Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter en stund slog det mig att jag gärna skulle vilja lämna kritik till ideologin Liberalism. Anledning till varför jag valt att kritisera liberalismen är eftersom det finns många ideologier som är kritiska till deras ideologi. Bakgrund Liberalismen är en politisk ideologi vars grundläggande idé är individens frihet. Liberalismen kännetecknas främst av jämlikhet, individuell frihet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet samt demokrati. Andra viktiga aspekter är en fri marknadsekonomi och privat äganderätt. Kritik Kritik som vanligtvis förekommer mot Liberalismen är åsikterna som gäller privatiseringar och avregleringar. Enligt min åsikt är det för det första ingen mening med att göra ett vinstdrivande företag utav en skola. En skola har syftet att utbilda unga människor och försöka få in dem i vuxenvärlden. Det ska vara en trygg plattform där man skall ha möjlighet till bästa tänkbara utbildning. Därför anser jag personligen att så länge ett privat bolag eller organisation går in och bedriver en skola utan vinst, är det ett ypperligt tillfälle att öka konkurrensen på en annars ganska dominerad marknad. Se exempel en ideell organisation eller ett företag som väljer att lägga resurser på att utbilda kompetenta personer inom den bransch som de själva sysslar med. Till exempel Etec i Oskarshamn som utbildar elektriker till företaget ELAJO. Skolan går med förlust varje år, men då för företaget in eget kapital för att studenterna ska få det som de behöver för att bli kompetenta elektriker. Ett annat förslag kan vara att företaget ska kunna ta ut en vinst som motsvarar statslånen samt en avkastning på en procentenhet av det insatta kapitalet. På så sätt plockar man bort företagare med endast vinstintresset i fokus från marknaden. Detta ger ändå personer som vill etablera en bra skola att utan förlust, möjlighet att skapa en välfungerande sådan. Fördelarna med detta är att konkurrensen blir större och
även valmöjligheterna ökar. Detta kan göra att lärarnas löner ökar och att kommunen lägger mer resurser på skolan. Bra då skolan är den viktigaste delen av en människas liv och det kan aldrig prioriteras nog mycket. Men så länge det finns privatskolor som tar ut skattebetalarnas pengar och för över dem till ett bankkonto i Schweiz så är allt annat än kommunala skolor ett absurt förslag. Gällande vinster i vård och omsorg är det skrämmande att det finns en möjlighet att köpa sig en plats före i kön via försäkringar bara för att man har ekonomiska förutsättningar. Detta är inte paretooptimalt 1 då det kommer att bli klassklyftor gällande möjligheten att ha tillgång till vård. Dessutom kommer privata aktörer på marknaden ha behovet av ett betalsystem i förhållande till länet. Detta sker oftast via betalt per tillfälle vilket kommer göra att besökstiden kommer att kortas ner samt att man prioriterar snuvsjuka före de som har värre problem. Sjukhus kommer utöver detta placeras där efterfrågan finns. Gamla kvinnor i Stockholms innerstad har möjlighet att utnyttja tjänsterna på tre, fyra olika läkarmottagningar medan man får åka sju mil om man ska opereras i Kalmar län. Det mest skrämmande av allt är att det blir en marknad där människovärdet nästan helt glöms bort. Vi är endast konsumenter på denna marknad. Det finns numera läkarmottagningar som sitter och ringer runt till folk och undrar om de inte borde undersöka sig då det var ett tag sedan sist. Det är upp till patienten att avgöra när han/hon behöver vård eller inte. Fördelar med ett privat alternativ är dock att köerna skulle minska för de som har möjlighet att betala för det. Konkurrensen skulle förmodligen öka. Nackdelar är att vi skulle bli ett centraliserat land med sjukhus som inte är avsedda för sin ursprungliga uppgift utan mera är en inkomstkälla. I USA har den så kallade stämningskulturen blivit allt mera utbredd. Man har till exempel inte råd att utbilda sig till barnmorska där, för om det händer något med barnet under förlossningen är man överöst med stämningar som man aldrig kommer att kunna betala. Vård handlar ändå om just det som namnet säger, vård av människor. Det får inte glömmas bort bakom alla giriga tankar. 1 term in nationalekonomin som betyder att resurserna inte kan fördelas bättre utan att någon annan inte får det sämre
Omsorg av äldre och barn är en annan marknad, där man lätt kan ta ut vinster. Då gäller det främst personalkostnader som man drar ner på, därför att det är där de stora pengarna ligger. Detta gör omgående att personerna som är i behov av vård blir lidande. I Norge har man infört en lag som innebär att man inte får ha väsenligt mindre personalkostnader än deras kommunala motsvarigheter. Då kan man ställa sig frågan varför de ens skulle behöva ha mindre personalkostnader? Huvudargumentet till att privatisera är att konkurrensen kommer öka, men hur ska det bli möjligt om de erbjuder sämre verksamhet? Valmöjligheterna blir förvisso fler. Man får dock inte lägga på en avgift för att ha möjlighet att bo på ett äldreboende, för då blir det återigen en klassfråga. Barnen och de äldre är i vissa fall inte ens medvetna om alternativen av olika skäl. Bristfällig information eller att de inte har kompetens att sätta sig in i frågan. Är man 95 år och bor i Påskallavik så spelar det ingen roll om det finns 100 bättre alternativ i Stockholm. Utöver detta, så finns även kritik mot liberalismen att hämta från flera andra ideologier. Liberalismen förutsätter att alla människor är rationella och har fria val. Socialliberalen Rawls kritiserade liberalismen för att utgå från att alla människor har samma chans och förutsättningar i livet. Till skillnad från Rawls egna ideologi, som han själv erkänner enbart kan fungera i välbärgade samhällen, tror sig liberalen ha den bästa lösningen i alla olika samhällen. Den liberala tanken bygger på fri social rörlighet, det vill säga att alla människor kan skapa förutsättningar för sitt eget liv, men så ser det ofta inte ut. Rawls hävdade att man var tvungen att bli av med okunnighetens slöja, det vill säga hur man vill att samhället skulle ha sett ut innan man föddes. Innan vi föds vet vi inte hur våra förutsättningar i livet kommer att se ut. Risken att vi föds i total fattigdom någonstans i världen är lika stor som att vi föds som privilegierade i Sverige. Han drar liknelsen med när man skär upp en tårtbit, den som inte vet vilket bit han kommer att få, kommer troligtvis skära alla tårtbitar lika stora. Rawls menar här att det är väldigt enkelt att utifrån bra levnadsvillkor i en välbärgad del i världen utforma en liberalistisk politik. Dock hade man nog inte resonerat likadant om man kommit från ett fattigt land och varit handikappad? Därför anser Rawls att samhället har betydligt större skyldigheter gentemot medborgarna, än vad den ursprunglige liberalen anser.
Socialisten, marxisten och även feministens kritik är att liberalismen bibehåller och reproducerar de orättvisor som finns i världen. Feministen anser att kvinnan är förtryckt i samhället, och att liberalen är den rådande samhällsformens - och därmed förtryckets - väktare. Marxistens och socialistens främsta kritik riktar sig mot liberalens vurmande för marknaden och den privata äganderätten. För feministen är liberalens ideologi i praktiken en reproduktion av förtrycket mot kvinnan. Kommunitaristen Taylor menar att vi färgas väldigt starkt av vår egen kultur och att den formar vår identitet. Det är stor skillnad i vilket område och på vilken plats i världen man föds. Däremot anser kommunitaristen Kimlycka i sin tur att alla människor måste ha rätt att välja bort den kultur som man föds i. Kommunitaristen riktar stark kritik mot liberalens syn på individen som central i sin världsåskådning. Liberalismen ser världens befolkning endast som fritänkande individer utan några religiösa, etniska eller kulturella identiteter. Kommunitaristen menar att alla människor är formade utefter sin kulturella bakgrund, och att det är först i en gemenskap vi blir en individ. På det sättet är liberalens problemställningar och lösningar i olika frågor ständigt uddlösa, då man inte ser folks gemensamma intressen och tillhörigheter. Man menar att alla människor nämligen inte alls enbart handlar utefter egen vinning och fria vilja. Människors identitet formas till stor del utefter gemenskaper som liberalen alltså inte har i åtanke. Konservativ kritik kretsar även mycket den kring liberalens syn på individen i centrum. Man menar att ett hållbart samhälle aldrig kan byggas på att människor ser sig själva i centrum och bara handlar efter dess eget bästa. Detta kommer i praktiken bara göra oss människor till konkurrenter mot varandra och fungerar som konsumenter på en marknad. Slutsats Avslutningsvis finns det alltså en rad olika ideologier som kritiserar liberalismen som ändå får ses som en bärande ideologi i dagens västerländska samhälle. Personligen tycker jag att det finns poäng i alla olika ideologiers kritik mot liberalismen. Jag håller fullständigt med Rawls exempel om okunnighetens slöja. Ja, där det är optimalt om den som skär kakan inte vet vilken bit han kommer få. Därför får alla en lika stor bit.
Feminismen som tycker att liberalismen blundar för mycket av de orättvisor som finns i världen. Man försöker inte se till kön utan bara till individer och därmed missar man att kvinnan faktiskt är underlägsen gentemot mannen. Kommunitarismens ideologi som menar att vi färgas av den omgivning som lever i.