GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3% 1 210 Undersköterska skötare 10 580 1120 9 460 86,7% 8 200 Vårdbiträde vårdare 5 720 610 5 110 84,2% 4 300 Personlig assistent 1 310 180 1 130 84,1% 950 Övrigt vård omsorgsarbete 210 10 200 83,0% 160 Rehabilitering förebyggande 810 80 730 88,6% 640 Socialsekreterare 2 190 170 2 020 93,8% 1 890 Övrigt socialt o kurativt 1080 90 990 92,7% 920 Totalt 24300 2390 21910 87,4% 19140 Personalen inom vård och omsorg delas in i nio grupper och avser endast kommunalt anställd personal. Genom att många är lediga (sjuka, föräldralediga mm) samt att alla inte arbetar heltid producerar 24 300 anställda 19 140 årsverk. Utöver detta köper GR-kommunerna vård-och omsorg av externa utförare för 3 miljarder kronor, motsvarande 3 400 anställda. Stödfunktioner, som städ, måltider och administration ingår inte. 1
GR-kommunernas personal, del 2 Medelåldern är 44 år Andelen kvinnor är nästan 90 procent Anställda över 54 år har i genomsnitt 2,5 ggr så hög sjukfrånvaro som anställda under 35 år Sysselsättningsgraden är 87,4 procent, och ökar över tiden. 18 procent har annat födelseland än Sverige. 40 procent av omsorgens baspersonal saknar formell omvårdnadsutbildning 8 procent av personalen är visstidsanställd. Andelen är halverad på 10 år. Personalens åldersfördelning Mycket hänger ihop med personalens ålder. Den hjälper till att förklara skillnader i sjukskrivningar, sysselsättningsgrader, personalomsättning, lönekostnader, framtida rekryteringsbehov mm. Medelåldern är knappt 44 år. 2
Befolkningsutveckling i GR-kommunerna 160 140 0-64 år 65-74 år 75-84 år 85-W år Totalt Index 2000=100 120 100 80 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Befolkningen har ökat och väntas öka i GR-området. Den största genomslaget får 40- talistarnas vandring i ålderstrappan. Prognosen pekar på en större andel äldre i prognosperioden, men den utvecklingen tar rejäl fart först efter år 2020. Befolkningens betydelse för kommunens verksamhet 300 000 250 000 200 000 Äldreomsorg Barnomsorg och skola Övriga kostnader Kommunal grundkostnad Kronor 150 000 100 000 50 000 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 Ålder Diagrammet visar genomsnittliga styckkostnaden per åldersgrupp. Befolkningens sammansättning styr kommunens verksamhet. Hur en större andel äldre påverkar kommunen beror på i fördelningen på åldersgrupp. 3
Beräknade behov 2010-2020 2009-2011 2011-2013 2013-2015 2015-2017 2017-2020 2009-2020 Demografi 1,3% 1,2% 1,7% 2,4% 5,3% 12,4% Äldreomsorg Prioriteringar 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totalt 1,3% 1,2% 1,7% 2,4% 5,3% 12,4% Demografi 1,8% 1,7% 1,7% 1,7% 2,5% 9,7% Handikappoms. Prioriteringar 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 4,6% 17,8% Totalt 4,8% 4,8% 4,8% 4,8% 7,1% 29,3% Demografi 1,2% 1,3% 1,5% 1,7% 2,4% 8,4% IFO Prioriteringar 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,5% 5,6% Totalt 2,2% 2,3% 2,5% 2,7% 4,0% 14,5% Befolkningstillväxt och ändrad befolkningssammansättning betyder ett ökat behov av verksamhet. Historien visar samtidigt att kommunerna (och staten) skjuter till resurser för utveckling och förstärkning av verksamheterna. Störst resurstillskott har handikappomsorgen fått. I framskrivningen räkas med fortsatta satsningar av verksamheten. Personalomsättning vart tar de som slutar vägen? Annat 12% Landsting 7% Stat 4% Privat 33% Arblös 9% Pension 21% Studier 7% Timavlönad 7% De flesta som slutar i kommunerna går INTE i pension, utan till andra jobb. Avgångarna är beroende av bland annat ålder, anställningsform och yrke men styrs också av konjunktur och arbetsmarknadens storlek. Bilden ovan gäller kommunsektorn. Givetvis finns också ett flöde mellan kommuner. 4
Antaganden om årlig personalomsättning 16-34 år 35-54 år 55-70 år Ledningsarbete 4,4% 3,2% 9,9% Sjuksköterska 7,3% 4,7% 11,6% Undersköterska skötare 3,4% 2,0% 8,9% Vårdbiträde vårdare 3,1% 1,7% 11,7% Personlig assistent 8,2% 4,5% 11,1% Övrigt vård omsorgsarbete 9,1% 4,4% 16,2% Rehabilitering förebyggande 3,4% 1,5% 9,6% Socialsekreterare 4,4% 2,7% 8,4% Övrigt socialt o kurativt 5,2% 2,5% 8,5% Totalt 4,0% 2,4% 10,0% Att personliga assistenter har ett högre antagande beror på större historisk omsättning. Den totala omsättningen kommer att bli hög också för att det finns många yngre i yrket. En årlig omsättning på 4,5 procent betyder att på 10 år slutar 36 av 100 anställda. 1,5 procent betyder att 14 av 100 slutar. Tabellen avser fast anställd personal. Vikarier har betydligt högre omsättning. 29000 27000 Större personalbehov år 2020 Prioriteringar Befolkningsförändring 2009-års nivå Antal anställda 25000 23000 21000 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Personalbehovet växer från drygt 24 300 till 28 400 anställda. Befolkningsförändringarna motsvarar 2 700 fler anställda. Det betyder att om verksamheten bedrivs med samma ambition och effektivitet som idag behövs 2 700 fler anställda Prioriteringarna motsvarar 1 600 anställda. Om inget antagande om mer resurser görs stannar personalbehovet år 2020 på 26 800 anställda 5
Personalbehov per yrke till och med år 2020 2009 2014 2020 2009-2020 Ledningsarbete 910 970 1080 18,7% Sjuksköterska 1490 1540 1660 11,4% Undersköterska skötare 10580 11060 12220 15,5% Vårdbiträde vårdare 5720 6180 6930 21,2% Personlig assistent 1310 1450 1660 26,7% Övrigt vård omsorgsarbete 210 210 220 4,8% Rehabilitering förebyggande 810 850 940 16,0% Socialsekreterare 2190 2310 2480 13,2% Övrigt socialt o kurativt 1080 1140 1250 15,7% Totalt 24300 25710 28440 17,0% Då handikappomsorgen tillåts växa med 1 procent årligen utöver demografi är det yrken med naturlig koppling till handikappomsorgen som ökar mest, som personliga assistenter och vårdare. Minst är ökningen för sjuksköterskor och övrigt vård omsorgsarbete där många anställda finns i skolan och där antas oförändrad verksamhetsvolym. Rekryteringsbehov per yrke till och med år 2020 2010 2012 2014 2016 2018 2020 % av 2009-års anst Ledningsarbete 70 230 390 570 760 950 105% Sjuksköterska 160 490 830 1180 1550 1950 131% Undersköterska skötare 730 2280 3900 5630 7540 9610 91% Vårdbiträde vårdare 590 1790 3010 4270 5600 7030 123% Personlig assistent 170 520 880 1260 1650 2060 158% Övrigt vård omsorgsarbete 30 80 130 180 220 270 134% Rehabilitering förebyggande 80 230 390 560 730 910 113% Socialsekreterare m fl 200 600 1010 1430 1870 2320 106% Övrigt socialt o kurativt 90 280 470 670 890 1110 104% Totalt 2120 6500 11010 15750 20810 26210 108% Rekryteringsbehovet beräknas bli drygt 26 000 anställda. Räknas externa utförare in blir rekryteringsbehovet omkring 30 000. Procentuellt blir behovet störst för personliga assistenter, på grund av hög förväntad personalomsättning och stora behovsökningar. I absoluta tal är behovet störst av undersköterskor, men procentuellt minst tack vare låg förväntad personalomsättning. 6
Rekryteringsorsaker till och med år 2020, 2010 2015 2020 Avgångar 2030 11850 22430 Förändring Sysselsatta 290 1760 3880 Förändring Lediga -180-240 -80 Summa Rekryteringar 2130 13370 26230 Att anställda slutar och behöver ersättas är det som förklarar lejonparten av rekryteringarna. Avgångarna består av frivilliga avgångar, vikarier vars anställning upphör, uppsägningar och pensioneringar. Pensioneringarna är beroende av personalens åldersstruktur. Störst blir pensionsavgångarna bland sjuksköterskorna och undersköterskor, där drygt 30 procent av de totala avgångarna är pensioneringar. Antagandet om mer resurser till handikappomsorg och IFO förklarar 2 300 rekryteringar. Tillgång på arbetskraft i GR-området 120 115 Antal 20-64 år i befolkningen Antal anställda vård och omsorg 110 105 100 95 90 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Personalbehovet inom vården och omsorgen ökar mer än antalet personer i åldern 20-64 år. Om andelen förvärvsaktiva är samma som idag kommer därför vården och omsorgen att ta större del av arbetsmarknaden i anspråk. Högre arbetskraftsdeltagande, senarelagd pension och snabbare utbildningsgenomströmning måste till för att dämpa utvecklingen. 7
Utbildningsdimensionering Är i vissa fall en nationell angelägenhet, i andra fall en lokal/regional Kommer att krävas successiva tillskott av platser på sjuksköterskeutbildningen. Det finns gott om sökanden idag. Inget stort behov av fler platser på socionomutbildningen. Antalet platser har ökat kraftigt varför utbudet kommer att öka med över 60 procent till år 2030. Stort behov av omvårdnadsutbildade framåt. Problem att fylla platserna på gymnasieutbildningarna. Fortsatt satsning på alternativa utbildningsvägar och vidareutbildningar måste till. Perioden fram till år 2020 kan ses som träning inför åren som kommer efter. Då har samhället att vänta en enorm ökning av behoven inom äldreomsorgen och sjukvården. Hur skapar kommunerna ambassadörer för framtidens bransch nummer 1? 8