LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) Kommunstyrelsen Dnr KS 21/39 dpl 1 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 21-224 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att planeringstalen för befolkningsutvecklingen 21-224 ska utgå från alternativ 2, med alternativ 1 och 3 som högsta respektive lägsta ram. En avstämning av befolkningsprognosen för år 21 görs efter tredje kvartalet inför beslut om budget. Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till ramar för planeringen med hänsyn till förväntad befolkningsutveckling femton år framåt. Eftersom förra årets positiva prognos överträffades med den största befolkningsökningen på många år och utvecklingen under 21 hittills ser mycket stark ut, föreslår kontoret att medelalternativet justeras uppåt. Varje scenario illustrerar en huvudtrend (bästa, medel, kris) som ska beaktas i verksamhetsplaneringen. Befolkningsförändringarna i de tre alternativen sammanfattas nedan. Prognos- Folkm Prognos 31 dec resp år Förändring i femårsperioder Förändring alternativ 31 dec 29 214 219 224 21-214 215-219 22-224 totalt 1. Bästa 2565 26296 27217 28274 644 923 155 2622 2. Medel 2565 2612 26367 26697 36 355 331 146 3. Kris 2565 25295 24868 24578-355 -429-292 -176 Ärendebeskrivning Utfall 29 och jämförelse med förra årets prognos Den positiva befolkningsutvecklingen fortsatte under 29 med en ökning på 128 personer. Så stor befolkningsökning har vi inte haft sedan år 1975. Folkmängden på 25 65 överträffade prognosens medelalternativ med 7 personer, en differens på,3 procent. Antalet födda ökade till den högsta siffran sedan år 1996 och det summerade fruktsamhetstalet (födda barn per kvinna) kröp åter upp över 2. Men vi har fortfarande färre födda än döda vilket betyder att flyttnettot står för hela befolkningsökningen. Något överraskande sjönk både inflyttningen och framför allt utflyttningen, medan prognosen räknade med i stort sett oförändrade flyttströmmar. Inflyttning minskade något, men eftersom utflyttningen minskade än mer så fick vi ett större överskott 29.
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Det är flyttningen från utlandet som ger det överlägset största tillskottet. Vi tog emot betydligt fler flyktingar än de avtalade 1 per år, så det är där det ökade flyttnettot finns, liksom med eget län. Däremot sjönk flyttnettot mot andra län. Den minskade utflyttningen märks inte bland ungdomarna, utan det är övriga åldrar som stannat kvar. Att man har valt att stanna i större utsträckning än väntat kan bero på Ludvikas förhållandevis gynnsamma arbetsmarknadssituation (stark konjunktur lokalt, betydligt sämre i omgivningen). För andra året i rad är vi fler män än kvinnor i kommunen. Unga vuxna och nya pensionärer ökar i antal. Även förskoleåldrarna ökar något, medan skolåldrarna minskar. De två senaste året har Ludvika församling med framför allt Ludvika tätort haft en bra tillväxt, och även Grängesberg har ökat något. De övriga församlingarna har haft en negativ utveckling. Befolkningsförändringar i siffror År 28 År 29 Folkmängd 25 522 25 65 Förändring totalt 97 128 Födda 231 251 Döda 335 339 Födelsenetto -14-88 Inflyttade 1274 1237 Utflyttade 184 119 Flyttnetto 19 218 Folkmängd i År 28 År 29 Förändring Ludvika förs 17 222 17 49 187 - varav Lud tätort 13 677 13 931 254 Grängesb förs 3 64 3 636 32 Grangärde förs 3 782 3 715-67 Säfsens förs 914 89-24 Ålder År 28 År 29 Förändring 231 246 15 1-5 1 165 1 178 13 6-15 2 61 2 596-14 16-18 1 152 1 111-41 19-24 1 716 1 795 79 25-44 5 573 5 578 5 45-64 7 155 7 113-42 65-79 3 925 4 46 121 8-w 1 995 1 987-8 Kvinnor 12758 12818 6 Män 12764 12832 68 Summa 25522 2565 128
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (11) Utgångspunkt för årets prognos Förra året tittade vi särskilt på konjunkturen och gjorde rätt bedömning, till och med en underskattning av attraktionskraften eftersom prognosen (såväl medel som bästa) överträffades. Den 27 april i år har folkmängden ökat med ytterligare 124 personer, och flyktingmottagningen har även i år ett högt mottagande. Den goda konjunkturen har uppenbarligen hållit i sig i Ludvika. Nu vänder det i riket vad händer då här? Och hur stor roll spelar egentligen den ökande inflyttningen från utlandet? I år tittar vi närmare på in- och utflyttning både totalt och efter utländsk/ svensk bakgrund. Två enkätundersökningar under 29 Region Dalarnas livsmiljöenkät och Ludvikas inflyttarenkät - har hjälpt oss att dra slutsatser. Flyttning, invandring och vidareflyttning Efter en efter en mycket lång period med ständiga flyttunderskott (bortsett från några år) vände utvecklingen år 26, och vi fick ett positivt flyttnetto till kommunen. Flyttnettot mot utlandet har dock sedan början av åttiotalet gett årliga tillskott, ibland mycket höga, medan flyttnettot mot det egna länet och övriga län visat minus. Från 28 har vi haft ett positivt netto även i den inrikes flyttningen. De allra flesta inflyttarna kommer från andra län och därefter eget län. Detta mönster syns även i utflyttningen, och här dominerar kategorin övriga län än mer. Sedan mitten av 9-talet har nettot mot egna länet varit positivt, medan nettot mot andra län vände först 28. Invandringen ligger idag på cirka 2 procent av den totala inflyttningen, jämfört med 25 procent i Dalarna (och övriga riket). Högst andel hade vi åren 1989-199 och 1994 vilket förklaras av händelser utomlands och kommunens nivå på flyktingmottagandet. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 In- och utflyttade totalt från 198 Inflyttade Utflyttade 198 1984 1988 1992 1996 2 24 28
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 (11) 2 15 1 5 Inflyttare från utlandet, övriga län och eget län Utrik Öv län Eg län 2 15 1 5 Utflyttare till utlandet, övriga län och eget län Utrik Öv län Eg län I vilken mån flyttar invandrarna vidare inom Sverige? Om man jämför inflyttare från utlandet totalt, med personer med utländsk bakgrund som flyttar ut till övriga Sverige, så får man en indikation på att vi åtminstone under 2-talet har ett stabilt plus från invandringen (år 1994 förklaras av felaktig folkbokföring i samband med uppehållstillstånd). Se bild nedan. Inflyttare från utlandet (alla) och utflyttning till övr Sverige för personer med utländsk bakgrund Inflyttare från utlandet 8 6 4 2 Utflyttare till övr Sv, pers med utländsk bakgrund 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29
LUDVIKA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET TJÄNSTESKRIVELSE 21-5-3 5 (11) Flyttningstillskott efter ålder, svensk och utländsk bakgrund Flyttarnas åldersfördelning de tre senaste åren visar att vi har ett tillskott i familjeåldrarna, dvs barn och unga/medelålders, samt i den allra äldsta ål- dersgruppen. I åldersgrupperna 15-19 år har vi inget tillskottt genom flytt- grupp ning och i gruppen 2-24 år har vi en nettoutflyttning, trots att denna faktiskt ökar i antal. Det innebär att ökningen enbart har demografiska orvarit saker; utan invandring hade underskotten för båda ungdomsgrupperna betydligt större. 4 3 2 1 1 2 3 Flyttnetto efter ålder totalt Årligt genomsnitt 27 29 Flyttnetto efter ålder, svensk och utländsk bakgrund Årligt genomsnitt 27 29 utländsk bakgr 4 svensk bakgr 3 2 1 1 2 3 4 5 Vad påverkar flyttviljan? Region Dalarnas livsmiljöenkät och kommunens egen flyttstudie försöker ringa in orsakerna till varför man flyttar. (Dessa mycket intressanta under- in, och växer även med avståndet till den plats varifrån man flyttat. Störst flyttrisk har den som är född utanför Europa och nyligen har flyttat in sökningar borde vara obligatorisk läsning för allaa kommunanställda!) Enligt Dalaundersökningenn är viljan att flytta ut högre om man nyss flyttat då W:\KLK\Gem1\ \m-planeringstal 21-224.docx
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6 (11) tror 47 procent att man flyttar från kommunen inom fem år. Och lägst risk har den som är född på orten: 11 procent av dem tror att de flyttar ut inom fem år. Om man har låg levnadsnivå (inkomst, utbildning, hälsa osv) trivs man ofta sämre, och är mer benägen att flytta. Eller så är man i det livsskede där man flyttar ofta på grund av studier, inträde på arbetsmarknaden, familjebildning osv. Ludvikaundersökningen, som endast omfattar inflyttare, har inte delat upp sina svar efter varifrån man flyttat. Av våra inflyttare har 55 procent svarat att det är ganska eller mycket sannolikt att man bor kvar om fem år, medan 45 procent svarat att det är osannolikt eller varken/eller. Här finns en indikation på att vi har en ganska hög utflyttningsrisk. En grov generalisering tyder på att yngre flyttar till Ludvika på grund av arbete eller kärlek (framför allt till pojkvän som redan finns här!) och att äldre flyttar för att komma nära släkt och vänner. Det man tycker är bra med Ludvika speglar arbetets betydelse för inflyttningen (främst ABB), liksom risken för utflyttning. Vad avgör om flyktingarna stannar eller flyttar ut? Tyvärr har Ludvikaundersökningen inte fångat upp dessa på ett representativt sätt, eftersom många nyanlända flyktingar inte kunnat besvara enkäten på grund av språkproblem. Andelen inflyttare från utlandet utgör 6 procent av de svarande, jämfört med cirka 2 procent av inflyttarna. Integrationsenheten har gett några synpunkter. Man anser att Ludvika kommun har attraktiva bostäder och skolor för flyktingarna, särskilt för familjer, vilket starkt bidrar till att man rotar sig här. Det som flyktingen sätter högst är att kunna försörja sig, men möjligheterna är oftast mycket små. Har man då inte ett starkt nätverk någon annanstans i Sverige så är chanserna goda att man stannar i Ludvika, åtminstone så länge som barnen går i skola. För ensamstående (ungefär hälften av flyktingarna) kan utflyttningsrisken vara högre, eftersom de lättare kan hitta försörjning, jobba svart, bo undermåligt osv på annan plats, för att senare förbättra sina villkor och få dit familjen genom anhöriginvandring. Dalaundersökningen pekar på att praktiska faktorer, mottagande mm betyder mycket för en inflyttares känsla av att vara välkommen. Dalaundersökningen har frågat hur man känner sig mottagen i kommunen, och där hamnar Ludvika och Borlänge längst ner på betygsskalan. Slutsats flyttning Historiskt så är det framför allt utflyttningen som minskat, både i antal och i andel av befolkningen. Inflyttningen däremot har under den senaste femtonårsperioden nästan oavbrutet ökat räknat i andel av befolkningen, och de tre senaste åren så har antalet inflyttade till sist blivit fler än antalet utflyttade. Under 29 ser vi dock en minskning av både in- och utflyttade. Vad tror vi då om framtiden?
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7 (11) Det är sannolikt att vi får ett fortsatt tillskott från utlandet, och att nivån till stor del bestäms av flyktingmottagandet. Villkoren för flyktingverksamheten förändras från årsskiftet och vilka effekterna blir vet vi inte än, men vi räknar med att mottagandet blir högt även de närmaste åren. Vi får sannolikt också ett visst nettotillskott genom anhöriginvandring. Även om flyttrisken för personer med utländsk bakgrund är hög så bör utflyttningen inom denna grupp inte påverka folkmängden särskilt mycket, eftersom vi fortfarande har en låg andel personen med utländsk bakgrund i kommunen. Flyttningen i övrigt hänger starkt ihop med vår goda och delvis unika arbetsmarknad, framför allt genom ABB, ett beroende som är både på gott och ont. Snart kommer offentliga sektorns pensionsavgångar att kräva ett stort tillskott av välutbildade yngre personer, både kvinnor och män, som kompletterar arbetsmarknadsutbudet. Här har vi chansen till ökad inflyttning, och även minskad utflyttning, om vi kan hävda oss i konkurrensen om bosättarna vill säga Som alltid är utbildningsmöjligheter i kombination med bra kommunikationer en hjälp till framgång - både för att höja kompetensen hos dem vi redan har här (flyktingar, ungdomar) och för att vidga valmöjligheterna för dem som redan har kompetensen (pendlarna/ inflyttarna). Hur ser då scenarierna ut? Vår bedömning för de närmaste åren lutar liksom tidigare åt vinnarsituationen - Ludvika ligger rätt i tiden, men det gäller att ta vara på de goda förutsättningarna! Det största hotet är nog att den arbetskraft vi drar till oss för närvarande, både i form av gästarbetare och pendlare, snart försvinner igen när Ludvika-boomen mattas av. Vad kan då kommunen göra för att förbättra chanserna för att folk inte bara hittar arbete här utan också flyttar hit och stannar kvar? Några slutsatser (bland annat utifrån de två enkäterna som tidigare nämnts): 1. Fotsätt arbetet med att skapa en attraktiv livsmiljö både i staden och på landsbygden. Kommunens/ stadens utbud och image måste höjas betydligt, och vi är på god väg. Känslan, värmen, öppenheten och inte minst ryktet måste förbättras! Det senare lättare sagt än gjort, men behöver egentligen inte kosta så mycket pengar 2. Främja en hög invandring och utveckla en bra mottagning av och introduktion för alla inflyttare i kommunen för att dessa ska bo kvar. 3. Försörjningsmöjligheter för unga/ outbildade/ flyktingar måste ha mycket hög prioritet (starta eget, yrkesinriktad utbildning, lärlingsplatser mm). Här krävs det nog både fantasi och okonventionella lösningar för att lyckas. 4. Stark satsning på kommunikationerna mot Falun/ Borlänge, Örebro, Gävle och Västerås. Om Ludvika ingår i en betydligt större region än idag ökar chanserna att rekrytera kompetent arbetskraft som också vill bosätta sig och stanna kvar i kommunen.
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8 (11) 5. Fördjupa regionsamarbetet såväl mot FalunBorlänge som mot Smedjebacken. Ju större utbud av arbete och bostäder i närregionen desto större valfrihet för våra nuvarande och kommande invånare! Planeringstal 21-224 - gemensamma förutsättningar Vi bedömer att huvuddragen i de tidigare scenarierna fortfarande är aktuella. Att sedan trendbrott inträffar vet vi, men inte när. Därför får varje scenario illustrera en huvudtrend, så får man växla mellan dem. Viktigt alltså att ha de olika alternativen med sig i planeringen för säkrare beslut. Utflyttningen baseras på åldersfördelade utflyttningsrisker de tre senaste åren i alternativ Medel och Kris, medan den låses till nuvarande nivå i Bästa-alternativet. Nivån för inflyttning bestäms genom antaganden utifrån ett historiskt perspektiv och varierar i alternativen. Åldersfördelningar för inoch utflyttare liksom antaganden om nivåer och åldersfördelningar för fruktsamhet och dödlighet är lika i alla alternativen och baseras på Ludvikas genomsnitt för de tre senaste åren. Alternativ 1 bästa ett högt flyttnetto ger fortsatt god befolkningstillväxt Vi är helt integrerade i en större region som med hög tillgänglighet till arbete, studier, kultur och fritid medger en hög rörlighet för de människor som bor och verkar här. En utbyggd kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt har bidragit till regionförstoringen. Här får vi en allt större befolkningsökning. Andelen inflyttare ligger kvar på hög nivå utan att utflyttningen ökar. Flyttnettot ger ett stabilt tillskott på drygt 2 personer om året vilket tillsammans med fler födda ger en stadig befolkningsökning. Födelsenettot närmar sig noll mot slutet av prognosperioden. Folkmängden ökar med 644 personer den första femårsperioden och med drygt 26 till år 224. Alternativ 2 medel ett successivt avtagande flyttnetto ger mindre befolkningsökning Medelalternativet liknar förstås det bästa men är mer realistiskt. Genom ett starkt flyttnetto de närmaste åren och fortsatt positivt flyttnetto hela perioden, får vi även här en befolkningsökning men på lägre nivå. Folkmängden ökar med 36 personer den första femårsperioden och med drygt 1 personer till år 224. Alternativ 3 kris flyttströmmarna vänder och ger befolkningsminskning Det sämsta alternativet visar vad som händer om konjunkturen snabbt vänder ute i landet, det blir gott om jobb överallt och allt fler väljer bort Ludvika som bostadsort. Än värre om detta åtföljs av starka åtstramningar/ centraliseringar inom skattefinansierad verksamhet och inom den kollektivtrafik som blir kvar efter avregleringen. Då försämras försörjningsmöjligheterna drastiskt för hela Dalarna och framför allt på landsbygden utanför centralregionen FalunBorlänge. Flyktingmottagandet krymper till följ av att flyktingarna matchas mot regioner med bättre försörjningsmöjligheter. Ung-
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9 (11) domarna väljer att studera, arbeta och bilda familj på andra orter, och vi får stora svårigheter att rekrytera personer utifrån. I förlängningen leder det till neddragningar inom hela den kommunala verksamheten, och att företag expanderar på andra orter. Både antalet in- och utflyttare minskar i detta alternativ beroende på krympande befolkning, men underskottet är mindre än förr och förbättras faktiskt på sikt. Folkmängden visar ett plus något år till som sedan förbytts i minus resten av perioden. Den första femårsperioden minskar folkmängden med 355 personer och till år 224 med drygt 1 personer. Befolkningsutvecklingen totalt och i åldersgrupper för de olika alternativen illustreras i bilaga nedan. Jan-Erik Eriksson Planeringschef
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) Bilaga Hela befolkningen från år 199, prognos 21-224 tre alternativ OBS! Diagrammet visar antal invånare över 2 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 Barn 1-5 och 6-15 år Befolkningstveckling från 199, prognos 21-224 tre alternativ 35 6-15 år 3 25 2 1-5 år 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11 (11) Ungdomar 16-18 och 19-24 år Befolkningsutveckling från 199, prognos 21-224 tre alternativ 25 2 19-24 år 15 1 16-18 år 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222 Ålderspensionärer Befolkningsutveckling från 199, prognos 21-224 tre alternativ 6 5 65-79 år 4 3 8 - år 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 22 222