ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn 26 augusti 2014 Carmela Miniscalco Leg logoped, Docent, Gillbergcentrum & Enheten för Logopedi, Göteborgs universitet
Logopedens arbetsuppgifter Utreda Diagnostisera kommunikations-, Behandla språk- och talstörningar Handleda Logopeder arbetar på olika nivåer: Regionvård, länssjukvård, primärvård Inom olika verksamheter (ensamma el i team): T.ex. habilitering, förskola och skola med personer i alla åldrar!
Hur kommer barnen till logoped? BVC screening vid 2½ eller 3, (4 och 5½) års ålder - Sverige är det enda land som har generell screening av språk, 90-95% av alla barn deltar Via barnläkare, hörselvård, öronläkare, psykolog, neurolog, Skolhälsovård, BUP (Hänvisning från förskola) (Föräldrarna söker själva)
Definitioner Tal Språk Kommunikation Språk Tal Kommunikation
Typisk språkutveckling Oftast automatisk Samspel kommer först Barn förstår och uttrycker sig genom icke-verbal kommunikation innan de lär sig förstå och använda talade ord Det händer oerhört mycket de första åren vid fyra år är grunderna i språket klara Flerspråkighet i sig leder inte till språksvårigheter
Språkliga domäner Fonologi Språkljud Grammatik Syntax hur orden fogas ihop till satser, dvs ordföljd Morfologi hur orden böjs med ändelser och småord Semantik Ordförråd, begrepp, kunskaper om omvärlden Pragmatik Verbalt samspel t ex turtagning, berätta, hålla röda tråden Icke-verbalt samspel t ex ögonkontakt, mimik, gester, kroppsspråk Ju gravare språkstörning, desto fler nivåer är skadade!
Språkstörning olika kan drabba språkliga domäner FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) UTTRYCKSFÖRMÅGA Artikulation Fonologi (producera olika språkljud) Grammatik (ordföljd/ordböjning) Semantik (ordförråd, flöde) Pragmatik (situationsanpassad användning)
Vad är språkstörning? Barnets språkutveckling är påtagligt annorlunda jämfört med jämnåriga barns och motsvarar inte dess kronologiska ålder Barn med specifik språkstörning har svårigheter med språklig uttrycksförmåga och förståelse medan andra utvecklingsområden är relativt opåverkade Olika delar av språkförmågan kan drabbas, isolerat eller i kombinationer, både input och output barn med språkstörning är en heterogen grupp, stora individuella skillnader! Könskillnader: 2-3 ggr fler pojkar än flickor Språkstörning ändrar karaktär över tid: stark koppling med senare lässvårigheter!
Brittisk tonårspojke: Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil Ur Roulstone & McLeod, 2011 s 36
Hur vanligt är språkstörning? Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 5-6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn och ofta orsaken till att föräldrar söker hjälp!
Vad säger forskningen? det går att identifiera språkstörning via screening på BVC av 2½ år gamla barn (Miniscalco et al. 2001; Acta paediatrica) barn som inte klarade 2½ -års screeningen löper stor risk att ha bestående språkliga problem vid 6 års ålder (Miniscalco et al. 2005; Acta paediatrica) mer än hälften (!) av de som faller ut vid screening har vid 7-8 åå ADHD, autismspektrumtillstånd, motoriska svårigheter och/eller generell kognitiv utvecklingsförsening som kräver specifika insatser (tänk ESSENCE!) (Miniscalco et al. 2006; Developmental Medicine & Child Neurology) samtidigt som de språkliga svårigheterna kvarstår tex med berättarförmåga (Miniscalco et al. 2007; Int J of Communication & Language Disorders, non-ordsrepetition (Miniscalco &Gillberg, 2009, Research in Developmental Disabilities) och läsning (Miniscalco & Dahlgren-Sandberg. 2010, Research in Developmental Disabilities) Behov av team eller samarbete över yrkesgränserna!
Långtidsuppföljningar av unga vuxna med tidigare språkstörning Bor hemma längre Svårt att få arbete Svårt att hitta en partner 40% har psykiatriska svårigheter (se tex The Ottawa language study: Psychiatric outcome Beitchman et al, 2001) Kopplat till social fobi, ångestsyndrom och schizofreni
Språkstörning(LI) och autism Autism finns hos ca 3% av syskonen till barn med språkstörning (LI) (Hafeman & Tomblin, 1999) LI eller läs- och skrivsvårigheter finns hos 25% av föräldrarna till barn med autism (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999) De senaste årens forskning visar en överlappning mellan Autism (A) och språkstörning (LI) och att det finns en subgrupp som har både och (ALI) Autism Har liknande svårigheter med fonologi o grammatik som barn med LI LI Har liknande svårigheter med pragmatik som barn med autism
Riskfaktorer för språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion (cirkulationsstörningar, missbildningar, m.m.) Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljöfaktorer - bristande stimulans Kön ESSENCE!
Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008)
Vad ingår i en logopedbedömning? Anamnes: formulär, samtal Bedömning av spontantal: direkt observation, transkription eller audio/videoinspelning för senare analys Formell testning, transkription och analys Observeration på kliniken, i förskolan eller i hemmet
Anamnes Detaljerade frågor om språkutvecklingen, men också om övrig utveckling, motorik, beteende, kontakt, hörsel, syn mm Finns ärftlighet för sen språkutveckling, språkstörning eller läs-och skrivsvårigheter/dyslexi i familjen? Förspråklig utveckling joller, blickkontakt, gester, delad uppmärksamhet? Tidig språkutveckling första ordet, meningar, språkförståelse? Avstannad språkutveckling? Förlust av ord? Långsam språkutveckling? Föräldraoro?
Bedömning av spontantal/observation Hur fungerar barnets verbala kommunikation (t ex inleda samtal, svara, fråga, byta samtalsämne, berätta)? Hur fungerar den paralingvistiska förmågan (tex. prosodi/satsmelodi, stereotypt tal, flyt, röstkvalitet)? Hur fungerar den icke-verbala förmågan ( tex. fysisk närhet, hållning, ögonkontakt, pekning, gester (begära, visa, ge), ansiktsuttryck m.m.)? Finns det någon skillnad mellan barnets förmåga i strukturerad testsituationen jämfört med fri konversation? Annat?
Logopedbedömning Språktestning=då används ett formaliserat test för att bedöma barnets förmåga på någon el några språkliga nivåer Samma policy som vid psykologtestning; var tydlig, använd t ex bildschema över innehållet i besöket mm Tala lagom mycket, uppmuntra barnets insats, var lyhörd behövs pauser? Använd standardiserade test Börja alltid med testning av ord eller språkförståelse Logopeden gör också kvalitativa bedömningar av t ex barnets ljudsystem, ordförråd, samtalsförmåga, icke-verbala kommunikation
Logopediska test Ord- och språkförståelse Reynell TROG-II Peabody CELF-4 Uttrycksförmåga - Fonologi/ uttal (Fonemtest) - Ordförråd och semantik (CELF-4) - Verbalt/auditivt minne (nonord, ord, mening och sifferrepetition, CELF-4) - Grammatik (CELF-4, GRAMBA, Lunda) - Pragmatik - Berättande (Buss-sagan) Val av test beroende på barnets ålder och förmåga
Föräldraskattning av barns språkförmåga CDI (MacArthur Communicative Developmental Inventory) (Berglund & Eriksson, 2001) om barns tidiga ord, gester och språkliga nivå Ord & gester ( 8-16 mån) ordförråd (impr/expr) och gestutveckling Ord & satser ( 16-28 mån) ordförråd (expr), pragmatik, grammatik & satslängd CCC-2 (The Children s Communication Checklist) (Bishop, 2003, svensk standardiserad version 2012) Att screena för språkstörning (4:0-16:11 år) Att identifiera pragmatiska svh hos barn med kommunikationsstörning Som hjälpmedel att identifiera barn som behöver vidareremitteras till autismspektrumutredning
Språkstörningsdiagnos? Diagnosen språkstörning baseras på all tillgänglig information; dvs. en syntes av anamnes, klinisk observation (helst i olika kontexter), standardiserade test och skattningsformulär På vår klinik sätts språkstörningsdiagnos om svårigheterna är större än vad som kan förklaras av eventuell huvuddiagnos t ex ASD el ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning Om barnet inte får en diagnos som innebär remiss till habiliteringen remitteras barn med specifik/primär språkstörning till Enheten för barnlogopedi
ESSENCE: Tidiga språkliga svårigheter har stark koppling med ASD, koncentrationssvårigheter, motoriska problem och lässvårigheter när barnen följs över tid predicerar misslyckande i skolan, anpassningsproblem, mobbning, psykiatrisk sjuklighet, sociala svårigheter motiverar att barnen redan från början undersöks brett (team) och följs över tid barn behöver förståelse utifrån sin samlade problembild barn behöver hjälp för flera områden samtidigt samtidiga problem motiverar samtidiga separata insatser! Vid förekomst av komorbida problem är det troligt att var och ett kräver separat behandling Willcutt EG, Pennington BF. J Child Psychol Psychiatry.2000 Nov;41(8):1039-48. Psychiatric comorbidity in children and adolescents with reading disability.
Samarbete kring barn och ungdomar med ESSENCE-problematik Olika yrkeskategorier (team) Olika vårdgrannar (BUP, Logopedi, BNK m.fl.) Olika vårdnivåer (primärvård, länssjukvård, habilitering) För att kunna främja god, etisk, rättsäker vård och adekvat diagnossättande (DSM-5, ICD 10)
TACK! carmela.miniscalco@neuro.gu.se