Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby"

Jörgen Gustafsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby

2 Kursens målsättningar Öka kunskapen om hur välfärdssystemen i olika länder fungerar och därmed även ge ökade insikter i socialpolitikens variation Bekantgöra den komparativa, jämförande, socialpolitiken som ämne och metod Beskriva aktuella förändringar i olika länders socialpolitiska modeller, dvs. välfärdsstatliga reformer och att öka kunskapen om de orsaker som ligger bakom dessa förändringar, vilka faktorer som påverkar dem samt vilka effekter de har

3 Hur skiljer sig samhället och välfärdssystemen åt ifall man valde att titta närmare på länder som Finland, Lettland, Polen, Ungern och Albanien? Vad är anledningen till detta?

4 Några centrala frågor På vilket sätt skiljer sig socialpolitiken i olika länder åt? Varför fungerar socialpolitiken på olika sätt i olika länder? Vad kännetecknar den nordiska välfärdsmodellen och på vilka sätt skiljer den sig från andra modeller i världen? Hur ska man gå till väga när man studerar socialpolitikens utformning i olika länder eller när man mäter dess förändring? Vilka förändringar sker idag i västvärldens välfärdssystem och vilka är orsakerna till dessa? Vilken är t.ex. globaliseringens och EU:s betydelse? Varför tar dessa förändringar sig olika uttryck i olika system? Vilken är socialpolitikens framtid?

5 Några viktiga begrepp Socialpolitiska modeller Komparativ socialpolitik Välfärdsstatstypologi Välfärdsstatliga förändringar/reformer Orsaker till socialpolitikens förändring Globalisering

6 Socialpolitiska modeller Avser de socialpolitiska systemen i olika länder dvs. det kollektiva arrangemanget som syftar till att hantera sociala risker, skapa social trygghet och öka befolkningens välfärd Synonym till begrepp som välfärdsstat, välfärdssystem eller välfärdsregim (kan både avse ett visst lands eller en grupp länders socialpolitiska system, t.ex. den nordiska modellen ) Varje lands socialpolitiska modell är unik och är utformad av specifika sociala, historiska, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer

7 Exempel: den nordiska modellen myt eller verklighet? Enligt vissa bedömare står de fem nordiska länderna i en klass för sig när det gäller socialpolitikens omfattning och generositet, men även när det gäller levnadsstandard, ekonomisk prestanda, socialt välbefinnande och jämlikhet. De nordiska länderna är t.ex. oftast i toppen när det gäller olika jämförelser av ekonomisk levnadsstandard, jämlikhet eller välbefinnande

8 Komparativ socialpolitik Avser både en metod och ett specifikt forskningsområde inom socialpolitiken Kännetecknas av att man använder jämförelsen som ett instrument för att öka kunskapen om sociala frågeställningar, sociala problem eller olika fenomen, t.ex. genom att göra kvantitativa jämförelser mellan länder Komparationer kan dock göras på många olika sätt, med olika ansatser, data och metoder. Det går t.ex. att jämföra många olika länder på samma gång eller att fokusera på ett fåtal länder (även kommuner eller regioner går att jämföra)

9 HDI i världen år 2010 enligt UNDP Ett vanligt sätt att jämföra länder socialpolitiskt sett är att kartlägga hur de som enheter liknar eller skiljer sig från varandra med avseende på en viss kvantitativt mätbar variabel, såsom Human Development Index (FN:s allmänna indikator på levnadsstandard ). Detta mått är ett index som mäter bl.a. jämlikhet

10 Välfärdsstatliga förändringar/reformer Avser de förändringar som sker i socialpolitiken, t.ex. förändringar beträffande generositet, tillgänglighet/berättigande eller utbetalningstiden i fråga om en viss socialpolitisk förmån Vanligen används ordet reform för att beteckna sådana förändringar (reformer kan dock betyda förbättringar eller försämringar i fråga om sociala rättigheter) Under talet kännetecknades dylika reformer av ökade sociala rättigheter, men fr.o.m. slutet av 1970-talet har förändringarna främst handlat om nedskärningar (främst i pensionssystem och arbetslöshetsskyddet)

11 Vi behöver en förlängning av tiden i arbetslivet, en höjning av arbetslivskvaliteten, reformer som förbättrar utbudet på arbetskraft, en produktivare offentlig sektor och andra strukturella reformer

12 Sipiläs tal till nationen, 16 september 2015 Jag förstår att förändringen är svår. En del motsätter sig besparingarna, en del reformerna och en del de aktuella konkurrenskraftsförbättring arna, det vill säga förbättringarna av lönsamheten av finländskt arbete. Alla ansvarsfulla finländare vill ändå få ett slut på skuldsättningen. I stället för att skylla på varandra måste vi nu hitta en ny anda av att göra reformer. Det är dags för sisu och en anda där vi arbetar tillsammans och bryr oss.

13 Finland, Protest mot regeringens förslag till nedskärningar i arbetslivet, demonstranter

14 Finland, hösten 2015 Demonstrationer mot regeringens förslag till nedskärningar i utbildningen Demonstrationer mot regeringens förslag till nedskärningar i pensionärernas bostadsbidrag

15 Spanien i februari 2012

16 HBL :Jätteprotest mot reformer i Spanien Hundratusentals människor protesterar i dag på olika håll i Spanien mot omfattande arbetsmarknadsreformer. Spaniens två största fackförbund CCOO och UGT organiserade jätteprotesten i 57 städer. Den spanska regeringen godkände nyligen de nya reformerna som ska återuppliva ekonomin och få ned arbetslösheten på 22,85 procent, den högsta i industriländerna. Arbetsmarknadsreformerna ska bland annat göra det lättare för arbetsgivare att sänka löner och avskeda anställda. I Madrid marscherade demonstranterna i solsken bakom en stor banderoll där de stod "Nej till de orättvisa, dåliga och värdelösa reformerna!" Folkmassan skanderade "strejk, strejk, strejk!" Vi måste handla. De börjar så här och så fortsätter de att avskaffa rättigheter, sade 44-årige byggarbetaren Victor Orgando som själv är arbetslös. Det oroar mig att min generation kommer att ha färre rättigheter än mina föräldrars generation, att vi inte kommer att kunna leva lika bra. För mig känns det som om vi går bakåt i Spanien och övriga Europa med sådana här reformer, sade 23-årige Jordi Alsedo som studerar till ingenjör. I likhet med många andra var han klädd i svart.

17 HBL : Valrädda politiker flyr svåra beslut Sixten Korkman Ökad tillväxt räddar inte välfärden i längden, för det behövs också ökad produktivitet inom den offentliga sektorn, höjd pensionsålder och en justering av universalitetsprincipen det vill säga att alla har rätt till fullskaliga välfärdstjänster. Det anser Sixten Korkman, direktör för Näringslivets delegation EVA, i en färsk rapport. Har välfärdsstaten en framtid? är pamflettens retoriska titel, och Korkmans svar är ja men inte utan omfattande räddningsåtgärder. Den främsta handlar om arbete, mer arbete. Beslut om förlängda arbetskarriärer borde fattas nu, men det saknas en plan. I valtider vill ingen ta ställning. Pensionsåldern borde indexeras så att den anpassas till medellivslängden. Ålderspensionsgränserna borde höjas till 65 respektive 70 år inom några år, sade Korkman i samband med att rapporten presenterades i går. Lika för alla? Enligt Korkman måste man fokusera på att öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Alla partier framhåller att just deras goda politiska beslut skapar en tillväxt som löser problemen i samhällsekonomin. På kort sikt kan det kanske funka, men inte på lång sikt. Korkman är beredd att tumma på en av välfärdssamhällets grundprinciper den om universalitet, det vill säga att alla i princip omfattas av samma tjänster och försäkringssystem. Här behövs justeringar. Jag talar inte om att ersätta de offentliga tjänsterna med privata, utan om att komplettera dem. Enklast går det inom pensionssystemet där man kunde utveckla nya alternativ för privata pensionsförsäkringar. Men det ska finnas en grundnivå som är gemensam för alla, säger Korkman.

18 Förändringens orsaker Vilka är orsakerna till att man anser att socialpolitiken och välfärdsmodeller behöver förändras? Vissa länder tvingas till välfärdsreformer pga. att deras ekonomi går dåligt, andra för att befolkningsstrukturen ändras och vissa för att en viss idé (t.ex. idéer om privatiseringar) slagit rot Svårt att exakt veta vilka orsaker som är verkliga och vilka som är konstruerade eller t.o.m. påhittade omständigheter En sak är dock säker: välfärdsstaten står idag inför stora utmaningar (och reformer) i västvärlden

19 Globalisering Globaliseringen spelar en central roll i diskussionen om socialpolitikens förändring Ett populärt men väldigt luddigt begrepp som kan avse olika saker. Vanligen avses här någon form av öppenhet och ökad intensitet i det mellanstatliga eller inomstatliga utbytet, t.ex. i fråga om handel, investeringar eller arbetskraftsutbyte Då det gäller välfärdsstaten är den gängse uppfattningen att globaliseringen i grunden har ändrat spelreglerna för klassisk politik, och därmed även för socialpolitiken. Globaliseringen har alltså dragit undan mattan för den nationella välfärdsstaten

Relevanta dokument

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens