Är mer transporter bra eller dåligt?

Relevanta dokument
Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Självkörande fordon utifrån en samhällekonomsikt perspektiv

Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser

Tillväxt, miljö och regionplanering

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Underlag till Fallstudie: Österleden

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?

Trafikverkets modellverktyg

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?

ATT STYRA MOT ÖKAD KOLLEKTIV- TRAFIKANDEL. Joanna Dickinson Naturvårdsverket

SL

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Trafikprognoser planering och samhällsekonomiska analyser. Maria Börjesson Föreståndare Centrum för Transportstudier Docent Transportsystemanalys KTH

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Tillgänglighet Definition, mått och exempel

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Energieffektivisering av transporter

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket. Jonas Eliasson

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Reflektion från seminarium 3

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen /mn

Vägverket publikation 2003:95

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Stockholms trängselavgifter

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Samlad effektbedömning

Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

VÄSTLÄNKEN, SANNOLIKHET FÖR ETT STOPP MARTIN WANNHOLT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Studera och redovisa möjliga effekter för trafik, parkering och stadsmiljö av självkörande fordon. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Slutrapport HOCKEYBUSSEN 2012/2013

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

SYNPUNKTER PÅ TROSA FÖRBIFART/INFART VÄSTRA TROSA,

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Föränding av resevanor

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Rapport - sammanfattning. Samhällsanalys Företagarna Ystad

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Underlag till Fallstudie: Österleden

1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN

Resande och marknadsandel

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

20/03/2014 TRIVECTOR TRAFFIC

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Infrastrukturutbyggnader

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Kan vi prognosera trängselavgifters effekter?

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Resultat efter februari 2006

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport

Miljözoner för lätta fordon i Stockholm?

Transkript:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap

Men nya vägar ger ju bara mer trafik!

Tillgänglighet är en nytta Låga generaliserade reskostnader = hög tillgänglighet Det är ett värde för människor och hela samhället Högre livskvalitet, bättre matchning, högre sysselsättning Hög tillgänglighet ökar bostäders attraktivitet Lägre generaliserade reskostnader ger fler resor Fler/längre resor är ett tecken på att tillgängligheten ökat Alltså i princip bra

Specialisering ger längre resor 16 14 12 10 8 6 4 Man 1985 Man 2004 Woman 1985 Woman 2004 2 0 Driver Publ Transp Walk/Cycle All Distance (km) per trip

Better accessibility Productivity Welfare dependence

Travel distance per person-day

Städer civilisationens förutsättning och vagga Innovationsproducent och livskvalitetshöjare

Vad är då problemen med ökad biltrafik?

1. Längre resor kan också vara ett problem Om längre resor beror på utspridning är det en minskning av tillgängligheten Riskfaktorer för utglesning Hög bilandel Uppmuntrande av pendling på långa avstånd Perifera kommuners incitament Restriktioner på förtätning i stadskärnor (Symptom: externa köpcentra) Ökad andel bilresor kan indirekt leda till utglesning Ofta via missriktade försök att bygga bort eller undvika vägträngseln Kan även hända vid koll-satsningar

Effekten av högre tillgänglighet Betalningsvilja/m2 Med infrainvestering Längre bort (Lägre tillgänglighet) Bebyggelseplanering nödvändigt! Svårt säga hur stor denna effekt är i praktiken!

2. Latent efterfrågan kan utradera restidsvinster Down-Thomsons paradox : ökad vägkapacitet hjälper inte om det finns latent efterfrågan Knights paradox : Om vägar konkurrerar med kollektivtrafik kan restiderna t o m öka av nya vägar därför att underlaget för kollektivtrafik försämras Mogridges lag : I jämvikt är restiderna med bil och kollektivtrafik lika mellan två punkter

Down-Thomson i praktiken Moderna prognosmodeller tar hänsyn till latent efterfrågan Ändrade destinationer, vägval, färdmedel och verkar göra det bra Södra länken Så effekten är medräknad kalkylen/prognosen Mer oklart på mycket lång sikt får man utglesning? Begreppet inducerad trafik

Standardlösningen på trängselproblem

3. Lokala externa effekter Olyckor, luftkvalitet, emissioner, buller, stads/livsmiljö Ökar med ökad biltrafik I genomsnitt kompenserat med bränsleskatter men knappast helt i stads/livsmiljö Allt utom stads/livsmiljö ingår i kalkylerna Svårt vara vetenskaplig om stads/livsmiljö Jmf olika åsikter om arkitektonisk stadsmiljö

4. Klimateffekter Investeringar ger i sig jämförelsevis liten påverkan på utsläpp CO2-priset ingår i bränslepriset i princip Finns argument för att det borde vara högre eller lägre men det är ändå en liten post jämfört med övriga effekter Tänk kompensatoriskt Hur mycket behöver bränsleskatten höjas för att kompensera en investering Lägg till de negativa effekterna av skattehöjningen till kalkylen Om investeringen genomförs var medveten om också skattehöjningen behöver genomföras

Människor är dåliga på att fatta mångdimensionella beslut Skaffar snabbt åsikt letar efter argument efteråt Förenklar genom att överdriva viss aspekt Generaliserar använder anekdoter som bevis Önsketänker Har dålig känsla för storleksordningar Behov av struktur för att sammanfatta och överblicka problem

Vilken investering är bäst? Alt. Restid Utsläpp Antal resenärer Kostnad Intäkt Före Efter NOx CO2 Före Efter A 46 35 15 15 1200 1250 350 200 B 35 32 10 12 700 770 150 80 C 56 44 20 18 1400 1700 200 50 D 44 35 20 15 400 420 600 250 E 33 30 12.5 10 700 720 750 200 F 52 47 15 13 1700 1750 630 430

Alla åtgärder ger inte lika mycket för pengarna Bortfiltreringen av ineffektiva åtgärder funkar inte så bra

7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 Total Kalkylresultatet har mycket liten påverkan på besluten Förklaras inte av saknade effekter Sum of Total Regeringen Initial Trafikverket plan verket plan Base Extended Trafik- Utelämnade Excluded plan +15% planläge Objektnamn Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket (Gustav Möller) D

Är Österleden bra? Ingen aning innan jag vet: Kostnaden Hur många som använder den Deras restidsförkortning Alla andra restidsförändringar i länet (större/mindre) Förändringar i utsläpp Förändringar i trafiksäkerhet Långsiktiga bebyggelseeffekter och deras konsekvenser Osv. Men det går ju att ta reda på!