Rotation Rotation 187

Relevanta dokument
17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär

10.2. Underrum Underrum 89

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

SF1624 Algebra och geometri

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Egenvärden och egenvektorer

Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

Linjär algebra kurs TNA002

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Vektorgeometri för gymnasister

Linjär algebra på några minuter

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Vektorgeometri för gymnasister

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

LINJÄRA AVBILDNINGAR

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Vektorgeometri för gymnasister

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Bestäm den sida som är markerad med x.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

Vektorgeometri för gymnasister

A = x

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

LYCKA TILL! kl 8 13

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

1 basen B = {f 1, f 2 } där f 1 och f 2 skall uttryckas i koordinater i standardbasen.

Transformationer i R 2 och R 3

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

Mer om geometriska transformationer

16. Linjära avbildningar

Affina avbildningar och vektorgrafik

14. Minsta kvadratmetoden

Isometrier och ortogonala matriser

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

16. Linjära avbildningar

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

x 1 x 2 x 3 x 4 mera allmänt, om A är en (m n)-matris, då ger matrismultiplikationen en avbildning T A : R n R m.

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

SF1624 Algebra och geometri

Basbyte (variabelbyte)

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

Facit/lösningsförslag

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

x + y + z + 2w = 0 (a) Finn alla lösningar till ekvationssystemet y + z+ 2w = 0 (2p)

0 Allmänt. Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet.

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Studiehandledning till. MAA123 Grundläggande vektoralgebra

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!

Transkript:

6. Rotation 87 6.. Rotation Vi har tidigare i Exempel 6.5 isat hur man roterar rummets ektorer kring en axel parallell med en a basektorerna. Nu är i redo att besara frågan om hur man rider kring en godtycklig ektor i rummet. Exempel 6.55. Låt L ara en linje i rummet genom origo och med riktningsektorn, ds L : t. Antag att i ill bestämma matrisen för rotationen R inkeln moturs kring en axel parallell med L. Vi behöer införa en ny ON-bas {f,f,f } lämplig för att reducera problemet till fallet i Exempel 6.5. Eftersom ektorn rids på sig själ, normerar i den och äljer första basektorn f =. Vidare, ridningen sker i det plan som har som normal, därför äljer i en enhetsektor f ortogonal mot. Sista basektorn f äljer i så att basen {f,f,f } bildar ett högerorienterat system genom f = f f. Obserera att a definitionen för ektorprodukt följer att f = f f = f f sin π =, ds f är också en enhetsektor. Situationen är nu densamma som finns i Exempel 6.5 och då ges abildningsmatrisen för rotaionen inkeln moturs kring en axel parallell med förstabasektorn f a A f = cos sin. sin cos Om T är transformationsmatrisen mellan ON-baserna e och f, ds f = et, så gäller enligt (6.) att matrisen i den ursprungliga basen e ges a Figur 6.56. A e = TA f T. L f = R(f ) R(f ) = sin f + cos f f f R(f ) = cos f + sin f

88 6 LINJÄRA AVBILDNINGAR Exempel 6.57. Bestäm matrisen för en rotation π kring axeln L : t. Figur 6.58. L f fa f Y = R(u) = ea e X fy = u = ex f R(u // ) u // f = f x f Låt f = e f = f f == e. Då kan i t.ex. älja f = e Bassambandet ges a f = et, där T =. Vidare låter i, så att {f,f,f } är ON-bas i ett högerorienterat system. är ortogonal. Abildningsmatrisen A f i basen e ges som bekant a A f = cos sin = { = π/} =. sin cos Abildningsmatrisen Ae i basen e ges då a Ae = TA f T t = 4 + + 6 4 6 8 6 + 6. Obserera att A är ortogonal och det Ae =.

6. Rotation 89 Exempel 6.59. (Reflektion a en ljusstråle i ett plan) En ljusstråle faller in mot origo och har riktningen. Den reflekteras mot planet x + y + z =. Bestäm ekationen för den reflekterade strålen. Koordinatsystemet är ortonormerat. Figur 6.6. n R() = ut O Låt {e,e,e } ara en ON-bas i rummet. Vi betraktar problemet som att rida ektorn = e inkeln π kring normalen, ds i söker bilden R() a under rotationen R. Normalen som alltså är rotationsaxel abildas på sig själ. Låt därför f = e ara den första nya basektorn med längd. Vi äljer den andra basektorn f ortogonal mot f och med längd. Vi tar t.ex. f = e. Till sist äljer i den tredje basektorn f ortogonal mot både f och f och med längd. Vi får inte heller glömma att f ska äljas på ett sådant sätt att i får ett positit höger orienterat system. Därför låter f = f f = e e e = e. 6 6 Bassambandet ges alltså a f = e T, där T = 6 är ortogonal. 6

9 6 LINJÄRA AVBILDNINGAR Låt nu f, f och f rotera: R(f ) = f = f + f + f = f R(f ) = f = f f + f = f R(f ) = f = f + f f = f Abildningsmatrisen i basen f är alltså A f =. Sambandet mellan abildningsmatriserna ger att abildningsmatrisen i basen e: Ae = TA f T t =. Obserera att Ae i det här fallet inte bara är ortogonal utan också symmetrisk. Detta eftersom problemet kan också ses som en spegling som har en symmetrisk abildningsmatris. Den utreflekterade strålen har riktningen Ae = e = e.. Obserera att abildningsmatrisen är ortogonal med determinant.

6. Rotation 9 Anmärkning 6.6. Exemplen oan isar att om abildningsmatrisen A är. symmetrisk och det A =, så är abildningen en projektion. Om dimensionen för nollrummet är (eller ) så är det ortogonal projektion i plan (eller linje).. symmetrisk och deta =, så är abildningen en spegling i ett plan.. symmetrisk och det A =, så är abildningen en spegling i en linje eller en rotation inkel π. 4. ortogonal och därmed deta =, så är abildningen en rotation. Exempel 6.6. Följande matriser sarar mot en projektion, en spegling eller en rotation. Agör ilken som sarar mot ilken abildning om A = 4 8 8 4, B = 6 6 och C = 6. 9 7 4 4 7 4 6 6 5. Eftersom A är ortogonal med det A =, så är A matrisen för en rotation R i rummet.. B är symmetrisk med det B =. Alltså är B matrisen för en spegling S i ett plan.. C är en matris för en projektion P, ty C är symmetrisk med det C =. Vidare gäller att N(P) = [(,,) t ] och dim N(P) =. Alltså är C matrisen för en projektion P på ett plan längs ektorn (,,) t.