Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Innehå llsfö rteckning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2.1 Normer och värden

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Tyck till om förskolans kvalitet!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Läroplan för förskolan

starten på ett livslångt lärande

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola Läsår: 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Förskolan 2017

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola

Förändringar i Lpfö 98

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Kvalitetsarbete i förskolan

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan Duvans förskola

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan. Killingens förskola

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Ryds förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Arbetsplan för Violen

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Kvalitetsrapport Förskola

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det nya i Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Presentation. Gagnef kommuns vision

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Transkript:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen 13 fax 212000-1843 org nr 686 80 Sunne Sunne

2 (11) Innehåll Presentation av förskolan... 3 Kunskap och kompetens... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Lärandemiljö 6 Hållbar utveckling...8 Förskolan i Världen 10

3 (11) Presentation av förskolan Östra Förskolan är belägen i lågdelen av gamla Fryxellska Skola. I nyrenoverade lokaler finns numera tre avdelningar: Babblarna, Smurfarna och Stjärnorna. Sedan januari 2015 finns ännu en avdelning; Östra Loftet som finns belägen på övervåningen. Där går blivande 6-åringar. Vi har åldersintegrerade barngrupper. På Babblarna går de yngsta barnen, åldrarna 1-2. På Smurfarna går barn i åldern 2-3. På Stjärnorna finns husets 4- åringar och på Loftet går blivande 6-åringar. Genom att ha åldersintegrerade avdelningar kan vi anpassa lärandemiljöerna efter barnens behov och utveckling. Vi har nära till ishallen, gymnastikhallen, biblioteket, skogen, friidrottbanan, fotbollsplan mm. Vår utegård är rymlig och har stora ytor. Inomhus har vi stora och ljusa lokaler som främjar barnens lek.

4 (11) Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism.

5 (11) Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Sunne kommuns skolplan innehåller utvecklingsområdena Lärandemiljö, Hållbarutveckling och Förskolan i världen. Dessa områden kommer att genomsyra förskolans arbete. Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

6 (11) Lärandemiljö Alla individer lär på olika vis. Varje elev har rätt att nå sitt max. Det är skolans ansvar att ge en varierad undervisning där alla på något sätt kan känna att det passar dem och att de får hjälp i sitt lärande. Varje elev ska få uppleva en stimulerande lärmiljö där alla kan känna trygghet. Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. (s. 4 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: Vi tycker att våra förråd är för röriga och vi har inget bra sorteringssystem i dagsläget. Vi tror att vi genom att få en bra ordning i förrådet och genom att involvera barnen bättre i städningen kan få bättre lekar med materialet. För hur materialet presenteras påverkar hur och vad barnen kommer att leka med det. Vi vill bli bättre på att engagera oss i barnens lekar. Vi vill utmana och ge dem redskap och förutsättningar för att hitta utvecklande lekar utomhus. Mål: Vi vill utveckla lärandemiljön på utegården. Där barnen leker tillsammans med varandra och där pedagogerna är engagerade i barnens lekar. Vi vill se att gårdens lekmiljöer utnyttjas. Vi vill också ge barnen fler lekmiljöer på vår gård. Process/insatser/åtgärder: Vi vill sortera materialet i förrådet med hjälp av lådor och bilder. Vi vill skapa en sådan ordning så att barnen kan bli självständiga i städandet. Till en början vill vi ha en pedagog som hjälper barnen och visar hur vi ska städa för att hålla ordningen. Vi vill måla en cykelbana på gården för att utveckla barnens cykellek. Vi vill engagera föräldrarna i utvecklandet av gården genom att arrangera en arbetskväll. Vi som pedagoger vill inspirera till mer utvecklande lekar genom att delta mer aktivt i barnens lekar. Dokumentation: Vi vill dokumentera med bilder som visar utemiljön före och efter. Vi vill också göra observationer för att se att våra mål uppfylls. Vi utser en pedagog från varje avdelning som är dokumenationsansvarig (Mia, Therese, Emelie). Hen ansvarar för att 1 ggn/månaden dokumentera barnens utevistelse med bilder samt observationer. Och sedan dela sina reflektioner med övriga kollegor. Uppföljning: Vi gör en första uppföljning under husmöte i oktober 2015 där vi tittar på vår dokumentation. Vi kommer på arbetslagsplaneringen använda oss av ett

7 (11) refektionsunderlag för att reflektera kring våra resultat. Vi kommer göra detta en gång i månaden. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

Hållbar utveckling Sida 8 (11) Hållbar utveckling handlar inte bara om att säkra jorden miljö utan även om fördelning och demokrati. Begreppet har tre dimensioner som tillsammans skapar en nödvändig helhetssyn. De tre är den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Den demokratiska ingår i alla tre dimensionerna. Eleverna måste så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla kunskap och förhållningssätt för att på ett medvetet sätt kunna ta ställning till globala och lokala frågor för hållbar utveckling. Då kan de också mera aktivt delta i arbetet att å ett hållbart samhälle. (s. 5 Skolplanen för Sunne kommun 2012-2015) Nulägesbeskrivning: I nuläget sorterar vi endast papper, och vi vill utveckla sopsorterande. Vi har en stor åtgång på ritpapper och pappershanddukar. Vi tänker inte nog mycket på vatten & elanvändningen. Mål: Vår förskola uppmuntrar till sparsamhet med naturresurser. Vi sopsorterar och involverar barnen i sorteringen. Process/insatser/åtgärder: För att minska på ritpapperskonsumtionen vill vi köpa in ritböcker till barnen så att varje barn har en varsin ritbok. Vi ska instruera barnen vid handtvätt och visa att man bara tar en pappershandduk. För att göra detta ännu tydligare sätter vi upp bilder på väggen som visar hur de ska gå tillväga. Vi påminner barnen och varandra om att släcka lampor när de inte behövs vara tända. Vi ska börja sopsortera och köper in sorteringslådor. Vi vill involvera barnen i sopsorteringen genom samlingar mm. Vi ska anordna en skräpjakt för att engagera barnen ytterligare. Samt att vi kommer att ta med våra sorterade sopor till återvinningscentralen tillsammans med barnen. Dokumentation: Genom bilder som visar våra insatser när vi t ex går till återvinningscentralen. Genom gruppintervjuer med barnen för att se deras lärande. Vi vill genom dokumentationen se att barnen fått förståelse för hur sopsortering påverkar vår miljö. När vi genomfört intervjuerna får vi ta avstamp och se hur mycket barnen lärt sig. Uppföljning: Vi gör en första uppföljning vid husmötet i november 2015. Vi kommer på arbetslagsplaneringen använda oss av ett refektionsunderlag för att reflektera kring våra resultat. Vi kommer göra detta en gång i månaden. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker

9 (11) den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.

Förskolan i världen Sida 10 (11) Små barn möter världen som kompetenta individer. Det är vi vuxna som ska lotsa dem vidare i livet. Huvuduppdraget är föräldrarnas, men många barn tillbringar stor del av sin dag i våra verksamheter och då bär vi också ett stort ansvar, och ett ansvar för att barnet skall ha det tryggt och bra. Barnets medvetande om sin omvärld utökas successivt från att omfatta familjen, till att så småningom omfatta hela världen. (s.6 Skolplan för Sunne kommun 2012-2015) Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s.6 Lpfö-98/10) Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (s.7 Lpfö-98/10) Nulägesbeskrivning: Vi upplever segregering i barngrupperna där vi tycker oss se att etniciteten styr vilka barnen väljer att leka med. Mål: På vår förskola vill vi inte att valet av lekkamrat styrs av etnicitet, ålder och kön. Vi vill arbeta för att barnen ska skapa nya relationer. Vi vill erbjuda barnen litteratur som visar på många olika sätt att vara och leva på. Vi vill genom böcker och högläsning för barnen göra dem medvetna om att människor lever på olika sätt. Process/insatser/åtgärder: Vi vill aktivt jobba med att bryta upp de grupper som vi upplever har bildats inom barngruppen. Det här gör vi genom att aktivt skapa spännande lektillfällen som passar alla. Samt att sätta oss tillsammans med ett par barn och spela spel etc. Bekräfta och uppmuntrar barnens goda beteende mot varandra. Vi vill aktivt jobba med språket för att vi ska förstå varandra bättre genom samlingar, högläsning mm.

11 (11) Att vi pedagoger reflekterar kring vems intressen vi tar i bejakande när vi planerar temaarbeten och samlingsstunder. Dokumentation: Genom observationer och reflektioner tillsammans med kollegorna. Fotografera barnen i leken för att synliggöra för varandra och för föräldrarna att vi leker tillsammans över etnicitetsgränserna. Uppföljning: Vi följer upp i december 2015. Vi kommer på arbetslagsplaneringen använda oss av ett refektionsunderlag för att reflektera kring våra resultat. Vi kommer göra detta en gång i månaden. Utvärdering: En första utvärdering sker den 8 januari 2016 då analyseras de uppföljningar som gjorts under hösten 2015. En avslutande utvärdering och analys av resultaten sker den 17 juni 2016. Denna utvärdering ligger till grund för kommande läsårs utvecklingsarbete.