Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014
Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn bedrivs allt mer verksamhet i företagsfrm av lika slag.
Definitiner av kulturföretag Med kulturföretag menas att företa sig någt på det kulturella fältet. Kulturföretag är företag sm utsätter sig för känslmässiga risker ch bygger på förtrende, snarare än agerar sm ratinella aktörer på en marknad. Kulturföretag är företag sm sysslar med musik, design, film ch tv, media, nya media, interaktiva digitala medier, teater ch dans, knst eller reklam. Kulturföretag är företag sm själva tycker att de är kulturföretag if they think they are, they are.
Relatinen mellan kultur ch eknmi Kultur sm tillväxtfaktr Kultur sm levebröd Kultur sm eknmisk nyttighet Kultur sm underhållning
Kulturföretaget har två tyngdpunkter ett knstnärligt kunnande ch ett eknmiskt ch administrativt kunnande Fördmen säger att knstnärssjälen inte kan vara kamrer.
Kulturföretagets specifika villkr Självbilden är fta att man är frivilliga företagare. Kulturföretagarens marknad fungerar inte sm andra marknader utan balanserar mellan två mtpler eknmisk lgik ch kulturell lgik eller eknmiskt kapital ch kulturellt kapital. För att erhålla kulturellt kapital kan det ibland vara nödvändigt att avsäga sig det eknmiska. Den knstnärliga eknmin har därför en dubbel karaktär. Skapandet av knst ch kultur styrs inte av marknadens efterfrågan utan ett kulturföretag är prduktrienterat, inte marknadsrienterat. Ett kulturföretag måste ständigt skapa nytt ch ta nya risker för att inte hamna i ett knstnärligt bakvatten.
Kulturföretagets specifika villkr Knstupplevelser följer en ackumulerande lgik. Ju mer man ser, dest mer vill man ckså se. Marknaden blir därför aldrig mättad. Kvalitet ch lönsamhet går inte hand i hand. En innebende mtsägelse mellan det för det knstnärliga skapandet nödvändiga risktagandet ch den för företagandet nödvändiga strävan att minimera risker. Persnrelaterad kunskap. Kulturföretag knkurrerar inte med varandra eftersm prdukterna är unika.
Knstiga företag Skapandet av knst styrs inte av marknadens efterfrågan. Knsten ska vara fri ch stå brtm alla kmmersiella krav. Knstverkens kmplexitet gör dem unika ch svåra att kmmunicera med traditinella metder. Knsten har många ch förutsebara målgrupper. Hur ska en marknadsföringsstrategi då se ut? Knst är inte någt sm man nödvändigtvis kan ta till sig. Knsten följer inte knkurrensens lgik.
Knstiga företag I knsten är allt underrdnat den knstnärliga visinen, inklusive eknmi ch marknadsföring. Många knstverk är unika, de kan inte reprduceras eller upprepas ch måste upplevas på plats. (Emma Stenström)
Rmantisk syn Emma Stenström tydliggör knstens kmplexitet, men jag trr inte på en rmantisk syn där allt ska utgå från den knstnärliga visinen, alltså även eknmi ch marknadsföring. (Elisabeth Lindfrs)
Knstnärskapet ingen frizn Knstnärligt skapande har, ch har alltid haft, att ta hänsyn till praktiska förutsättningar, eknmi, rganisatin, plitik, material etc. (Elisabeth Lindfrs)
Två lika verksamheter Prblemet inm många knstföretag är att två lika verksamheter blandas ihp, verksamheten sm knstnär ch verksamheten sm knstföretagare. Knsten kmmunicerar med sin publik i mötet med densamma. Knstföretagarens uppgift är att väcka intresse för mötet, att öppna publikens ögn. (Elisabeth Lindfrs)
Mellan stlarna Kulturföretaget hamnar mellan tre lika plitiska sakmråden: Kulturplitik Arbetsmarknadsplitik Näringsplitik (Karlssn ch Lekvall)
Strukturella prblem för kultursektrn Brist på infrmatin, sammanhållning ch självmedvetande inm sektrn. Brist på finansiering ch brist på öppenhet kring de möjligheter sm faktiskt finns. Den lkala marknaden är mättad ch det saknas hjälp med att utveckla nya marknader. Begåvningsflykt. Fysiska platser i staden försvinner gentrifiering. Kmmunen etc. gör inga långsiktiga åtaganden för sektrn. Det saknas en instans sm kan representera alla berende kulturutövares behv. (Karlssn ch Lekvall)
Att diskutera Diskutera de fyra perspektiven på kultur ch eknmi. Vad tycker du är mest slående i bilden av kulturföretaget? Vad förvånar dig mest i bilden av kulturföretaget? Diskutera de strukturella prblemen.