Arvika kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1
Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och strategier... 3 1.1.1 Kommunens planer och program... 3 1.1.2 Framgångs- och riskfaktorer... 4 1.2 Budget transportinfrastruktur... 5 1.3 Finansieringsavtal... 5 1.4 Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier... 5 2. Information om potterna i Länstransportplanen... 7 2.1 Cykel... 7 2.2 Åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö... 7 2.3 Åtgärder Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier... 7 2.4 Åtgärder för kollektivtrafik... 8 3 Handledning för Kommunala treårsplaner - Åtgärdsförslag och åtgärdslistor (Excel-tabell)... 9 3.1 Förklaring av åtgärdstabeller och kolumnrubriker... 9 2
1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur 1.1 Kommunala mål och strategier Visionen för Arvika kommun är: Arvika en attraktivare kommun. Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Ett av kommunens strategiska mål är att vara en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling där en av strategierna för att uppnå målet är att vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer. Ytterligare strategier som har koppling till transportinfrastruktur är att vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus samt att vi arbetar för en god folkhälsa. Indikatorer i den strategiska planen som används för mätning är: förbättring av infrastruktur och kommunikationer där mätenhet är genomförda insatser. Dessutom används indikatorer från medborgarundersökningen i Kommunledningsstabens verksamhetsplan såsom medborgarnas nöjdhet med gator och vägar och medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar. De aktiviteter som verksamheten ska arbeta med fram till 2017 i den av KF antagna strategiska planen för 2015-2017 är: Miljö- och säkerhetsåtgärder i innerstaden Arvika, där bland annat cykelplan bidrar till bättre folkhälsa och miljö Samverka med Trafikverket kring om- och tillbyggnad rv 61, samt andra infrastrukturprojekt Utveckla central hållplats för kollektivtrafik och resande Upprätta och implementera parkeringspolicy Genomföra åtgärdsvalstudie planskild korsning Palmviken i samverkan med Trafikverket Upprätta och genomföra vägplan för projekt GC-väg Västra Sund Tillsammans med Trafikverket upprätta vägplan för GC-väg Jössefors 1.1.1 Kommunens planer och program Skriv något kortfattat om kommunens planer och program. Finns någon ny strategi på gång närmaste åren? Någon pågående revidering av översiktsplan? Fyll i tabellen med de planer och program som kommunen har med bäring på infrastruktur och kollektivtrafik. Nedan följer några exempel på hur tabellen kan fyllas i: Dokument Antagen år Kommentar (ange syfte, skeden och status mm) Översiktsplan 2007 Aktualitetsförklaring under 2015 Cykelplan Cykeltrafikens huvudnät - åtgärder och vägvisning 2013 Med syfte att skapa en säkrare trafikmiljö för den oskyddade trafikanten. Parkeringsstrategi för 2015 Syftar till att få en högre omsättning på parkeringsplatserna i centrum. P-skiva 3
centrala Arvika ska införas före sommaren 2015. Vägplan, GC-väg Västra Sund Vägplan, GC-väg Jössefors Parkeringsnorm Beräknas laga kraft hösten 2015 Beräknas laga kraft 2016. Beräknas antas under 2015 Påbörjad 2014. Samråd och granskning under våren 2015. Syftet är att tillskapa en säkrare trafikmiljö för de boende i området samt för besökare till den kommunala badplatsen. Medfinansiär till Trafikverket. Påbörjas 2015. Syftet är att tillskapa en säkrare trafikmiljö för den oskyddade trafikanten som t ex arbetspendlare Jössefors- Arvika. Parkeringsnormen anger en lägsta nivå för antalet parkeringsplatser för bil och cykel som krävs vid bygglov och är knutet till markanvändningen. Påbörjad 2014 och beräknas antas under 2015. Hastighetsplan 2014 Syftet med planen är att öka tryggheten, höja trafiksäkerheten, reducera belastningen och tydliggöra kopplingen mellan vägens utformning och önskvärd hastighet. 1.1.2 Framgångs- och riskfaktorer Lyft här fram om det finns några framgångsfaktorer att lyfta fram, till exempel samverkan och medfinansiering från näringslivet i kommande projekt. Finns det några generella faktorer som är viktigt att belysa för kommunens möjligheter att genomföra specifika utvecklingsprojekt i planen, till exempel några pågående miljö- och överklagandeprocesser? 4
1.2 Budget transportinfrastruktur Ange kommunens totala budget för infrastrukturinvesteringar för tre år framåt. Dela upp för kollektivtrafik, GC-åtgärder, miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder, samt utredningar/åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Använd tabellen nedan. 2016 2017 2018 Cykel 12 500 6 000 1 000 Trafiksäkerhet, trimning och miljö Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier Kollektivtrafik 1 500 1 000 4 700 300 (ÅVS) 3 500 (total kostnad inkl statsbidrag) Total budget 17 800 7 000 5 700 1.3 Finansieringsavtal Ange kommunens befintliga förskotterings- och medfinansieringsavtal om sådana finns. Vilka intentioner finns för ytterligare medfinansiering och förskottering och vad är beslutat? Gc-väg Jössefors medfinansiering med 1 000 tkr angående framtagande av vägplan under 2015. Avtal om byggnation är ej tecknat än. Gc-väg Speked medfinansiering för byggnation med 1 500 tkr under 2015. Utöver ovanstående medfinansieringsavtal finns förskotterings- och medfinansieringsavtal för vägbyggnation rv 61. 1.4 Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier I länsplanen ingår också åtgärdsgrupp Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier. Här är vi intresserade av att ta del av kommunernas syn på nuvarande och framtida behov för regional/lokal planering och utveckling. Det kan handla om medfinansieringsobjekt där kommunen tillsammans med privata intressenter medverkar. Kriteriet för att ett objekt ska finansieras via potten är att det bidrar till regional tillväxt. Även åtgärdsvalsstudier kan finansieras genom potten. Exempel på andra studier kan vara resvaneundersökningar och utredningar i formella processer för att skapa handlingsberedskap. Ange de marknadsanpassningar, utredningar och åtgärdsvalsstudier som kommunen ser som mest angelägna att starta de närmaste tre åren och som bör tas in i TRV och regionförbundets planering för genomförande av länsplan. Ange även om kommunen är beredd att ta ansvar för att driva åtgärdsvalsstudien. Nedan följer ett exempel på hur tabellen kan fyllas i. Ange enligt prio 1-3enligt: Prioritet 1 = Mycket hög 5
2= Hög 3= Mindre Hög Projektnamn Prio Huvudansvar/ intressenter Syfte/Mål Kommentar 6
2. Information om potterna i Länstransportplanen Nedan beskrivs syftet med potterna översiktligt. Detaljerad information finns i Länstransportplanen på sidorna 27-38. Länstransportplanen finns på länken nedan: http://www.regionvarmland.se/infrastruktur-kommunikationer/lanstransportplan. 2.1 Cykel Cykel är det transportslag som skapar mest mervärde utöver själva transporten vilket främst bidrar till en positiv effekt på hälsa och välmående. Ökad cykeltrafik skulle förbättra den allmänna folkhälsan, minska sjukvårdskostnader kopplat till övervikt och lägga grunden för hälsa hos framtidens befolkning (barn och unga). En ökad andel cyklister kan också nås genom att locka nya grupper, exempelvis genom att motivera fler manliga cyklister. För kortare resor utgör cykel en viktig del i ett hållbart transportsystem. Cyklandets attraktivitet påverkas av säkra och snabba cykelvägar samt god vägvisning. För cykel har fyra strategiska områden definierats i Regional cykelplan för Värmland (se Bilaga 5 i Länstransportplanen): Samhällsplanering/Fysisk planering, Ökad vardagscykling, Hela resan-perspektivet och Cykling för rekreation och turism. Gångtrafik är ofta en viktig länk i transportsystemet. På korta avstånd kan gång vara det enda transportslaget, medan gång vid längre resor ofta utgör den första och sista länken i resekedjan. Åtgärder som främjar gångtrafik är därför viktigt för att transportsystemet ska fungera hela vägen. Medel ur åtgärdsgruppen kan även användas som statlig medfinansiering till kommunala objekt. 2.2 Åtgärder för trafiksäkerhet, trimning och miljö Denna åtgärdsgrupp riktar sig i första hand mot mindre åtgärder som har betydelse för trafiksäkerhet, miljö, val av transportsätt, samt effektivare användning av befintligt transportsystem. Medel ur åtgärdsgruppen kan användas till samtliga transportslag och även användas som statlig medfinansiering till kommunala objekt. 2.3 Åtgärder Marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier Ange om kommunen avser använda några medel ur potten för marknadsanpassning, utredningar och åtgärdsvalsstudier. Medel från denna pott ska bland annat kunna användas för att stödja och möjliggöra utveckling av nya eller befintliga verksamheter i länet. Exempel på sådana utvecklingsprojekt under senare år är handels- och fritidsverksamhet. Ansökan kan handla om medfinansieringsobjekt där kommunen tillsammans med privata intressenter medverkar. Kriteriet för att ett objekt ska finansieras via potten är att det bidrar till regional tillväxt. Även åtgärdsvalsstudier kan finansieras genom potten. Exempel på andra studier kan vara resvaneundersökningar och utredningar i formella processer för att skapa handlingsberedskap. 7
2.4 Åtgärder för kollektivtrafik Den regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för utvecklingen av en gemensam arbetsmarknadsregion i Värmland och för sammanbindning med angränsande regioner. Genom att möjliggöra daglig pendling med buss och tåg ökar människors tillgång till arbete och utbildning. Kollektivtrafiken medverkar till måluppfyllelse på nationell, regional och lokal nivå där hållbar utveckling med miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner samverkar. Kollektivtrafik har goda förutsättningar att i samverkan med övriga transportlösningar bidra till alla de tre dimensionerna och skapa ett mer hållbart transportsystem. Den statliga medfinansieringen till regionala kollektivtrafikanläggningar syftar till att stimulera kollektivtrafikmyndigheter och kommuner till insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, attraktiv, trygg och säker. Ansökan om åtgärder för kollektivtrafik Ansökan om statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder hanteras av Värmlandstrafik, på uppdrag av Region Värmland. I dialog med kommunerna tar Värmlandstrafik fram en lista med förslag till åtgärder för kollektivtrafik som bifogas i detta utskick (bilaga 5). I bilaga 6 svarar kommunen på om åtgärderna i listan stämmer överens med kommunens planer, eller om det finns önskemål om ändringar, tillägg eller att ta bort objekt. Bilaga 6 skickas till Värmlandstrafik senast 31 mars, som därefter sammanställer en länsgemensam lista som skickas till regionala transportgruppen för fortsatt beredning. Efter att listan inkommit till Värmlandstrafik förs dialog mellan Värmlandstrafik och berörda kommuner ifall det inkommit synpunkter på listan. Eftersom ansvar för projektering och produktion ligger hos kommunen är denna avstämning betydelsefull för det fortsatta arbetet. Listan i bilaga 5 tar höjd för om det går att omfördela medel till kollektivtrafikåtgärder eller om någon av åtgärderna inte kan genomföras under angivet år. Slutlig prioritering görs av Regionala transportgruppen utifrån beslutade medel och genomförbarhet i övrigt. 8
3 Handledning för Kommunala treårsplaner - Åtgärdsförslag och åtgärdslistor (Excel-tabell) Nedan följer en handledning till Exceltabellen (bilaga 2) med förklaring av prioriteringsprinciper, effektbedömningar och exempel på hur de olika tabellerna kan fyllas i. 3.1 Förklaring av åtgärdstabeller och kolumnrubriker Namn och typ av investering Bifoga gärna karta som visar var i kommunen de olika åtgärderna planeras. Exempel på hur kolumnen fylls i: Namn och typ av investering Åtgärd/ sträckning Åtgärdstyp Prio Kommentar T.ex. Statoil- Skogsgårdsgatan Cykel Fyll i enligt prioriteringsprincip i avsnitt 3.1 Cykelväg till skolan på Skogsgårdsgatan Kommunal prioritering av infrastrukturåtgärder Prioriteringsprincipen för kolumnen prio i åtgärdslistorna består av tre steg. Fyll i kolumnen enligt principen nedan: Prioritet 1 = Mycket hög 2= Hög 3= Mindre Hög Nedan listas faktorer som används vid bedömning och prioritering av ansökningar. Ju fler av dessa kriterier som stämmer in på den föreslagna åtgärden desto högre prioritering bör åtgärdsförslaget få. Små och kostnadseffektiva åtgärder som beräknas ge stora effekter Åtgärdsförslag som har en färdig Vägplan (krävs till exempel för cykelvägar, pendelparkeringar, bytespunkter, mm) Om objekten finns i kommunens Översiktsplan och finns detaljplanerade Om åtgärdsförslaget finns med i kommunens budgetkalkyl eller har en annan färdig finansieringslösning Om åtgärdsförslaget har ett medfinansieringsavtal 9
Planeringsförutsättningar Exempel på hur kolumnen fylls i: ÖP DP VP Planeringsförutsättningar Möjligt byggår Väghållare Ja Nej Behövs ej 2012 Kommunen Kommentar Förklaring Med ÖP avses översiktsplan Med DP avses detaljplan Med VP menas vägplan Kolumnerna ÖP, DP och VP i tabellen fylls i enligt nedan: Ja = Behövs och finns Nej = Behövs, men finns inte Behövs ej Finansiering Med totalkostnad avses kostnad för projektering, produktion samt eventuell administration Exempel på hur kolumnen fylls i: Totalkostnad Finansiering Medfinansiering (från kommun eller annan intressent) Kommentar 2 500 000 700 000 Förskotteras med 1000 000 1 200 000 Kommunen finansierar hela åtgärden men hänger ihop med objekt 3C 10
Effektbedömning För att ge en indikation om vilka och hur stora effekter som kan förväntas av åtgärden används en tregradig skala. Effekterna delas in i: Trafiksäkerhet Miljö Framkomlighet, tillgänglighet och trygghet Graderingen görs enligt följande: + + Stor positiv effekt + Liten positiv effekt -- Stor negativ effekt - Liten negativ effekt ( ) En faktisk uppmätt beräknad/skattad effekt finns <blank> Ingen påvisad effekt Kolumnerna för effektbedömning i åtgärdslistorna fylls i enligt illustrationen. Lämna blankt om det inte går att påvisa eller uppskatta några effekter för åtgärden i nuläget. Exempel på hur kolumnen fylls i: Trafiksäkerhet Effektbedömning Miljö Framkomlighet Tillgänglighet Trygghet + + ( ) + + + + + + 11