Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan
Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna Europeiseringen, resultatstyrningen, programstyrningen, personalpolitik Kritik mot lagstiftningen, programtänkande Omstruktureringsbehovet går igen oberoende av strukturer Strategitänkandet; omvärldsberoendet påverkar mycket konkret, tex. programstyrningen Öppenhet, offentlighetsbild Också styrelserna sakkunnigorgan Expertorgan, projekt kontinuerlig utvärdering också förvaltningsorgan måste nätverka
Affärsverk, aktiebolag Snabba förändringar i mitten av 90-talet Marknadsmässighet, professionalism Förutsättning; snabb avreglering Gått långt mot företagsmodell Ledarskapsstyrning, projektkunnande Affärsverk; staten svarar för förbindelserna Corporate Governance bolagsprinciper YLE: gradvis uppluckring av organisationen, lönsamhetsprinciper, ekonomiskt tryck, extremt omgivningskänslig, konkurrens och kundorientering Traditionella företag; marknadsanpassning
1. Allt större variation i den organisatoriska mixen på alla nivåer Kopplingen mellan stat och samhälle hanteras genom en allt mera komplicerad mix av organisationsformer: Traditionell auktoritet Nätverksstyrning Många slag av styrinstrument (reglering, ekonomi, information) Institutionaliserade beteendemönster Den invävda och invävande staten
2. Förändring har blivit något permanent Orsakerna till att välfärdssamhällets organiseringsformer ständigt är aktuella: Olika styrningsideal konkurrerar med varandra Reformpolitiken - Från government till governance - Ny offentlig förvaltning (NPM; New Public Management) Faktiska förändringsbehov - Ekonomiska faktorer, internationella beroendeförhållanden åldersstrukturen, regionala klyftor
3. De formella maktrelationerna får mindre betydelse Från formella maktrelationer till politisk kapacitet Invävd autonomi Problemcentrering: att koppla styrningsstrategi till policyproblem
4. Ett gradvis förändrat styrningstänkande Styra genom reglering Styra utan reglering Hur bevara ordningen Styra utan styrande (självreglering), output Styra genom nätverk (samordning, synergi)
5. Staten en aktör bland andra förskjutningar av befogenheter och kompetens Integration (starkare beroendeförhållanden): Upp: Internationella organisationer Ner: regioner och lokalsamhälle Ut: Marknad och semistatliga organ Expansion Policyproblemen allt mera omfattande och tvärsektoriella
6. Governance - megatrenden Stor samhällsteori men även styrningsstrategi förknippad med det postmoderna samfundet Globalisering, europeisering, informationsteknologi, social och kulturell fragmentering Autonoma subsystem på tvärs över sektorgränser Koordinering mellan likställda parter Autonoma nätverksrelationer som inte primärt baseras på statens auktoritet Aktörerna (offentliga och privata) beroende av varandra för att lösa samhällsproblem
7. NPM har gett instrumenten 1. Ledarskap och personalpolitik 2. Indirekt kontroll snarare än auktoritet 3. Brukarinflytande 4. Demokratiska processer (delaktighet)
8. Utmaning: den teoretiska förståelsen av utvecklingen Utmanar den parlamentariska styrningskedjan Ingen organisationsform effektiv i alla situationer: vad förklarar variationen? Traditionella ( rena ) organiseringsformer utmanas (t.ex. Stat, marknad och civilsamhälle) Tiden: ett allt större inslag av tillfälliga och föränderliga organisationsformer
9. Institutionalismen ger ett viktigt budskap Begränsad moral (vill inte) Begränsad intelligens (förstår inte) Begränsad makt (kan inte) Förändring kräver överenstämmelse mellan: Reform/förändring institution - samhälle
10. Organisationerna politiska värderingsproblematiken har alltid en betydelse Värderingsproblematiken sätter gränser för kunskapsanvändningen Kräver en organiseringsprincip Folkförsamlingar har konflikt som organiseringsprincip Problematiskt för målformuleringen utifrån ett kunskapsbaserat synsätt Också organisatoriska val i många fall i sista hand politiska val
11. Den generella utmaningen Olika organiseringsformers relevans och tillämplighet varierar beroende på: - Serviceform - Regionala och lokala förhållanden - Resurser - Värdemässiga prioriteringar Problemrelaterade lösningar på välfärdsservicens organisering
12. Den europeiska utvecklingen likriktning men inte konvergens Beror på: 1. Integrationen 2. Förvaltningspolitiska trender 3. Etniska förhållanden