Södermalms stadsdelsförvaltning Sfia Försklr Sida 1 (9) 2015-05-05 Likabehandlingsplan/Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015 Försklan Äventyret Inledning Följande plan, med förebyggande arbete, har upprättats sm stöd för barn, persnal ch föräldrar på försklan Äventyret. Denna plan ska ligga till grund för arbetet med värdegrunden. Planen ska diarieföras vid förvaltningen. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter, avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling. Bestämmelser sm styr Arbetet med likabehandling mt diskriminering regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567) Förrdning (2006:1083) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan Sfia Försklr Försklechef Marianne Nlberger Tfn: 08 508 12 175
Sida 2 (9) göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel på tänkbara händelser utifrån diskrimineringsgrunderna finns i En handledning för att utfrma en likabehandlingsplan/plan för kränkande behandling i försklan. Den är utgiven av DO, BEO ch Sklinspektinen. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Sfia försklrs värdegrund På vår förskla ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Alla barn ska vara trygga ch känna sig lika behandlade ch välkmna. Vi tar avstånd från alla frmer av diskriminering, kränkning ch trakasserier mellan barn ch mellan persnal barn.
Sida 3 (9) Sfia försklrs värdegrund På Sfia Försklrs utgår vi från att alla människr har lika värde ch att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare ch persnal. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit ch slidaritet ska utgöra grundfundamentet i vår verksamhet. Genm att msätta värdegrunden i mötet med brukare, kllegr ch mvärlden vill vi visa att barn ch vårdnadshavare står i centrum ch att Sfia Försklr har inarbetat ett prfessinellt förhållningssätt sm bygger på Lärplanen för försklan 98/10, samt våra andra styrdkument (FNs Barnknventin, Diskrimineringslagen, Skllagen m.m.). Brukaren i centrum Alla människr, barn såväl sm vuxna, är lika men har lika värde ch är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser likheter sm en tillgång ch just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskla, sm utfrmar sin verksamhet utifrån barns ch vårdnadshavarnas behv ch förutsättningar. Barn Barnens intressen, behv ch nyfikenhet är i centrum. Vi vuxna ska vara gda förebilder ch bemöta barn med respekt, mtanke ch glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en innebende styrka ch ptential. Vår rll är att vara medfrskande ch engagerade, kunna ta barnets perspektiv ch ge barnen stöd, tid ch utmaningar för att utvecklas utifrån sina förmågr, avsett kön, etnicitet, scial bakgrund eller funktinsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de är värdefulla, att de är lyssnade på ch respekterade ch att de har inflytande över sin vardag. Barnens tankar ch lärande följer vi upp med hjälp av pedaggisk dkumentatin ch samtal med barn. Miljö, material ch pedaggiskt innehåll skall vara stimulerande ch genmtänkt utifrån barns behv ch intressen. Det är viktigt att den pedaggiska miljön möjliggör barns inflytande ch att den väcker deras nyfikenhet ch lust att lära. Vårdnadshavare Genm att agera prfessinellt ch samverka med hemmet vill vi att vårdnadshavarna ska känna sig välkmna ch delaktiga. Samverkan börjar med en föräldraaktiv insklning ch frtsätter med den dagliga kntakten, föräldraråd ch andra mötesfrmer, infrmatinsbrev, utvecklingssamtal ch brukarundersökning. Vår pedaggiska dkumentatin ch uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel ch lärande ch ger förutsättningar för vårdnadshavarna inflytande. Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare ch förskla.
Sida 4 (9) Medarbetare - utveckling genm delaktighet ch ansvar En av de viktigaste förutsättningarna för en förskla av hög kvalité är medarbetare sm är prfessinella, engagerade ch kan msätta lärplanens intentiner i ett öppet, psitivt ch lärande klimat. Medarbetarna på Sfia Försklr har lika kmpetenser ch ses sm den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för lika uppgifter/mråden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit ch slidaritet är ledrd sm ska genmsyra även enhetens planering ch rganisatin. Tydliga mål ch ansvarsfördelning samt en struktur för reflektinsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedaggiska grupper med mera stödjer delaktighet ch ansvarstagande. 1. Utvärdering av föregående års plan Vi tycker att förra årets likabehandlingsarbete fungerade bra. Alla avdelningar tg upp likabehandlingsplanen på våra föräldramöten ch då fick även föräldrarna diskutera kring detta. Gården behöver förändras ch upprustas. Arbetet med detta pågår. Arbetet med miljön, både inne ch ute, är en ständig prcess sm ändras utifrån barnens behv ch det material vi faktiskt har tillgång till. 2. Främjande åtgärder Vi anser att det är viktigt att vara psitiva förebilder för barnen men även för föräldrar. Att ha ett bra bemötande ch även göra vårdnadshavare uppmärksamma ch medvetna på hur vi talar till barnen ch vilka rd vi använder. Vi arbetar utifrån lärplanen ch försöker ha ett medvetet förhållningssätt gentemt barnen, där alla barn ses sm barn med lika förutsättningar. Persnal har ckså fått möjlighet att få vidareutbildning i barnböcker ch schablner i barnlitteratur ch ett nytt tänkande ch synsätt börjar bli märkbart sm stödjer arbetet i tänkandet runt likabehandling. Det är viktigt att uppmuntra ch erbjuda lika möjligheter ch ta till vara på intressen ch ge lika uppmärksamhet avsett hur barnen väljer. Olikheter i val av kst berende av anledning leder inte till att någn blir retad eller diskriminerad. 3. Förebyggande åtgärder Arbete i mindre grupper ch att ha fysiskt ch psykiskt närvarande vuxna med rätt kmpetens är viktigt så att alla barn får möjlighet att prva,
Sida 5 (9) uttrycka sig ch bli lyssnade till. Mindre grupper ger alla en lugnare arbetsmiljö. Kartläggning: enkla eller planerade samtal med barn ch persnal m trygghet, trivsel ch förekmst av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling, undersökning knfliktsituatiner t ex vid övergång mellan lika aktiviteter, vårdnadshavares synpunkter ch iakttagelser, RISK-incidenter, Kartläggning av riskmråden genm översyn av försklans miljö persnalens iakttagelser ch reflektin (pedaggisk dkumentatin) persnalens kmpetens m likabehandlingsarbete. skyddsrnder det är viktigt att barn, persnal ch vårdnadshavare är delaktiga i arbetet. Var ch en bidrar med sin kunskap, utifrån sitt perspektiv Analys av kartläggningen: Vi förebygger trygghet genm att ha tillräckligt många pedagger till förhållande antal barn. Detta gäller på gården ch vid alla situatiner inne. Detta är viktigt under alla övergångar, t.ex. när vi går in/går ut, av/påklädning ch efter måltider. Detta är särskilt viktigt när vi har barn i behv av särskilt stöd, det kräver mer persnal. För att alla barn ska känna sig trygga ch sedda arbetar vi mycket i mindre grupper, detta ger ett lugn i barngruppen ch gör att alla barn får ta plats ch kmma till tals. 4. Planerade insatser ch åtgärder Vi delar upp barngrupperna under dagens alla mment. Vi avsätter tid för att tillsammans i arbetslagen reflektera över det pedaggiska arbetet, var vi befinner ch hur vi ska gå vidare. För att tillgdse ch stimulera alla barn behöver vi utöver reflektinen arbeta med miljön både inne ch ute samt fylla på med pedaggiskt material. Mål: Att alla barn ch föräldrar känner sig sedda ch bemötta på samma villkr. Att alla barn ska få ta del av ett material sm stimulerar, utmanar ch stödjer vårt arbete med likabehandling.
Sida 6 (9) Arbetssätt: Viktigt att vi ser ss sm ett arbetslag ch är flexibla i vårt arbete. Att hjälpa ch stötta varandra vid persnalfrånvar möjliggör arbete i smågrupper ch ger kntinuitet i den pedaggiska verksamheten. Uppföljning: Återkppling avdelningsvis ch försklevis: på avdelningsmöten, reflektinsmöten, APT ch planeringsdagar. GUF ch kvalitetsindikatrn ch övriga styrdkument. Ansvar: Arbetslaget, avdelningsansvariga, arbetsplatsledare, försklechef. När insatserna ska genmföras: Insatserna genmförs dagligen i det dagliga arbetet. Om någt uppmärksammas i verksamheten eller under reflektinen så får åtgärder sättas in direkt. 5. Åtgärdande arbete Att upptäcka diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Vara där barnen är ch vara lyhörda för barnens signaler både ute ch inne. Observera barnens ch persnalens språkbruk. Observera samtalsklimat. Dialg med vårdnadshavare. Ha genmarbetade strategier för hur vi ska jbba med empati ch kamratskap. Akut situatin Rutiner ch dkumentatin Prata inm arbetslaget m den uppkmna situatinen ch dkumentera det. Börja prata med berörda barn enskilt ch i grupp. Infrmera ch samtala med berörda vårdnadshavare. Vid behv upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå sm resurs. Alla medarbetare har anmälningsplikt till Scialtjänsten m vi misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller mentala hälsa.
Sida 7 (9) Utredning ch dkumentatin av inträffade händelser Försklans persnal måste agera så snart någn anställd får kännedm m att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller ckså m vårdnadshavare berättar någt till persnalen sm deras barn har upplevt sm kränkande på försklan. Persnalen måste skyndsamt utreda vad sm har hänt ch vidta de åtgärder sm behövs för att förhindra frtsatta kränkningar. Utredningen ska alltid dkumenteras. Sm stöd för utredningen finns en blankett för Dkumentatin av kränkanande behandling ch diskriminering i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen sm gör eventuella kmpletteringar, ser till att lämpliga åtgärder vidtas skyndsamt ch att ärendet utan dröjsmål anmäls till stadsdelsnämnden. Dkumentatinen ska diarieföras vid förvaltningen. En kpia kan lämpligen sparas ch låsas in på försklan. Om händelsen har varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I kmplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående. Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder sm måste vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra. Anmälan till scialtjänst hanteras enligt andra rutiner, sm framgår i krispärmen (flik 6), Or för att barn far illa. Vid händelser sm inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. 6. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechefen ansvarar för upprättande av planen ch revidering varje år. Om en persnal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn är det försklechefen sm har ansvar för att det genmförs en utredning av händelsen. Händelsen ska även anmälas till avdelningschef på Stadsdelsförvaltningen/ Förskleavdelningen. Persnal All persnal på försklan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga, dkumentera ch föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
Sida 8 (9) Vid kännedm m kränkning anmäls detta till försklechef. Barn 7. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Barn har möjlighet att berätta i samtal, enskilt ch i grupp m hur de upplever miljön, sin vardag på försklan. Persnalen använder sig av lika metder/arbetssätt för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga ch medverka i likabehandlingsarbetet. Persnal gör bservatiner ch reflekterar kring pedaggisk dkumentatin med barn. Vi pratar med barnen m likabehandling ch alla barns rättigheter på samlingar, under lika prjekt eller temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens frågr, berättelser ch samspel. Barns delaktighet skapas även genm att medarbetare fångar upp vilka kpplingar barnen själva gör kring dessa frågr i sin vardag på försklan till exempel vid bservatiner ch intervjuer. Vårdnadshavare Genm dagliga samtal, utvecklingssamtal, månadsbrev, föräldramöte ch föräldraråd. Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av likabehandlingsplanen genm den dagliga kntakten med medarbetare där barnens trivsel på försklan står i fkus. Detsamma gäller även under utvecklingssamtal. Vårdnadshavare får infrmatin m planen vid lika typer av föräldramöten ch planen hänger ckså uppe på anslagstavlr samt finns på försklans hemsida. Vårdnadshavare får även direkt infrmatin m likabehandlingsplanen i samband med insklning ch på föräldrarådsmöten. På Sfia Försklr har vi ett föräldraråd med valda representanter från varje förskla. Dessa sitter i råden läsårsvis ch träffas två gånger per termin tillsammans med försklechef ch en representant från varje berörd förskla. Persnal Genm diskussiner ch reflektiner i arbetslagen utifrån barnbservatiner, intervjuer, utvecklingssamtal, pedaggisk dkumentatin. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dkument på försklan ch alla medarbetare har ansvar för att känna till ch följa vår likabehandlingsplan. Exempel på lika frum för delaktighet ch infrmatin kring likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, avdelningsmöten samt andra möten (till exempel gårdsgruppen,
Sida 9 (9) lärarfrum). Infrmatin ges även av försklechef till nya medarbetare vid anställningen. 8. Kmmunikatin Vår likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling finns anslagen på alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den. På föräldramöte/ föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att kmma med synpunkter på den. Vi tar upp den med barnen i lika sammanhang t.ex. på samlingen. Vi lägger ut planen på vår hemsida. 9. Uppföljning Varje arbetslag ska integrera likabehandlingsplanen i den egna arbetsplanen ch kntinuerligt följa upp de särskilda målsättningar sm är aktuella på den egna försklan. Uppföljning sker: På avdelningsmöten, reflektinsmöten, planeringsdagar ch andra frum (enligt årshjul). Uppföljning/utvärdering med berörda familjer. Eventuell uppföljning med försklepsyklg/specialpedagg. Genm att dkumentera samtliga möten. Tankar ch synpunkter från föräldrar inhämtas på föräldramöten, dagliga samtal ch föräldraråd.