0 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 7-9 Ansvarig rektor Göran Törnqvist
1 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 5 RESULTAT... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Barnperspektivet... 6 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 8 Processperspektivet... 8
1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat 2014-15 Måltal 2015-16 Styrkort 2015-2016 Rektor på Lorensberga skolan Åk 7-9. AKTIVITETER/ÅTGÄRDER 2015-2016 Resultat 2015-16 Barnperspektiv Processperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 7 gällande; stavning Läs Genomsnittligt meritvärde åk 7 Genomsnittligt meritvärde åk 8 Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andelen elever som känner sig trygga på skolan. Andel elever som anser sig ha blivit mobbade av andra elever på skolan 71% 64% 200 198 215 91,7 % 8,4 % 100 % 0 % Utökat samarbete med åk 6 - Utveckla ämnesintegrering. - Formativ bedömning. - Fortbildning bedömning/betyg fortgår. - Fungerande elevhälsa. - Speciallärare/specialpedagogs kompetens. - Utveckla kompetensen kring nyanländas lärande. - Utveckla organisationen kring nyanlända/svenska som andraspråk. - undervisning i modersmål och studiehandledning i de olika språken. - Utveckla elevernas delaktighet i sin egen planering. Plan mot diskriminering och kränkande behandling används konsekvent av alla. Årskursövergripande aktiviteter. Fördjupade samtal i mentorsgrupper. Samarbete med elevhälsan. Utveckla elevrådsarbetet/klassråd.
2 Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen nöjda medarbetare Andelen grundskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 66 % 84,3 % Budget i balans -300tkr Nollresultat Organisatoriska personalförändringar. Minska inköp. Minska på underhåll av lokaler/inventarier. Minska fortbildning som innebär kostnader.
2 MÅL Rektorsområdets kvalitetsrapport för läsåret 2014-15 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lgr 11) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden 2012-2015. I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån rektors styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Så här tycker jag om min skola åk 8 Lupp åk 8 Språkliga kartläggningar åk 7 Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014
3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret 2014-15 fanns totalt 311 elever inom rektorsområdet: - 96 elever i grundskola åk 7-108 elever i grundskola åk 8-107 elever i grundskola åk 9 Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Grundskolan Området/ enheten Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk 84,3 % 82,5 % 85,7 % högskoleexamen Antalet elever per lärare 10,1 10,9 12,1 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2014. Rektors analys Hur blev det? Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen har minskat från 86,1 % till 84,3 %. Vi hade medarbetare som studerade för att få sin examen och som hade endast några poäng kvar. Vi hade en outbildad lärare i ämnet musik. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger högre än genomsnittet i kommunen. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen ligger något under genomsnittet i riket.
4 När det gällde medarbetarperspektivet så hade värdet sjunkit från 70 % till 66 %. I jämförelse med hela kommunen ligger vi ca 11 % högre. Antalet lärare per elev har minskat på grund av arbetet att nå budget i balans. Var är vi? Ledningsorganisationen bestod av rektor, biträdande rektor och pedagogiska samordnare i de tre arbetslagen åk 7, 8 och 9. På skolan fanns en handläggare på 50 %, en SYV på ca 80 % (delar sin tjänst med Parkskolan) samt en barn och ungdomskonsulent. Elevhälsoteamet bestod av rektor, biträdande rektor, speciallärare och specialpedagog, barn och ungdomskonsulent samt då det var möjligt även skolsköterska och skolkurator. Skolan hade fyra förstelärare samt en förstelärare i svenska som andraspråk på 50 %. Tillsammans med personalen vidareutvecklade vi vårt pedagogiska och sociala arbete vilket resulterat i ökade resultat/meritvärden och ökad trygghet bland elever och personal. De ekonomiska förutsättningarna innebar neddragning av antalet personal. Under läsåret ökade antalet nyanlända vilket innebar omfördelning av resurser. All personal arbetade med skolverkets kurs i bedömning och betyg. Speciallärare och specialpedagog deltog i viss annan kompetensutveckling. Detta gällde även några av pedagogerna. Vi hade tillgång till viss modersmålsundervisning och studiehandledning. Vart ska vi? Målet är att alla elever och all personal ska må bra och att eleverna ska nå så höga mål som de önskar. Medarbetarna ska känna att de är nöjda med sitt arbete och att de når sina mål med sin undervisning. Vi ska öka vår beredskap på olika plan för att kunna ta emot våra nyanlända på bästa sätt. Detta ska ske i form av kompetensutveckling kring nyanländas lärande samt öka studiehandledning och ha tillgång till modersmålsundervisning i samtliga språk där behovet finns. Vi ska se över organisationen då vi ser en stor ökning av antalet nyanlända elever på skolan och vi har behov av att utöka med lärare i svenska som andraspråk. Ämneslärare behöver ha möjlighet till en högre beredskap för att ta emot de nyanlända i den ordinarie undervisningen. Vi behöver ha en ökad beredskap ute i kapphallen och korridorer under elevernas raster för att skapa trygghet för alla elever och för personal. Vi har som mål att ämnesintegrera mer samt skapa årshjul i de olika ämnena. Möjlighet att utveckla detta ges under projektet 40+5 som majoriteten av våra pedagoger ingår i, där extra tid för gemensam planering skapas. En röd tråd bör finnas inom hela Lorensbergas skolområde gällande ämnen och förhållningssätt till skola och till varandra. Vi fortsätter arbetet med ämnesträffar inom åk 7-9 samt vid vissa tillfällen gemensamt med andra stadier samt även mot gymnasiet. Vi önskar 100 % behöriga medarbetare. Några av pedagogerna läser på högskolan för att bli klara med sin examen vilket jag som rektor uppmuntrar. Rektors åtgärder läsåret 2015-16 ämnesintegreringen och skapa årshjul genom projketet 40+5 samt ämnesträffar för att spara tid vilket påverkar medarbetarnas arbetsbelastning. andelen personal med pedagogisk högskoleexamen genom att skapa förutsättningar för vidare studier av den befintliga personalen. Hälsofrämjande aktiviteter samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Samarbete med lägre stadier för att öka måluppfyllelsen.
5 Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Rektors analys Hur blev det? Resultat 2013/14 = - 395 tkr Resultat 2014/15 = - 300 tkr Resultaten har under de sista fyra åren stadigt förbättrats. Genom ett mer systematiskt kvalitetsarbete har vi medvetandegjort betydelsen av budget i balans bland all personal. Var är vi? Det finns olika anledningar till att resultaten har förbättrats. Exempel på detta är organisatoriska personalförändringar, minskade inköp, minskning av underhåll och reparationer av lokaler och inventarier och minskad kompetensutveckling för personalen. Genom det systematiska kvalitetsarbetet har vi styrt upp rutiner som gör att vi har kontroll på intäkter och utgifter. Ett problem är själva budgetförfarandet. En stor osäkerhet har funnits om vilka intäkter skolan ska tilldelas eftersom budgetens förutsättningar har ändrats under läsåret. Vart ska vi? Budget i balans. Rektors åtgärder läsåret 2015-16 Systematiskt budgetarbete.
6 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen elever med stanine 4-9 på språkkartläggningen i åk 7 Resultat läsåret 2013-2014 Måltal läsåret 2013-2014 Resultat läsåret 2014-2015 72 % Stavning: 71 % Läsning: 64 % Meritvärdet åk 7 183 200 200 Meritvärdet åk 8 189 200 198 Meritvärdet åk 9 197 200 215 Rektors analys Hur blev det? Andelen elever med stanine 4-9 gällande stavning låg på 71 % och gällande läsning på 64 %. Flickornas resultat gällande stavning låg på 89 % och pojkarna på 53 %. Ur ett genusperspektiv är detta en av våra viktigaste arbetsuppgifter i framtiden att analysera varför flickornas värde ligger mycket högre är pojkarna. Eleverna som har gjort språkkartläggningen har precis börjat åk 7. Ett samarbete och analys bör göras tillsammans med rektorer från de lägre stadierna.
7 Meritvärdet i åk 7 ökade från 183 till 200. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 8 ökade från 189 till 198. Meritvärdet för åk 9 ökade från 197 till 215. Flickorna ligger i snitt på 227,5 och pojkarna ligger på 201. Vi har gjort kraftiga resultatförbättringar vilket är mycket glädjande. Vi behöver analysera och vidareutveckla olikheter mellan flickor och pojkars resultat. Var är vi? Ett nära samarbete elev- mentor samt ett uppmärksammat mottagande i kapphallen varje morgon av skolans barn och ungdomskonsulent, bidrog till att alla elever blev sedda varje dag. Ett strukturerat, genomtänkt upplägg både innan lektion samt under lektion med tydliggörande av kunskapsmål, formativ bedömning samt positiv feedback genomsyrade skolans arbete. Under läsåret arbetade vi mycket med trygghet och studiero och använde rutinerna i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna i åk 9 ges alltid möjlighet att samtala med Studie och yrkesvägledare vid minst ett individuellt samtal. Under läsåret 14/15 har även ca hälften av eleverna i åk 8 fått den möjligheten då vår biträdande rektor även arbetade 20 % som Studie och yrkesvägledare. Rektor och biträdande rektor har för avsikt att vara väl synliga i verksamheten och befinner sig då det är möjligt i kapphall och på lektioner. Skolan genomsyras av att personalen skapar goda relationer till eleverna och har högt uppställda förväntningar på mål och resultat. Rektor, biträdande rektor samt övrig personal arbetar mycket med elever socialt. Vi kände att vi hade brist på resurser när det gäller stöd från skolkurator och skolhälsovård. Upplevelsen är att andelen elever som mådde dåligt ökade. Lorensbergas tankar kring schemat så kallad spårpedagogik där eleverna läser teoretiska ämnen i längre pass och under en vecka gör att fler hinner klart och man hinner fördjupa sig för att nå högre mål. Personalen är oerhört engagerade och stöttar eleverna enormt till att nå önskvärda resultat. Elevhälsan i Ludvika kommun Inom elevhälsan i Ludvika kommun arbetar fältfritidsassistenter, psykolog, rörelsepedagog, skolkuratorer, skolläkare, skolsköterskor, speciallärare, specialpedagoger samt talpedagoger. Deras främsta uppdrag är att förebygga ohälsa hos eleverna samt att utreda och minimera svårigheter i elevernas skolgång. Mötespunkten är elevhälsoteamet som leds av rektor. Elevhälsan samarbetar med landstingets olika specialistnivåer gällande elevers psykiska ohälsa. Några av våra verktyg är ART, COPE, HSP samt KoMet. Vart ska vi? Vi känner en ökad oro över att kunskaperna i till exempel engelska och idrott har minskat hos de elever som kommer från mellanstadiet upp till åk 7. Det krävs enorma pedagogiska insatser för att se till att alla dessa elever minst når målen. Skillnaden mellan pojkar och flickors kunskaper är
8 problematiska och måste åtgärdas. Målet är att öka tryggheten och studieron för att ytterligare öka meritpoängen. Att ha en demokratiska arbetsmiljö för både elever och lärare, ha höga förväntningar på elever och lärare och på ledningen. Vi fortsätter med formativ bedömning och fortbildningen i bedömning och betyg. Vi behöver ska beredskap för att ta emot våra nyanlända. Vi behöver få mer stöd av elevhälsan så att de som mår dåligt får hjälp. Rektors åtgärder läsåret 2015-16 beredskapen för att ta emot våra nyanlända elever på bästa sätt. beredskapen i kapphallen och korridorer för att skapa trygghet och undvika kränkningar. Samarbete mellan de olika stadierna. Speciallärare och specialpedagogisk kompetens. Utöka ämnesintegreringen Fortsätta det systematiska kvalitetsarbetet. Elevdemokratiskt arbete. Förstärka samarbetet med Ludvika kommuns elevhälsa och tydliggöra skolan behov av stöd. NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Resultat läsåret 2013-2014 Måltal läsåret 2013-2014 Resultat läsåret 2014-2015 Andelen elever som känner sig trygga på skolan 93,3 % 91,7 % Andelen elever som anser sig ha blivit mobbade av andra elever på skolan. 8,0 % Minska 8,4 % Rektors analys Hur blev det?
9 Trenden är att andelen elever som känner sig trygga något i denna årskull. Detta gäller även elever som känner sig kränkta eller diskriminerade, där har värdet också ökat med någon tiondel. Denna årskull har krävt mycket extra arbete i förebyggande syfte när det gäller trygghet och studiero samt kränkningar och diskriminering. Arbetet fortsätter. Var är vi? Vi fortsätter följa våra riktlinjer och planer i förebyggande och främjande syfte. Vi tolererar inga som helst diskriminerande eller kränkande. Vi är lyhörda för eventuella rasistiska åsikter. Vi fortsätter arbetet med att se till att alla elever mår bra samt att det råder trygghet och studiero. Vi utvecklar elevdemokrati och tar tillvara på elevernas åsikter. Vart ska vi? Vi ska genom det systematiska arbetsmiljöarbetet öka tryggheten och studieron samt minska alla typer av kränkningar och diskrimineringar. Rektors åtgärder läsåret 2015-16 Fortsätta att arbeta förbyggande med plan mot diskriminering och kränkande behandling och se till att planen används konsekvent av alla. All personal ska agera omedelbart när någon känner sig kränkt eller diskriminerad. Årskursövergripande aktiviteter. Fördjupade samtal i mentorsgrupper. Viktigt att man tar snacket med våra elever i förebyggande syfte samt för att tidigt upptäcka eventuella rasistiska åsikter. Samarbete med elevhälsan. Utveckla elevrådsarbetet/klassråd.