Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Transkript

1 Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (

2 Religion som tillgång och problem i välfärden Huvudresultat av en befolkningsundersökning genomförd i oktober 2012 (webb-enkät med 3,111 svar) Anders Bäckström och Miriam Hollmer

3 Bakgrunden Hur ser svenska folket på Svenska kyrkan och övriga trossamfund som alternativa välfärdsaktörer och kritiska röster underlag för utredning Demografiska förändringar och ökade krav på konsumtion, livskvalitet, hälsa och privat (val)frihet (värderingsförskjutningar pågår) Globalisering och nya kommunikationer skapar nytt utanförskap fattigdom mer synlig Religionen mer synlig kunskapen mer bristfällig literacy-frågan

4 1990-talets omvandling Avreglering av samhällsinstitutioner accelererar Kritik av idén att staten sköter allt (Alva Myrdal 1972) Kritik av idén att marknaden sköter allt kriser Nya arenor för samtal och kommunikation media samhällskontraktet omförhandlas Forskning om det civila samhället ökar (från folkrörelse via organisation till nätverk och informellt ideellt arbete) Religion mer mångdimensionell också del av civila samhället (Svenska kyrkan år 2000)

5 Den svenska befolkningens inställning till a) det civila samhällets organisationer, b) till Svenska kyrkan och c) till övriga trossamfund som alternativa välfärdsaktörer Positiv Medel (både jag och nej) Negativ 48,1 % 18,4 % 33,5 % 45,1 % 21,9 % 33,0 % 43,7 % 21,0 % 35,3 % Jämförelse: år 1992 var endast 8% positiva till fria aktörer (från 8 till 48 %).

6 Förenings- och organisationsmedlemskap Aktiva Passiva Totalt Svenska kyrkan: 7,2 + 64,5 = 71,7 % Fackförening: 9,3 + 42,6 = 51,9 % Idrottsförening: 18,9 +14,9 =33,8 % Politiskt parti: 4,2 + 8,7 = 12,9 % Övriga trossamfund: 3,6 + 2,4 = 6,0 % Total andel av befolkningen medlemmar inkl Sv kyrkan = 93 %; exkl Sv kyrkan = 82 % Totalt andel aktiva i förening 42 %

7 Inställning till Svenska kyrkan som välfärdsaktör fördelat efter medlemskap i förening Inställning Negativ Medel Positiv Inget medlemskap 45,5 7,7 29,1 Passiv 1 38,9 15,8 39,1 Passiv 2 18,4 20,1 44,2 Passiv ,5 17,1 48,1 Aktiv 1 31,8 26,7 46,5 Aktiv ,5 12,7 53,8

8 Positiva till alternativa huvudmän fördelat efter politiska sympatier Positiva Positiva Positiva allmänt kyrkan rel org Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet

9 Inställning till Svenska kyrkan Jag anser att Svenska kyrkan står för Instämmer medmänsklighet: 68 % Jag tror att en organisation inom Sv kyrkan kan driva välfärdsverksamhet utan vinstintresse: 54 % Det är positivt om en organisation som utför välfärdstjänster utgår från en kristen värdegrund i sin verksamhet: 34 % För mig är det ingen skillnad mellan om Carema eller en organisation inom Svenska kyrkan utför välfärdstjänster: 26 %

10 Fria svar Jag tycker att Svenska kyrkan (trots att jag har gått ur den eftersom jag inte är kristen eller på annat sätt religiös) har en fördel framför vinstdrivande företag då det gäller att driva välfärdsverksamhet eftersom jag föreställer mig att Svenska kyrkan skulle utföra sådan verksamhet av solidaritet och humanitära/ideologiska skäl. Därför skulle jag, trots att jag inte delar den kristna världssynen, ha ett större förtroende för Svenska kyrkan än för andra privata vårdorganisationer. Detta förutsätter dock att den humanitära verksamheten inte används för att rekrytera medlemmar eller proselytisera (svenskt ord?) bland dem som mottager vården etc. Därför tycker jag inte att religion ska utgöra basen för ett utbildningssystem, d.v.s. olika skolor, eftersom utbildning ska lära människor att ifrågasätta och tänka själva.

11 Organisationer eller företag som de svarande inte vill ha som välfärdsutförare för egen del Carema AB = 40 % Frälsningsarmén = 21 % Svenska kyrkan = 13 % Stadsmissionen = 12 %

12 Vad skall kyrkorna göra? Hela befolkningen resp. Kyrkliga sympatisörer (23% av befolkningen) Härbärge för hemlösa 80 % 88 % Träffpunkt för sjukskrivna, arbetslösa 60 % 80 % Särskilt boende för äldre 59 % 77 % Hospice, palliativ vård för obotligt sjuka 56 % 69 % Ungdomsgård 51 % 72 % Familjerådgivning 50 % 72 % Flyktingmottagning 46 % 53 % Särskilt boende för kroniskt sjuka 45 % 59 % Hemtjänst/hemvård 44 % 59 % Vårdhem för missbrukare 43 % 52 % Förskola 36 % 63 % Grundskola 15 % 28 % Gymnasieskola 11 % 18 %

13 Välfärdsinsatser på tre nivåer Svenska kyrkan bidrar till välfärden genom känslor av tillhörighet och trygghet och genom riter (cultural intensification) Diakonal omsorg i församlingen utifrån gemenskapsperspektiv Social omsorg utifrån tjänsteperspektiv Individuellt stöd i existentiella frågor: själavård (meaning-making - välbefinnande)

14 Svenska kyrkans och trossamfundens sociala insatser Skapare av mening och tillhörighet (riter och kulturell intensifiering) Fungerar som komplement till befintlig statlig verksamhet (sjukvård, kriminalvård, skola, försvarsmakten, polismyndigheten och vid kriser Fungerar som alternativ till statlig verksamhet (genom upphandling avtal) skolor, äldreboenden, härbärgen för EU-medborgare/romer, hemtjänst) Fungerar som opinionsbildare i flykting- och integrationsfrågor, mänskliga rättigheter och social nedmontering

15 Civila samhället Civila samhällets två faser och 2010-talet Fas 1 Stora förhoppningar Fas 2 Expansionen gick till företagen (skola och äldrevård), LOV, Lagen om valfrihet-ett problem Vad betyder den religiösa särarten vid en upphandling (hur kan särarten garanteras då lägsta pris är utslagsgivande) Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, för långsiktigt samarbete mellan kommun och lokala aktörer där kvalitet är utslagsgivande (Forum)

16 Sociala insatser kräver Välfärdsinsatser kräver professionalitet Kontrakts- och utvärderingskulturen skapar likriktning Steget från att vara församling till att driva näringsverksamhet enligt LOU är stort Kommersiellt driven omsorg för äldre platsar bäst inom diakoniinstitutioner, stadsmissioner eller stora församlingar eller pastorat som bildar egna bolag

17 Vägen framåt Är religiösa aktörer en del av den hybrid av samverkan som växer fram mellan stat, marknad och civilt samhälle - samhällskontraktet Vad betyder olika aktörer för välfärdens framtida organisering (fler äldre, större krav på hälsa, nytt utanförskap) Hur skall ekvationen mellan samtidig mångfald och integration lösas? Hur fungerar solidaritet i ett individualiserat samhälle den nya altruismen och det civila samhällets ekologi var finns innovatörerna?