PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Westmannaskolan. Gäller till:

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016. Grundsärskolan Hagbyskolan. Upprättad HT 2015 Gäller till:

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖVISKOLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Likabehandlingsplanen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Hagen

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Lindgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Årlig plan för Likabehandling

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

PLAN MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. SÖLVESBORGS KOMMUN MARKGATANS ENHET Reviderad Hösten 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Stjärnans/ Ankomstens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Likabehandlingsplan med antimobbningsplan för enhet 7-9, Fröviskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Förskolan Västanvinden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Statens skolverks författningssamling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Herrgårdens förskola

Transkript:

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 Westmannaskolan Gäller till: 2016-10-31 1

Westmannaskolans vision Vår vision är att alla barn och vuxna som arbetar på Westmannaskolan ska känna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Tillsammans ska vi utveckla att vi på vår skola hjälper varandra, får lika värde och visar respekt för varandras åsikter. Vi ska motverka att någon utsätts för kränkande behandling. Vi har eleven i centrum Vi ger konkret undervisning Vi gör det roligt att gå i skolan Alla ska få chansen att uttrycka sig genom alternativ kommunikation Alla elever har rätt till en stimulerande lärandemiljö utformad efter sina individuella förmågor Alla är lika mycket värda 2

Westmannaskolans mål är att: Alla barn och elever och all personal i vår verksamhet ska känna sig trygga samt våga och tillåtas vara sig själva oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller bristande tillgänglighet. Vi ska aktivt verka för detta genom att: Kön, könsidentitet, könsuttryck: Vi vill arbeta för pojkar och flickors lika bemötande och inte falla i traditionella genusramar, dels genom vårt språkliga bemötande, och dels genom att erbjuda alternativ och aktiviteter från både traditionellt manligt och kvinnligt Etnisk tillhörighet: I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller handlingar. Religion: Vi respekterar, är öppna för och nyfikna på all religion. Vi försöker ta del av bl.a. mat och musik från andra kulturer. Vi tillgodoser elevers diet på grund av religion. Sexuell läggning: Vi respekterar olika sexuella läggningar och tillåter inga nedvärderande ord. Det är svårt för oss att avgöra våra elevers sexuella läggning men vi respekterar deras sexualitet. Funktionshinder: Både scheman och den fysiska miljön är anpassad för elever med funktionshinder. Personalen har adekvat kompetens för att arbeta med elever med funktionshinder. Ålder: Vi utgår utifrån varje individ och deras behov och intressen och inte ålder. Vi delar även in elever i lektioner utifrån deras utvecklingsbehov och inte utifrån ålder. Bristande tillgänglighet: Vi arbetar för att en person med funktionsnedsättning inte missgynnas då vi vidtar tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Detta då vår miljö är anpassad både pedagogiskt och fysiskt för personer med funktionsnedsättning. Exempel är vår personaltäthet, bilder/symboler, höj och sänkbara bord, inga trösklar etc - Vi ska lyssna på varandra och uppmuntra varandra, och vi ska sträva efter att stärka självkänslan och den sociala kompetensen hos eleverna. 3

- Föräldrar ska alltid känna sig välkomna i skolan och inbjudas att delta i olika aktiviteter. Utöver detta inbjuds de t.ex. till Öppet Hus och speciella tillfällen såsom vernissage, teater, eller andra temaarbeten. 4

Bakgrund: I lagen om förbud mot diskriminering, och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67), framgår att man ska motverka särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. I vår läroplan (läroplan för grundsärskolan 2011) står att läsa: Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (sid 7) Definitioner av aktuella begrepp från skolverket: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 5

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förankring i verksamheten Förväntningen är att skolans ledning och all personal liksom elever tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterföljs samt årligen utvärderas och skrivs om. Rektor ansvarar även för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att all personal och alla föräldrar får ta del av planen. All skolans personal har ansvar för att efterfölja likabehandlingsplanen, samt uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder, för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. De ska samarbeta med hemmen och klargöra skolans normer och regler. Eleverna förutses respektera varandra, visa hänsyn och ta ansvar för sina handlingar i den mån det är möjligt. Föräldrar har Ansvar när det gäller att samarbeta med skolan och efterfölja de regler som finns i likabehandlingsplanen. Dagligen i vår verksamhet förs diskussioner kring vår gemensamma värdegrund, hur vi är mot varandra, vad vi inte accepterar osv. Vi informerar föräldrarna om likabehandlingsplanen på föräldramöte, både skriftligt och muntligt. Vi ger dem möjligheten att komma med åsikter och idéer gällande planen. 6

Förebyggande arbete: Vi strävar efter att ha ett förhållningssätt som utgår från alla människors lika värde. Konkret kan detta innebära att de vuxna ska anpassa och planera undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Vi fokuserar på det som är positivt och ser möjligheter istället för hinder. Vi tar elevernas upplevelser och känslor på allvar och tränar deras sociala kompetens genom olika gruppkonstellationer och aktiviteter. Vi har god uppsikt över eleverna under hela deras skoldag, då vi har bra personaltäthet. All personal har ansvar för och ingriper för att förhindra att någon elev far illa. Genomförandet av gemensamma grupparbeten, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan bidrar till att skapa trygghet, kunskap, glädje, gemenskap, och respekt. Vi i personalgruppen reflekterar över de attityder och värderingar som omger oss. Personalen kommer fortlöpande att kompetensutvecklas för att utveckla sin kunskap. Vi har skyddsombud på skolan som ska upptäcka och informera om någon personal far illa. Utvecklingssamtal erbjuds varje termin. Vi följer upp och förbättrar resultat från föräldraenkäter som gör en gång per läsår. Hur upptäcker vi eventuell kränkning/diskriminering/mobbning? På Westmannaskolan har vi enbart elever med funktionshinder och som befinner sig på tidig utvecklingsnivå Efter kartläggningen i september 2015 framkom att: - Kränkningar kan ske i situationer där eleven har enbart ny personal (nyanställda/vikarier) omkring sig. Den nya personalen kanske inte förstår elevens signaler. Detta kan förebyggas genom att en tydlig överlämning sker och att den nya personalen har möjlighet att gå bredvid innan den tar över ansvaret. -Kränkningar kan även ske i mat- bad- och toalettsituationer med eleverna. Det är en utsatt situation för våra elever som kan förvärras om inte personalen är närvarande i situationen. Det kan förebyggas genom att personalen hela tiden pratar med eleven om vad som händer i de här situationerna, att man knackar på toalettdörren innan man går in och också genom att personalen återkommande får öva med varandra, t ex vid matning för att förstå hur det känns att vara den andra personen i en sådan situation. Vara lugn matsituation. I omklädningsrum vid bad ska vi tänka på att inte flickor och pojkar byter om tillsammans. Vi vuxna duschar inte och klär om precis framför eleverna. Vid bad är elever tillsammans med känd personal. Vi respekterar olika kulturella önskemål kring tex mat och ombyten. - Då våra elever inte har verbal kommunikation utgår vi alltid ifrån hur vi själva skulle känna i alla situationer. - Elever kan också riskera att bli kränkta om personal talar över huvudet på dem. Detta kan förebyggas genom att personalen med täta intervaller på bla pedagogisk 7

konferenstid diskuterar värdegrund/kränkningar. Vi påminner varandra om detta och säger till direkt när vi upplever att kränkningar sker. - Elever kan också kränka varandra då de kanske skadar varandra genom att exempelvis dra i håret eller nypa varandra. Detta kan förebyggas genom att eleverna aldrig är ensamma med varandra, och att i situationer då eleverna är nära varandra så är personalen extra vaksamma så att eleverna inte skadar varandra. - - Då skolan har många elever och personal, finns en risk för att det blir rörigt och högljutt på skolan och att då eleverna blir lidande av det. Detta förebyggs genom att eleverna alltid är i fokus och att personalen är lyhörda inför deras signaler så att anpassning kan göras för elever som tycker att det blir för rörigt. Personalen har också ett ansvar att tänka på sin och andras ljudvolym. Rutiner Om elev kränker elev/elever - Vid upptäckt markerar personalen som ser kränkningen, att eleven gör fel. Detta kan t.ex. markeras via tillsägelse eller genom att skilja eleverna åt. - Ge eleverna stöd att rätta till situationen - Klassföreståndaren informeras och kontaktar berörda vårdnadshavare/personal. Överenskommelse görs för att beteendet inte ska upprepas. - Vid behov sker uppföljning inom rimlig tid av klassföreståndare. - Dokumentera alla insatser och åtgärder Om vuxna kränker elev/elever En personal på skolan kan bete sig kränkande mot en elev om han/hon: - plågar/trakasserar en elev, t.ex. genom att hela tiden påpeka att eleven gör fel eller inte sköter sig eller säga att en elevs arbete inte duger - beter sig som en översittare genom att skapa klimat av rädsla och osäkerhet; ironi, sarkasmer och förödmjukelser 8

- gör fel i stressad situation, exempelvis om läraren/assistenten blir arg på en elev och använder kränkning för att vinna - kränker elevens integritet - lärare eller assistent kommenterar elevs föräldrar på ett nedlåtande sätt Vem ska anmäla? Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam ska utan dröjsmål kontakta sin rektor som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. Till vem ska anmälan göras? Anmälan ska göras till ansvarig rektor. Rutin för handläggning av anmälan - Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat skall rektor utreda uppgifterna - Arbetsledningen vidtar nödvändiga åtgärder - Vårdnadshavaren underrättas - Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan - Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall rektor göra polisanmälan - Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram - Vårdnadshavaren informeras om Barn och elevombudsmannen roll och eventuellt rätt till skadestånd - Eventuell anmälan till Arbetsmiljöverket görs av rektor. Uppföljning Varje år i september månad ska all skolans personal och rektor genomföra uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Detta kommer att ske på personalkonferenstid, då vi tillsammans upprättar en ny likabehandlingsplan utifrån den kartläggning som gjorts. Vårdnadshavare ska årligen få ta del av planen. På utvecklingssamtal och föräldramöte ska vårdnadshavare informeras samt få komma med synpunkter. Rektor redovisar årligen arbetet med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i kvalitetsredovisningen. 9

Aktivitet - Under läsåret 2015/2016 ska möjligheterna till val av rastaktivitet på skolan uppmärksammas. - Kartläggning av miljön och vilken påverkan olika aktiviteter i huset har på våra elevers känsla av trygghet och sammanhang. Kartläggning Under hösten 2016 ska skolans elever och personal upprätta och göra en ny kartläggning av: - Var kan kränkningarna förekomma? - Vad kan hända? - Hur förebygger vi? 10

Åtgärder Åtgärder från 2010/2011 - Viss personal lyssnade till Bo Hejlskov som föreläste om låg affektivt bemötande vid problemskapande beteende. Detta delade de sen med sig av till övriga. - Vid varje personalmötestid diskuteras elevfrågor som en stående punkt. Detta för att förebygga missförstånd och kränkningar och för att skapa trygghet för eleven. Åtgärder 2011/2012 Kartläggningsarbetet leder till att vi under läsåret 2011/2012 kommer att vidta följande förebyggande åtgärder: - Skapa nya trivselregler - Personalen kommer att ha handledning i problemskapande beteende Åtgärder 2012/2013 - Lärarna kommer under året att jobba med bedömning så att den blir likvärdig. - Assistenterna kommer under året att vidareutbildas inom autism, problemskapande beteende, utvecklingsstörning och vad assistentens roll är. Åtgärder 2013/2014 - Personal kommer under året att kontinuerligt samtala kring värdegrund - Personal kommer att få testa på att tex bli matad, åka lift och ligga på brits etc. Kartläggning 2015/16 - Personal kommer under året kontinuerligt tala om och göra övningar kring värdegrund - Likabehandlingsplanen och trygghet och arbetsro tas upp och diskuteras på föräldramöte Ansvarig rektor: Lillemor Jarledal Ahola, särskolan Westmannaskolan tel: 0703-224001 11