Rudsskolan 7-9: Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Innehållsförteckning 1. Policy 2. Mål och åtgärder för 2016/2017 3. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 4. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling samt vidta åtgärder för att förhindra upprepning 6. Definition av begrepp 7. Beslut 1
1. Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar och är totalt oacceptabelt på skolan. Vi utreder alltid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan elever och om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan. David Larsson, rektor Så här vill vi ha det i arbetslagen Atlantica, Oceania och Danica på Rudsskolan! Alla känner sig trygga Alla visar varandra respekt Vi strävar efter att alla elever blir sedda och får sina behov tillgodosedda i skolan möter kompetent och engagerad personal upplever lika värde får kunskap om och stimuleras till en hälsobefrämjande livsstil är motiverade och har lust att lära stärks i sin framtidstro 2
2. Mål för läsåret 2016/2017 Kartläggning risker Elevers användning av mobiltelefoner i skolan ser vi skapar vissa problem. Det tar fokus och påverkar elevernas koncentration på lektionerna och påverkar studieresultaten och arbetsron. Via olika apparater, företrädesvis mobiltelefoner, så förekommer också kränkningar eller sådant som kan leda till sådana negativa upplevelser. Det sker via olika sociala medier på nätet. Mål Ingen elev ska bli kränkt Förbättrad arbetsro. Eleverna ska uppleva skolans alla platser som trygga Åtgärder: Höstterminen startar med arbete kring resultaten i varje klass utifrån resultaten från senast genomförda enkäter. Utifrån de diskussioner formas regler och utvecklingsområden som är specifika för klasser, arbetslag och skolan som helhet. Som grund i detta arbete används också skolans ordningsregler och innehållet i den årliga planen och målen och syftena med den. Särskild vikt ägnas också åt att lära eleverna vad som är mobbning, nätkränkningar, kränkningar och konsekvenserna av det. Rektor besöker varje klass och pratar om arbetsro och trygghet. Under höstterminen ska det tas in en föreläsare som sprider kunskap om kränkningar,normer pojkar och flickor. Föreläsningen ska rikta sig till elever, personal och föräldrar. Ökad närvaro av vuxna i korridorer och på raster. Arbetslagen Oceania, Danica och Atlantica Kartläggning risker: Det förekommer nedsättande kommentarer mellan eleverna. Arbetsron är inte alltid tillfredsställande. Alla platser upplevs inte som trygga Mål: Alla elever ska minst ange de 2 högsta alternativen på en 4-gradig skala: Jag får det stöd jag behöver för att kunna arbeta bra Jag får det stöd jag behöver för att trivas bra Ingen elev ska ange att de upplever följande Det finns platser på skolan där det inte känns tryggt att vara Jag har känt mig illa behandlad av någon i min klass Jag har känt mig illa behandlad av någon på skolan 3
Åtgärder: Mentorstiden används kontinuerligt till att följa upp risker, mål och åtgärder. Implementering av regler och rutiner för framgångsrika studier (ordningsregler) Rutinen för utredning och åtgärdande av kränkande behandling används. Rastvaktsschema upprättas i varje arbetslag. Personal reagerar på alla nedsättande kommentarer mellan elever. De är särskilt uppmärksamma på kommentarer som bygger på generella grunder så som kön, sexualitet, etisk härkomst, intresseinriktningar och maktspråk. Genomgång av otrygga platser på skolan tillsammans med enhetsråden och elevrådet. 3. Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet syftar till att motverka faktorer eller tendenser som riskerar att leda till diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Arbetet omfattar faktorer som framkommer i kartläggningar och enkäter. Regelbundna kartläggningar ska göras av elevernas trivsel, och arbetslagens arbetssätt för att upptäcka förekomst av diskriminering trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder: Nulägesanalys på klass och skolnivå görs med enkäten profilen inför utvecklingssamtal och trivselenkäten görs i slutet av varje läsår. Ansvarig; Mentorer och arbetslag Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i 7, där en enkät ingår. Resultatet redovisas inför elevhälsan efter varje läsår. Ansvarig; Skolsköterska Kund- och brukarundersökning genomförs med alla elever i åk 8 varje vår. De resultaten tillsammans med vår egen trivselenkät bildar underlag för arbetet med en ny årlig plan samt för utvecklingsarbetet tillsammans med eleverna i början av varje läsår. Vid behov genomför elevhälsans olika representanter individuella kartläggningssamtal och vid oroväckande skolfrånvaro följs Karlstads kommuns riktlinjer. I riktlinjerna ingår rutiner för samtal där elevens eventuella upplevelser av otrygghet, dålig arbetsmiljö, utsatthet, trakasserier eller annan kränkande behandling kartläggs Ansvarig; Elevhälsan Mentor har minst ett utvecklingssamtal per termin. Trivselfrågor tas upp på samtliga utvecklingssamtal. Ansvarig; Mentor 4
Överlämningssamtal och klassammansättning inför år 7 görs enligt överlämningsplan inom skolområdet. Ansvarig; Rektor Elevhälsoteamet diskuterar kontinuerligt trivselläget i klasserna och elevhälsa, gruppen träffas 3 gånger i veckan. Ansvarig; Rektor Vuxna som är ute i rastvaktsverksamheten har ett stort ansvar för att upptäcka och förhindra kränkningar Ansvarig; Rastvärd Främjande insatser: Det främjande arbetet riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i vardagsarbetet i skolans verksamhet. Arbetet syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde och de mänskliga rättigheterna. Arbetet omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Lärarna har arbetsplatser i respektive arbetslag för att kunna arbeta förebyggande för att skapa trygghet och ett positivt klimat. Elevstödjare finns i Ljusgården och uppmuntrar till en vänlig och generös stämning, där vi visar respekt och hänsyn till varandra. De rör sig också i och utanför skolan för att öka tryggheten. I Ljusgården finns ett café och där finns möjlighet att låna spel, spela pingis m.m. Eleverna deltar vid höstterminens start i klassvisa diskussioner med mentorer kring hur klassen och skolan ska vara för att upplevas som en plats där alla kan känna sig trygga. Via elevråd revideras skolans ordningsregler. På första föräldramötet informeras vårdnadshavare om vårt värdegrundsuppdrag, normer och värderingar, ordningsregler samt denna plan. Mentorer ansvarar för att planen gås igenom och hålls levande till sitt innehåll i respektive klass Skolan besöks kontinuerligt av Ungdomar för trygghet. Lärarna har schemalagd mentorstid med sin klass. Mentor har utvecklingssamtal med sina elever minst en gång per termin. Lärarna är uppmärksamma så att alla elever oavsett kön, social bakgrund och etnisk tillhörighet får lika mycket utrymme i klassrummet. Alla är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar I år 8 genomförs arbetsområdet Sex och samlevnad inom ramen för SO-, No- och svenskämnena. Elever i årskurs 9 besöker ungdomsmottagningen Druvan Normkritiska diskussioner i arbetslagen på konferenstid 4. Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling All personals ansvar är att anmäla till rektor om man får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier (Skollagen 6 kap 10 ) skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna eller trakasserierna som skolan får kännedom om. 5
se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers likarättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt att motverka annan kränkande behandling Rektors särskilda ansvar är att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling i samarbete med personal och elever se till att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppdagade kränkningar, trakasserier, annan kränkande behandling eller diskriminering samt i förekommande fall vidta dom åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden som skolan får kännedom om. anmäla till Barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling har inkommit samt meddela när ärendet avslutas att denna plan i sin helhet utvärderas och att en ny upprättas. Mentors särskilda ansvar är att: regelbundet samtala med eleverna om deras situation i skolan genomföra minst två utvecklingssamtal per år tillsammans med elever och vårdnadshavare fortlöpande arbeta tillsammans med elever under läsåret för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomföra och sammanställa enkäten Profilen inför utvecklingssamtal I skollagen står att: När en elev påtalar att han/hon blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling eller att någon i elevens närhet påtalar att så skett ska huvudmannen skyndsamt påbörja arbetet med att utreda, åtgärda och förhindra fortsatt diskriminering, trakasseri eller kränkning enligt den plan som presenteras under punkt 9 Signaler som kan tyda på utsatthet och kränkningar En kunskapsutveckling som inte är tillfredsställande Hög frånvaro (vi följer kommunens handlingsplan för oroväckande skolfrånvaro) Eleven verkar ensam Eleven kränker andra Signaler från enskild elev via profilen eller samtal All personal ansvarar för att Vara uppmärksam på dagliga händelser och andra signaler om kränkande behandling eller trakasserier Följa rastvaktschemat och bidra till att god stämning skapas i matsalen Skyndsamt agera och följa ovan angivna rutin vid tecken på eller information om kränkningar eller trakasserier 6
Elevers och föräldrars berättelser måste tas på allvar. Det är viktigt att personalen observerar elevernas beteenden och är uppmärksam på signaler Hit vänder du dig om du vill anmäla att någon blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling: Person: Telefonnummer: Mentor Se respektive mentors telefonnummer i skolkatalog eller på skolans hemsida på karlstad.se Rektor David Larsson 054-540 33 27, david.larsson@karlstad.se Kurator Maria Svensson 054-540 34 35 5. Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling samt vidta åtgärder för att förhindra upprepning Alla ärenden ska utredas och dokumenteras. Åtgärderna utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. I varje enskilt fall görs en bedömning om åtgärdsprogram ska upprättas. Ärendegång Om de vuxna genom signaler, kartläggningar, samtal med elever eller vårdnadshavare och egna observationer misstänker eller upptäcker någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ingriper de omgående så att händelsen kan redas ut. De vuxna har ansvaret att vara aktiva i sitt förhållningssätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska följande rutin följas: Handlingsplikt All personal har handlingsplikt om denne får en signal om att någon trakasseras, diskrimineras eller utsätts för annan kränkande behandling. Personal rapporterar till rektor. Rektor anmäler till nämnden att en utredning startar. Utredning startas Information hämtas in av den som fått en signal om att någon är utsatt av inblandade och andra som kan tänkas ha något att tillföra utredningen. Den personal som upptäckt det kan rådgöra med kollegor och elevhälsoteamet om vem/vilka som är bäst lämpade att göra utredningen. En ansvarig utses för utredningen. Vårdnadshavarna till inblandade skall informeras. Analys och bedömning Utifrån den information som framkommit i ärendet gör ansvarig för utredningen en bedömning. Bedöms ärendet, av ansvarig som utrett, vara av ringa karaktär och att det kan uteslutas att den/de som upplevt sig utsatta blir utsatta igen kan ärendet avslutas. Vårdnadshavarna till alla inblandade ska informeras. 7
Åtgärder När trakasserier eller kränkande behandling bedöms som allvarlig utifrån den utredning som gjorts kan ett åtgärdsprogram upprättas för den utsatte och för den som utsätter. I åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska genomföras samt vem/vilka som har ansvaret för att det genomförs. Det ska också tydligt framgå när det ska följas upp och utvärderas. Vid upprättandet åtgärdsprogrammet kan elevhälsoteamet användas som hjälp. Uppföljning/Utvärdering Sker i enlighet med åtgärdsprogrammen eller andra överenskommelser. Dokumentation Hela processen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande framgå: Att en utredning startar och anledningen till det ska vara beskriven. Vem som har ansvaret för att utredningen startar. Rektor anmäler signal om kränkningar till huvudmannen och att utredning startas. Vad som framkommer i utredningen. Analys och bedömning av utredningen ska beskrivas. Viktigt att både beskriva vad som hänt och vad som inte kan styrkas i analysen. Åtgärder ska dokumenteras Uppföljning och utvärdering dokumenteras. Avslutad utredning rapporterar rektor till huvudmannen. Policy vid samtal: Det är personalen som tar initiativet och leder samtalet Samtalen är enskilda, strukturerade och innehållet i de viktigaste delarna är bestämt i förväg Den/de som kränkt någon vet inte om samtalet i förväg. Samtalsledararen är inte arg eller moraliserande Det ställs inga svåra varför frågor Ingen form av bestraffning Eleven får hjälp med att ordna upp situationen Om en vuxen kränker ett barn ska man som kollega och eller chef omedelbart reagera och påtala hur man upplevde situationen. Samtal med berörd vuxen genomförs när kränkning framkommit. Ansvarig för samtalet är rektor. Åtgärder/resultat dokumenteras. Har kränkning skett anmäls detta till huvudmannen, barn- och ungdomsnämnden Uppföljning sker med elev och vårdnadshavare inom en vecka 6. Lagar och definition av begrepp Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800) 6kap och LGR 11 1kap: Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion 8
eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för lärande och utveckling. I styrdokument används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Med kränkning menas uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på kränkning är: Kränkningar kan vara: Fysiska (till exempel att bli utsatt för slag, knuffar) Verbala (till exempel att bli hotad el. kallad något sårande) Psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Texter och bilder (till exempel klotter, brev, lappar, mejl, sms eller filmer som läggs ut på nätet) Diskriminering Diskriminering är en kränkande behandling av individer utifrån olika grunder som kön, religion, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Det handlar om särbehandling som missgynnar kränker eller på olika sätt begränsar en persons fri- och rättigheter. Diskriminering kan utföras av individer, grupper eller samhällsinstitutioner. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev får sämre förutsättningar utifrån en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika vilket kan missgynna elever med funktionshinder. Ett annat exempel kan vara att alla serveras samma mat trots att det finns individer som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Med trakasserier menas att man kränker en elevs värdighet utifrån någon av Diskrimineringsgrunderna. Förbud mot repressalier Om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen är det förbjudet att bestraffa eleven till följd av detta. 9
7. Beslut Planen gäller från och med augusti 2016 under läsåret 16/17. David Larsson rektor 10