Social- och utbildningsnämnden (SUN)

Transkript

1 Social- och utbildningsnämnden (SUN) uttrycker i denna plan Ludvika kommuns ambitioner för utbildning och sociala insatser Social- och utbildningsnämnden ansvarar för: - utbildning av barn och ungdomar från 1 års ålder till dess skolplikten upphör I ansvaret ingår förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem - sociala insatser inom individ- och familjeomsorgen (IFO) till alla kommuninvånare oavsett ålder Bild: Sanna Holmström Vision Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt

2 ANSVAR Parkskolan, Grängesberg Det sammanhållna nämndansvaret för utbildningen och IFO innebär att samtliga verksamheter ska ha ett helhetsperspektiv på kommuninvånarnas behov, och planera verksamheten utifrån dessa behov. Nämnden satsar särskilt på förebyggande verksamhet och tidiga insatser. Detta sker i samverkan mellan utbildningsverksamheten, IFO och andra aktörer i samhället. Nämnden verkar också för inkludering, d v s att så långt som möjligt organisera verksamheterna så att individer och grupper ges utbildning och socialt stöd utifrån det faktum att individer är olika. Syftet är att främja individens utveckling till en aktiv, självständig och ansvarsfull samhällsmedborgare. Det är nämndens ansvar att upprätthålla god kvalitet i uppdraget mot kommuninvånarna samt att skapa balans mellan resurser och mål. För att informera sig om verksamheternas kvalitetsutveckling har varje enskild nämndsledamot ansvar för att besöka och hålla kontakt med sin förskola/skola. På IFO gör politikerna regelbundna verksamhetsbesök. MÅLSTYRNING Ludvika kommun tillämpar målstyrning. Målstyrning är en metod för att enas om inriktningen för verksamheten och sedan förvissa sig om att kursen följs. Kommunens övergripande mål för området barn och unga är: Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika Ovanstående mål ligger till grund för socialoch utbildningsnämndens strategiska mål, där nämnden visar vad som ska prioriteras. Nämnden har valt att använda målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort ska användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden (se s. 6) Marnässkolan, Ludvika BSK fungerar som motor för att få alla att dra åt samma håll BSK kräver fördjupade resultatanalyser som underlag för lämpliga åtgärder BSK är framåtsyftande med inriktningen att steg för steg förbättra verksamheten 2

3 Ludvika är en av Sveriges bästa skolkommuner 2020 För att nå detta krävs investeringar, nya sätt att tänka och tydliga politiska mål. BARN- OCH VUXENPERSPEKTIV Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Kvalitativ och resursmässig satsning på förskolan Satsning på att höja alla barns kunskapsnivå Se över ekonomi/resurser, organisation och arbetssätt kring nyanlända barn och vuxna Satsning på utrustning och kompetensutveckling kring skolornas informations- och kommunikationsteknik (IKT) Satsning på kulturutövande i barnens dagliga verksamhet Skapa förutsättningar för barns inflytande över måltiderna Satsning på samarbetet IFO och kommunens arbetsmarknadsenhet Meritvärdet i jämförelse med riket och jämförbara kommuner Förhållandet mellan barns ansvar och inflytande över lärandet Antal hushåll med ekonomiskt bistånd och dess orsak Antal barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd PROCESS- PERSPEKTIV Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Utveckla arbetet kring tidiga och förebyggande insatser i förskola, skola och på IFO Utveckla samarbetet med Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU) Utveckla rutinerna kring anmälningsplikten rörande kränkande behandling i förskola/skola Andelen samplanerade insatser IFO - skola Antalet barn/unga i familjehem Antalet barn/unga i hem för vård och boende (HVB) Andelen unga som använder alkohol och narkotika Andelen barn som känner sig trygga Andelen barn som anser sig ha blivit kränkta Andelen klienter som upplever ett gott bemötande på IFO 3

4 Matematik på Stensvedens förskola Saftkokning på Stolta slöjdare i förskoleklassen, Stensvedens förskola Lorensbergaskolan MEDARBETAR- PERSPEKTIV Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förstärka ledningsorganisationen Årligen uppdatera personalförsörjningsplanen för att löpande täcka in personalbehovet fem år framåt Rikta medel till kompetensutveckling Öka andelen förskollärare i förskolan EKONOMISKT PERSPEKTIV Budget i balans genom strategiska prioriteringar Satsning på utveckling av beslutsstöd Kosthantering i egen regi Systematisk budget- och kvalitetsuppföljning Andelen nöjda medarbetare i förvaltningen enligt kommunens medarbetarenkät Andelen lärare i förskolan respektive grundskolan med pedagogisk högskoleexamen i jämförelse med riket Förhållandet mellan budget/utfall Nettokostnad kr/elev i grundskolan medelvärde under 5 år Procentuell avvikelse från standardkostnad i grundskolan medelvärde under 5 år Kostnad förskola kr/inskrivet barn Nettokostnad individ- och familjeomsorgen kr/inv Följ måluppfyllelsen på Se förklarande definition av vad som mäts på s 7. 4

5 VERKSAMHETERNAS UPPDRAG Verksamheterna genomsyras av ett barnperspektiv för att tillgodose barnets bästa. UTBILDNING INDIVID- och FAMILJEOMSORG är att främja barnets lärande, kreativitet och kunskapsutveckling utifrån de nationella styrdokumenten skollagen, Läroplan för förskolan (Lpfö), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) samt Läroplan för grundsärskolan. Dessa måldokument är direkt riktade till förskolechefer, rektorer och lärare. Tolkning och tillämpning av läroplanerna är den enskilda skolans primära ansvar. Under professionell vägledning i god samverkan med vårdnadshavare och barn utvecklas varje barn i riktning mot målen utifrån sin ålder och sina förutsättningar. är att tillgodose kommun-innevånarnas behov av social trygghet som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom samhällets omsorg. Verksamheten styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL) samt tvångslagarna: lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Verksamheten ska utgå från evidens-baserade metoder och förhållningssätt. Med professionellt stöd ges den enskilde kommuninvånaren möjlighet att uppleva goda och trygga sociala förhållanden. Nämndens verksamheter bygger på forskning om hur individer lär sig bäst och vilka metoder och förhållningssätt som ger bäst resultat. Personalens insatser är grundläggande för förvaltningens resultat. I en tid av stora pensionsavgångar blir det särskilt viktigt att behålla och kompetensutveckla befintlig personal samt att rekrytera ny. Ludvika kommun står inför en konkurrenssituation med övriga kommuner när det gäller att rekrytera lärarpersonal med pedagogisk bredd och ämnesspecifika inriktningar samt socialsekreterare till IFO. Detta för att även fortsättningsvis hålla god kvalitet i verksamheterna. 5

6 Balanserade styrkort på samtliga nivåer och i samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområden De nationella målen styr verksamheterna. Kommunens mål anger inriktningen för nämndernas arbete. Social och utbildningsnämndens strategiska mål visar vad som ska prioriteras och är gemensamma för alla verksamhetsnivåer inom nämndes ansvarsområde. Varje nivå styr mot målet genom att mäta olika resultat och utifrån resultaten utveckla verksamheten med lämpliga åtgärder = DRA ÅT SAMMA HÅLL. Nationella mål förskola, skola, IFO Kommunala, strategiska mål KOMMUNENS MÅL Social o utbildningsplan Resultatanalyser för lämpliga åtgärder Politiker SUN Förvaltning Förskola Arbetslag Grundskola f-9/fritidshem Särskola Kostorg. IFO Arbetslag Arbetslag Arbetslag Öppenv BoU Vux Läs mer om styrkorten och nämndens systematiska kvalitetsarbete Mer information om respektive verksamhet 6

7 Definitioner: Ekonomiskt bistånd: I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. Ekonomiskt bistånd ska ge en skälig levnadsnivå. Vad som är skäligt för vissa behov preciseras i riksnormen för försörjningsstöd. Prövningen av ekonomiskt bistånd ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. Familjehem: Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässig. Det är således en modern term för vad som tidigare kallades fosterhem eller social bostad. De regleras av Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) med kompletterande regler i socialtjänstförordningen (SFS 2001:937). Familjehem är mer eller mindre permanent, medan Jourhem är ett akut och tillfälligt alternativ. Att placeras i Familjehem kräver en utredning, medan placering i Jourhem kan ske omedelbart, om så behövs. HVB-hem: Ett hem för vård eller boende, HVB, är i Sverige en institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Det finns även boende för familjer och för vuxna som har olika sociala problem som de behöver vård och stöd kring, utanför sitt egna boende. Dessa boenden kan vara privat ägda, kommunalt eller kooperativt ägda eller drivet av flera kommuner. Kostnad förskola kr/inskrivet barn: Vid beräkning av kostnad per barn har antalet barn beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober de två senaste mätåren. Meritvärde: Meritvärdet av grundskolans betyg utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betyg enligt gamla tregradiga betygsskalan meritvärderas enligt MVG=20, VG=15 och G=10. Betyg enligt den nya sexgradiga betygsskalan meritvärderas enligt A=20, B=17,5, C=15, D=12,5 och E=10. F har betygsvärdet 0. Nettokostnad kr/elev i grundskolan medelvärde under 5 år: I nettokostnaden ingår samtliga kostnader för grundskoleverksamheten minus intäkter. Procentuell avvikelse från standardkostnad i grundskolan medelvärde under 5 år: Avvikelsen visar hur den faktiska kostnaden avviker från standardkostnaden. Standardkostnaden är en modellberäknad kostnad som visar vilka kostnader kommunen beräknas ha, om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets och ambitionsnivå, med hänsyn tagen till kommunens struktur. Samplanerade insatser IFO- skola: IFO- ärenden med insatser kring enskilda barn där skolan är en medaktör. Nettokostnad individ- och familjeomsorgen kr/inv Nettokostnad för individ- och familjeomsorg, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård för vuxna med missbruksproblem, barn- och ungdomsvård, övrig vuxenvård, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. 7