VÄLFÄRDSSTAT I FÖRÄNDRING
|
|
- Klara Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄLFÄRDSSTAT I FÖRÄNDRING MÖNSTER OCH ORSAKER I FRÅGA OM VÄLFÄRDSSTATREFORMER JOSEFINE NYBY
2 De europeiska modellerna i förändring De europeiska välfärdsstaterna utvecklades under tider av stabil ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, en manlig försörjarmodell och mer förutsägbara social risker Idag är tillväxten mer osäker, kvinnor har blivit försörjare i lika hög grad som män, arbetsmarknaden kännetecknas allt mer av atypiska kontrakt och osäkerhet, dessutom lever vi allt längre och föder färre barn Allt detta har medfört stora utmaningar för den klassiska välfärdsstaten och framkallat förändringar
3 Hur ska vi förstå förändring? Hur ska vi tolka de förändringar som sker i den förda socialpolitiken runt om i Europa? Vilka begrepp används för att beskriva förändringar? Hur ska vi bedöma betydelsen av förändringar, t.ex. vilka ambitioner finns bakom dem, vilka intressen gynnar de samt vilka effekter får de? Förändringar betydde tidigare oftast en förbättring/ utvidgning av de sociala rättigheterna för en viss grupp i samhället. Efter talet har förändringar däremot oftast handlat om omtolkningar eller försämringar av dessa rättigheter
4 Varför svårt att tolka förändringar? Ges olika namn beroende på vem som ligger bakom dem, vem de riktar sig till samt vilket syfte de har, t.ex. reform, justering, nedskärning, rekalibrering Svårare att mäta försämringar av sociala rättigheter än att mäta förbättringar. Orsaker: Politiker ovilliga att öppet deklarera nedskärningar, pga. att dessa är impopulära bland väljare ( blame avoidance -syndromet) Ofta svårt att bedöma förändringens karaktär (förbättring?/ försämring?), eftersom nedskärningar i ett program ofta kompenseras genom förbättringar i ett annat Svårt att mäta graden av förändring och dess effekter (vad bör man koncentrera sig på, vilka effekter ska beaktas och för vem?)
5 Olika typer av förändringar Bl.a. Paul Pierson (1994) skiljer mellan två huvudtyper av välfärdsstatlig förändring ( reforms ): Programmatiska förändringar/reformer: Mindre, tekniska förändringar, t.ex. slopande av indexjustering för pensioner eller barnbidrag, sänkning av sjukdagpenning Ändrar inte välfärdsprogrammets grundstruktur, utan riktar in sig på att minska kostnader och stärka dess finansiella hållbarhet Systematiska (radikala) förändringar/reformer: Mer genomgripande förändringar som väsentligen förändrar den institutionella strukturen (regler för tillträde, ersättningsnivå, utbetalningstid) för ett visst program eller som helt slopar det T.ex. slopandet av rätten till grunddagpenning för arbetslösa och införandet av arbetsmarknadsstöd, avskaffande av individuell förtidspension m.m.
6 Nedskärning eller omstrukturering? Viktigt att skilja mellan sådana välfärdsreformer som innebär en försämring av sociala rättigheter (t.ex. minskningar av ersättningsgraden, kortare utbetalningstid) och sådana reformer innebär en omstrukturering av förmånen, utan att direkt försämra den (t.ex. en förändring av det institutionella arrangemanget av förmånen i fråga) T.ex. slopandet av minimifolkpensionen 1996 innebar en omstrukturering av pensionsskyddet utan att försämra pensionernas nivå i sig. Däremot innebar införandet av arbetsmarknadsstöd 1994 att man begränsade arbetslösas rätt till grunddagpenning och istället gav dem ett behovsprövat bidrag (som kräver motprestation)
7 Hur mäta välfärdsstatlig förändring? Tidigare användes oftast totala sociala utgifterna som en indikator på välfärdsstatlig förändring Detta är dock problematiskt då det gäller mätning av nedskärningar (utgifter kan öka trots nedskärningar) På senare tid har istället mätningar av kvalitativa förändringar betonats, t.ex. ändringar av regler för tillträde, ändrade ersättningsnivåer, strängare behovsprövning eller institutionella ändringar Vanliga sätt att mäta välfärdsstatlig förändring: a) Graden av dekommodifiering (graden av oberoende av arbetsmarknaden) b) Generositetsgraden, varaktighet och villkor för tillträde (hur stora förmåner, för hur länge, och för vem?) c) Täckningsgraden (hur många omfattas av förmånen?)
8 Vad menas med nedskärningar? Eng. retrenchment, curtailment, cutback Pierson (1994): en process varigenom välfärdsförsörjningen ändras i en residuell riktning Green-Pedersen (2004): beslut som skär ner, sänker nivån på välfärdsförmåner (= omförhandling av sociala rättigheter) Detta kan vara väldigt känsliga saker för sittande politiker efterson de kan straffa sig i nästa val Nedskärningar kan ske på olika sätt: Försämring av förmånens nominella storlek eller dess köpkraft Begränsningar av förmånens utbetalningstid Strängare regler för tillträde, t.ex. längre väntetider, strängare behovsprövning, ökad självrisk etc. Att helt dra in förmåner
9 Nedskärningar, reformer eller vad...? Ska de förändringar vi bevittnar idag ses som reformer, nedskärningar eller vad? De flesta förändringar är tekniskt sett att betrakta som nedskärningar, eftersom de oftast försämrar de sociala rättigheter för en viss grupp i ett visst avseende (t.ex. sänker ersättningsgraden för en viss grupp) Men samtidigt är ordet nedskärning problematiskt, eftersom det automatiskt tenderar se förändringar som något dåligt, något oönskat (negativ värdeladdning) Det vore kanske då bättre att benämna de förändringar som sker reformer, eftersom detta är ett något mer (dock ej helt) oproblematiskt begrepp Jfr Katainens/Stubbs strukturella reformer
10 Vad kännetecknar de reformer som skett och sker i välfärdsstaten? Orsakerna till reformer är i regel de samma, trots att olika länder är olika utsatta för olika förändringstryck ( welfare-state pressures ) Reformerna har i det stora hela tagit sig ungefär likadana uttryck i de flesta länder, trots att det finns en del undantag och variation som beror på ländernas ekonomiska, sociala, politiska och kulturella särdrag Trots alla utmaningar har de europeiska välfärdssystemen visat sig vara mycket svårföränderliga (vissa har dock förändrats mer än andra)
11 Orsaker till välfärdsstatsreformer Orsakerna till välfärsstatliga reformer kan i princip sökas på tre olika håll (enligt Taylor-Gooby 2001): 1. Faktorer som beskär statens förmåga att finansiera (klassisk) socialpolitik 2. Faktorer som ökar efterfrågan på statliga välfärdsåtaganden 3. Ideologiska och politiska utmaningar
12 1) Faktorer som beskär statens förmåga att finansiera socialpolitik Ekonomisk internationalisering -> allt friare internationella varu- och finansmarknader -> betoning av konkurrenskraften och en återhållsam finanspolitik och låga skattenivåer (the competetiveness imperative ) Ökat omfång av herrelöst spekulativt kapital som länder vill locka till sig för att få ekonomin att växa EU-medlemskapet (och EMU) sätter gränser för statens möjligheter att bedriva traditionell socialpolitik (t.ex. förbud mot underskottsfinansiering) Inflytandet från överstatliga ekonomiska organ (t.ex. OECD, World Bank, IMF, WTO m.m.) har ökat på nationella regeringar (t.ex. policyrekommendationer)
13 Dessa utmaningar leder till: En försvagning av de politiska instrument som regeringar kan använda för att kontrollera sina ekonomier och finansiera socialpolitiken (t.ex. beskattning, penningpolitik, finanspolitik) Socialpolitikens klassiska värderingar (social rättvisa och jämlikhet) tvingas ge efter för ökade krav på ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft Minskat behov av vissa typer av arbetskraft (manuellt industriarbete) och behov av flexibla arbetsmarknader Ökat behov av aktiv arbetsmarknadspolitik, satsningar på utbildning, teknologi, innovationer
14 Hur drabbas enskilda stater? a) Arbetskraftintensiv produktion upphör eller flyttas utomlands Ökad arbetslöshet (behov av omskolning och aktiv arbetsmarknadspolitik) b) Minskad möjlighet att bedriva omfattande och skattefinansierad socialpolitik Strävanden efter att öka de försäkrades finansieringsandelar och att utöka privata sociala försäkringar och serviceformer c) Nedskurna eller frysta socialpolitiska förmåner Behov av att främja egna ekonomins (och valutans) trovärdighet genom återhållsam politik och omstrukturering av socialpolitiken (minskning av generositet, tillträde m.m.)
15 2) Faktorer som ökar efterfrågan på statliga välfärdsåtaganden Arbetslöshet, osäkerhet, stress och illamående, sjukskrivningar och förtida utträde från arbetsmarknaden Förändringar i familjen leder till nya sociala behov, t.ex. ensamföräldrar, nya familjeformer och försörjningsbehov Demografiska förändringar: vi lever allt längre samtidigt som det föds färre barn, vilket leder till ökat tryck på pensionssystemets hållbarhet och ett ökat skattetryck (för att kunna finansiera social- och hälsovårdstjänster) Ökad individualisering leder till allt mer individualiserade sociala behov. Ifall befolkningen (speciellt dem som har råd) anser att offentliga välfärdstjänster inte tillfredsställer dessa behov, väljer man att rösta med fötterna och föredra privata lösningar
16 Olika länder olika utsatta Förändringstrycken skapar olika problem och möjligheter i olika länder Nordiska och kontinentaleuropeiska länderna är speciellt utsatta, pga. av sina generösa system och höga skattenivåer. I dessa länder är också det snabbt ökande antalet berättigade (pensionärer) ett problem. Däremot är den sjunkande fertiliteten ett större problem i södra än i de nordliga länderna Välfärdsstaternas politiska och institutionella ramar skapar olika möjligheter för reform: betydligt lättare att reformera välfärdsprogram i t.ex. UK än i Frankrike pga. färre veto -möjligheter
17 3) Ideologiska och politiska utmaningar Sättet att tolka socialpolitikens roll har förändrats i takt med ökad ekonomisk globalisering Idéer som bygger på en nyliberalism och frihandelsdoktriner har ökat i betydelse Socialdemokratiska partier har gradvis accepterat konkurrensimperativet och tvingats göra avkall på sina traditionella deviser om jämlikhet och en omfattande välfärdsstat (jfr The Third Way i UK) Sammanfogar tanken om likhet i möjligheter (snarare än likhet i utfall) med en stark arbetsetik och en aktiverande socialpolitik (som är generös åt de aktiva och arbetsförmögna)
18 Omvärdering av statens roll Tidigare klar uppdelning mellan omfattande statlig intervention ( vänsterns mål) och marknadsmodeller med minimal statlig inblandning ( högerns mål) Nu: tredje vägen, dvs. en mix av statsingripanden och marknadslösningar enligt klassiskt liberalistiskt manér Betonar marknadens roll och individens eget ansvar för sin välfärds ( hollowing out the state ) Statens socialpolitiska roll anses främst vara att trygga utkomsten för de allra sämst lottade (t.ex. arbetsoförmögna, sjuka), medan de arbetande själva förväntas tjäna ihop sina förmåner genom arbete eller genom att skaffa privata försäkringsskydd
19 Den sociala investeringsstaten Ny tolkning av den (socialdemokratiska) välfärdsstatens idé som syftar till att hantera de nya sociala risker som kännetecknar dagens värld Betonar kunskap, livslångt lärande, flexibilitet samt investeringar i barn, familjer och arbetsmarknad (humankapital) Innebär en omtolkning av statens roll: från passiv social trygghet till aktiverande och möjliggörande av arbete och företagande Ser socialpolitiken som en produktionskraft, som något som i längden skall öka ekonomisk tillväxt, skapa konkurrenskraft vid sidan av social inkludering
20 Olika tolkningar av välfärdsstaten Keynesianism Nyliberalism Sociala investeringsstaten Arbetslöshetens orsaker För låg totalefterfrågan och låg tillväxt Rigida regler, höga löner och starka fackförbund Brist på adekvata kvalifikationer Socialpolitiken och ekonomin Socialpolitiken ökar tillväxten genom att öka totalefterfrågan Socialpolitiken minskar tillväxten genom höga skatter och inflationstryck Socialpolitiken ska investera i sådant som ökar tillväxt och konkurrenskraft Centrala värden och principer Social jämlikhet, full sysselsättning (män), dekommodifiering Individuellt ansvar, valfrihet, workfare, aktivering Social inkludering, jämlikhet i möjligheter, kapabilitetsapproach, förebyggande av sociala problem Naturen av offentliga ingripanden Stor stat, central ekonomisk planering, omfattande sociala rättigheter Liten stat, avregleringar, minskade sociala rättigheter och mindre socialpolitik Möjliggörande åtgärder, investeringar, omtolkning av socialpolitikens roll Huvudsakliga åtgärder Sådant som ökar efterfrågan, utveckling av socialförsäkringar, utökande av offentliga sektorn, kompensation för arbetslöshet Inflationsbekämpning, avreglering av arbete, privatiseringar av välfärdsstaten, workfare Humankapitalsatsningar för att öka konkurrenskraft och skapa jobb, satsningar på investerande socialpolitik, flexicurity
21 Nya sociala skiljelinjer? En ökad ojämlikhet anses inte bara vara oundviklig utan även eftersträvansvärd (är naturlig och ökar aktiviteten) I de flesta länder har vi fått ökade inkomstskillnader och allt flere nya fattigkategorier, speciellt unga, stora barnfamiljer, ensamförsörjare och ensamma pensionärer) Den del av den välbeställda medelklassen som har råd, väljer privata lösningar och vägrar delta i finansieringen av skattebaserade system Risk för minskat understöd för välfärdsstaten på sikt, en ökad privatisering och fortsatta nedskärningar av de offentliga transfereringssystemen
22 Vilka policyåtgärder har använts? De flesta länder har, med vissa undantag, tillgripit två huvudtyper av reformåtgärder : Aktiverande åtgärder ( workfare -åtgärder) Ser inte välfärdsförmåner som enbart rättigheter utan även som något som innebär skyldigheter (reciprocitetsprincipen) Syftar till att öka aktivitetsgraden och sysselsättningsnivån genom att t.ex. tvinga fram motprestationer från förmånsmottagare (t.ex. att aktivt söka jobb, höja pensionsåldern m.m.) Man har även försökt incitamenten för aktivitet, t.ex. olika skattelättnader, höjda pensionsinförtjäningsprocenter m.m. Utgiftsstopp ( cost containment ) Syftar till att minska kostnader genom t.ex. striktare regler för beviljande av förmåner, direkta eller indirekta sänkningar av förmånernas nivåer eller beskärning av omfattning Ökad målstyrning och selektivitet istället för universalism
23 Hög grad av resistens mot förändring De reformer som genomförts har i regel inte (ännu) lett till en regelrätt nedmontering av de europeiska välfärdsstaterna (trots vissa undantag) Vanligen möts alla reformförsök av stort motstånd från dem som använder systemet och från fackförbund eller andra korporationer De flesta reformer har syftat till att justera systemen för att stärka deras finansiella hållbarhet (t.ex. pensioner) samt att höga aktiviteten och sysselsättningsgraden Viktigt att minnas att vissa reformer även inneburit nya eller utökade sociala rättigheter, t.ex. barnomsorg
24 Övergripande reformmönster Pensionsreformer och arbetsmarknadsreformer har genomförts i nära nog alla europeiska länder Graden av reform varierar: de mest radikala förändringarna har skett i Storbritannien, de minst radikala i Frankrike Graden av reform hänger långt samman med institutionella faktorer, såsom graden av centraliserad politisk makt, antalet vetomöjligheter för reformmotståndare samt graden av korporatism I vissa länders fall (t.ex. Finland och Sverige) har reformerna påskyndats av kraftiga ekonomiska kriser
25 Radikala eller måttliga reformer? De flesta reformer har varit programmatiska Vissa reformer kan dock anses ha varit systematiska och mer radikala än andra, bl.a.: Avskaffandet av universell folkpension i Finland och universella arbetslöshetsförsäkringsbidrag i UK Övergång till fonderade och privatkontrollerade pensioner i Sverige, införande av privata pensioner i Tyskland och UK Försvagandet av fackets ställning i UK, men även i Frankrike Utvecklingen av nya skattefinansierade system som delvis ersätter avgiftsfinansierade socialskyddssystem (RMI och CSG i Frankrike, ekoskatter i Tyskland) Förändringar pensionssystemens indexeringsregler (från löneindex till prisindex)
26 Vilka effekter har dessa reformer haft? Tillväxten i de sociala utgifternas BNP-andel har minskat i många av de (tidigare) högspenderande länderna, såsom Finland och Sverige Den övergripande generositetsgraden i de centrala socialförsäkringssystemen (sjukförsäkring, pension och arbetslöshetsförsäkring) har (med vissa undantag) minskat sedan mitten av 1980-talet Detta har i regel minskat dekommodifieringsgraden, ökad inkomstklyftorna och fattigdomen
27 Länderspecifika förändringar i arbetslöshetsförsäkringens generositetsgrad (källa: Allan & scruggs 2004)
28 Länderspecifika förändringar i pensionssystemets generositetsgrad
29 Länderspecifika förändringar i sjukförsäkringssystemens generositetsgrad
30 Sammanfattning Trots allt starkare förändringstryck har de nationella särdragen bestått i stora drag, även om mycket tyder på att utvecklingen på sikt kommer att leda till en ökad konvergens Denna konvergens innebär bl.a. att storspenderare sänker utgifter och eftersläntrare ökar utgifter till medelnivå Dessutom har generositetsnivån i de mest centrala socialförsäkringssystemens sjunkit något över tid, speciellt gäller detta pensionssystemen och sådana länder som varit föremål för kraftiga demografiska omvälvningar och ekonomiska svårigheter
Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby
Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Kursens målsättningar Öka kunskapen om hur välfärdssystemen i olika länder fungerar och därmed även ge
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merKan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme
Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen
Läs merDE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling
DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling VAD ÄR EGENTLIGEN EUROPA? Europa utgör en relativt homogen kulturell och historisk enhet som avgränsas geografiskt
Läs merSNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Läs merDen svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merRapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
Läs merwww.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merVÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Mikael Nygård
VÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Mikael Nygård Vad är den nordiska modellen? Begreppet den nordiska välfärdsstaten är relativt nytt, har använts
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merVälfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo
Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017
Reflektioner på Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 Olof Johansson-Stenman Nationalekonomiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Mycket Positivt i rapporten, t ex:
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merHar den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet
Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad
Läs merSvensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merHur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen
Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten
Läs merForskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering
Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar
Läs merUtmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merRe-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet
Läs merTillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Läs merVÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Josefine Nyby
VÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Josefine Nyby Vad är den nordiska modellen? Begreppet den nordiska välfärdsstaten är relativt nytt, har använts
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merByt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.
Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2009. Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merLOs politiska plattform valet 2018
LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt
Läs merSvensk finanspolitik
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 kommentar av Susanne Ackum Det går bra nu Finanspolitiska ramverk och oberoende riksbanker tillkom av en anledning Politikerna hade inga problem
Läs merLOs yttrande över Ds 2012:26 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet m.m.
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Anna-Kirsti Löfgren 2012-10-15 20120401 ERT DATUM ER REFERENS S2012/4828/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet
Läs mer9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merÖverenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1
Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner Pensionsgruppen 1 Det svenska pensionssystemet Principöverenskommelse 1994, beslutades 1998 och infördes 1999 till 2003 Politiskt hållbart, stöd
Läs merLandsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Läs merDe äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merDen finska välfärdsmodellen
Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merVälfärden, medborgaren och marknaden
Välfärden, medborgaren och marknaden David Ekholm Journal Article Original Publication: N.B.: When citing this work, cite the original article. David Ekholm, Välfärden, medborgaren och marknaden, Vy, 2015.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merLångsiktigt ohållbara offentliga finanser måste förr eller senare läggas om
Sammanfattning Huvudsyftet med hållbarhetsbedömningar är att fånga upp tecken på om de offentliga finanserna är ohållbara på lång sikt och att i god tid försöka identifiera framtida problem. I bedömningarna
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till den ekonomiska krisen? 2. Hur bör de
Läs merDen orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Läs merHur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012
Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merJan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd
Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merEffekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.10.2010 2010/2239(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om grönboken Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merVälfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012
Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Läs merVälfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?
Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merProfessor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"
Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att
Läs merAktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom
Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Arbetslivsinstitutets och Arena Programs seminarium Lokal matchning med omställningstrygghet Visby den 6 juli 2006 1 Från aktiv arbetsmarknadspolitik
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merFrån Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik
Läs merKamrater Mötesdeltagare!
2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merArbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
Läs merVarför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.
Läs merOH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/
OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 25 februari 2019 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 februari 2019 (OR. en) 6635/19 SOC 111 EMPL 78 ECOFIN 192 EDUC 79 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast
Läs merArbete som rättighet eller skyldighet. Föreställningar om arbetsmarknadsfrånvaro i välfärdsstaten
101 TORA NORD Arbete som rättighet eller skyldighet. Föreställningar om arbetsmarknadsfrånvaro i välfärdsstaten doktorsavhandling i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, Karlstad University Studies,
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merDiagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr
2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merArbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merEkonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010
Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990
Läs mer