Den finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera?

Transkript

1 Den finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera? Förvaltningspolitik Svenska social- och kommunalhögskolan

2 Uppläggning Förvaltningsmodellens allmänna kännetecken Problemen som måste hanteras Vilka är konsekvenserna?

3 Det historiska arvet Den finländska förvaltningsmodellen har starka inslag både från den svenska tiden och autonomitiden Utvecklades till ett blandsystem Den nordiska välfärdsmodellen uppstod senare i Finland än i de andra nordiska länderna Starkt statsdrivet men också decentraliserat system Stark konsensusinriktning fr.o.m talet framåt

4 Utvecklingsperioder Förvaltningsstaten ( ca 1950) Byråkratisk förvaltning, allmän förvaltning,ordning och säkerhet Välfärdsstatens organisering (ca ) Utbildning, social- och hälsovård Expansion, expertstyre Förnyelse (rationalisering) av förvaltningen Förvaltningsstat expertstat - managementstat

5 Den nordiska välfärdsmodellens kännetecken Enhetsstat Stark statlig organisering och styrning Men också: stark kommunal självstyrelse Hög skattenivå Universalism i stället för behovsprövning Strävan till konsensusbeslutsfattande

6 En stor offentlig sektor Fram till andra världskriget var den offentliga sektorn begränsad Stark expansion under och 70-talen: välfärdssektorerna byggs ut Servicen en del av samhällspolitiken: baserad på lag och knuten till statsbudgeten Decentraliserad modell: den kommunala nivåns betydelse central Kris och effektiveringssträvanden sedan 1990-talet

7 Förvaltningens grundläggande kännetecken De av samhällsorganisationen Merparten utanför marknadsmekanismerna Hierarkisk och integrerad ( en förvaltningsstruktur ) Regleras via lag och budget Knuten till politisk styrning Från bred politikutformning till konkret verkställighet

8 Övergripande strategi: konsensuspolitik 1970 talet framåt De klassiska samhällsklyftorna i bakgrunden Konsensuspolitiken garant för strategisk politik Förhandlingsbaserad regelstyrning Alla centrala intressen representerade i statliga kommittéér Korporativa drag: de inkomstpolitiska helhetslösningarna De breda samlingsregeringarna Allt högre grad av nätverkstänkande Problem: demokratisk kontroll

9 Den offentliga förvaltningens struktur

10 Vilka är de problem som sedan talet skapat ett stort och permanent förändringsbehov?

11 Förändring har blivit något permanent Orsakerna till att välfärdssamhällets organiseringsformer ständigt är aktuella: Olika styrningsideal konkurrerar med varandra Reformpolitiken - Från government till governance - Ny offentlig förvaltning (NPM; New Public Management) Faktiska förändringsbehov

12 Problemtyper Samhällsrelaterade problem: Ekonomiska problem Samhällsstrukturella problem (befolkning, regionala skillnader) Värdeförskjutningar; dualistiska krav, högre anspråksnivå Verksamhetsrelaterade problem: Effektivitetsproblemet; marginalen varierar i olika typer av service Arbetslivets förändring Permanenta krav på anpassning och förnyelse

13 Samhällsrelaterade problem 1: Varför är de ekonomiska problemen allt viktigare? Nationella faktorer Tillväxtproblemen Baumols sjukdom Demografiska faktorer Internationella faktorer Skattebasers rörlighet Integration ökar riskerna Skattekonkurrens och social nedrustning

14 70 Julkisten kokonaismenojen suhde BKT:een, % vuosina Muut julkisyhteisöt (valtio ja sosiaaliturvarahastot) Paikallishallinto Lähde: Vuodet Tilastokeskus, vuosien ennusteet VM/KUTHANEK/Kuntaliitto

15 Julkiset kulutusmenot tehtävittäin v mrd. 10 Lähde: Tilastokeskus Kunnat ja kuntayhtymät Sosiaaliturvarahastot Valtio Yleinen julkishallinto Puolustus Yleinen järj. ja turvall. Elinkeinoelämän edist. Ympäristön suojelu Asuminen ja yhd.- kunnat Terveydenhuolto Vapaaaika, kultt. uskonto Koulutus Sosiaaliturva

16 Samhällsrelaterade problem 2: Välfärdens regionala skillnader Förstärkta regionala skillnader sedan 1990-talet Polarisering av den regionala välfärden Skillnaderna mellan stad och landsbygd består Skillnader mellan landsbygdsområden förstärks Förstärkta psyko-sociala problem på landsbygden Större otrygghet i stadsområden

17 Befolkningsutvecklingen kommunvis

18 Samhällsrelaterade problem 3: Åldersstrukturens förändring Väestön ikärakenne vuosina Ikä Ikä Ikä Miehet 2010 Naiset Ikä Miehet 2030 Naiset Miehet Naiset Miehet Naiset

19 Ålderstrukturens förändring EU-nivå: Förväntad medellivslängd stiger med 6 år till 2050 Andelen över 80 år stiger dramatiskt Andelen arbetsför befolkning (15-64 år) sjunker med 16% (50 milj) Andelen över 65 år stiger med 77% (60 milj) Idag 4 arbetsföra / pensionär; år 2050: 2 Befolkningsstrukturens förändring och den ökande sysselsättningen stöder den ekonomiska tillväxten till år 2011

20 Många konsekvenser De offentliga utgifterna ökar Allt mera åldersberoende service Den åldersberoende servicen börjar återverka på budgeten år 2010, effekterna störst åren Enbart sjukvårdens andel av BKT ökar med 1,4-2% Höjd lönenivå i vårdyrken + medikalisering Hot: skatteintäkter täcker inte ökningen i vårdutgifterna

21 Samhällsrelaterade problem 4: Värdeförskjutningar Sker det hela tiden värdeförskjutningar Från en samhällscentrerad till en individcentrerad kultur VÄLFÄRDSSTAT VÄLFÄRDSSAMHÄLLE DEMOKRATI -representativitet -likställdhet DEMOKRATI -valfrihet -delaktighet EFFEKTIVITET -fördelningsmässig likvärdighet EFFEKTIVITET -lokal måluppfyllelse -ekonomisk effektivitet -kvalitet

22 Verksamhetsrelaterade problem 1: Effektivitetsskillnader Effektivitetsmarginalen varierar i olika verksamheter Enorm produktivitetsvariation mellan olika verksamheter - Offentliga sektorn har delvis skapat systematiska skillnader istället för att utjämna dem t.ex. Skolan - Osystematiska skillnader mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamhet Marknadsmässigheten tenderar öka produktiviteten, men inte alltid: - Konkurrens centralare än ägoförhållanden - Inte enbart en fråga om organisationsform - Lika mycket en fråga om styrsystem; t.ex. regleringen och budgetprocessen som incitament

23 Verksamhetsrelaterade problem 2: Arbetslivets förändring Det generella problemet: att garantera tillgången på arbetskraft Negativare åldersstruktur än i andra branscher Men också interna organiseringsproblem Attraktiviteten Generellt sett försämrades de anställdas arbetslivskvalitet Särskilt de anställdas uppfattning om påverknings- och belöningsmöjligheter Stark differentiering inom arbetslivet över tid

24 Vad innebär problemen ur förvaltningssystemets synvinkel?

25 1. Förnyelsen har blivit permanent Förnyelse = anpassning Välfärdservicen förändras under starka samhällspolitiska beroendeförhållanden Förändringarna av stor betydelse även för; Samhällspolitiken i stort (värdebasen) Samhällsekonomin Arbetslivets utveckling

26 2. Skapar värdemässiga spänningar för välfärdsproduktionen SAMHÄLLSORIENTERING INDIVIDORIENTERING OFFENTLIG PRODUKTION MANAGERIALISM LIBERALISM KOMMUNITARISM

27 Spänningarna (några av dem) Managerialism: Effektivitet inom ramen för en vertikal produktionsstruktur Medel: decentralisering, resultatenheter m.m. m.m. Liberalism: Institutionerna garanterar individuell handlingsfrihet Medel: marknadsmässiga lösningar, privatisering etc. Kommunitarism: Förstärkta band mellan samhällsmedlemmarna Medel: deltagardemokrati, brukarmedverkan, småskalig serviceproduktion

28 3. Den offentliga sektorns legitimitet Förtroendet för den offentliga välfärdsproduktionen fortsättningsvis högt Särskilt värden som rättvisa, likställdhet etc. Brukare mera nöjda med servicens än medborgare i genomsnitt (brukarperspektiv vs. skattebetalarperspektiv) Dilemma oavsett organiseringsform: anspråksnivån stiger i takt med att servicenivån höjs Serviceparadoxen

29 4. Stora praktiska krav på anpassning Större tidsavstånd mellan början och slut i serviceprocesser (svårkontrollerade) Mera kapitalkrävande produktion Mindre flexibla insatser Mera specialiserad arbetskraft Större krav på planering Men samtidigt: Allt större krav på flexibilitet och anpassning

30 Den generella utmaningen Olika organiseringsformers relevans och tillämplighet varierar beroende på: - Serviceform - Regionala och lokala förhållanden - Resurser - Värdemässiga prioriteringar Problemrelaterade lösningar på välfärdsservicens organisering