Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson



Relevanta dokument
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Per 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Nationella Riktlinjer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Inledning

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Samtalsteman om alkohol

fakta om alkohol och hälsa

Alkoholförebyggande insatser i primärvården

Äldre och alkoholberoende Uppsala

1 Alkohol

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Alkoholberoende, diagnos

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Studenter och alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Hälsokontroll allmän/utökad

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

ATT BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄR- OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN

GIR. Dokumentation Göteborgs Implementeringsarbete. av de Nationella Riktlinjerna. Tuves bibliotek, Göteborgs Implementering av Riktlinjer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

>60 medicinska?llstånd

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Välkommen till Fördjupningen!

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Alkohol - hur uppmärksammar vi människor behov av råd

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Sveriges Kommuner och Landsting

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Transkript:

Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Kroniska sjukdomar

Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Kroniska sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem

Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Beroende Kroniska sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem Kroniska Sociala Problem

Litres per capita Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996-2006 Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) 12 10 8 6 total kons Privat införsel 4 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Fler högkonsumenter Totalkonsumtionsmodellen i praktiken Män andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 Kvinnor andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 25 25 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 0 1996-97 2004--05 0 1996-97 2004--05

Standardglas =12g alkohol Finns i något av nedanstående 15 cl bordsvin 50 cl folköl 33cl starköl 8 cl dessertvin knappt 4cl sprit

Riskbruk Alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Berusningsdrickande betraktas också som riskkonsumtion. Mer än 5 glas för män, och 4 glas för kvinnor vid ett och samma tillfälle, 2 ggr / månad eller oftare.

Riskbruk Vad är det? Ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga konsekvenser, men där beroende inte föreligger.

Riskbrukshypotesen Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i stor utsträckning Rekommenderade alkoholmängder ska ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i den enskilda fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion

Skadligt bruk: 1 av 4 kriterier Uppfyller inte kriterierna för alkoholberoende Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande: ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) risk för fysisk skada tagen av polis för fylleri fortsatt drickande trots återkommande problem

Vad är beroende? Begär Tre av sex Kontrollförlust Tolerans Abstinens Drickandet tar över Fortsätter dricka

Screening: ökar effektiviteten i det förebyggande alkoholarbetet Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar generell alkohol politik primärprevention Flertalet högkonsumenter saknar typiska tecken på hög konsumtion eller problemdrickande höga levervärden hög ansiktsfärg psykosocialt strul Riskbeteende, ca 700 000 sekundärprevention i sjukvården Utan screening hamnar fokus på patienter med beroende eller skadligt bruk fel målgrupp! Beroende, ca 250 300 000 Tertiär prevention Behandling i öppen eller sluten vård

Olika metoder för screening rutinmässig fråga frågeformulär, ex AUDIT lab prover livsstilstest

Biologiska alkoholmarkörer GGT ASAT ALAT MCV CDT

Hur ska screening för riskbruk av alkohol läggas upp? Vem? alla besök alla nybesök alla besök under viss tidsperiod alla med vissa besöksorsaker från fall till fall grundat på klinisk bedömning Hur? AUDIT delas ut i receptionen Livsstilstest delas ut i receptionen Livsstilstest görs på dator Labprover ordineras Frågan ställs av doktorn vid besöket Vad görs med svaren? kommenteras av doktorn motiverande samtal pat bokas in för hälsosamtal hos sjuksköterska

Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare)

Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring

Kort alkoholrådgivning i ett nötskal Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring Pos med status quo Motivationskorset Pos med förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Mindre bra status quo Mindre bra med förändring Dokumentera / följ upp Telefonuppföljning efter 2-3 veckor

Kort motivationsbehandling Bedömning Patientens bakgrund, aktuella problem, hälsa, alkohol- och drogvanor laboratorieprover Samtal 1 Feedback av den initiala bedömningen. Målformulering Beslutsavvägningar. Samtal 2 Högrisksituationer för problemdrickande Utlösande faktorer och konsekvenser Samtal 3 Alternativ och handlingsplaner Uppföljning: Telefonkontakt efter 3 månader

FRAMES Feedback Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy

Frågor om din livsstil 9 frågor om livsstil 1 fråga om hereditet 1 fråga om motivation till förändring Tidsåtgång 1-2 minuter Överblick över livsstilen Tar upp hereditet Motivationsgrad skattas Efter samråd, gå vidare med att göra en självinstruerande hälsoprofil.

Självinstruerande instrument Pedagogiskt hjälpmedel Självinsikt utan pekpinnar Eget ansvar Varje avsnitt avslutas med råd Vad vill jag förändra? Hur planerar jag att göra? Detta behöver jag hjälp med

X X VAD VILL JAG GÖRA? NÄR SKA JAG BÖRJA? X X X FÅ HJÄLP!? HUR SKA JAG GÖRA? X X 5 7

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Gemensamma termer och begrepp Rekommendationer och implementering Upptäckt och förebyggande verksamhet Bedömningsinstrument och dokumentation Narkotika behandlingar Alkohol behandlingar Gravida kvinnor Samsjuklighet

Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Effektivast är screening och kort rådgivning

Törs jag fråga Törs jag fråga om han dricker? om han dricker? Konstigt att Varför frågar hon inte hon inte om frågar om jag jag dricker! dricker! Besök hos distriktssköterskan

Andel primärvårdspatienter som skulle ta illa upp om de får frågor om alkoholvanor < 3% För denna grupp helt avgörande hur frågan tas upp

Rekommendationer om alkohol och hälsa FHI 2005) Rekommendera inte alkohol som medicin Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion Avråd alltid från berusningsdrickande Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol Inga säkra nivåer för gravida

Behandlingstrappan Screening, kort rådgivn Motiv.höj behandl

Behandlingstrappan Partner, familj Institut omsorg Farmakol behandling Motiv.höj behandl KBT 12-steg CRA Screening, kort rådgivn

Om du behandlar en individ som den han är, kommer han att förbli den han är men om du behandlar honom som den han borde och kunde vara kommer han att bli den han borde och kunde vara. Johan Wolfgang Von Gothe