Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra på Matchning i teori ochformat praktik: underrubrik i bakgrunden Finns det enklare vägar till jobb? Ann-Kari Edenius, Bemanningsföretagen Johanna Grönbäck, Ratio
Program Matchning i teori och praktik Klicka här för att ändra format Nils Karlson, docent, VD Ratio Maria Mattsson-Mähl, VD AlphaCE Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Matchning i demografi och verklighet Martin Korpi, ek dr, Ratio & Södertörns högskola Klicka Jonas här för Olsson, att ändra VD 3GNS format på underrubrik i bakgrunden Angelez Bermudez-Svankvist, Migrationsverket Enklare vägar till jobb Niklas Johansson (S), statssekreterare Näringsdepartementet
Vad är matchning? 2016-12-19 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se
Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/
Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet 2015-2016 Syfte Utveckla branschöverskridande metoder och bedömningskriterier för praktisk yrkeskompetens, ur ett företagsperspektiv Mål: Förbättrad kompetensförsörjning Förbättrad matchning, integration, livslångt lärande, omställning och jämställdhet
Procent Utbildningsnivå i befolkningen 25-64 år mellan 1985 och 2010 100 90 uppgift saknas 80 70 60 50 40 forskarutbildning eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år gymnasial utbildning, 3 år 30 gymnasial utbildning, högst 2 år 20 10 0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år förgymnasial utbildning kortare än 9 år Källa: SCB/UREG
Trots stora utbildningssatsningar, betydande kompetensbrist Viktigast tillväxthindret Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv m.fl. ger samma bild Hälften av företagen har svårt att rekrytera Vart femte rekryteringsförsök misslyckas Särskilt yrkeskunskaper saknas Kan förbättrad matchning vara lösningen?
Matchning Hur effektivt utbud och efterfrågan möts på arbetsmarknaden Hur pass väl allokeringen på arbetsmarknaden fungerar
Två forskningsinriktningar 1. Matchningsfunktionen/Beveridgekurvan - nationalekonomer 2. Utbildnings- eller kompetensmatchning sociologer
Beveridgekurvan 1981-2015
Källa: Le Grand, Szulkin, Tibajev & Tåhlin 2013
Gemensam slutsats Matchningsproblemen orsakade av heterogenitet, eller missmatch, mellan de arbetssökandes utbud av och arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft Innebär att kompetensmissmatch är det verkliga problemet!
Vad är kompetens? Mer än formell utbildning Förmåga eller färdighet att utföra en viss uppgift Förutsätter kunskaper, erfarenheter, personliga egenskaper
Det spelar ingen roll hur bra ett CV är, om personen brister i den sociala kompetensen Vi vill ha någon som tar av sig mössan vid matbordet Bra inställning och arbetsvillighet det viktigaste Duktiga människor som har allmän kompetens, social kompetens viktigt
Några slutsatser Utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans måste öka Syn på kompetens behöver breddas långt mer än formell utbildning Arbetsmarknadens flexibilitet behöver öka Incitamenten och möjligheterna till lärande behöver förbättras Matchning i snäv mening löser inte problemen
Maria Mattsson-Mähl, vd AlphaCE Klicka här för att ändra format Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Tema: Vad är matchning? Migration and Occupational Careers: The Static and Dynamic Urban Wage Premium by Education and City Size Martin Korpi Ratio, Näringslivets forskningsinstitut & EHFF, Handelshögskolan, Stockholm E-post: martin.korpi@ratio.se William A.V. Clark California Center for Population Research, UCLA Presentation: Almega, 19 december, 2016
Teoretisk utgångspunkt: Market thickness Större städer attraktiva p.g.a. större utbud av yrken och olika typer arbetsplatser Unga inflyttare byter mellan olika jobb/arbetsgivare för att hitta var de passar bäst Innebär en sökprocess leder till att individer kan komma till sin rätt (hitta var de är som mest produktiva) Högre individuell produktivitet återspeglar sig också i snabbare lönetillväxt
Forskningsfrågor: 1. Skiljer sig karriärer åt vad gäller utfall av matchning (lönetillväxt & lönenivå) i olika typer av regioner? 2. Kan vi se effekter för alla utbildningsgrupper? 3. Ser vi här några tröskeleffekter? Dvs. ser vi endast effekter i städer eller lokala arbetsmarknader av en viss storlek?
Hur går vi tillväga? Skattar effekter på lönetillväxt för inflyttare till tre typer av regioner (storstäder, stadsregioner, och landsbygd, även regionbytare ) Kontrollerar för alla andra faktorer än miljö (var man befinner sig) Individuella faktorer (ålder, kön, första- och andra generationens invandrare, inriktning på utbildning etc.), Arbetsplatsmässiga faktorer (yrke, sektor, privat/offentligt, företagets storlek, multinationellt företag) Matchningseffekter; det lönepåslag som går utöver genomsnittet
Jobbyten; mest omsättning i storstäder
För vilka och var hittar vi matchningseffekter? Några utvalda empiriska resultat: För initialinkomst ser vi störst effekter för storstadsregioner, något svagare resultat för stadsregioner Över tid finner vi endast effekter i storstadsregioner Gäller alla utbildningsgrupper Både högre genomsnittlig lönenivå och högre lönetillväxt T.o.m. något högre genomsnittlig effekt för de med relativt lägre utbildningsnivå än för högutbildade (3-årig universitet eller mer) Väldigt litet signifikans för orter under storstadsnivå (för alla utbildningsgrupper)
Sammanfattning & slutsatser: Storstäder fyller en viktig funktion eftersom de möjliggör bra matchning på arbetsmarknaden människor kan komma till sin rätt, möjliggör ekonomisk tillväxt Vi ser dessa matchningseffekter för alla utbildningsgrupper Vad vi kan se har vi en gräns för denna typ av processer storleksmässigt någonstans under storstadsregioner Sannolikt utgör långsiktiga karriärmöjligheter betydelsefullt flyttmotiv Policyimplikationer? Underlätta urbanisering (bostadsbyggande naturligtvis).. men försvara samtidigt storstadsalternativen (fortsatt regionförstoring, satsa på fåtal noder för att verka för bibehållen/ökad diversifiering av näringsliv)
Tack för uppmärksamheten! martin.korpi@ratio.se
Jonas Olsson, VP 3 GNS AB Klicka här för att ändra format Angelez Bermudez- Svankvist, Migrationsverket Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Matchning och rekrytering av asylsökanden Erfarenheter och lärdomar Jonas Olsson, 3GNS AB
Bakgrund Kompetensbrist inom telekom/datakomområdet 3GNS har aktivt deltagit I Almegas satsning på kompetensmatchning av asylsökande 3GNS i akut behov av telecom/datatekniker för kommande expansioner i Sverige och utomlands (20-30 personer 2017) 4 stycken asylsökanden rekryterades efter matchningsmöte i regi av Almega/Sigma
Erfarenheter Matchmaking fungerade för oss, kompetensen finns och är nu bekräftad! Asylsökande är mycket flexibla! Lösningen på våra expansionsplaner? Vi har fått lägga mycket tid på att förstå hur en dylik rekrytering fungerar och vilka utmaningar och risker det innebär för oss som arbetsgivare Osäkerheten kring om våra anställda får stanna är stor, vilket är en risk för bolaget
Lärdomar Ett utmärkt sätt att nå potentiella kandidater! Snabb rekrytering; inga uppsägningstider, stor flebilitet! Inget/minimalt stöd från myndigheter Långa behandlingstider (6-8v) på skatte/migrationsverket för samordnings nr, vilket behövs för att bl.a. öppna lönekonto Inget stöd från AF överhuvudtaget (ej med I processen) Inga incitament för att kompensera för risker och kostnader som uppstår Asylsökanden helt beroende av arbetsgivare för att komma tillrätta socialt när migrationsverket släppt greppet. Avslag på asylansökan Anställning ingen garanti för att få stanna I Sverige Kostnader för arbetsgivaren Kostnader som uppstår p.g.a. avsaknad av personnummer Besvärligt att arbeta och leva utan ett personnummer Hyra bostad, ta krediter, nyttjande av företagskonton, kreditkort etc
Önskemål Uppehållstillstånd vid anställning möjliggör långsiktig planering och investering Incitament från stat och myndigheter Kvalificera en anställning av asylsökande som ett Nystartsjobb Snabbspår på migrationsverket/skatteverket Samordningsnummer får inte ta 6-8 veckor; lönekonto Arbetsgivarguide för anställning av asylsökande Checklista med länkar Samordningsnr. likställs med Personnummer Underlättar vid all form av näringslivs- och myndighetskontakt Etableringscoach för den asylsökande Sundsvalls kommun utmärkt exempel att studera! Underlättar för arbetsgivaren Etableringsforum (myndigheter/företagare)
Seminarium Vad är matchning? Statssekreterare Niklas Johansson, 2016-12-19 32
Källa: Eurostat Näringslivets produktion Näringslivets förädlingsvärde, index, 2006=100 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Tyskland
Källa: Eurostat Sysselsättningen i näringslivet Sysselsättning i näringslivets, index, 2006=100 115 110 105 100 Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Tyskland 95 90 85 80 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Sysselsatta i privat sektor, 1990-2014, index 1990=100 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 Kunskapsintensiva Övriga 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: SCB, LISA och egna bearbetningar. 35
Totalt antal nya asylsökande, varav ensamkommande barn Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Andel män/pojkar (höger axel) Andel kvinnor/flickor (höger axel) Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Migrationsverket 36
Nästan tre av fyra under 40 år Antal kvarstående kvinnor och män i etableringsuppdraget november 2016 fördelat på åldersgrupper Antal 25 000 20 000 15 000 Män Kv 10 000 5 000 0 24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50 år Källa: Arbetsförmedlingen 37
Sysselsättningen ökar med tiden i Sverige Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar, 20-64 år efter antal år efter mottagandet, kön och mottagningsår Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Antal år efter mottagande Källa: SCB 1997 Kvinnor 1997 Män 2003 Kvinnor 2003 Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2011 Kvinnor 2011 Män 38
Regeringen genomför en rad åtgärder Extratjänster i välfärden Snabbspår Moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter Utvidgat Rut-avdrag Ser över anställningsstöden Satsning på matchningsaktörer 39
TACK! Klicka här för att ändra format www.bemanniningsforetagen.se @bemanningsföretagen Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden