Fastställande av årsrapport 2012

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2013-03-08 SN 2012/0176 50950 Socialnämnden Fastställande av årsrapport 2012 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner årsrapport 2012. Bakgrund Vid socialnämndens sammanträde i februari presenterades årsrapport för 2012. Förutom en sammanställning av bokslutsresultat och analyser av vad som hänt under året innehåller årsapporten även ett framtidsavsnitt som ska ligga till grund för det kommuncentrala budgetarbetet inför 2014. Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilagor Årsrapport 2012 Bildpresentation av årsrapport 2012 Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. Kristina.Appert@kalmar.se

ARBETSMATERIAL Socialnämndens Årsrapport 2012 2013-02-19 Socialförvaltningen Box 834, 391 28 Kalmar Besöksadress Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 09 68 social@kalmar.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning av viktiga händelser 2012... 3 Sammanfattning resultatredovisning, ekonomi och personal... 4 Sammanfattning - Framtiden... 6 Gemensam verksamhet... 7 Budgetavvikelse... 7 Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning... 8 Viktiga händelser... 8 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse... 9 Arbetet med åtgärdsplanen... 10 Framtiden... 10 Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning... 11 Viktiga händelser... 11 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse... 12 Arbetet med åtgärdsplanen... 13 Framtiden... 13 Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice... 14 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar... 14 Resultatredovisning och analys... 15 Arbetet med åtgärdsplanen... 16 Framtiden... 16 Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism... 17 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar... 17 Resultatredovisning och analys... 18 Arbetet med åtgärdsplanen... 18 Framtiden... 19 Bilaga 1 Ekonomisammanställning av bokslut 2012 per verksamhet Bilaga 2 Statistiksammanställning, personal Bilaga 3 Volymökning LSS och IFO 2014 2016 Bilaga 4 Verksamhetsmått IFO och LSS Bilaga 5 Uppföljning av socialnämndens mål 2

Sammanfattning av viktiga händelser 2012 Socialförvaltningen har arbetat med kommunfullmäktiges och socialnämndens prioriterade mål och uppdrag. Under 2012 har mål, uppdrag och aktiviteter förts in i Hypergene och förvaltningen har arbetat med att skapa arbetssätt och struktur för detta. De planerade aktiviteterna har till mycket stor del genomförts som planerat. Måluppfyllelsen har i flera fall varit svår att mäta. Detta har olika anledningar men vanligast förekommande är att målet inte är SMART formulerat, att verktyg saknas för mätning eller att mätning inte görs varje år. I några fall redovisar vi att målet inte uppnåtts där vi efterhand bedömer att målet varit orealistiskt, för komplext eller där måluppfyllelsen i mycket liten utsträckning påverkas av de aktiviteter som socialförvaltningen har möjlighet att påverka. Måluppfyllelsen redovisas i bilaga 5. Vidareutveckling av ledningssystem för kvalitet och miljö enligt ISO 9001 och ISO 14001 har fortsatt under året. Arbetet med att beskriva förvaltningens processer och rutiner samt att införa mätningar i processerna har fortsatt under 2012. Arbetet med ledningssystemet har under 2012 koordinerats med de krav på ledningssystem som socialstyrelsen kräver enligt föreskrift t.ex. avseende krav på riskanalyser och egenkontroll samt hantering av Lex Sarah rapporter. Överenskommelse med landstinget avseende insatser för personer med psykisk ohälsa samt arbete med samordnad individuell plan, SIP har tagits fram under året. Det gemensamma utvecklingsarbetet med införande av Case management (CM) har också börjat hitta sina former. Tätare samarbete med Kultur och fritidsförvaltningen har inletts med syfte att tillsammans arbeta mer förebyggande och uppsökande avseende ungdomar. Under 2012 har huvuddelen av personalen inom verksamheten för funktionshindrade utbildats i dokumentation efter det att nya tillämpningsanvisningar för dokumentation har tagits fram för verksamheten. Socialförvaltningen medverkar i insamling av data till flera olika delar av öppna jämförelser och KKIK inom områdena psykisk funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning, missbruk och beroende, försörjningsstöd, sociala barn och ungdomsvården, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden samt stöd till brottsoffer. Under 2012 har arbetet koncentrerats på att strukturera inlämning av uppgifter och kvalitetssäkring av data. Ett flertal mål för 2013 är direkt kopplade till resultatet av öppna jämförelser 2012. Under året har analyser av verksamheten fortsatt utifrån Kostnad per brukare (KPB). KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Metoden är mycket värdefull i förvaltningens arbete att effektivisera verksamheterna. Under hösten har förberedelser för brukarundersökningar genomförts. Brukarundersökningarna som kommer att äga rum i början av 2013 ska redovisas tillsammans med Kostnad per Brukare för att kunna jämföra kostnader och kvalitet i de olika verksamheterna. Kommunfullmäktige har beslutat att from 2014-01-01 ska alla förvaltningar uppfylla målet att tillämpa önskad sysselsättningsgrad fullt ut. Ett lokalt kollektivavtal för socialförvaltningen om Rätt till heltid-deltid en möjlighet har tecknats. Tillämpningar av avtalet har arbetats fram gemensamt med fackliga representanter. 3

Socialstyrelsen har under 2013 gjort tillsyn i flera olika verksamheter, både anmälda och oanmälda. Över lag har socialstyrelsen varit nöjda. Den kritik som har riktats har åtgärdats och merparten av alla tillsynsärenden är avslutade. När det gäller ärendehandläggning i barn- och ungdomsärenden är socialstyrelsen emellertid inte nöjda. Allvarlig kritik har riktats och socialförvaltningen har arbetat intensivt med att komma till rätta med bristerna. Ett stort reformarbete pågår för närvarande. Ny tillsyn kommer att genomföras i februari 2013. Sammanfattning resultatredovisning, ekonomi och personal Socialnämndens verksamhet utgör 21 % av nettobudgeten för Kalmar kommun. Driftkostnader 2012 Budget Utfall Differens Gemensamt 95 812 98 935-3 124 IFO 155 198 171 688-16 491 LSS 373 044 379 692-6 648 TOTALT 624 053 650 315-26 262 Socialnämnden redovisar ett underskott på 26,3 mkr. Det största underskottet återfinns inom IFO-verksamheten (-16,5 mkr) där de största avvikelserna avser placeringskostnader. Dessutom avser 2 mkr av underskottet inom Gemensamt (-3,1 mkr) extra kostnader för IFO-handläggning. Resterande (-6,6 mkr) finns inom LSS-verksamheten där volymökningar, personlig assistans visar de största avvikelserna. Kommentarer till de största avvikelserna finns under rubriken budgetavvikelser inom respektive verksamhetsområde. I bilaga 1 finns specifikation av bokslutsresultat per verksamhet. Investeringskostnader Budget Bokslut Diff. 2012 2012 Ers. inventarier 1 200 1 098,7 101,3 Investeringsbudgeten ett plusresultat och har i huvudsak använts till inköp av inventarier samt till anpassningar av verksamhetslokaler. Personal 2012 Personalstatistik redovisas i bilaga 2. Antalet tillsvidareanställda har successivt ökat under åren. Inom LSS-verksamheten arbetar ca 800 personer och inom IFO-verksamheten ca 200 personer. Fördelningen av antal män och kvinnor är relativt oförändrad. Av antalet män arbetar över 77 % inom verksamhetsområde 3 och 4 dvs. LSS-verksamheterna. Få män arbetar med myndighetshandläggning och administration. Medelåldern för män och kvinnor har sjunkit under 2012. 4

Rekrytering Totalt har 152 tjänster utannonserats. Av dessa är 63 tillsvidareanställningar. 35 % av rekryteringarna har varit inom verksamhetsområde 1, där behov finns av erfarna socialsekreterare. Den centrala rekryteringen som hanterar personal med LAS-företräde, arbetsrotation, övertalighet och höjning av sysselsättningsgrad inom LSS, har totalt arbetats med 217 anställningar. Av dessa har 70 personer anställts på tillsvidaretjänster. Inom LSS-verksamheterna anställdes under sommaren 302 semestervikarier. En ökning med 34 anställningar jämfört med 2011. Socialförvaltningen har deltagit vid olika mässor för att marknadsföra semestervikariat och presentera olika yrken som finns inom förvaltningen. Personalomsättningen har i jämförelse med tidigare år sjunkit successivt. Personalomsättning på grund av egen begäran var totalt 1,74 % under 2012. Sjukfrånvaron har varit 4,65 % under 2012. Förvaltningens målsättning är att sänka sjukfrånvaron till 4 % men utfallet har ökat något i jämförelse med 2011. Kostnaden för sjukfrånvaron är beräknad till 8,4 mkr för 2012. Tillbud Totalt har rapporterats in 258 tillbud. Av dessa kommer 93 % från verksamhetsområde 3 och 4. 85 % berör verksamhetsområde 4. Mer än hälften av tillbuden inom verksamhetsområde 4 är inom autismboenden. Problemen har uppmärksammats och handlingsplaner upprättats. Arbetsskadeanmälningar Antalet arbetsskadeanmälningar under 2012 har varit 13 och 79 % är inom verksamhetsområde 3 och 4. Ingen anmälan har kommit från verksamhetsområde 2. Kompetensutveckling Under 2010-2011 deltog socialförvaltningen i ett ESF-finansierat projekt (LPA), som bedrevs genom den kommunala vuxenutbildningsverksamheten Kunskapsnavet. Syftet var att de anställda som saknade behörighet och motsvarande betyg för undersköterska skulle öka sin anställningsbarhet genom att få formell behörighet och betyg genom validering och inhämtande av ny kunskap. Dessutom ville man utveckla en innovativ och hållbar metod för lärande i arbetslivet som stödjer det livslånga lärandet. Projektet var mycket lyckat och har därefter implementerats i förvaltningen. Under 2012 har två grupper startat med totalt 24 deltagare. Brandutbildning har genomförts enligt utbildningsplan. Totalt har 223 medarbetare utbildats under 2012. Många har även gått utbildning i bemötande och klagomålshantering. För baspersonal inom LSS har speciell satsning gjorts om dokumentation. Riktade utbildningar för medarbetare inom socialpsykiatri och personlig assistans har anordnats. Miljöutbildning i ECO-driving har utförts enligt plan. Tillsammans med Kommunal och Arbetsmiljöverket har utbildning för arbetsplatsombud genomförts. För att utveckla samverkanssystemet, så att samverkansgrupper även ska finnas på fler nivåer än central, har utbildningar i samverkansavtalet fullföljts. Ytterligare personalstatistik finns i bilaga 2. 5

Sammanfattning - Framtiden För hela förvaltningen gäller att arbetet med ständiga förbättringar såväl utifrån mätningar som utifrån förbättringsförslag, klagomål och avvikelser behöver genomsyra hela verksamheten och utifrån vårt ledningssystem blir en naturlig del av lärande och förbättring. Socialförvaltningen kommer att arbeta intensivt med att analysera data från Öppna jämförelser och KKIK och utifrån analyserna arbeta fram kvalitetsförbättrande mål och aktiviteter. Processerna för att inhämta förbättringsförslag och hantera klagomål såväl från verksamheten som från våra klienter/brukare behöver förbättras för att möta de krav som ställs utifrån ledningssystemet. Utifrån de kunskaper vi idag har genom de avvikelser och klagomål som hanterats under 2012 kommer särskilda satsningar att göras på komptensförstärkning kring dokumentation samt komptensförstärkning när det gäller barnperspektiv och innehållet i barnkonventionen. Inom socialförvaltningens verksamhetsfält sker varje år ett stort antal förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Den 1 januari 2013 stärktes lagen kring skydd för barn och unga. Detta ställer ökat krav på tätheten inom handläggargruppen. Generellt sett behöver verksamheten arbeta mycket mer proaktivt för att på ett tidigt stadie kunna identifiera nya krav på verksamheten utifrån dessa förändringar och i god tid ställa in verksamheten på kommande krav. Inom området psykisk ohälsa sker det en stor satsning från nationell nivå via SKL kallad PRIO satsningen som innebär att socialförvaltningen har möjlighet att ta del av prestationsbaserad ersättning från staten förutsatt att man uppfyller såväl grundkrav som prestationskrav. Arbetet kommer att ske i samverkan med landstinget i flera delar då grundkraven är kopplade till att vi har fungerande samverkansöverenskommelser och en gemensam information till patient/brukare inom området psykisk ohälsa för barn och unga. Inom området psykisk hälsa/ohälsa hos barn och unga kommer ett fortsatt arbete att ske utifrån den Psynk kartläggning som gjordes 2012. För att uppnå en förbättrad samverkan mellan skola/förskola och socialförvaltningens verksamheter kommer en samverkansöverenskommelse att upprättas som ska gälla under 2013 och framåt. Mer insatser i form av förebyggande åtgärder behövs. Det är viktigt att i ett tidigt skede möta behoven för att lindra konsekvenserna för individen och minska kostnaderna i ett långsiktigt perspektiv. Psynk-kartläggningen kommer att utgöra ett stöd i arbetet med att identifiera vilka satsningar som ska göras. Bristen på bostäder gör att socialnämnden i mycket högre utsträckning än tidigare måste upphandla bostäder istället för att hitta lösningar inom det befintliga bostadsbeståndet. Nybyggnationer tar mycket lång tid med överklagningar i flera instanser, vilket gör att enskilda inte får sina behov tillgodosedda samt att kommunen riskerar vite eller att dyrare alternativa insatser måste sättas in. Det blir allt svårare att hjälpa de mest utsatta med övergångsbostäder såsom våldsutsatta kvinnor med barn och personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblem. Prognosen visar att kostnaderna för försörjningsstöd väntas att öka pga försämrad konjunktur samt förändringar i statsbidraget för mottagna flyktingar. För att kunna dämpa kostnadsutvecklingen och motverka utanförskap är det av stor vikt att samarbetet fungerar bra mellan de aktörer som arbetar inom det arbetsmarknadspolitiska fältet. Det är viktigt att klargöra hur offensiv kommunen ska vara och i vilken omfattning socialnämnden ska arbeta med arbetsmarknadsåtgärder. Resurshusets verksamhet på socialförvaltningen finansieras till stor del 6

av medel från Europeiska socialfonden (ESF). Under 2013 kommer ESF-projekten Jobhouse samt Lusthuset att avslutas. Det råder för närvarande en stor osäkerhet kring möjligheten att söka pengar för nya projekt. Projekten har varit mycket framgångsrika och har medfört att många personer kommit ut i egenförsörjning. För att förhindra en ökning av försörjningsstödet framöver är det nödvändigt att utveckla sysselsättningsåtgärder för de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Detta kan bl a ske genom att permanenta nuvarande projekt vilket innebär att tjänsterna måste täckas inom budgetramen eftersom de idag är ESF-finansierade. Målsättningen med de effektiviseringsåtgärder som äger rum under 2013 är att socialnämndens verksamheter ska ner till normalkostnad enligt Kostnad per brukare from december månad 2013. För LSS innebär detta en besparing på ca 8 mkr. Kostnaderna för volymökningar inom LSS är för 2014 beräknade till 15,3 mkr. För IFO-verksamheten är det i nuläget inte möjligt att utifrån Kostnad per brukare göra beräkning av hur stor besparing som måste ske. Anledningen är att antalet jämförbara kommuner inte fanns med i tillräckligt stor utsträckning i redovisningen av Kostnad per brukare för 2011. From 2012 års redovisning kommer dock förutsättningar finnas för en beräkning. Socialnämnden vill därför ha möjligheten att komplettera underlag till budgetberedningen under april månad då analysarbetet inom KPB börjar bli klart. Utifrån utfall 2012 behöver socialnämnden sänka sina placeringskostnader med 12 mkr. Egna beräkningar visar att en realistisk utökning av budgeten för institutionskostnader inför 2014 är 2 mkr för att täcka kostnaderna för de väntade behovet av placeringar. Det innebär en reducering med ca 9 årsplaceringar jämfört med 2012. I Ekonomisk planering 2013-2015 har Kommunfullmäktige beslutat om en utökning med 10 mkr. För att klara en budget i balans inför 2014 äskar socialnämnden en utökning av budgetramen med totalt 24,2 mkr enligt följande. Försörjningsstöd 5,5 mkr Institutionsplaceringar barn och ungdomar 2 mkr Sysselsättning 1,4 mkr Volymökningar inom LSS 15,3 mkr I bilaga 3 finns volymökningen specificerad. Gemensam verksamhet Budgetavvikelse Gemensam verksamhet redovisar ett underskott på 3,1 mkr. Här redovisas alla kostnader som är av gemensam karaktär inom förvaltningen. Avdelningarna ekonomi, personal och verksamhetsutvecklings kostnader återfinns här men även utbildning, lokaler, IT, gemensamma projekt bokförs här. Dessutom redovisas kostnader från enheter som arbetar med mer än en verksamhet. Därför finns t ex både LSS och IFO-handläggarnas kostnader. Det största underskottet (2,0 mkr) beror på merkostnader i handläggning inom IFO. De ekonomiska konsekvenserna av den höga arbetsbelastningen inom utredningsenheterna samt svårigheterna att rekrytera erfarna socialsekreterare har inneburit att konsulter från 7

bemanningsföretag fått anställas vilket inneburit merkostnad. Övriga underskott har orsakats av lokalkostnader p.g.a. utökning av kontorslokaler, ökade kommuncentrala IT-kostnader, etc. Alkoholtillsyn redovisar underskott på 0,2 mkr och beror på att avgifterna inte har täckt verksamhetens kostnader. En översyn av avgifterna ska ske under 2013. Budgeten för socialnämnden har överskridit med 0,2 mkr vilket bl. a beror på utökning av sammanträdestider samt utbildningssatsningar under året. Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning Verksamhetsområde 1 består huvudsakligen av följande delområden. Förebyggande Det förebyggande arbetet är en service som riktar sig till alla invånare i Kalmar och innebär ingen myndighetsutövning, utan syftar till att förhindra uppkomsten av sociala problem och därmed behov av insatser från socialnämnden. Denna service finns inom sju olika områden; förebyggandeteamet, medling, familjerådgivning, familjecentral, budgetrådgivning, personliga ombud och anhörigstöd. Mottagning Inom mottagning finns det två enheter; en som arbetar med försörjningsstöd och en som arbetar med övriga behovssituationer gällande barn, unga och vuxna. På båda enheterna arbetar man med att ta emot nybesök, förhandsbedöma anmälningar, bedöma biståndsbehov och ansvara för att om möjligt, vid mer avgränsade behovssituationer, snabbt kunna verkställa stöd- och behandlingsinsatser. Utredning Utredningsarbete sker inom verksamhetsområdets samtliga enheter. Tre enheter Utredning Barnungdom handlägger ärenden för personer upp till 18 år, enligt SoL och LSS. Utredning Vuxen handlägger ärenden rörande personer som är 18 år och äldre. Här finns olika team, som jobbar med personer med långvarigt försörjningsstöd inriktat mot ungdomar respektive äldre. Inom denna enhet finns även ett team som arbetar med utredningar kring missbruk, ett annat med LSSansökningar och ytterligare ett med socialpsykiatri. Inom enheten Familjerätt arbetar man med utgångspunkt från Föräldrabalkens lagstiftning. Familjehemsteamet har uppdraget att rekrytera och utreda uppdragstagare samt att vid stadigvarande placering ansvara för hela ärendets handläggning. Viktiga händelser Arbetet med att få ordning på flöden och att arbeta fram rutiner har varit prioriterade uppgifter. Det har både handlat om flödena inom VO 1 men även att få flödena att fungera mellan verksamhetsområdena. Stor satsning har skett på dokumentationsutbildning för samtliga handläggare. Detta i syfte att säkerställa rättssäkerheten i handläggningen. 8

Antalet utredningar inom barn och familj har ökat kraftigt jämfört med 2011. Det hänger i viss mån samman med att förändringar gjorts i handläggningsrutiner samt att dokumentationsarbete har legat efter. Under året har stor satsning skett på att komma ikapp. Extra tjänster har satts in för att följa de lagkrav som finns när det gäller utredningstider. Det har varit stora svårigheter att rekrytera erfaren personal vilket medfört att rekrytering fått ske med hjälp av externa konsulter från bemanningsföretag. En knapp ökning av antalet omedelbart omhändertagna har skett jämfört med 2011. Antalet beslut om LVU uppgick till 26 under 2012 vilket är en minskning mot 33 under 2011. LSS-handläggningen har under året mottagit 118 ansökningar om insatser enligt LSS vilket är samma antal som 2011. Antalet aktualiseringar till Socialförvaltningen ligger totalt på samma nivå som under 2011. Mottagning Försörjning har dock en ökning som förklaras med övertagandet av försörjningsstödsärende från Invandrarservice under året. Antalet hushåll med försörjningsstöd visar en knapp ökning med 5 % medan den totala kostnaden ligger på samma nivå jämfört med 2011. Det innebär att det genomsnittliga bidraget per hushåll minskat. Trots en allt mer kärv arbetsmarknad har detta inte medfört att försörjningsstödet påverkats i någon högre grad. En gynnsam faktor har varit de sysselsättningsprojekt som bedrivits inom socialförvaltningen. Under året har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan Socialförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen i samband med branden i Berga Centrum. Resurser har omprioriterats inom förebyggandeenheten för att arbeta i projektet. Förebyggandeteamet har även arbetat tillsammans med Barn och ungdomsförvaltningen för att motarbeta problemen med s.k. hemmasittare. Under 2011 strandade arbetet med en ombyggnad av Smedängen i Smedby till en familjecentral. Under 2012 är läget oförändrat vilket även gäller för planeringen av familjecentral i Oxhagen. För övrigt löper verksamheterna på som vanligt med ett stort besöksantal på alla familjecentraler. Efter att ha haft oacceptabelt långa väntetider på Familjerådgivningen har personalförstärkning skett under året vilket medfört att detta problem åtgärdats. LSS- och psykiatrihandläggningen inom vuxenenheten har under året handlagt 248 utredningar gällande ansökningar om insatser enligt LSS och 150 utredningar gällande insats enligt SoL. Antalet ligger på ungefär samma nivå som 2011. Under året har 5 beslut tagits om omhändertaganden enl. LVM vilket är en ökning då motsvarande antal var 2 under 2011. Två nya sysselsättningsprojekt har startat upp under året varav ett, Lusthuset delfinansieras av ESF. Mentorskap är ett projekt som vänder sig till målgruppen Ensamkommande flyktingungdomar där äldre flyktingungdomar fungerar som mentorer åt nyanlända. Socioekonomisk beräkningsanalys har genomförts av ESF-projektet Jobhouse. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Budgetavvikelser De största budgetavvikelserna inom socialnämndens verksamhet redovisas inom verksamhetsområde 1. Det är framför allt institutionskostnader för barn/ungdomar (-12,1 mkr) samt för missbrukare (-5,2) som ger de största underskotten. 9

Kostnadsutvecklingen för institutionsplaceringar, barn/ungdomar har stagnerat då nettokostnaderna är på samma nivå som för 2011. Antalet helårsplaceringar har dock ökat med 3 vilket kan förklaras med att ett tiotal placeringar varit i fasen utsluss eller eftervård under året till en lägre dygnskostnad än vid vanlig placering. Dessutom har antalet placeringar som delvis finansierats via Migrationsverket ökat jämfört med 2011. Jämfört med KKKV har Kalmar de högsta kostnaderna för institutionsvården barn/familj. Kostnaderna för placeringar, vuxna har stigit med 3,5 mkr och antalet personer har ökat med 11 personer jämfört med 2011. Bland annat har avgiftningsplatser samt alternativt stöd/boende på hemmaplan saknats vilket medfört att externa placeringar inte kunnat undvikas. Jämfört med KKKV har Växjö de högsta kostnaderna för vuxenplaceringar. Kalmar och Karlskrona har likvärdiga placeringskostnader. Kostnaderna för familjehemsplaceringar har överskridit budgeten med -2,8 mkr men trots det innebär utfallet en minskning med 4 % jämfört med kostnaderna 2011. Antalet vårddygn har minskat med 16 %. Jämfört med KKKV (ingen uppgift från Halmstad) och med riket tillhör Kalmar de kommuner som har högst kostnad. Kostnaderna för försörjningsstöd har en fortsatt gynnsam utveckling och visar överskott på 3,5 mkr gentemot budget. Jämfört med 2011 ligger kostnaderna på samma nivå. En tydlig tillämpning av lagstiftning samt effektiva sysselsättningsprojekt är några orsaker till den gynnsamma utvecklingen. Jämfört med KKKV har Kalmar de lägsta kostnaderna för försörjningsstöd. Arbetet med åtgärdsplanen Med anledning av den oroväckande kostnadsutvecklingen har en analys av alternativa vård- och behandlingsmetoder inletts, gällande både insatser för barn och ungdomar och för vuxna (utanför verksamhetsfältet handikappomsorg). Analysen tar sikte på såväl benägenhet att placera som val av placeringsform och inte minst längden på beslutade placeringar. Det sistnämnda hänger även intimt samman med hur arbetet organiseras kring kvarvarande familj i hemmiljön. Som ett led i att förebygga placeringar har förändringar skett inom förebyggandeverksamheten under året. Samarbetsprojektet med kultur- och fritidsförvaltningen efter branden i Berga centrum är ett exempel på åtgärd. Vo 1 har utökat med en barn- och familjeenhet som har i uppgift att följa upp och handlägga samtliga externa institutionsplaceringar för barn och ungdomar. Detta väntas medföra en bättre kontinuitet och kontroll i dessa ärenden. Framtiden Socialstyrelsen har gjort omfattande tillsyn av socialnämndens arbete med mottagning, utredning och familjehemsplacering i barn- och ungdomsärenden. Slutredovisning av denna tillsyn lämnades under 2012 och socialnämnden fick kritik för brister i ärendehandläggningen. Därför kommer stort fokus att läggas på rättssäkerhet i ärendehanteringen framöver. En förvaltning ska innebära ett gemensamt synsätt och gemensamma handläggningsrutiner. Rättssäkerhet i handläggningsprocessen ska öka. 10

Utveckla utredningsmetoder genom att bl a satsa ytterligare på utredningsmetoden BBiC (barnens behov i centrum) Det förebyggande arbetet och möjlighet till tidiga serviceinsatser behöver utvecklas ytterligare, i syfte att i möjligaste mån minska behovet av mer ingripande åtgärder. Detta förhållningssätt motiveras av såväl grundläggande principer för socialt arbete som hänsynen till verksamhetens ekonomiska förutsättningar. Verksamhetsområde 1 ska medverka till att behandlingsformer på hemmaplan utvecklas, i syfte att åstadkomma radikalt minskade kostnaderna för externa placeringar, genom deltagande i dialogutbyte med övriga verksamhetsområden. Kostnadsutvecklingen för försörjningsstödet befaras öka framöver. Etableringsreformen för mottagandet av flyktingar innebär att statsbidraget i fortsättningen ska täcka kostnader för två år i stället för som tidigare tre år. Om arbetsmarknadsläget försämras är risken att flyktingar inte kommer ut i egenförsörjning inom de två första åren. Svårigheter för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden väntas bli än svårare framöver. Arbetsmiljöfrågorna behöver fokuseras ytterligare, för att minska stressrelaterade sjukdomstillstånd. Särskild uppmärksamhet behöver riktas mot de arbetsmiljörisker som uppstår till följd av våld/hot om våld. Inte minst frågan om arbetslokalernas fysiska utformning behöver prioriteras. Utvecklingsarbetet av handläggningsberedskap på obekväm arbetstid behöver slutföras. Nuvarande lösningar med beredskap i hemmet är bitvis otillräckliga och upplevs belastande ur ett arbetsmiljöperspektiv. Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning Verksamhetsområdet består av sex enheter som arbetar med insatser inom Individ och familjeomsorg. Insatser för barn, ungdomar och familjer, en enhet Ensamkommande ungdomar, två enheter Insatser för personer med beroende och missbruksproblem, två enheter Altenativ till våld en enhet. Viktiga händelser Under året har det påbörjats en översyn av insatser inom både barn/ungdoms- och missbruksvården. I slutet på året blev det genom resultat från Kostnad per brukare tydligt hur resurserna fördelas och hur mixen av våra insatser ser ut. Generellt kan sägas att insatserna inte utnyttjas fullt ut och att ett par av våra HVB har haft låg beläggning. Under våren gjorde Socialstyrelsen ett flertal tillsyner i alla HVB för barn/ungdomar, både anmälda och oanmälda. Det som Socialstyrelsen hade kritik kring är åtgärdat och i stort sett alla 11

tillsynsärenden är avslutade. Socialstyrelsen har även granskat ATV och förvaltningens arbete med kvinnor som utsätts för våld. Det har skett en förändring vad gäller droganvändandet i Kalmar genom en markant ökning av bland annat nätdroger och substitutionsmediciner. Landstinget har ökat sina medicinförskrivningar och har även påbörjat arbete enligt sprutbytesprogram vilket lett till många diskussioner kring inriktningar inom missbruksvård. Vidare har landstinget beslutat att upphöra med delfinansiering av Alkoholpolikliniken med anledning av att beroendevård numer ingår i primärvårdens ansvar. ATV (Alternativ till våld) har deltagit i ett pilotprojekt Jobbet och relationsvåldet samt ett FOKUS-projekt om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Vårdkedjan har utökats när det gäller de ensamkommande ungdomarna. I oktober startades Kungsgården upp, vilket är ett HVB för ensamkommande barn med uppehållstillstånd i åldrarna 14-16 år. Vidare har verksamheten på Horisont avgränsats då de ungdomar som bor i lägenheter numer tillhör Ungbo. Villa Ossian har bedrivit sin verksamhet i tillfälliga lokaler under hela året vilket gjort att verksamheten inte kunnat landa helt. Åldern på de asylsökande ungdomarna har sjunkit vilket gjort att Kungsgården som är nästa steg i kedjan blivit fullbelagt. Lokalfrågan och ungdomarnas ålder har gjort att Kalmar kommun har fått göra ny tillfällig överenskommelse med Migrationsverket som innebär minskat antal asylplatser från 6 till 4 och att nedre åldern ökats från 14 till 16 år. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Budgetavvikelser Den största avvikelsen redovisas för intern institutionskostnad för vuxna missbrukare (Smedbacken och Esmeralda) på totalt -0,9 mkr. Smedbacken har haft mindre intäkter än beräknat vad gäller vårdavgifter och dygnsavgift från Kriminalvården. Trots avsaknad av ramavtal har det gjorts en placering under hösten vilket balanserat detta något. Kostnaderna för öppna insatser för vuxna visar plus vilket delvis fått finansiera underskottet. Statsbidragen för verksamheten ensamkommande flyktingbarn har blivit lägre än beräknat. Det beror på att platsantalet varit lägre på grund av att lokalen för Villa Ossian i Påryd inte kunnat användas. Dessutom har verksamheten haft dubbel hyreskostnad under stor del av året. Utav tidigare bokförda inkomstförskott har 1,7 mkr fått användas för att finansiera kostnaderna under 2012. Det återstår 9,2 mkr av på balanskontot. Dessa medel ska användas till renovering av verksamhetslokaler, sysselsättningsprojekt samt till personella förändringar i verksamheterna. I samband med rotation på enhetschefstjänsterna har det i överlämningsskedena varit en enhetschef extra vilket lett till ett underskott på 0,1 vad gäller personal på verksamhetövergripande nivå. 12

Arbetet med åtgärdsplanen Arbetet med att avsluta de pågående institutionsplaceringarna pågår. Enhetscheferna för insatserna träffar regelbundet den enhetschef som håller i uppdraget kring färre och kortare placeringar. Inom barn-, ungdoms- och familjevården har behovet varit mycket varierande när det gäller placering på Aquarellen. Växling har skett från att en period vara behov av plats för ungdomar till att därefter behöva placera yngre barn och föräldrar tillsammans. Översynsarbetet ingår frågan hur vi bäst ska kunna hantera de variationer av behov som finns. Då många av våra klienter, både ungdomar och vuxna, i stor grad kommer i kontakt med kriminalitet på något sätt har det under hösten att gjorts en stor satsning på utbildningen Kriminalitet som livsstil. Med denna kompetens kan kriminalitetsproblematiken bli mer synliggjord och arbetet med förändring blir bättre. De personer som är placerade berörs i mycket stor grad av denna problematik. Det har pågått ett aktivt arbete i VO 1 och 2 med att minska glappen mellan utredning och insats. Det har handlat om att skapa tillit och bygga förtroendefulla relationer på först och främst ledningsnivå för att sedan kunna sprida detta ut i organisationen. Detta för att kunna skapa en samsyn i frågor och samtidigt visa på skillnaderna i våra olika uppdrag. Framtiden Den pågående översynen av våra insatser kommer att påverka hela verksamhetsområdet på ett eller annat sätt. Det krävs fortsatt arbete för att förbättra flödet mellan utredning och insats, och insatserna måste komma in i ett betydligt tidigare skede än idag. Insatserna behöver rigga ytterligare för att kunna ta hem institutionsplacerade, både barn och vuxna. Framöver måste insatserna finnas med senast vid placeringsskedet för att direkt kunna arbeta för hemtagning och kunna involvera hela nätverket i detta arbete. Alla verksamheter behöver vara flexibla för att all kompetens ska kunna utnyttja på bästa sätt. En effektiv form för att hjälpa olika målgrupper är gruppverksamhet av olika slag. Det finns idag kompetens för ett flertal sådana metoder. Det kräver dock ett arbete för att rekrytera och göra verksamheterna mer kända. Detta är något som behöver utvecklas framöver. En grupp som idag till stor del hamnar mellan stolarna är personer med samsjuklighet. En inventering i våra verksamheter har gjorts men har inte analyserats grundligt. Men det är tydligt det saknas insatser riktade till just denna grupp. Studiebesök har gjorts i ett boende i Karlskrona och det finns tankar om att bygga upp någon form av verksamhet. Tankarna är dock inte mer precisa än så och ekonomiska konsekvenser är därför omöjliga att se nu. Diskussion med frivilliga organisationer behöver fortsätta för att få till stånd ett samarbete kring ett härbärge. 13

Översyn och beslut från vad gäller lokalfrågan kommer förhoppningsvis klarna inom kort och Villa Ossian och Kungsgården kommer då att kunna bygga upp sin verksamhet fullt ut. Idag sker ett stort arbete i vissa verksamheter i form av service och därmed sker ingen registrering eller dokumentation. Socialstyrelsen har riktat kritik mot annan kommun vad gäller gränsdragning mellan service och individuell behandling. Arbete pågår med att utröna hur detta ska hanteras för verksamheten ska vara både rättssäker och lättillgänglig. Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice Verksamhetsområdet är indelat enligt följande: Team personlig assistans, bestående av 6 enheter, verkställer (58 st) personlig assistansärenden och ledsagarservice enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialförsäkringsbalken (SFB). Inom kommunens personliga assistans organiseras också dag-, kvälls- och nattpatrull som ger stöd med korta insatser inom både personlig assistans, andra LSSinsatser, boendestödsinsatser nattetid samt punktinsatser enligt avtal med privata assistansanordnare. För insatsen assistans krävs mycket samordning av bemannings- och schemafrågor samt samordning och ekonomisk administration. I team socialpsykiatri finns vid 2012 års utgång 6 enhetschefer med 13 arbetsplatser som leder varsin enhet inom stödet till psykiskt funktionsnedsatta. Besluten som verkställs är bostad med särskild service enligt LSS alternativt särskilt boende eller boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Ytterligare en enhet finns som verkställer personlig assistans till målgruppen samt nattpatrull. Enheten bemanningsservice har under 2012 haft som huvudsakliga uppgifter haft att tillhandahålla korttidsvikarier och hantera övertalighet till förvaltningens LSS-verksamheter. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Den enskilt viktigaste händelsen under 2012 och som påverkat alla chefer och medarbetare i VO3 är införandet av schemaverktyget Time Care (TC) samt bokningssystemet Time Pool (TP). Kontroll på budget, medarbetares årsarbetstid, intäkter till bemanningsservice har försvårats, liksom att bemanna inom personlig assistans. Största problematiken har funnits inom personlig assistans och bemanningsservice. Generellt har både enhetschefer och medarbetare fått lägga mer administrativ tid på att hantera schemafrågor. Åtgärder som fått vidtas är återgång till äldre schemaprogram för stora delar av personlig assistans, periodvis förstärkning av schemahandläggning samt anställning av projektledare för Time Care i förvaltningens personalavdelning. Arbetsmiljön för enhetschefer har påverkats genom ovanstående i kombination med stor omsättning av chefer. En tjänst som enhetschef resurs har därför tillsatts i verksamhetsområdet, vars uppgift är att täcka upp vid frånvaro samt hålla i ett större assistansärende där det behövs mycket arbetsledning och styrning i enlighet med handlingsplan efter en lex Sarah. 14

Inom socialpsykiatrin har det varit fortsatt inflöde av boendestödsärenden och Boendestöd Väst, som startade hösten 2011 har kommit upp i full kapacitet. Många nya ärenden är lokaliserade utanför tätorten, varför det blir svårt med kostnadseffektiviteten när en del av tiden åtgår till transporter. Nya bostäder för personer med psykiska funktionsnedsättningar har på grund av försenade byggnationer inte kunnat starta i den takt som det finns behov av. För att undvika vitesförelägganden har placeringar gjorts i externa boenden, dock inom en acceptabel kostnadsnivå utifrån Kostnad per brukare (KPB). En tredje omgång Case Managers (CM) har påbörjat sin utbildning under 2013 kommer sammanlagt 14 medarbetare inom socialpsykiatri, sysselsättning och missbruksvård att vara färdigutbildade CM. Förstalinjechefer inom socialpsykiatri och landstingets psykiatri har under året utvecklat samverkan och samsyn genom regelbundna träffar. All personal har utbildats utifrån nya tillämpningar i social dokumentation, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Resultatredovisning och analys Bemanningsservices resultat blev -1,1 mkr. Resultatet är svåranalyserat, men kan till stor del hänföras till införandet av Timecare och Timepool, med tanke på att tidigare års resultat blivit bättre för varje år. Orsaker som lyfts fram är problem/brister i systemen som åtgärdas efterhand de upptäcks. Ett mål inom bemanningsservice har varit att minska antalet tillsvidare/månadsanställda poolpersonal i takt med att LSS-enheter går in i Rätt till heltid, genom att grundbemanningen istället utökas inom enheten för att täcka sina egna vakanser. Det har varit fortsatt omfattande bokningar via bemanningsservice, men antalet anställda i bemanning har ändå minskat från som mest 60 personal till 44 personal vid årets slut (timanställda ej medräknade). Verksamheten för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning gick sammantaget +1,8 mkr. Vissa delar i verksamheten hade stort plusresultat, medan andra hade underskott gentemot budget. Orsaker till underskott, se under rubrik Viktiga händelser. Den internt verkställda assistansen hade ett underskott på -3,3 mkr. Det finns olika grunder för minuset, exv. uppstår kostnader i vissa ärenden på grund av dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl, i andra täcks inte hela behovet genom beslutet om personlig assistans. Tid utöver de beviljade timmarna uppstår också i samband med introduktioner, rapporttid, arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Allt fler beslut enligt både Socialförsäkringsbalken (SFB) och LSS innebär korta insatser som svårligen kan schemaläggas inom beslutet. Försäkringskassans snävare tolkningar av grundläggande behov har resulterat i fler beslut om personlig assistans enligt LSS. Utökade kostnader under 2012 uppgår med anledning av detta till 5,3 mkr. Sjuklön till externa assistansanordnare har gett resultat -0,9 mkr. Kontakter med assistansanordnare som fakturerar sjuklönekostnader för långt i efterhand har tagits under året, vilket lett till bättre kontinuitet i fakturering. Arbete pågår för att kräva ännu tydligare underlag från assistansanordnare vad gäller sjuklönekostnader. 15

Arbetet med åtgärdsplanen Arbete med att minska ytterfallen har lett till positiva resultat. Att motivera och hjälpa den enskilde att söka utökade timmar som bättre motsvarar behoven, samt vid behov stödja vid överklagande av beslut har resulterat i utökning av SFB-timmar som motsvarar drygt 2 Mkr i intäkter (två ärenden). I ett ytterligare ärende innebär nytt SFB-beslut att kostnaderna för 2013 blir halverade för kommunen, dvs. 1,2 Mkr istället för det dubbla. En grundlig genomgång av alla assistansärenden kommer under 2013 att göras utifrån en framtagen checklista. För att underlätta Rätt till heltid inom personlig assistans pågår förberedande arbete för att koppla assistans- och ledsagarärenden till bostäder med särskild service. Det är en förutsättning för införande av Rätt till heltid och en framgångsrik metod att kunna minska kostnader enligt KPB. Inom socialpsykiatrin har utbyggnad med två stugor kopplade till bostad med särskild service lett till lägre kostnad per brukare där. I andra boenden där dygnskostnaden KPB är hög planeras att ytterligare person(er) kopplas till boendet alternativt annan strukturell förändring. Boendestöd är en svårplanerad insats, med 40-50 personer som ska ha stöd från respektive boendestödsgrupp. Därför ska planeringsverktyget Laps Care prövas, för att se om det kan underlätta planering, förbättra kontinuitet och effektivisera personalresurserna. Även patrullverksamheten kommer att undersöka om Laps Care är ett hjälpmedel för sin planering Jämförande statistik KPB visar för insatsen servicebostad ett medel på 1 284 kr/dygn för jämförda kommuner (2011). Kalmars medelkostnad är 1 370 kr/dygn, inberäknat alla målgrupper. De flesta av bostäderna inom socialpsykiatrin definieras som servicebostad, men kan ha även personer med mer omfattande behov att ge stöd till. Kostnaderna för servicebostäderna i socialpsykiatri hade 2011 en dygnskostnad mellan 1365 till 2 389 kr/dygn. Den högsta kostnaden har förklaring i att boendet startade under året. Timkostnad för boendestöd 2011 var 331 kr per beviljad timme. Medelkostnaden i KPB var 435 kr/tim. Vid en jämförelse med KKKV:s årskostnader per brukare med boendestöd var resultatet 99 825 kr/brukare i Kalmar, 71 980 i Karlskrona, 59 408 i Kristianstad samt 98 393 i Växjö. Kalmars nettotimkostnad för personlig assistans enligt SFB 2011 var 65 kr/timme, medel var 78 kr/timme. Framtiden Den stora utmaningen framöver är införande av Rätt till heltid, inte minst inom personlig assistans. Två boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning startar i januari 2013, på Furuvägen för 12 personer och Ebbebo i Smedby för 8 personer med lite mer omvårdnadsbehov. Under första kvartalet 2014 kommer ytterligare bostad att färdigställas utanför Lindsdal, med 12 lägenheter samt en korttid. I samband med det kommer boendet Kungsljuset att avvecklas. 16

Behov finns av att ersätta ett befintligt boende med andra lokaler för att förbättra kvalitet för brukare, god arbetsmiljö samt för att få en kostnadseffektiv verksamhet. Arbetet med att förbättra den sociala dokumentationen och genomförandeplaner kommer att fortsätta. All personal inom VO3 kommer dessutom att ha fått utbildning i och ha börjat med dokumentation i Procapita till april månad. Behovet av utbildning/kompetensutveckling är stort och efterfrågat, och behöver systematiseras för att arbete ska ske utifrån evidensbaserade metoder. Det finns stora behov av handledning inom verksamhetsområdet på grund av den komplexa problematik som medarbetare och chefer möter i sitt arbete. I verksamhetsområdet som innehåller mycket föränderliga och fortsatt expansiva delar är det oerhört viktigt att arbetet med arbetsmiljöfrågorna för medarbetare och chefer är systematiskt och prioriterat. Medarbetarenkäten kommer att användas som underlag och alla medarbetare inom verksamhetsområdet kommer att erbjudas hälsosamtal på Kommunhälsan. Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsmiljöansvar under kvällar, nätter och helger tydliggörs. En chefsberedskap inom VO3 och VO4 kommer därför att införas, vilket innebär en ny situation och stor omställning för enhetschefer. Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism Verksamhetsområdet består av fjorton enheter med följande indelning: Daglig verksamhet/sysselsättning består av tre enheter med 24 arbetsplatser Autism finns inom fem enheter med 17 arbetsplatser Boende/utvecklingsstörning- består av sex enheter med 24 arbetsplatser Boendesamordningen finns dessutom inom verksamhetsområdet. Målgrupperna är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Asperger och autismliknande tillstånd), samt personer med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Det finns också personer i verksamheterna, som utöver ovanstående, även har psykiatriska besvär. Verksamhetsområdet verkställer i huvudsak insatser enligt LSS till barn/ungdom och vuxna. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Inom Bostad med särskild service enl. LSS vuxna har genom bra boendeplanering volymökningarna kunnat lösas genom förtätningar och omflyttningar inom befintliga gruppbostäder och servicebostäder. Timecare och Rätt till heltid har införts på allt fler arbetsplatser under året. Hittills har ingen negativ påverkan på ekonomin kunnat påvisas i arbetet med Rätt till heltid. Däremot har arbetet delvis förändrat arbetssätt för enhetscheferna för att kunna hålla kontroll på i form av att behöva ha mer kontroll på bemanningskrav, mm. Inom Daglig verksamhet enligt LSS har byte av lokaler skett för några dagliga verksamheter till Björkenäsvägen under hösten. Målet är att använda resurserna på ett bättre sätt genom samarbete 17

samt att göra en kvalitetshöjning för de målgrupper som kommer att ha sin dagliga verksamhet här. Hyreskostnaderna ökar men möjligheter till samarbete mellan verksamheterna innebär att antalet årsarbetare kan minska. Arbetet med utökning av Företagsgrupper har fortsatt, bl. a med en nystartad grupp på Serviceförvaltningen. En satsning på Slussen har gjorts för att få ett bättre flöde och större möjligheter till uppföljning av bl. a Individuella placeringar. Inom barn- och korttidsverksamheter enligt LSS har vissa förändringar skett för att kunna ta emot fler personer med korttidsbeslut. Förändringarna innebär även att ett övergripande kvalitetsarbete inletts. Inom boendesamordningen har det varit svårt att förutse placeringar för enskilda brukare och innan placeringar skett externt har interna alternativ inom egen verksamhet prövats. Boendesamordningen och chefer för Bostäder har haft gott samarbete och det har varit mycket fålediga/tomma platser under året. Resultatredovisning och analys Inom bostad med särskild service utvecklingsstörning visar ett underskott på ca -3 mkr. Kostnaderna har ökat inom några enheter, till stor del p.g.a. utökade eller förändrade behov hos flera brukare. Inom autism samt barn- och korttidsverksamheten har arbetet utifrån Kostnad per brukare startat upp och det finns verksamheter som kommit långt i arbetet med att effektivisera kostnaderna. Totalt visar vuxenverksamheten (Bostad m särskild service samt integrerad DV och Ledsagarservice) ett plusresultat på ca 1,6 mkr. Barn- och korttidsverksamheten har i de flesta verksamheter haft lika många beslut att verkställa 2011 och 2012. På två boenden minskade beläggningen något jämfört med 2011. Totalt ett överskott på 1,6 mkr. Det finns två stora p-ass ärenden i verksamheten. Det ena har ett förbättrat resultat jämfört med 2011och slutade på -0,1 mkr. Det andra ärendet startade i jan 2012 och där blev underskottet -1,3 mkr. Behovet är större än beslutade timmar Inom Daglig verksamhet har verkställande av två mycket stora beslut medfört utökning med ca 1,5 årsarbetare. Dessutom medförde flytten till Björkenäsvägen ökade kostnader. Totalt är underskott -0,8 mkr. Boendesamordningen har haft ökade kostnader vilket orsakats av några externa placeringar. På en budget på ca 25 mkr blev totala resultatet ca -0,8 mkr i underskott. Samtliga verksamhetsdelar har arbetat med de mål som funnits i Socialnämnden. Verksamhetschefer och enhetschefer har tillsammans brutit ned de övergripande målen och enhetscheferna har sedan arbetat vidare med målen och gjort handlingsplaner i sina verksamheter. Arbetet med åtgärdsplanen Arbetsgrupp med verksamhetschef/enhetschefer/ekonom arbetar med ytterfallen. Enhetscheferna som har de verksamheter där de flesta ytterfall finns (Smedås, Skogsbacka, 18

Målatorp) har en dialog med medarbetare kring minskningar av antal årsarbetare och kommer under 2013 att göra åtstramningar. Enhetschefer jobbar aktivt med bemanningskraven. Det har redan gett positiva resultat i flera verksamheter, framförallt inom Autismteamet. Ett hjälpverktyg i det här arbetet har tagits fram av en enhetschef. Under våren 2013 får resterande enhetschefer utbildning i Timecare. Under slutet av 2012 påbörjades ett arbete för att se om resurserna inom Bostäder och Daglig verksamhet tillsammans utnyttjas optimalt. I februari träffas cheferna i VO4 för att arbeta mer med det här. Arbetet med att undvika övertalighet har pågått under hela året. Det finns tillfällen då medarbetare ändå funnits i en övertalighet, ex vid omplaceringar pga Lex Sarah och liknande. Sett till helheten har arbetet med det här ändå varit relativt bra. Arbetet med att förbättra detta ytterligare kommer att ske under 2013. Jämförande statistik Bostad med särskild service Gruppbostad ligger för högt i förhållande till genomsnitt i Kostnad per brukare. Servicebostad är närmare genomsnittet (strax över snittet). Samtidigt ligger många verksamheter långt under snittet. Analysarbete pågår om varför vissa bostäder har lägre kostnader än andra. Daglig verksamhet ligger strax under snittet för Kostnad per brukare. För Barn- och korttidsverksamheten saknas bra jämförelsetal i Kostnad per brukare. Vid en jämförelse i KKKVH under hösten så verkställdes besluten på likartade sätt och i ungefär samma omfattning. Framtiden Arbetet med Timecare och Rätt till heltid fortsätter och innebär förändrade arbetssätt för enhetscheferna då de måste ta större kontroll över verksamhetens bemanningskrav. I förlängningen kommer det att innebära en kvalitetshöjning samt en förbättrad ekonomi. Behov finns av ny servicebostad för målgruppen Asperger och kommer att startas upp under 2013. Ytterligare någon servicebostad för målgrupperna Asperger och/eller lindrig utvecklingsstörning kommer att starta varje år under 2014-2016. Under perioden planeras det för närvarande inga nybyggnationer av gruppbostäder för målgruppen. Daglig verksamhet har två huvudsakliga spår. Det ena är de habiliterande verksamheterna som nu samlas på Björkenäsvägen. Det andra är att skapa verksamheter som är mer arbetsliknande, ex individuella placeringar och företagsgrupper som båda är integrerade i samhället. De senare exemplen är också mer kostnadseffektiva då verksamheten klara sig på färre antal årsarbetare och helt slipper kostnader för lokaler, mm. Under 2013 kommer brukare att erbjudas daglig verksamhet även under de 4 veckor som verksamheten normalt stänger eftersom en del mår dåligt av att vara lediga. De brukare som vill ha 8 timmar i daglig verksamhet ska få möjlighet till det. Äldre personer som vill gå i pension ska få göra det. De här tre frågorna finns alla i Öppna jämförelser och innebär, när de kan lösas, en 19