of deriving the Retail margin and/or applying the margin squeeze. The geographical aspect will be as, if not more, fundamental than the concept of avoidable costs and/or margin squeeze. Fråga 3. Instämmer ni i att en aktör med likvärdig effektivitet utgör ett lämpligt riktmärke för ett marginalklämningstest? Telenor instämmer. En förutsättning är att bitströmsoperatören genom exempelvis maskinella gränssnitt till TeliaSoneras stödsystem ges likvärdiga möjligheter att uppnå jämförbar effektivitet med TeliaSonera självt. Kontroll behövs i tillägg för att säkerställa att de från TeliaSonera använda kostnadsangivelser är rimliga. TeliaSoneras (MG) bedömning är att PTS förslag om en aktör med likvärdig effektivitet skapar en betydande risk för överetablering och ineffektivt nyinträde. Tele2 menar att med den definition av begreppet likvärdig effektivitet som PTS ger uttryck för, dvs. med möjlighet för en sådan operatör att bibehålla en hälsosam vinstnivå, anser Tele2 att marginalklämningstestet kan användas just som test för att kontrollera att det framräknade grossistpriset inte blir för högt. Testet skall alltså enligt Tele2 fastställa det högsta tänkbara grossistpriset, men det är viktigt att PTS slår fast att resultatet av detta test inte kommer att användas för att sätta en undre gräns för grossistpriset. Under fastställande av vilken marginal som skall tillämpas vid marginalprissättning går det inte i längden att undvika att hantera frågan om SMP-operatörens vinstnivå på slutkundaffären. Om SMP-operatören tillåts bibehålla en hög vinstnivå även vid en grossistförsäljning, medan en utmanande operatör med likvärdig effektivitet endast tillförsäkras en rimlig vinstnivå har inte mycket vunnits. Det är ju den totala vinstnivån som utgör det utrymme inom vilket konkurrensen skall kunna få genomslag för slutkundernas bästa. Tele2 vill också särskilt framhålla vad PTS också konstaterar, nämligen att en aktör med likvärdig effektivitet trots detta har högre kostnader än TeliaSonera. Detta gäller särskilt de kundrelaterade kostnaderna, eftersom litet antal kunder och stort nyintag har en dramatisk effekt på t.ex. kostnad per kund för kundtjänst. En ny kund genererar upp till 10 gånger så hög kostnad i kundtjänst under det första året som för vart och ett av de följande åren. PTS måste ta detta med i beräkningen för att myndighetens syften med regleringen skall ha en möjlighet att uppfyllas.

Kostnad per kund och år 1 2 3 4 5 År Tele2 (SY) framhåller att PTS föreslår att begreppet aktör med likvärdig effektivitet används som riktmärke, dvs. en aktör som har samma kostnader som TeliaSonera egna slutkundsverksamheter, men som ännu inte nödvändigtvis har samma stordriftsfördelar som TeliaSonera för närvarande har. Det som sedan blir problematiskt är att PTS bara nämner kostnader som TS redan hunnit täcka genom tidig etablering, s.k. first mover advantages, och att det är skäligt att tillkommande aktörer även skall ha möjlighet att få täckning för denna typ av inträdeskostnader. Däremot ges inga exempel på skaleffekter, kompensation för smådriftsnackdelar, där en mindre aktör kan ha högre kostnader utan att för den skull anses vara ineffektiv. Detta kan exempelvis gälla kostnader för teknisk utrustning och overhead men också kalkylränta cost of capital, Coc. En mindre aktör har ofta högre Coc. Den grundläggande skillnaden mellan principerna är om man har fokus på TS eller på nya aktörer. Här måste man välja. Visserligen kan man tänka sig att kostnaderna för TS kan utgöra något slags approximation för kostnaderna för en mindre aktör, men det föreligger definitivt ingen självklar likhet. Det är därför inte heller självklart att det går att uppnå en marginal som gör att TS:s ekonomiska förutsättningar är opåverkade samtidigt som det skapas rimliga förutsättningar för en ny aktör med hög effektivitet att verka på marknaden. Dataphone instämmer delvis. Med dagens konkurrenssituation måste alla aktörer på marknaden vara effektivare än TeliaSonera. PTS bör istället ta fram hur stor en på förhand fastställd marginal skall vara för att skapa konkurrens. BT aggrees. Basing the margin squeeze assessment on a notional competitor of equal efficiency as TeliaSonera is appropriate as a conceptual start. However, as noted above, the concept of geographical coverage is, or on the basis of TeliaSoneras initial RIO, appears to be of much more crucial significance than potential minor fluctuations of notional efficiencies between operators. Fråga 4.

Instämmer ni i att det är lämpligt att grunda bedömningen av hur dynamiska faktorer påverkar marknaden på aktuella data som kombineras med bedömningar av det framtida värdet av relevanta variabler? Telenor instämmer. Tele2 är tveksamt till om det föreslagna tillvägagångssättet är det mest lämpliga. Det som talar emot är att det är svår att förutsäga det framtida värdet av relevanta variabler på en marknad som ännu inte hittat sin dynamik (i avsaknad av en relevant bitströmsprodukt). BT considers PTS suggestions to be reasonable. We view transparency of PTS assessments and calculations to be of crucial importance and would hence welcome if PTS shared with the market is subsequent findings / assessments. Fråga 5. Instämmer ni i att en DCF-metod bör användas för att bedöma vinstmarginaler? Telenor instämmer. Använda data bör utgå från aktuella och framtida värden. TeliaSonera (MG) framhåller att den logiska grunden för PTS reglering är den s.k. investeringsstegen, vilket skall ge en etableringsmöjlighet. Huvudsyftet med att reglera inträdesmöjlighet är således att det skall uppstå ett restvärde på konsumentmarknaden. Detta är ett skäl till varför utgångspunkten i DCFmodellen är felaktig. Tele2 anser att det sätt som PTS dokument formuleras på ger upphov till farhågan att modellen snarare kommer att reglera en lämplig vinstnivå för utmanarna i stället för att hitta ett grossistpris som tjänar det övergripande syftet med regleringen, givet att klämeffekter inte uppstår. Att DCF-metoden skall användas för att bedöma lönsamheten hos en aktör med likvärdig effektivitet pekar snarast mot att det är denne operatör som skall utsättas för reglerande åtgärder. Så är inte fallet enligt skyldighetsbeslutet och så skall inte heller vara fallet vid användningen av beräkningsmodellen eller DCF-metoden. Det är inte utmanarnas situation som skall regleras, det är SMP-operatörens möjlighet att utnyttja och överföra sin dominerande ställning på grossistmarknaden till slutkundmarknaden och att ta ut för höga slutkundpriser som skall åtgärdas. Detta får inte glömmas bort i sammanhanget. Om DCFmetoden används för att hjälpa PTS att göra en bedömning om vilka vinstmarginaler som Telia har för närvarande, eller kan tänkas ha i en reglerad/oreglerad framtida situation är det en annan sak. Då kan resultatet användas för att åtminstone ge en uppfattning om de vinstnivåer som nu genereras och möjligen till en fundering om de är normala eller inte. DCF-metoden förutsätter att man med någorlunda säkerhet kan förutsäga utvecklingen de närmaste åren, och då kan den kanske vara användbar, men invändningen i Fråga 5 kvarstår.

PTS skriver att DCF-metoden används för beräkning av kapitalinvesteringsprojekt. Problemet med metoden i den nu aktuella tillämpningen är att Bitströmsaccess sett från den köpande operatörens sida inte är ett stort kapitalinvesteringsprojekt. Det är just för att undvika stora kapitalinvesteringar som Bitström blir aktuell att köpa. Bitström är till för att vara ett mellanting mellan en ren återförsäljartjänst och en LLUB-baserad tjänst. Således är investeringsnivån relativt liten för den nye operatören. Kostnaderna för investeringen är små jämfört med övriga kostnader för produkten om man bortser från kapacitetsinvesteringar i eget IP-nät. Den största investeringen är relaterad till marknadsinvesteringar och fakturering, och blir fullt avskrivna i samma ögonblick som tjänsten upphör. BT considers PTS suggestions to be reasonable. Fråga 6. Instämmer ni i att DCF-analysen skall omfatta en period om fem år? Telenor instämmer. Tele2 menar att det återigen verkar som att PTS försöker reglera en ny operatörs vinstnivå eller marginal, och inte i första hand komma åt SMP-operatörens dominerande marknadsinflytande. Tele2 förstår egentligen inte vari problemet med en uppdriven vinstnivå för nya aktörer skulle bestå. Varför skulle en uppdriven vinstnivå för en ny aktör under en övergångsperiod vara ett större problem än övervinster och uppsättande av hinder för marknadstillträde under lång tid från en SMP-operatör? Det problem som regleringen syftar till att lösa är situationen med en uppdriven vinstnivå för SMP-operatören. Eventuellt överdrivna vinstnivåer för nya aktörer kommer inte att bestå, och ineffektiva nya aktörer kommer i längden inte att överleva. Marknadskrafterna och konkurrensen kommer att medföra att en prisnivå kommer att etableras på slutkundmarknaden där effektiva operatörer har möjlighet till långsiktig överlevnad med en rimlig vinstnivå, varken mer eller mindre. Detta är för övrigt exakt den utgångspunkt som ligger bakom en prissättning baserad på LRIC som PTS förordar i andra sammanhang. Tele2 anser att 5 år är en för lång tidsperiod för en DCF-test. Utvecklingen inom telekom går så fort att man knappast idag kan förutsäga hur marknaden kommer att se ut om 5 år. En rimligare tidsperiod är 1-3 år. Tele2 (SY) menar att frågan om period för DCF-analysen och hantering av restvärde bör rimligtvis ses i ett sammanhang. I värderingsmodeller som den av Copeland, Koller & Murrin baserat på s.k. fritt kassaflöde brukar man skilja mellan ett värde kopplat till en explicit forecast period och sedan ett continuing value kopplat till perioden därefter. Skillnaden är att man beaktar detaljer i volymer under den explicita perioden, t ex marknadsuppbyggnad och konjunkturcykler, medan man antar att det råder jämvikt under perioden därefter. Avvägningen mellan perioderna är primärt kopplad till informationsläget. Om man inte kan uppskatta vad som händer från år sex och framåt kan man inte göra

mycket annat än att anta att sedan fortsätter det på samma sätt. Detta är alltså inte en principiell fråga utan en praktisk. Dataphone menar att med tanke på den snabba teknikutvecklingen och den ständigt förändrade marknadssituationen är 3 år mer lämpligt. BT:s view is that five Years seems a somewhat long period and a duration that could force PTS to make a range of assumptions / forward assessments that may prove inaccurate. The Swedish regulatory/competitive environment is unfortunately not stable enough for a very long DCF calculation. A somewhat shorter period, say 1-3 years, is more likely to generate a more accurate DCF assessment. Fråga 7. Instämmer ni i att det är lämpligt att använda ett restvärde? Om så är fallet, enligt vilken metod bör restvärdet beräknas? Telenor instämmer i att ett restvärde bör användas. Restvärdet bör baseras på ytterligare fem års verksamhet. Under denna resttid sker ingen nyanskaffning av kunder utan kundbasen reduceras enligt churn. Tele2 framhåller att hittillsvarande erfarenheter visar att operatörerna redan nu är inne på den tredje generationens DSLAM-utrustning, vilken tillhandahålls till en bråkdel av priset för generation ett. Därför anser Tele2 att avskrivningstiden för den utrustning som blir aktuell i modellens beräkningar (utöver kopparaccessen) torde vara samma som beräkningsperioden för modellen, varför frågan om restvärde framstår som akademisk. Om ändå restvärde skall beräknas anser Tele2 att det i analogi med tidigare kommentarer skall beräknas på det verkliga bokförda restvärdet. Whilst BT acknowledges that the re-entering of a residual/terminal value of assets into the DCF calculation at the end of the term may be correct, it is unclear to BT which assets would form part of the calculation and the effect of creating these positive cash flows. BT therefore encourages PTS to be transparent when considering the assets and undertaking the calculations that generate positive cash flows at the end of the DCF term. Fråga 8. Instämmer ni i att en granskning av marginalen mellan slutkunds- och grossistpris bör ske årligen? Telenor instämmer. Tele2 menar att marginalen slutligen skall bestämmas som en procentsats, dock med visst lägsta belopp i kronor, just för att försäkra att klämeffekter inte kan uppstå även om Telia skulle sänka slutkundpriset radikalt. Då räcker det att bevaka marknadens utveckling och ingripa med nya prisberäkningar endast i fall

något oförutsett inträffar. Och i likhet med tidigare kommentarer skall ett ingripande endast ske om marginalklämning kan konstateras. Dataphone menar att för att motverka missbruk måste granskningen ske så snart ett slutkundspris ändras och om detta resulterar i en ändring av grossistpriset skall detta gälla fr.o.m. ändring av slutkundspris. Vidare måste TeliaSonera åläggas att varsla om förändringar av slutkundspriser 3 mån i förväg för att granskning skall hinna ske. BT has no specific comments on the regularity of the re-assessment of the margin, at this moment in time. We do however consider the obligation to apply a reasonable margin, as derived by PTS, to form part of a continual regulatory mandate in the Wholesale Bitstream Access market and there is hence a presumption that TeliaSoneras shall, as long as TeliaSonera remain regulated for this service, apply a margin which does not lead to margin squeeze. Fråga 9. Instämmer ni i att TeliaSoneras kapitalkostnad bör användas som grund för beräkning av diskonteringsnivå i DCF-analysen? Telenor menar att för att inte skapa disharmoni med LLUB-regleringen bör kapitalkostnad enligt LRIC-modellen användas. Tele2 framhåller att det enligt skyldighetsbeslutet skall vara TeliaSoneras kostnader som skall utgöra utgångspunkt för beräkningarna. Tele2s tolkning av beslutet är dock att uttalandet avser frågan om att tillförsäkra TeliaSonera rimlig avkastning på den investering TeliaSonera gjort för att kunna tillhandahålla Bitström (4.1.1.1, sista st.), inte frågan om att beräkna en annan operatörs kapitalkostnader för sina investeringar. När det gäller beräkning av kostnaden för en ny operatör som just träder in på marknaden genom tjänsten Bitström, och därmed risken för klämeffekter, skall det rimligen vara denna operatörs kapitalkostnad som utgör grunden för beräkningen. Detta oaktat förutsättningen att operatören skall vara minst lika effektiv som TeliaSonera. Risken i verksamheten, som direkt påverkar kapitalkostnaden, är betydligt högre för den nya operatören än för TeliaSonera. BT states that unless TeliaSonera s WACC would lead to an unreasonable outcome in the derivation of the margin, and as such prevented an equally efficient operator to compete effectively (thus nullified the effect of the introduction of a margin squeeze test), then BT sees no immediate issues in basing the margin capital costs on TeliaSoneras WACC in the DCF calculations. Fråga 10. Instämmer ni i att marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter? Telenor instämmer och menar att marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter i syfte att i utgångsläget upprätta retail minus prissättning. De produkter som erbjuds behöver utgå från dels de produkter TeliaSonera erbjuder

sina slutkunder, dels de produkter som de skulle kunna erbjuda och som det finns en berättigad efterfrågan på, exempelvis 0,5 Mbit/s till hushåll och produkt som kan användas för IP VPN på företagsmarknaden. Det är således uteslutet att PTS skulle koncentrera modellarbetet på de bitströmsprodukter som kommer att tillhandahållas efter att inhibitionen hävts. De bitströmsprodukter som anges i referenserbjudandet har nämligen endast svag relation till de produkter som TeliaSonera tillhandahåller sina egna slutkunder. I sina synpunkter på TeliaSoneras referenserbjudande har Telenor-bolagen redan anfört att referenserbjudandet i flera avseenden står i strid med TeliaSoneras ickediskrimineringsskyldighet, t.ex. vad avser servicenivåer, datamängder per månad och servicefönster. Trots att PTS i dagsläget inte har mandat att utöva tillsyn över bitströmsproduktens funktionalitet behöver PTS i modellarbetet ta hänsyn till de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda, men som enligt PTS ingår i bitströmskyldigheten, t.ex. en bitströmsprodukt som kan användas för IP VPN tjänster på företagsmarknaden. Dessutom skulle det innebära en onödig försening i fastställandet av priserna för de produktvarianter som TeliaSonera initialt inte har avsett erbjuda om PTS inte från början tar hänsyn till dessa bitströmsproduktvarianter i modellarbetet. Tele2 instämmer och menar att allt annat skulle göra modellen omöjlig att hantera. Det är t.ex. en mycket större skillnad mellan Telias slutkundpris för 0,25 Mbps och 24 Mbps än vad som motiveras av skillnaden i kostnad för DSLAM. Dataphone instämmer i att PTS bör analysera vilken marginal som behövs per produkt. BT supports PTS conclusion; the margin squeeze verification should be undertaken on a product by product basis thus preventing TeliaSonera from pin pointing its own preferred market segment (to the detriment of potential competitors) by leveraging within a conceptual product basket. PTS proposes that the only services which shall, at this moment in time, be subject to the Retail minus prices are: Telia Bredband Privat/Företag. BT notes however that there are numerous xdsl services already being offered by TeliaSonera which de facto fall within PTS defined market. These additional services do not seem to be captured by the proposed Retail minus work, e.g. Telia Ethernet WAN1 or Telia Ethernet Regional2. BT has no business need for services such as Telia Bredband Företag 3 but view SDSL and other high quality xdsl services to access our VPN network (MPLS) to be absolutely business critical. BT urges PTS to include all such pre-existing xdsl services as part of the Retail minus / margin squeeze exercise. Fråga 11. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att behandla grossistprodukter som TeliaSonera inte använder sig av i slutkundsledet?

Telenor instämmer. Denna typ av produkter bör omfatta produkter som används av TeliaSonera självt men inte erbjuds som slutkundsprodukter samt sådana bitströmsprodukter som kan anses vara av betydelse för bitströmsoperatörens verksamhet. Se resonemanget om 0,5 Mbit och IP VPN under fråga 10. Tele2 instämmer. Dataphone instämmer. BT:s view is that PTS would have to mandate the most appropriate and effective remedies to achieve the regulatory outcome sought. PTS proposal appears to introduce a range of subjective assessments that may not be easily dealt with, and BT therefore encourages PTS to act openly and transparently, with the market, should circumstances like the aforementioned materialise. Fråga 12. Instämmer ni i att PTS i samband med DCF-analysen bör genomföra en känslighetsanalys av hur slutkundspriserna påverkas av konkurrensutvecklingen, och hur konsumentpriserna förväntas utveckla sig? Telenor instämmer men menar att dock att det borde vara mer verklighetsbaserat att låta känslighetsanalysen baseras på prissänkningar om 2, 5 och 10 procent årligen. Tele2 hänvisar till fråga 8 och menar att marginalen slutligen skall bestämmas som en procentsats, dock med visst lägsta belopp i kronor, just för att försäkra att klämeffekter inte kan uppstå även om Telia skulle sänka slutkundpriset radikalt. Då räcker det att bevaka marknadens utveckling och ingripa med nya prisberäkningar endast i fall något oförutsett inträffar. Med en sådan konstruktion kan behovet av en känslighetsanalys som den som PTS diskuterar ifrågasättas. Här är det dock viktigt att slå fast att allt beror på hur väl PTS lyckats med de tidigare antagandena. Om regleringen på Bitströmsmarknaden leder till utrymme för ökad konkurrens att leda till lägre priser, så kan man göra som PTS föreslår. Om å andra sidan den prisreglering PTS inför inte ger utrymme för sådan marknadsutveckling då är svaret nej. Fråga 13. Instämmer ni i att det är lämpligare att välja ett framåtblickande sätt att bedöma kostnaderna? Telenor instämmer inte. En kombination av aktuella och framåtblickande kostnader bör användas. Se fråga 4. Telenor-bolagen konstaterar att det av den föreslagna modellen inte framgår om det är marginalkostnader, genomsnittskostnader, totalkostnader eller någon annan typ av kostnader som avses. Bolagen ber om ett klargörande på denna punkt.

Tele2 menar att det är svårt att avgöra vilka och vems kostnader som avses. Tele2 har i alla samråd med PTS under det nya regelverket hävdat att den enda kostnad som verkligen kommer att kunna få genomslag i mer konkurrens och lägre skutkundpriser är att alltid prissätta alla accessprodukter och derivat därav (GTA, Bitström, m.fl) baserat på Telias verkliga, bokförda kostnad. Om å andra sidan det är den nye operatören som här avses kan Tele2 inte se annat än att samma sätt att beräkna kostnaden måste gälla den nye som den vertikalt integrerade operatören. Fråga 14. Instämmer ni i att TeliaSoneras kostnader bör modifieras så att hänsyn tas till de kostnader en ny marknadsaktör med likvärdig effektivitet har? Telenor instämmer. Storleken på denna kostnad behöver emellertid analyseras ingående för att undvika ineffektivt marknadsinträde. Kostnaden varierar dessutom beroende på exempelvis om en helt ny operatör, en existerande återförsäljaroperatör eller en existerande LLUB operatör avses. Kompensationen ska endast få avse kostnaden för marknadsintroduktion. I övrigt hanteras kostnader enligt fråga 3. Tele2 framhåller att det enligt skyldighetsbeslutet skall vara TeliaSoneras kostnader som skall utgöra utgångspunkt för beräkningarna. Tele2s tolkning av beslutet är dock att uttalandet avser frågan om att tillförsäkra TeliaSonera rimlig avkastning på den investering TeliaSonera gjort för att kunna tillhandahålla Bitström (4.1.1.1, sista st.), inte frågan om att beräkna en annan operatörs kapitalkostnader för sina investeringar. När det gäller beräkning av kostnaden för en ny operatör som just träder in på marknaden genom tjänsten Bitström, och därmed risken för klämeffekter, skall det rimligen vara denna operatörs kapitalkostnad som utgör grunden för beräkningen. Detta oaktat förutsättningen att operatören skall vara minst lika effektiv som TeliaSonera. Risken i verksamheten, som direkt påverkar kapitalkostnaden, är betydligt högre för den nya operatören än för TeliaSonera. Dataphone anser det vara onödigt komplicerat, dessutom har nya operatörer inga skyldigheter i dagsläget. Fråga 15. Instämmer ni i att alternativ 3, Grossistpris för månadshyra = (slutkundspris för hyra (fast procentsats + fast belopp)), är ett lämpligt sätt att tillämpa marginalprissättning? Telenor instämmer. Val av de tre alternativen blir egentligen överflödigt, givet att modellen uppdateras minst årligen. Se fråga 8. Tele2 bedömer att PTS förslag är en variant av det som Tele2 föreslår i sitt yttrande.

Tele2 (SY) anser att PTS formulerar orimliga samband. Man skriver: Grossistpris för månadshyra = (slutkundspris för hyra (fast procentsats + fast belopp)). Möjligen skulle detta kunna ses som en enskild lapsus, men det som talar emot detta och snarare tyder på ett mera grundläggande missförstånd är att liknande uttryck förekommer på fler ställen, t ex under Kriterium 5. Vad är det då som är fel? Jo, att man inte kan addera relativa värden och absoluta belopp, man kan inte lägga ihop en sortlös procentsats med ett absolut belopp i t ex kronor. Som det nu är blir formeln obegriplig. Det man skulle kunna tänka sig är att man har sambandet SM = a*mp + B, där a är ett relativt mått och B ett absolut tal. Därmed skulle det också gälla: GP = MP (a*mp + B). Vid en diskussion av om man bör lägga mest tyngdpunkt på en marginal relaterad till marknadspriset (a*mp) eller på en fast marginal i kronor (B) förefaller lösningar med betoning av det senare, dvs. med en fast marginal i kr, att vara mera robust genom att den är mindre påverkad av yttre omständigheter som teknisk utveckling i grossistledet eller extern konkurrens på slutkundsmarknaden. Som alla kompromisser torde effekterna bli mindre med en kombination än med en renodlad modell med enbart en prisberoende del. Däremot lär den inte förhindra klämeffekter. Dataphone instämmer inte. Enkelhet måste premieras initialt varför Dataphone förordar metod 2. Skulle det visa sig att marginalklämning uppstår kan PTS överväga att gå över till metod 3. Fråga 16. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att hantera försäljningskampanjer? Telenor instämmer inte. Det förefaller väldigt tungt administrativt. Kompensation bör utgå efter verkligt försäljningspris. Justering av slutkundspris kan då göras årligen beroende på hur mycket kampanjer som genomförts. TeliaSonera (MG) instämmer inte, utan anser att en sådan reglering rimmar illa med syftet och effekterna av försäljningskampanjer. Den reglering PTS föreslår skulle få flera oönskade effekter. För det första skulle det ha en direkt negativ effekt på TeliaSoneras marknadsföring, och för det andra skulle den effektivt förhindra TeliaSoneras möjligheter att bemöta konkurrenternas kampanjer. Tele2 föreslår att viss hänsyn tas till tillfälliga kampanjer. Marginalberäkningen skall och måste baseras på det lägsta ordinarie slutkundpriset för en specifik produkt. Vad som sedan är ordinarie eller ej kommer att vara en tolkningsfråga. Dataphone instämmer. Dessutom är det viktigt att TeliaSonera förpliktas att varsla 3 månader innan omfattande kampanjer införs. BT disagrees with PTS. Allowing TeliaSonera to launch rebated prices without matching wholesale prices would inevitably lead to first mover advantage by TeliaSonera. This would especially be the case where TeliaSoneras downstream (rebated) price pre dates any downward revision of the wholesale price.

We are unclear on how PTS could derive fair and equitable apportionment of the, proposed, one-off wholesale settlement, in response to TeliaSonera s retail prices.