VÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Mikael Nygård

Transkript

1 VÄRLDENS BÄSTA VÄLFÄRDSSTATER...? Den nordiska välfärdsmodellen särdrag och framtidsutmaningar Mikael Nygård

2 Vad är den nordiska modellen? Begreppet den nordiska välfärdsstaten är relativt nytt, har använts sedan 1980-för att beteckna de socialpolitiska modeller som används i de nordiska länderna Bygger på likheterna mellan de nordiska länderna och deras välfärdspolitiska system (relativt generösa och omfattande fördelningssystem med en omfattande offentlig sektor) Dessa länder har i regel lyckats kombinera en hög ekonomisk tillväxt med en hög grad av jämlikhet Har ofta använts som en idealmodell för den moderna, utvecklade välfärdsstaten (fungerar ofta som best practice i EU:s OMC-rundor)

3 En nordisk modell eller flera..? Den skandinaviska (t.ex. Esping-Andersen) eller nordiska modellen (Kautto et al.)? Hör Island hit...? Det finns många likheter mellan de nordiska länderna, t.ex. en hög välfärd och gemensamma politiska, kulturella och religiösa förhållanden Men det finns även många olikheter, t.ex. skillnader i historisk utveckling, ekonomisk utveckling och socialpolitiska reformer under och 2000-talet Utvecklingen efter 1990 tyder på att länderna delvis gått åt olika håll => håller den nordiska modellen på att suddas ut (börjar de nordiska länderna allt mer likna OECDgenomsnittet)? Ja, delvis, men fortfarande ett eget kluster!

4 Den klassiska nordiska välfärdsmodellens kännetecken 1. Omfattande statlig/offentlig inblandning i socialpolitik 2. En aktiv arbetsmarknadspolitik och en hög sysselsättningsgrad 3. Kombination av universella, inkomstrelaterade och selektiva sociala förmåner 4. Omfattande service- och utbildningsstater 5. Jämn inkomstfördelning, låg fattigdom och hög välfärd 6. Hög grad av könsmässig jämställdhet 7. Åtnjuter ett starkt stöd (allmänhet och politiker) 8. Den internationella konkurrenskraftens betydelse

5 1. Omfattande statlig/offentlig inblandning i socialpolitiken Statens och kommunernas ansvar stort (även regioner ) Lagstadgade och individuella sociala rättigheter som omfattar de flesta (universell socialpolitik) De sociala utgifternas BNP-andel hög (> 25 %) Blandning av skattefinansiering och avgiftsfinansiering (arbetsgivare och arbetstagare) - > höga skatter Omfattande transfereringssystem (pensioner, sjuk- och hälsovård, arbetslöshetsskydd, familjestöd m.m.) De privata lösningarna har spelat en underordnad roll, men ökat i betydelse (speciellt inom sjuk- och hälsovård, pensionspolitik m.m.)

6 Offentliga socialutgifternas förändring i % av BNP

7 2. Aktiv arbetsmarknadspolitik Korporatism och samförstånd/kompromisser mellan arbetsgivare, facket och regeringen har varit kutym Målsättning: att säkra en hög och produktiv sysselsättning, stabila samhällsförhållanden, välfärd och ekonomisk tillväxt Tidigare centralt styrda kollektivavtalsförhandlingar, numera vanligare med avtal på förbundsnivå, likaså flexibilitet Aktiv arbetsmarknadspolitik (t.ex. utbildning, praktik, läroavtal), speciellt i Danmark och Sverige Högt arbetsmarknadsdeltagande ( > 80% bland såväl kvinnor och män, men här finns avsevärda länderskillnader

8 3. Kombinerat utkomstskydd Rent fördelningsmässigt är de flesta nordiska länder blandsystem, där man kombinerat olika fördelningsprinciper med varandra (arbete, minimiskydd, behovsprövning) Många inslag av universella sociala förmåner, t.ex. folkpension, barnbidrag, utbildning, vissa typer av service... Inkomstrelaterade förmåner, dvs. kopplade till arbetsdeltagande, t.ex. arbetspensioner eller sjukförsäkringsförmåner (vanligaste formen...) Behovsprövade förmåner (riktade till en viss grupp), t.ex. bostadsbidrag eller utkomststöd

9 4. Service- och utbildningsstater Omfattande nät av offentlig och subventionerad social- och hälsovård, t.ex. barndagvård, äldreomsorg, kommunal hälsovård, specialistvård m.m. Den nordiska servicestaten kvinnans bästa vän? Offentlig, avgiftsfri undervisning (och studiestöd) Privat service har blivit allt vanligare inom social- och hälsovården (privata läkarcentraler, privata dagisformer, privata hemsjukvårdsföretag, privata vårdhem, köptjänster ) Likaså har konkurrensutsättning och resultatstyrning infört affärsmässiga principer (NPM) och brukarvänliga synsätt i den offentliga serviceproduktionen ( Welfare democracy )

10 Andelen barn i dagis är stor

11 5. Hög jämlikhet och välfärd Relativt jämn inkomstfördelning internationellt sett ifall man mäter de disponibla inkomsterna. Däremot är faktorinkomstskillnaderna ganska stora Låg fattigdomsgrad internationellt sett, men på växande (speciellt i Sverige och Norge) Hög välfärd; befolkningens hälsoförhållanden, livslängd, välbefinnandet är på hög nivå i internationell jämförelse Hög utbildningsnivå och teknologisk t kunnande Hög grad av social mobilitet (utbildningssystemet centralt)

12 6. Välfärdsstaten kvinnans bästa vän...? Den nordiska välfärdsstaten har på många sätt bidragit till att förbättra kvinnans relativa position Har understött tvåförsörjarmodellen (genom individuellt socialskydd, tillgång till barndagvård, särbeskattning m.m.) Offentliga sektorn har i första hand anställt kvinnlig arbetskraft (skola, socialvård och sjukvård) Löneskillnader mellan kvinnor och män lägre än i många andra länder, men fortfarande finns det många strukturella problem i samband med jämställdheten (t.ex. få kvinnliga chefer, många snuttjobbande kvinnor, diskriminering av kvinnor vid anställningsintervjuer...)

13 Jämlikhet

14 Fattigdom

15 Levnadsstandard (BNP/capita)

16 7. Starkt allmänt understöd för välfärdsstaten Det finns ett ganska brett och stabilt understöd bland nordiska väljare för universella välfärdssystem (t.ex. folkpension, barnbidrag, skola och offentlig sjukvård/omsorg) Speciellt starkt är stödet bland kvinnor, arbetare, lågavlönade och de som är beroende av välfärdsförmåner (t.ex. arbetslösa, pensionärer) Vänsterpartier och fackförbund har i regel värnat om den nordiska modellen (generositet/universalitet), medan högerpartier och arbetsgivarförbund varit mer kritiska och förordat mindre statsinblandning

17 Finländares attityder (Forma, 2002)

18 8. Den internationella konkurrenskraftens betydelse Globalisering är inget nytt för Norden, men under de senaste åren har den internationella konkurrensen ökat kraftigt Små, exportorienterade och flexibla ekonomier Socialpolitiken kan ses som ett sätt att kollektivt dela de risker detta exportberoende medför Idag när frihandel och ekonomisk internationalisering är regel har vikten av konkurrenskraft och statliga åtgärder som gynnar denna ökat, t.ex. satsningar på utbildning, IT-teknologi, omskolning, forskning och utveckling

19 Vilka utmaningar står den nordiska modellen inför idag? Befolkningsstrukturella förändringar Arbetsmarknadsförändringar (arbetslöshet, näringsstrukturella förändringar, ökad osäkerhet och högre takt/krav, förtida pensioneringar, utbränning...) Sociala förändringar (familjeförändringar, en ökad individualism, allt fler sårbara hushåll, integrationsproblem) Höga skatter och s.k. incentivproblem Ideologiska utmaningar (nyliberalism)

20 Befolkningsstrukturella förändringar Ökad livslängd i kombination med lägre nativitet skapar en ogynnsam försörjningsbalans (allt fler ska försörjas av allt färre) Den genomsnittliga förväntade livslängden ligger idag vid ca. 79 år, år 2040 förväntas den vara ca 86 år. Det genomsnittliga fertilitetstalet är för de nordiska länderna ca 1,7 (det skulle krävas ca 2,2 för att reproducera befolkningen) En ökad genomsnittlig livslängd innebär en längre pensionstid och en större efterfrågan på sjukvårds- och omsorgstjänster Finland och Danmark är land vars befolkning åldras och förgubbas mest, likadan trend finns dock i alla nordiska länder Sverige har den lägsta fertiliteten, flest antal ensamma personer, lägsta äktenskapsfrekvensen och de äldsta förstföderskorna

21 Försörjningskvotens förändring (andelen 65 och äldre/ åringar). Källa Eurostat, 2011

22 Arbetsmarknadsförändringar Sysselsättningen har i regel varit hög i nordiska länder (speciellt bland kvinnor), trots det har satsningarna på att öka sysselsättningen ökat under 2000-talet Arbetslösheten har drivit fram reformer för att aktivera arbetskraften och göra arbetsmarknaden mer flexibel (Danmark föregångare) Ökade satsningar på att bibehålla arbetsförmågan speciellt bland äldre arbetstagare (age management) Minskad anställningstrygghet, en ökad fragmentering av arbetet (t.ex. snuttjobb) och ökade prestationskrav har ökat pressen på anställda och ökat sjukfrånvaron (t.ex. Sverige)

23 Sociala förändringar Allmän trend i alla nordiska länder: kärnfamiljen blir allt ovanligare, samboendet allt vanligare, skilsmässorna ökar, antalet ensamstående föräldrar ökar Ökad individualism och ökad kulturell mångfald skapar nya och individualiserade sociala behov som staten bör ta ställning till Individualiseringen och mångfalden gör det allt svårare att legitimera ett system som erbjuder likadana förmåner/tjänster för alla (dvs. universalism), istället ökar behovet av skräddarsydda förmåner och brukarinflytande (Welfare agency ) Detta har bl.a. lett till ett ökat privat tjänste- och försäkringsutbud (t.ex. privat sjukvård eller privata pensioner) samt att man försökt göra offentlig service mer kundresponsiv

24 Höga skatter och incentivproblem Det generösa sociala skyddsnätet medför en hög skattenivå och höga kostnader för arbete Detta kan i sin tur kan hämma konkurrenskraften för företag som opererar internationellt. Det finns även risk för att den höga skattenivån innebär att företag väljer att inte investera eller anställa samt att arbetstagare väljer att arbeta mindre pga. den s.k. skattekilen (detta blir i så fall ett problem eftersom det behövs mer, inte mindre, utfört arbete för att finansiera VFS) Ett generöst välfärdssystem kan även medföra s.k. incitamentproblem och flitfällor för en arbetslös person ifall förmånens nivå är högre än den nettolön man får från anställning ( det blir dyrare att arbeta än att låta bli )

25 Ideologiska utmaningar Efter 1980-talet starkare högervindar Under 1990-talet bröts den socialdemokratiska dominansen i nordisk politik; fyra av fem länder fick konservativa regeringar Överlag har de flesta nordiska regeringar som bildats sedan dess (oberoende av ideologi) strävat till att minska statens välfärdsutgifter, öka sysselsättningsnivån genom olika aktiverande åtgärder samt införa starkare marknadsinslag i välfärdsstaten (sosseregeringar har dock i regel varit mera återhållsamma i nedskärningarna) Nationalistiska och populistiska rörelser har växt i styrka, t.ex. SD och Sannfinländare

26 Sammanfattning Den nordiska välfärdsmodellen känd för sin höga levnadsstandard, höga socialutgiftsnivåer, höga skatter samt relativt generösa och universella system De nordiska länderna skiljer sig fortfarande från övriga europeiska länder genom sin höga generositetsnivå och en högre grad av jämlikhet (trots växande fattigdom) Högre grad av aktivering av arbetskraften På sikt är det dock troligt att de nordiska länderna tvingas pruta på sina förmåner och sänka skatter för att kunna konkurrera med andra länder, men ingen dramatisk nedmontering av den nordiska välfärdsstaten är att vänta