Maktspråket som döljer sanningen

Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen, samt arbetare med likartade arbetsuppgifter. Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag avdelningar i 24 svenska hamnar och dessutom på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetarförbundet är att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bl a genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Vidare att verka för sociala reformer och solidaritet med arbetarklassen - nationellt och internationellt. För ytterligare upplysningar kontakta den lokala avdelningen på orten eller förbundskontoret i Örnsköldsvik, tel 66-135 7. Avdelning 1 i Stockholm, tel 8-667 83 4 7. Avdelning 4 i Göteborg, tel 31-51 54 51. Maktspråket som döljer sanningen MAKT I SAMHÄLLET OCH MAKT I ARBETSLIVET är till en inte ringa del fråga om makten över språket. Den som behärskar "rätt" språk har mycket lättare att sätta den för tillfallet rådande dagordningen. Under de senaste decennierna har vi fått ett antal språkliga "innovationer" - vissa till synes på ren svenska, andra på försvenskad engelska och ytterligare en tredje kategori där man direkt fört in engelska - eller kanske amerikanska - ord och uttryck. Att dessa "innovationer" i tid sammanfaller med arbetsgivarorganisationernas breda offensiv och nyliberalismens genombrott är knappast en tillfällighet. De flesta av oss minns hur lokalvårdare kom att ersätta städare för något tiotal år sedan och ungefär samtidigt var man inte längre uppsagd från sitt jobb utan friställd! Smaka på ordet - friställd - "fri-" ger alltid en positiv känsla, något helt annat än uppsagd eller än värre sparkats! Föryngringsytor istället för kalhyggen kom också ungefär samtidigt då debatten om en hänsynslös och fullständigt oekologisk skogsskövling ägde rum. UNDER DET SENA 9-TALET finns det ytterligare nymodigheter, eller omtolkningar av gamla begrepp, man svänger sig med om man vill ge intryck av att vara vederhäftig och med i tiden. I arbetslivet skall man nu vara förändringsbenägen, flexibel och beredd på att kompetensutveckla sig. Är man inte det riskerar man att det jobb man utför drabbas av outsourcing efter att en benchmarking genomförts. Vad är detta för gallimattias!? JA, I MÅNGT OCH MYCKET är det- precis som i fall etföryngringsyta - fråga om att överheten vill slå blå dunster i ögonen på vanligt folk. Man vill helt enkelt ge en annan bild av verkligheten än den tidigare förhärskande. Förändringsbenägen och flexibel kan ju tyckas låta positivt men sätt dessa uttryck i motsats till pålitlig och trogen så ter det sig annorlunda. Att vi skall vara förändringsbenägna och flexibla betyder för det mesta helt enkelt att arbetsgivarna skall bestämma i än större utsträckning vad vi skall göra och på vilka villkor oc tider. Om en hamnarbetare vill jobba på socialt acceptabla tider för att kunna umgås med familj och vänner betraktas han/hon ofta som förändringsobenägen. Outsourcing - vad tusan är då det? Jo, det är helt enkelt då man lägger ut en del av verksamheten på ett annat företag. Om - som arbetsgivaren ofta önska - truckservice och reparationer läggs på ett annat företag då har man outsourcat. Fint, eller hur? ÄR MAN KONSPIRATORISKT LAGD om man misstänker att arbetsgivarna vill ha flexibla anställda som gärna byter såväl arbetsuppgifter som anställning för att det aldrig skall hinna skapas en stark motkraft i form av en stark lokal facklig organisation? I hamnarna har det av tradition funnits en stor och stark kärna av hamnarbetare som jobbat tillsammans under lång tid och format starka lokala fack. Självklart har det funnits också ett stort antal flexibla och förändringsbenägna - tidigare benämnda hoppjerkor - i hamnarna, men de har av,ledare

1 dkegå'd LOSSAT nsänt 4 Stuvarn 5 Grattis 6 om vår bostad [I] AMNARBETARFÖRESKRIFTERNA skrivs om för att passa modernt stuveriarbete 1.!:J: ECKLINGSPLANERNA för Stockholms hamn möter massivt motstånd KONKURRENSVERKETGODKÅNNER TUVERIMONOPOLET I HAMNARNA N John Cronin ÖCKER 'Gömda protokoll" och "Och sanningen ska göra er fria" REDAKTION: Karl-Axel Sjölund: ansvarig utgivare, Mikael Ödesjö: chefredaktör, Björn A. Borg: fackredaktör, Jonas Johnsson: grafisk formgivare. Postadress: Skarpnäcks alle 6, 128 35 Skarpnäck. Tel 8-64 98 94. Mobil 7-762 6 81. Fax 8-667 84 47. Prenumeration: 1 kr/år. Utkommer: 4 gånger/år. Upplaga: 3 2 exemplar. Produktion: Tryck-Konsult, Ingvar Nilsson. Tel 8-55 31 27. Fax 8-55 123 8. Repro och Rip: LA Repro & Bild, Södertälje. Tryck: Grafiska Punkten, Växjö. Adressändring? När Du ändrar adress skall Du meddela detta till Svenska Hamnarbetarförbundet, Box 46, 891 28 Örnsköldsvik. Illustratör: Jonas Johnsson. Omslagsfotograf: Mikael Ödesjö. LSSAT naturliga skäl aldrig kommit att spela någon större roll. Förresten tål det väl att påpekas att få yrkesgrupper av omständigheterna (= strukturomvandlingen) tvingats till så stora förändringar i jobbet som hamnarbetarna. Det är faktiskt inte så länge sedan de flesta av oss alltid bar med styckegodsgripsen då vi gick ut på jobb. Från styckegodshantering till enhetslaster på ett par årtionden då krävs det nog att man är f örändringsbenägen. Förresten, vad var hamnarbetarna förr i tiden då de obetalda tvingades sitta och vänta på jobb om inte flexibla?! 3 år som hamnarbetare... har dessa göteborgare gjort tillsammans. Här avtackas de vid sin pensionering av Svenska Hamnarbetarförbundets avd 4 i Göteborg. Ovan fr v lngmar Alexandersson, Eiluf Nielsen, Åke Jansson och Valdur Saart. Nedan fr v Bosse Hovefors, Rune Karlsson, Ingvar Olsson samt pensionärsföreningens ordförande Karl Hallgren (saknas på bilden gör Valter Svensson och Roger Nyblom). FLEXIBLA ARBETSTIDER ÄR ett återkommande önskemål från arbetsgivarna, innebärande en flexibilitet som ej styrs av den enskilde hamnarbetaren (eller anställde i övrigt eftersom detta är ett över hela arbetsmarknaden förekommande fenon). Flexibiliteten styrs istället helt av när på dygnet ett jobb dyker upp. Sådant leder alltför ofta till ett sönderslaget familjeliv och utbrändhet (se där, återigen ett modeord). I en bransch som it-branchen, där flexibiliteten är satt i högsätet och ingår i " lva branschkulturen, är detta ett växande problem. xemplifieringen kan mångfaldigas, men jag tror att ovanstående räcker för att klargöra min poäng. Låt oss aldrig luras av språket - låt oss istället ta språket i vår tjänst. Hamnarna har alltid varit fulla av egna uttryck. Fantasin och kreativiteten har varit stor och utifrån det tror jag att hamnarbetarna står ovanligt väl rustade att stå emot den verklighetsförvanskning som språkliga nyheter som ovan beskrivna faktiskt utgör. Björn A. Borg PS. Benchmarking? Ja, det betyder helt enkelt att göra jämförelser. Fint va?!. DS. LOSSAT IC-

I Roslagens famn på den blommande ö... som egentligen heter Diamanten och är Stockholms Hamnarbetarfackförenings semesterö, där tillbringade vi en härlig och solig vecka under försommaren. Där mötte vi en vacker skärgård helt olik, den vi är van vid från Västkusten och Bohuslän. Vi förstår nu verkligen att Roslagen är mångomsjungen för sin fantastiska natur. Speciellt erinrade vi oss Everet Taubes visor och förresten ligger "Kalle Schewens ö" inte långt från Diamanten. Vi sjunger gärna Evert Taube och nu får hans visor från denna sida av Sverige ett speciellt innehåll för oss. Vi tackar verkligen för att vi fick hyra in oss en vecka på LSSAT denna gröna, blommande och idylliska ö, och vi rekommenderar verkligen alla medlemmar i Hamnarbetarförbundet, som liksom kanske inte varit i Roslagen tidigare att försöka ta sig en avkopplande (och billig!) semestervecka på Diamanten. Och vi tackar naturligtvis Gunnar, öns "vaktis", som var mycket tillmötesgående mot oss. Och Veiko, som gjorde avbrott i allt sitt fiskande och lånade ut sin eka med utombordare till oss, så att vi kunde göra långa utfärder till bl a Ängsö och Furusund. Vi kommer gärna tillbaka! Lars, Gun och Erik Hellervik Tuffa ILWUförhandlingar gav USA-stuvare bra resultat ILWU har efter tuffa förhandlingar och några mindre arbetsnedläggelser slutit ett nytt avtal, som förutom att det ger en substantiel I lönehöjning också innebär en ökning av nu utgående (+15 procent) och framtida pensioner (+32 procent). Avtalet godtogs först av ett stort hamnarbetarförbundsmöte och sedan i en allmän omröstning med 82,5 procent ja-röster. En hamnarbetare tillhörande ILWU hade 1998 en genomsnittlig årslön på 99 dollar, vilket motsvarar ca 8 svenska kronor. Pallfusk hotar hamnarbetare Lita inte på pallens EUR-märke! Den varn ingen utfärdar tidningen Arbetarskydd, och häv- dar att uppemot varannan pall i Sverige inte svarar mot kvalitetskraven. EUR-pallar förfalskas på andra sidan Östersjön och väller in i landet. De hotar ett fungerande cirkulationssystem och heder- liga svenska tillverkare. För klent och för dåligt virke i fuskpallarna innebär ökad risk för olyckor i transportkedjan. Arbetarskydd beskriver utförligt det här pallfusket i nr 1/ 99. I LOSSAT HAMNARB ETAR EN 3 99

Hej hamnarbetarkamrater! Jag heter Dean och arbetar för Patrick Stevedores i Melbourne, Australien. Anledningen till att jag skriver till er är för att jag vill tacka er för det stöd ni gav oss under MUA:s (australiensiska hamnarbetarfacket) konflikt med Patricks, då arbetsgivaren avskedade hela hamnarbetarkåren i Australien med regeringens samtycke! Under de fyra månader som vi var utestängda från våra jobb där säkerhetsvakter med hundar stod posterade tillbringade vi en stor del av tiden med att läsa och på TV om hur våra internationella hamnarbetarkamrater, ni alltså, hjälpte oss så gott ni kunde, vilket var ett stort stöd för oss och våra familjer. Nu har mer än ett år gått, och fortfarande pågår kampen dagligen för våra jobb. På MUA-killarnas vägnar, vid Swanson Dock och Webb Dock - tack för allt ni gjort! Dean Briggs "Tavlor" del 4 Livsförlängande tokigheter från Henke: E l\ clarmet FUNGERADE INTE Italienska inbrottstjuvar tog sig utan besvär in hos en rik affärsman i Turin. Han hade byggt upp sin förmögenhet på att stjäla inbrottslarm. KROCKADE MED SIG SJÄLV Storbritanniens första bilskola startades i Bristol 1929. Den hade två bilar som krockade med varann dagen därpå. RASERAT REKORD sitt presskort som slog ner alla brickorna. DRAG SHOW En av världens första loppcirkusar hade premiär på Broadway 1835. Efter ett par BESTULNA BOVAR På Manhattan Centre försökte Bob Specas dagar blev det korsdrag i lokalen och flera Två bankrånare i Detroit rusade ut på gatan efter en lyckad kupp bara för att upptäcka att någon oärlig person stulit deras bil. juni 1978 stapla 1 dominobrickor av stjärnorna blåste bort och föreställningi rad för att sedan peta omkulle dem inför TV-kamerorna. När han hade kommit till arna fick ställas in. 97 -någonting tappade en journalist Henrik i Göteborg av Per Gustavsson DET HÄR ÄR JV LIVSFARLl6T oc1-1 c.hefn GÖR IN6EN TIN6! VAD STR DEl? "IRRGLA5ÖGON - VERkllGHET!:tJ BUR DVBBC.LT SÅ kul!'' H AMNARBETARE N 3 99 LOS SAT..._

92 år Alvar Sjögren Halmstad 17 /1 9 år Axel Lundström Hortlax 13/11 85 år Aston Johansson Hisings Backa 13/11 8 år Henry Tunberg Holmsund 8/1 Ernst Lindh Sangis 11/1 Nore Andersson Hisings Backa 4/12 Karl Karlsson Norrköping 7 /12 75 år Henry Nilsson Luleå 2/11 Artur Lindh Haparanda 3/11 Rudolf Markström Skellefteå 3/11 Valter Pettersson Kvänum 8/12 Lars Larsson Köping 22/12 Sven Kristiansson Göteborg 23/12 7 år Per Johansson Fjärås 2/1 Kurt Karlsson Kvissleby 13/11 Tore Holm Holmsund 14/11 Karl Axel Mällbin Ytterby 26/12 65 år Ingvar Ohlsson Göteborg 5/1 Erland Wassel Sundsvall 5/1 Uno Svensson Norrtälje 11/1 Åke Jansson Västra Frölunda 28/1 Jan Rosqvist Helsingborg 1/11 Georg Arvidsson Piteå 25/11 Thor Eriksson Göteborg 3/11 Rune Karlsson Göteborg 8/12 Karl Lennart Pettersson Öckerö 3/12 6 år Reine Andersson Sollebrunn 13/1 Urban Pettersson Torup 28/1 Jan Nyqvist Kungsbacka 3/1 Arne Gimbergsson Lunde 3/11 Lars Olov Nyback Täby 14/11 Roger Nilsson Halmstad 24/11 Kent Hermansson Billdal 9/12 Erling Gustafsson - Det mest omfattande som minering, arbetsgivarens beslut Nu syns kajstegarna Över 3 kajstegar i Stockholms hamn har granskats. Hälften av dem har åtgärdats för att uppfylla den avsedda funktionen - att bidra till hamnarbetare, sjömän eller andra som trillat i vattnet ska kunna ta sig upp på kajen igen. gjorts är att vi satt upp självlysande tejpremsor så att kajstegarna syns bra. Sedan har vi fått förlänga vissa stegar så att de når ner en meter under vattenytan, bytt kättingar mot metallstänger och gamla trästeg mot metallsteg, upplyser Tommy Andersson, huvudskyddsombudet som drivit projektet, och som menar att det här kan vara angeläget även för andra hamnar att kontrollera. Förbud mot diskriminering Tre nya lagar om förbud mot diskriminering trädde i kraft 1 maj i år. Lagarna innebär förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Riksdagsbeslutet gäller för hela arbetsmarknaden och alla kategorier arbetstagare, även arbetssökande. Det omfattar såväl direkt som indirekt diskri- om befordran, utbildning för befordran, tillämpning av löne-of andra anställningsvillkor samt beslut om uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd. Förbudet avser diskriminering på grund av...... etniskt tillhörighet: Avser ras, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.... funktionshinder: Avser fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en per- Till minne av Kalle Nilsson Karl Nilsson, Örnsköldsvik har avlidit i en ålder av 83 år. Kalle var en av grundarna av Svenska Hamnarbetarförbundet och han blev förbundets förste heltidsanställde förtroendeman. Han satsade allt på att få ett förbund som skulle lyssna på medlemmarna och föra deras talan. Det fanns många belackare som sade att detta inte skulle lyckas, men Kalle visade tillsammans med Gunnar Norberg och Olle Vikström att det lyckades. Det innebar ett hårt arbete att skaffa medlemmar, föra förhandlingar och att bygga upp en organisation från grunden. Han var även med om att bilda arbetslöshetskassan för hamnarbetarna. Kalle var en positiv människa som alltid var glad och trevlig och han var respekterad av både medlemmar och arbetsgivare. Han var orädd när det gällde förhandlingar med arbetsgivarna och han sparade aldrig på några krafter när det gällde att försvara hamnarbetarnas rätt. llk::t LOSSAT HAM NARB ETAREN 3 99

Piteå 11/12 Sven Gustavsson Helsingborg 14/12 Tor Oskar Rylander Lidingö 2/12 Karl Arne Johansson Mellbystrand 29/12 5 år Ulf Peter Andersson Lidingö 8/1 Bo Lundqvist Timrå 9/1 Rolf Johansson Helsingborg 14/1 Håkan Karlsson Sundsvall 28/1 Lars-Göran Engström Huddinge 6/11 Göran Belin Västerås 9/11 Dennis Rosen Landvetter 28/11 Björn Larsson Lindome 29/11 Kaj Sonesson Piteå 2/12 Rolf Andersson Norrköping 4/12 Lasse Dahlqvist Göteborg 1/12 Sajuka Touray Angered 18/12 Alf Lindström Råneå 22/12 Leif Johannesson Bullaren 27 /12 sons funktionsförmåga.... sexuell läggning: Avser mosexuell, bisexuell och eterosexuell läggning. Tre ombudsmän är ansvariga för att lagarna följs - Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappsombudsmannen och en nyinrättad myndighet på grund av sexuell läggning. Ombudsmännen har rätt att föra talan i Arbetsdomstolen Internationella hamnarbetarkommitten snart bildad Hamnarbetarnas internationella kommitte, som intensivt diskuterades på det internationella möte som Hamnarbetarförbundet stod som värd för i Göteborg under pingsthelgen, kommer allt närmare en konstituering (ungefär formellt bildande). De amerikanska västkusthamnarnas förbund ILWU (lnternational Longshore & Warehouse Union), med en mycket stark ställning i samtliga västkusthamnar, fattade i juli beslut om att gå med i den internationella kommitten. Detta betyder att kommitten redan från början kommer att vara en stark organisation för den internationella solidaritet vars betydelse vi gång på gång får bevis för. I början av oktober kommer därför en arbetsgrupp att träffas i Liverpool med representanter från ILWU, spanska Coordinadora, kanadensiska delen av det amerikanska östkustförbundet ILA (lnternational Longshoremen 's Association) samt Svenska Hamnarbetarförbundet. Ordförande för arbetsgruppen kommer att vara Jimmy Nolan - Liverpoolhamnarbetarnas legendariske ledare. Jimmy Nolan Till minne av Bertil "Prins Bertil" Pettersson Efter sin pensionering fortsatte han att intressera sig för hur det gick med verksamheten i förbundet. Han var ofta upp på kontoret i Örnsköldsvik för en pratstund. Kalle var inte bara en bra ledare - han var också en god vän och kamrat som alltid hade något trevligt att berätta från sitt långa och innehållsrika liv. Vi kommer alltid att minnas Kalle som en glad och trivsam människa. Kart-Axel Sjölund En profil har gått ur tiden. "prins bertil", medlem i avdelning 1, avled hastigt under våren, vilket kom till vår kännedom först flera månader senare. Ofta deltar vi vid gamla medlemmars begravning och jag tror att Bertil själv, om han hade kunnat, skulle ha uppskattat närvaron av en uppvaktning från Hamnarbetarfackföreningen. Därför dessa rader i tidningen för att hedra en särpräglad människa med ett stort hjärta för sin fackliga organisation. Bertil hade egentligen inga stora fackliga uppdrag, men var en av dessa trogna och pådrivande medlemmar utan vilka varje facklig organisation står sig slätt. Under de år han arbetade i Stockholms hamn, från 1972 till slutet av 8-talet, var han en färgklick på kajen och en hängiven medlem i Svenska hamnarbetarförbundet, vilket han inte minst visade under den stora hamnstrejken 198. Kamrat, tack för allt som varit och vila i frid. Björn A. Borg LOSSAT-

Hamnarbetsf öreskriftern skrivs om för att passa modernt stuveriarbete rbetet med revideringen A har just inletts och är ännu så länge en intern process där ASS samarbetar med Yrkesinspektion och Sjöfartverket om hur förändringsförslagen ska se ut. I vår kommer sedan ett första utkast ut på intern remiss och fram emot sommaren kan det bli aktuellt med den externa remissrundan, då fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, andra myndigheter m fl får chans att yttra sig. - Arbetet kommer att ta tid och förmodligen dröjer det ända till 21 innart vi har de nya föreskrifterna färdiga. Vi arbetar formellt, enligt en strikt ordning, samtidigt som vi förstås har kontakter med en mängd experter. Vi får också på. Arbetarskyddsstyrelsen har inlett arbetet med att skriva om Hamnarbetsföreskrifterna. Samtidigt kommer man att föra in Hamnarbetsanvisningarna. Detta för att få ett enhetligt och starkare regelverk att hänvisa till i arbetsmiljöfrågor. - Vi gör revideringar fortlöpande för alla yrken och nu har det hänt så pass mycket inom stuveriyrket, sedan de gällande Hamnarbetsföreskrifterna kom 1986, att det är dags för en modernisering, såväl språkligt som en anpassning till den verksamhet som idag förekommer i hamnarna, förklarar Kent Staaf på Arbetarskyddsstyrelsen..:1 HAMNARBETSFÖRESKRIFTERNA

,,,,,.,.,,,,IJÖ stötningar regelbundet, vilket gör att vi måste vara mycket flexibla och ödmjuka inför uppgiften. Att det kommer att bli flera omarbetningar under arbetets gång tillhör så att säga processen, beskriver Kent Staaf. STRESS ORSAKAR OLYCKOR På ASS samlar man nu in information, ideer, statistik om olyckor och sjukdomsfall for att hitta mönster om förändringar i arbetsmiljön. Staaf och hans medhjälpare kan redan nu konstatera att arbetsmiljöproblematiken for dagens hamnarbetare är tämligen välkänd, men sam- gt olika beroende på i vilken sorts hamn man arbetar. - I de mindre hamnarna, främst längs Norrlandskusten där styckegodshante,gen är vanlig, har vi hög frekvens av genomtramp i virkespaket, hala presenningar, svängande gods, klämskador vid lossning av sling mm, medan det i andra hamnar somt ex Göteborg, där container- och rom-hanteringen dominerar, mer handlar om stress, körsätt, slitsamma arbetsställningar etc, berättar Kent Staaf, och avslöjar att han med jämna mellanrum får påringningar från landets hamnar när man vill peka på problem och risker i arbetsmiljön. - Det inträffar ju nästan varje år en eller par dödsolyckor i yrket, så det gäller att ha tentaklerna ute och få information om problematiken, betonar han. OLYCKORNA ÖKAR IGEN Statistik är en viktig källa till förståelse for vad som behövs for att minska arbetsmiljöriskerna vid hamnarbete. Kent Staaf har nyligen gått igenom åren 1994-97 beträffande olyckor och sjukdomsfall. När det gäller olyckor ligger antalet på ca mo om året och de vanligaste olyckorna (3 procent) är fallolyckor. Därefter följer olyckor i samband med kranarbete (15 procent) och fallande föremål (rn procent). - Vi håller just på att sammanställa statistiken for 1998. Tyvärr ser jag att den nedåtgående trenden med sjunkande arbetsolyckor har vänt och att vi kommer att få en markant ökning igen, nästan med 5 procent, och då måste man ju fråga sig vad som är i görningen, menar Staaf, som dock ser samband i ökad export med ökade transportrörelser, konkurrens mellan hamnarna och en allt stressigare arbetssituation for hamnarbetarna. - Det kan också vara så att hamnbolagen får ta in fler oerfarna av hamnarbetare som av stress och okunskap råkar illa ut, funderar han. MATROSER I LASTRUMMET På rom-sidan har Arbetarskyddsstyrelsen belägg for att det är ett uppskruvat arbetstempo som orsakar flera allvarliga olyckor, i några fall dödsolyckor, där man i besparingssyfte bantat bort t ex trafikvakter som skall ha koll på fordonsrörelser och personal. - Ett annat område som är problematiskt är virkesbåtarna, ofta från össtaterna och i dåligt skick. Vi har en dialog med HAMNARBETSFÖRESKRIFTERNA

,.,,,.,.,,.,l}ö de finska myndigheterna som har precis samma problematik, med bristande utrustning ombord på fartygen och därtill inte sällan en bristande kommunikation mellan hamnarbetare och fartygspersonal på grund av språkbarriären, förklarar Kent Staaf, och nämner också problem där pressade tidsscheman för fartygens liggetider tvingar matroserna ombord att t ex börja städa i lastrummet medan kranarbete fortfarande förekommer. - Det händer ju att sling kalvar, konstaterar han. SÄKER ARBETSMILJÖ ÄR LÖNSAM Kent Staaf menar att den tekniska utvecklingen med bortrationaliserade arbetsmoment som tidigare krävt personellt arbete är ofrånkomligt, och att det i de flesta fall ändå ska leda till förbättrad arbetssituation för hamnarbetarna. - Men det är också viktigt att arbetsgivarna inser det lönsamma i att sörja för en god kontroll och planering av de arbetsuppgifter som skall utföras så att arbetsmiljön säkras. Jag tror att detta kommer att framstå tydligt, särkilt i ett läge då arbetsplatsolyckorna ökar och det blir brist på kompetent personal. Anmälda arbetsolvckor bland hamn- och stuveriarbetare 94-91 {!} Genomsnittligt antal 14 siukdagar = 3 12 t-=-""' F '.!.: Skadad av 1 t- maskin/föremål i rörelse 8 t- """.--f 1--1 12% 6 I- H H t----1!.: Trättad av fallande!o arb.1. I föremål9% 4 I- H H t----1 :;:: Fordonsolvcka 12% 2 t- H H 1--1!} Fall till lägre nivå 14% 'OS' in CD... en en en en en en en en Fall av person 15% {!,: ---- 1999 9 9 Källa:ASS/ISA Anmälda arbetssiukdomar bland hamn- och stuveriarbetare 94-91 {:: Belastningsfaktorer 2 6% 18 Fi 16 H {!: Buller19% 14 H 12 H 1 H 8 H H I- r--- Jo arb.si. I 6 H H t- I--- 4 H H t- I--- 2 H H t- I--- 1999-9-9 Källa:ASS/ISA ---- en en en en en en en en 'OS' in CD... I försöken att förbättra säkerheten na det handlar om fartyg i dåligt skick, med utrustning och maskiner som innebär arbetsmiljörisker, kommer Arbetarskyddsstyrelsen att se till att Yrkesinspektionen och Sjöfartsinspektionen skärper kraven och kontrollerna. Ett första steg till detta tas i dagarna på den transport- och stuverikonferens som genomförs internt hos myndigheten. INTERNATIONELL ÖVERBLICK Även om Arbetarskyddsstyrelsen inte behöver ha några ekonomiska hänsyn i ii {I] HAMNARB ETSFÖRESKRI FTERNA HAMNARBETAREN 3 99

F F. N. 12351 R E G. T N. 2 8 8 11 TöO förhållande till de föreskrifter de förordar finns ändå en viss ekonomisk faktor med i resonemanget. - Vi får ju inte lägga ribban så högt att hamn- och stuveriarbete aldrig kan vara lönsamt, och vi måste se till en internationell situation eftersom transportnäringen ju är internationell, säger Kent Staaf. Han har också god överblick i vad som händer i andra länder och ser att man bl a i USA och Japan fattat mer långtgående arbetsmiljöbeslut i vissa avseenden än i Sverige. - I Japan och USA har restriktioner in- förts för arbete på containers utan fallskyddsutrustning eller liknande, berättar han och noterar i sammanhanget problemet med de allt större containerfartygen där man numera stackar upp till åtta containrar på varann. - Här jobbas det med semiautomatiska twistlock som gängar fast containrarna med varann automatiskt, men som måste lossas manuellt med långa stänger. Man arbetar också med helautomatiska tvistlock som lossnar när kranen lyfter containern, men här har man ännu inte hittat någon riktigt bra lösning. Andra områden vad gäller arbetsmiljö som aktualiseras, nu när hamnarbetsföreskrifterna skall göras om, är personutrustning i form av kläder och bullerskydd. - Många har redan förstått att den gamla traditionen med blåställ och mörka arbetskläder inte är så bra i november klockan sex på morgonen på kajen bland alla fordon. Det behövs kläder med reflexer som syns. Vidare är buller ett växande problem, och för att slippa vara lomhörd alltför tidigt bör man ju hitta bra lösningar. En sådan kan vara de nya HAMNARBETSFÖRESKRIFTERNA

,,,,,.,.,,,,l}ö hörselskydd som tillåter röstljud men som filtrerar bort oönskat maskinbuller och dylikt, säger Kent Staaf. FÄRRE TÖRS ANMÄLA SJUKDOM När det gäller arbetssjukdomar för hamnarbetare visar Arbetarskyddsstyrelsens statistik att 6 procent är förslitningsskador orsakade av dåliga arbetsställningar medan buller, som ökat, är orsaken till ca 2 procent. - Under den här fyraårsperioden 1994-97 har de anmälda arbetssjukdomsfallen minskat, men det är siffror som vi tar med en nypa salt, eftersom det kan bero på att färre törs anmäla arbetssjukdom och att ersättningen blivit restriktivare, tror Kent Staaf. text Mikael ödesjö SKYDDSOMBUDET VÄLKOMNAR NYA HAMNARBETAR FÖRESKRIFTER För Tommy Andersson, huvudskyddsombud i Stockholms Hamn, kommer beskedet om revideringen av Hamnarbetarföreskrifterna som en positiv förändring. Tommy Andersson - Det är bra att det sker nu eftersom så mycket har hänt i branschen. Samtidigt är det viktigt att bevara det gamla i det nya eftersom hamnarbete i sig strukturellt sett är oförändrat, det bygger ju på att gods lastas och lossas på ett säkert sätt, säger han. Tommy, som är mycket engagerad i arbetsmiljöfrågor, har förstås synpunkter på vilka förändringar han välkomnar i de nya föreskrifterna. - I en arbetssituation där vi oftare har last som är paketerad och säkrad på ett sätt som vi inte kan överblicka, och i en arbetsorganisation där arbetsledare inte ständigt finns närvarande, gäller det att vi i föreskrifterna kan upprätthålla arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Det är grundläggande, tycker jag. - Rent konkret finns det också exempel på arbetssituationer som jag tycker är angelägna att granska extra noga, t ex arbete vid fartygshissar, kranar och truckar där vi haft en del olyckor. Jag tycker inte att man ska tillåta någon persontransport i fartygshissar. Jag tycker vidare att man ska upprätta en checklista för kranarbete där arbetsledaren är ansvarig och där denne vid tveksamhet genast kontaktar SAQ och Fartygsinspektionen. Jag tycker också att man vid köp av truckar ska kräva att de är praktiskt testade för den verksamhet de ska användas till. - En annan arbetsmiljöåtgärd som jag tror skulle vara mycket verkningsfull är förebyggande skyddsronder som utförs av arbetsledningen innan arbete påbörjas på nya arbetsplatser eller när arbetet är omfattande, säger Tommy Andersson, som vid remissförfarandet kommer att få ge sina synpunkter direkt till Arbetarskyddsstyrelsen. i.,--i HAMNARBETSFÖRESKRIFTERNA

Läs, lär och kom ihåg... Titel: Gömda protokoll trjattare: John Pilger... borde ju vara ett axiom, men kan också vara individuell och får jag tala i egen sak så stämmer inte rubriken på undertecknad. För ju fler böcker jag läser desto mer blandar jag ihop eller glömmer av, men det blir ju ganska billigt för man behöver ju inte köpa så mycket nytt, utan kan efter nåt år eller så läsa samma böcker igen med nyhetens behag. Idag har Tv/video och IT/ data tagit över på bokläsningens bekostnad och så fina inrättningar som biblioteken får slå ten. Ibland när jag ska vara "tyken", som vi säger här i Göteborg och som på vanlig svenska betyder uppkäftig, påstår jag att det är bättre att vara IT-befriad än rli-befriad. Och lika kvickt som en höna ter får jag svar på tal som säger att eftersom jag inte har det första så saknar jag också det andra. Nä, skämt åsido och nu till den allvarligare delen av den här artikeln. Detta var egentligen menat att bli en recension av engelsmannen John Pilgers bok "Hidden agendas" (på svenska kommer titeln att bli "Gömda protokoll"). Nu är det så att boken inte kommer ut på svenska förrän i november, så jag har inte läst den. Vad jag däremot har gjort är att jag har skaffat mig information om vad den handlar om och detta vill jag gärna dela med mig av för jag är övertygad om att denna bok är ett viktigt dokument som ger oss en inblick i den massmediala världen, som inte för inte ibland kallas för den "tredje statsmakten", just på grund av sin stora inverkan på oss människor. John Pilger ger i boken bland annat en utförlig beskrivning av Liverpools hamnarbetares kamp för rätten till sina arbeten, försörjning och värdighet, där de emot sig hade antifacklig lagstiftning, strejkbrytare, den egna fackföreningsledningen och inte minst massmedia, som gav dem minimal uppmärksamhet och där hamnarbetarna i en del kommentarer dömdes ut som "patetiska kvarlevor från en förgången tid". Detta och mycket mycket mer innehåller denna bok på 6 sidor till det facila priset av ca 3 kronor. Tänk er själva, billigare kan det knappast bli - en krona bladet och 5 öre sidan! Så för en gångs skull, gör nu som jag säger och ge er själva John Pilgers bok "Gömda protokoll" i julklapp. En läsning som börjar på 19-talet och slutar på 2-talet. Henrik Johansson, Göteborg Vart är vi på väg och vem bestämmer kursen? Titel: Och sanningen ska göra er fria Författare: David Icke (f d professionell fotbollsspelare, sportkommentator, ledande språkrör för De Gröna i England, av vissa ansedd som "Englands farligaste man"). Förlag: Foinix Lennart Johnson När man som jag gjort tar del av denna bok på över 5 sidor av fullkomligt fantastiskt material märker man fort att man tvingas öppna sina sinnen och vidga sina vyer väsentligt. Kan det vara så att de flesta historiska fakta under hela industrisamhällets existens inte är enskilda företeelser utan välplanerade åtgärder från några välorganiserade organisationer eller brödraskap på toppen av världspyrarniden? Vad vet vi vanliga människor egentligen om följande: Trilaterala Kommissionen, Romklubben, Bilderberggruppen, Utrikespolitiska Rådet (cfr), Frimurarordens uppbyggnad och makt, c 7-gruppen, Brödraskapet, De 3oo:s Kommitte, Världsbanken m fl? - Kan det vara så att "vänstern" och "högern" manipulerats till att bekämpa varandra med de mest förödande och fasansväckande verkningar? Vem och vilka stödde Oktoberrevolutionen? Vilka var ansvariga för första och andra världskriget? Vem stödde Hitler ekonomiskt? Om vi försöker öka vår kunskap om detta och mycket mer får vi en märklig bild av vem som verkligen styr och ställer. En annan fråga vi bör ställa oss är vart vi är på väg och vem som bestämmer kursen. Idag ställs krav på att rannsaka naismen och kommunismen med allt vad detta innebär, men en fråga av mycket större dignitet är frågan om vad kapitalismen bör och borde ställas till svars för. I denna bok får vi många svar på våra frågor, men det verkliga komplexet i vad som väntar i framtiden ger David Icke också en klar bild över - helt fantastiskt. Tro inte i din ensamhet att det är tillfälligheter vad som sker på Världsarenan. Var så säker på att allt är väl planerat och förberett. "Och sanningen skall göra er fria" är en bok värd att läsa. Lennart Johnson BÖCKER-

Folk utan pengar får också sin del av kakan - Police and Firegames och Vattenfestival. Att tillställningarna gick med förlust ska vi inte vara sura över - vi hade ju kunnat få massmedial utställningsglans om inte folk hade varit så förbannat politiskt korrekt griniga! Arkitekten vill gärna rita bostäder med fönster, kök och en hall som rymmer fyra overaller i bävernylon, lika många par gummistövlar och mormors rullator, tro inte annat! Men det är inte hon som bestämmer! Varför skulle hon kunna trolla med pengar mer än rektorn, som får ta pengarna från skolpsykologen till lokalernas nya marknadshyra eller klinikchefen som inte får pengar att anställa sjuksköterskor för? Goda bostäder med låga hyror, skolpsykologer, kommunal Hur vill du bo? Alla bor. Alla har en känsla av hur en trevlig bostad ska vara. De flesta vill ha ett rymligt kök med bänkar att hacka lök på och ett fönster att ställa en pelargonia i. En hall med plats för några par gummistövlar i olika storlekar. En toalett utan insyn. Och en rimlig hyra. Jag var på bomässa i Helsingborg häromsistens. I många av de mest luxuösa lägenheterna saknades dessa enkla trivselfaktorer. Tiotusentals bo-intresserade trängdes med mig i lägenheterna som sedan auktionerades ut. Arkitekter och byggherrar förevisade hundrakvadratare med utsikt över hamnen, tidigare ett bortglömt rangeringsområde, nu sålt till privata byggherrar för en spottstyver - vilket givit invånarna i Helsingborg hicka. Politikerna ville ge stan lite massmedial utställningsglans och glömde i hastigheten bort ansvaret för kommunens lite mindre köpstarka invånare. Visst blev uppmärksamheten stor och de flesta hade råd med hundringen det kostade att med blå plastpåsar på fötterna komma in och beundra modedesignerns och fotografens 18 kvadratmeter stora lägenhet med tre balkonger i olika väderstreck. Visst är det skönt med en vacker utsikt och ett jacuibad efter en lång dag med böjd rygg över tillskärarbordet eller kameraobjektivet! (Fast nog hade vi unnat dem ett ordentligt kök.) Om jag diskuterar priset på denna utställningslokal riskerar jag att kallas politiskt korrekt. I min egen hemstad Stockholm säljs allmännyttan ut för att ge kommunen rörliga pengar. f osephine Askegård, arkitekt och journalist musikundervisning och starroperationer ger dålig utdelning av massmedial utställningsglans. huset där jag bor hade vi krig i våras - köpa eller inte köpa. I Vi blev egotrippade räknenissar, arga på varandra men inte på dem som hittat på alltihop. När vi bestämde oss för att fortsätta hyra, med snabb service på tvättstugan, och utan ansvar för sophämtning, gårdens skötsel och husets skador och förfall, lade sig fixeringen vid det egna igen och vi började se ut i staden. Staden som blivit en lekstuga för människor som inte kan räkna. I KRÖNIKAN - JOSEPHINE ASKEGÅRD

Konkurrensverket godkänner stuverimonopolet i hamnarna Konkurrensverket har granskat det sk stuverimonopolet i svenska hamnar och ommit fram till att detta inte begränsar eller snedvrider konkurrensen på marknaden. Karl-Axel Sjölund et är resultatet av en omfattande undersökning av D Konkurrensverket efter att Sveriges Redareförening klagat på den situation som kännetecknas av att det endast finns ett stuveriföretag i varje hamn, vilket har sin förklaring i att Transportarbetarförbundet, som har den formella rätten att teckna avtal, vägrar ingå kollektivavtal med mer f ett stuveriföretag per hamn. KRITIK MOT LISTNING Industriförbundet och Redareföreningen har i många år irriterat sig på stuverimopolet och på olika sätt försökt få bort t. Och inte ens nu efter beskedet från Konkurrensverket ger man upp. I en debattartikel i Dagens Nyheter anklagar ' man Konkurrensverket för att ha låtit sig köras över av facket i frågan, och därmed i elfte timmen ha svängt från en tidigare uppfattning om att stuverimonopolet faktiskt hindrar fri konkurrens. En av de faktorer som arbetsgivarorganisationerna vänder sig emot är det man kallar listning av de stuveriföretag som får verka i hamnarna. Man hävdar här att facket styr denna listning och att den innebär att inga nyetableringar tillåts. PLOCKAR BARA GODBITAR - Det är inte sant. Det är fritt för vilket stuveribolag som helst att ansöka om medlemskap i Sveriges Hamnar (tidigare Sveriges Hamn- och Stuveriförbund). Och nu på senare år har vi också fått ett par nyetableringar, bl a i Timrå där ett stuveribolag bildats och kan komma att konkurrera med Sundsvalls hamnbolag, säger Karl-Axel Sjölund, förtroendeman i Svenska Hamnarbetarförbundet. Karl-Axel menar att avtalen idag är bra utformade eftersom de ökar möjligheterna för stuveribolagen att satsa på kostsamma investeringar som truckar och annan utrustning, samt att man är vaksam på att företag inte kommer in och enbart plockar åt sig godbitarna. SVENSKA MODELLEN FÖREBILD - Faktum är att den svenska modellen att organisera och strukturera hamnverksamhet är förebild för ett stort antal europeiska länder, där man har problem med stuveriverksamheten, påpekar han. I debattartikeln i DN kritiserar representanterna för SAF, Redareföreningen, Industriförbundet och Skogsindustrierna hamnarbetarfacken indirekt för att motverka rationaliseringar och att inte fullt ut utnyttja modern teknik, något som får Karl-Axel Sjölund att reagera. - Är det någon yrkesgrupp som fått känna på rationaliseringar och anpassat sig i en accelererande teknikutveckling så är det vi hamnarbetare. Det har lett till en kraftig reducering av antalet hamnarbetarjobb, och man ska vara medveten om den kunskap om såväl traditionellt som modernt stuveriarbete som finns i vår kår, sedan får man gärna komma och prata om självlossare och automatiska anordningar. Sådana räcker en bit, men sällan fullt ut, slår han fast. KLÄMS FRÅN TVÅ HÅLL Sista ordet i debatten om stuverimonopolet lär inte vara sagt. Det handlar för arbetsgivarsidan, i det här fallet rederierna, om ekonomiska vinster i att kunna utnyttja fartygsbesättningen även som hamnarbetare och för speditionsföretag att komma närmare kajen. - Vi kläms mellan sköldarna, men för att sjöfarten ska kunna flyta effektivt i ett omfattande infrastrukturellt system krävs det hamnarbetare som har utbildning och kunskap att lasta och lossa gods och det är det vi som är bäst på, avslutar Karl Axel Sjölund. text & foto Mikael Odesjö KONKURRENSVERKET GODKÄNNER STUVERIMONOPOLET I HAMNARNA

Vågorna i debatten om Stockholms hamns framtid går fortsatt höga. Det skummar och fräser, framför allt längs kajerna vid huvudstadens h amn, där hamnarbetare och hamnbolagsledning är överens om att de b 1.. n orger iga ma3oriteten i stadshuset i allmänhet och Stockhol. mspartiets offent- "öppet brev till finansborgarrådet Carl Cederschidld", 1999 6 24 i skriver till ig därfdr att vi känner en stark oro fdr Stockholms hamns framtid. Hamnen har genom hela stadens historia varit en integrerad del av stadens liv och varit den - åtminstone historiskt sett - viktigaste distributionslänken av fdrnddenheter till stadens och regionens innevånare och näringsliv. Sjdfarten är det ur de flesta s ynvinklar miljdmässigt bästa transportalternativet och Stockholm är med sitt läge synnerligen lyckligt lottat fdr ett optimalt utnyttjande av sjdfart som transportmedel. i har tidigare, bl.a. under Din period som hamnstyrelseordfdrande, lärt känna Dig som en vän av hamn- och sjdfartsnäringen i allmänhet och Stockholms hamn i s ynnerhet. Vi vänder oss därf dr till Dig därfdr att vi känner en stark oro dver det sätt styrelsemajoriteten i Stockholms Hamn AB, där (m) är det stdrsta partiet, idag hanterar hamnfrågorna. Mycket av styrelsens agerande och beslut i olika frågor pekar mot en nedläggning av verksamheten i Stockholms hamn i dess nuvarande former. i är medvetna om att fullmäktige givit direktiv om att oljehamnen vid Loudden på sikt skall omlokaliseras, men bolagsstyrelsens beslut på mdtet den 15 juni 1999 innebär en forcerad och ogenomtänkt avveckling av verksamheten, utan att bättre alternativ fdr närvarande finnes. Tvärt om har flera utredningar visat att Loudden - inte minst ur miljdmässig synpunkt, bortsett från Vallhallavägs-problemet, är det bästa alternativet. I avvaktan på att Norra Länken byggs kan dessutom problemet Valhallavägen ldsas vad gäller transporter till och från hamnen, med ett stdrre n yttjande av järnväg. Att sedan mindre än 1% av den tunga trafiken på Valhallavägen genereras av hamnen är en annan fråga. ndra beslut av majoriteten i bolagsstyrelsen ger alltfdr t ydliga signaler till nuvarande och potentiella kunder om en annan framtida användning av hamnen. Vi tänker då bl.a. på uthyrningen av "flyghangaren" till en idrottsfdrening och acceptansen av en biltävling i Frihamnen mot bolagsledningens avrådan och de samlade fackens bestämda avståndstagande från en sådan tävling. Stt av de partier som medverkar i bolagsstyrelsemajoriteten (Stockholmspartiet, sp) agerar offentligt på ett sådant sätt att deras avsikt att avveckla hamnens nuvarande verksamhet klart t ydliggdrs. Vi tänker då bl.a. på styrelseordfdrandens påståenden om att det borde b yggas bostäder i Sddra Värtan - erfarenheter visar att det ej går att blanda bostadsbebyggelse och hamnverksamhet - och samma partis styrelsesuppleants offentliga propåer om en nedläggning av hamnverksamheten. Denne man finner hamnverksamhet vara "att sdka återuppväcka det tidiga industrisamhället". i anser att hamnen även i fortsättningen har en betydelsefull roll att spela i stadens och regionens infrastruktur, fdr fdrsdrjningen av fdrnddenheter till medborgare och näringsliv, då sjdfart så nära konsumenten som mdjligt är det bästa miljdalternativet. Vi ser med anledning av ovanstående fram emot svar från Dig bl.a. fdr att få reda på (m):s syn på hamnens framtid. Finns det ytterligare planer på att avveckla eller krympa hamnverksamheten eller ska den idag framgångsrika hamnverksamheten få fortsätta utvecklas? Vänliga hälsningar Stockholms Hamnarbetarefackfdrening Anders Forsstrdm, ordfdrande Allan Berry, representant i bolagsstyrelsen Bjdrn A. Borg, fdrtroendeman" AVVECKLINGSPLANERNA Fo R STOCKHOLOMS HA MN MOTER MASSIVT MOTSTÅND

liga ställningstagande i synnerhet, om avveckling av hamnverksamheten där den bedrivs idag, är att äventyra hela verksamheten. Bland flera förslag har nedläggningen av Louddens oljehamn blivit en kontroversiell fråga. Här följer några valda utdrag ur skrivelser och information från Stockholms Hamnarbetarefackförening, som finns publicerad på internet: home.swipnet.selhamn (Där väljer man rubriken "Länkar" på navigationsbaren och klickar sig fram till "Stockholms Hamnarbetarefackförening".) "Tre av Stockholms kommunstyrelsemajoritets övergrepp",1999 9 6: 1: Beblutet att snabbavvechla Louddenb oljehamn är kontraproduktivt. Politikernas ambition att få bort tankbilstransporterna från Valhallavägen har paradoxalt lett till beslut som får motsatt effekt. All planering och investering i alternativa transportsätt har lagts på hyllan i och med beslutet. Och eftersom politikerna saknar plan för alternativ oljedistribution blir resultatet att oljetransporterna för mycket lång tid framöver kommer att ske med tankbil via Valhallavägen. : Att driva hommunalpolitil i bolagsorm är odemokratibht. Ett demokratiskt samhälle förutsätter medborgarinflytande. Ett exempel på odemokratiska k onsekvenser av att bedriva politik i ett bolag är att samordningen av regionala beslut med berörda kommuner och myndigheter sätts ur spel. Infrastrukturella miljöproblem måste lösas med regional demokrati. Men stadshusmajoriteten vet att deras uppfattning, i ett regionalt perspektiv, skulle utsättas för en granskning den inte tål. Alltså blir bolagsstyrelser ett sätt att kringgå demokratin. 3: tt driva hommunalpolitih i bolagsiorm btrider mot i stort sett all lagstitning som berör ett öretags agerande. När stadshusmajoriteten tror att de tagit ett beslut i en hamnstyrelse gör de en fatal sammanblandning av sina roller. Stockholms Hamnar AB (STOHAB) är inte en kommunal förvaltning, det är ett moderbolag för en koncern med fyra dotterbolag. Bolaget är utsatt för stark konkurrens internt, externt och strukturellt. Stadshusmajoriteten har i bolagsstyrelsen, i flera bety dande frågor, skadat bolaget och därtill skrutit offentligt i massmedia om sina missgrepp. Skulle en anställd i ett bolag agera på s amma sätt hade denne snarast avskedats. Stockholms Hamnarbetarefackförening Anders Forsström, ordförande Allan Berry, representant i bolagsstyrelsen Björn A. Borg, förtroendeman" r Hamnarbetaren kommer att följa diskussionerna och det politiska arbetet kring framtidsplanerna för Stockholms hamn och vi återkommer i nästa nummer med mer information. Björn A. Borg och Bo Bengtsson, VD Stockholms Hamn AB, är överens om att kommunens borgerliga majoritet har fel i planerna om Stockholms hamn. AVVECKLINGSPLANERNA FÖR STOCKHOLOMS HAMN MÖTER MASSIVT MOTSTÅND.. lr

' '"" >Ll i5 >Ll < < :i:: rarna mer över landet och i bostadsområden, även om jag i princip är emot att samhället ska bestämma var vissa människor ska bo. Men idag har vi fått segregerade getton, med alltför många människor som mår dåligt och där kriminaliteten växer. Det är inte konstigt då om svenska barn blir rasister, menar han. Själv känner sig John som en blandning av svensk och irländare, men framför allt är han världsmedborgare. - De första åren i livet präglar ju en starkt, men efter hand som jag rest omkring i världen har jag mer och mer insett att människor är lika över allt. Det är bara uppfostran och kulturella nyanser som skiljer oss åt, tycker han. RESOR BRA MOT KRIG Att resa har blivit lite av Johns livsfilosofi. Resandet menar han är det bästa botemedlet mot främlingsfientlighet och krig. Att ta seden dit man kommer, träffa nya människor och få vänner i andra länder minskar rädslan och osäkerheten. Han har varit i de flesta länder i Europa och även i USA. Nu är det barndomsdrömmen som hägrar - Australien. - Jag färdas ju helst landvägen, eftersom man tydligare känner och upplever förändringarna i miljön och mellan länderna, men till Australien blir det svårt, konstaterar han, utan alltför mycket besvikelse. text f? foto Mikael Odesjö Profilen slutar här och börjar på sid 2. u :i:: >Ll...i t;:: "' lå"

Nordirland, tillhör fortfarande det engelska herraväldet). LÖGNER AV TRANSPORTLEDARE Att John hamnade i Sverige i början av 7-talet är förstås hustrun Lenas förtjänst. De träffades på Mallorca och efter att ha prövat att bo på Irland ett tag flyttade de till Skåne. John kunde ingen svenska och därmed krympte antalet jobb att söka till ett fåtal. Hamnarbete var ett av dem. Han sökte och fick jobbet, dessutom automatiskt medlemskap i Transportarbetareförbundet. Det var så det gick till och fortfarande gör på många håll. - Men jag insåg ju snabbt var det fackliga engagemanget fanns i hamnen, och inte var det hos transportarna, minns han. Gubbarna i Hamnarbetarförbundet, det var de som hade åsikter och mod att våga framföra dem, sådant uppskattar jag, betonar han och känner samtidigt bedrövelse över hur illa ställt det är med Transports fackavdelning i Malmö-hamnen. - Ja, här har de tagit beslut om att aktivt motverka samarbete med Hamnarbetarförbundet, något som går stick i stäv med utvecklingen i andra hamnar. Dessutom sprider de ut falska rykten om att vi skulle värva medlemmar genom att bjuda på sprit, suckar John, och menar att det är lögn och på så låg nivå att det slår direkt tillbaka på Transport-ledningen i hamnen, vars agerande verkar panikartat över att många medlemmar gått över till Hamnarbetarförbundet under 9-talet. ÖRESUNDSBRON HOTAR John själv gick med i Hamn och aktiverade sig först som kassör och nu som sekreterare i avdelning 3 i Malmö. 23 år har gått sedan han började arbeta där och mycket har förändrats. - "Tvåarmsarbetet" är i princip borta. Jag tycker man såg rätt tidigt vartåt det barkade, så jag har hela tiden sett till att skaffa mig utbildning på alla maskiner och fordon som förekommer i modern hamnverksamhet, och det kan jag nog vara tacksam över nu när Oresundsbron s1liiiiii\är klar och mitt jobb på SAS flygbåtar försvinner, sägen. John Cronin är inte den som låter tungan löpa, utan väger hela tiden sina ord noga för att hitta rätt nyanser och rätt innebörd. Han verkar eftertänksam, men påstår själv att en av hans besvärligare sidor är temperamentet. - Ibland tror jag att jag för spontan. Jag borde nog vara lite mer diplomatisk. Men å andra sidan är jag inte särskilt långsint, intygar han. Tävlingsinstinkten spelar säkert in, men också det kulturella arvet. Han ser sina svenska barn och märker skillnaden mot de irländska, som han tycker är betydligt vildare. - De har ju sina fördelar och nackdelar båda egenskaperna, men jag anser att det lugnare svenska kynnet kan bli för mesigt, och det gynnar bara dem som har makt - arbetsgivare och myndigheter, och de är inte sena att utnyttja detta, framhåller han. CEDERHOLM ÄR INGEN IDOL Johns kamp emot dåligt utövad makt går också som en röd tråd genom hans arbetsliv. Det är framför allt dusterna med förre hamn-vd:n, Bertil Cederholm, man minns. Cronins och Cederholms fiendskap var ömsesidigt, ja Cederholm var övrigt fiende till alla medlemmar i Hamnarbetarförbundet, enligt John. - Bertil Cederholms ledarstil var primitiv. Hans kunskaper om personalpolitik var obefintliga och hans förakt för Hamnarbetarförbundet monumentalt. Han bjöd till exempel enbart medlemmar i Transport på en studieresa till Antwerpen. Vidare blev han nästan maniskt misstänksam efter att en arbetsundersökning visat att det s stort missnöje hos personalen, berättar John, som Tssutom säger sig vara förbluffad över hur Stuvarförbundet kunde anställa honom som VD. - Det var så uppenbart hur han trixade och fixade, som tex när han skulle sluta - först byter han tjänstebil några månader innan slutdatumet, så säger han upp sin fru från hamnbolaget så att hennes fallskärm löser ut, och sedan löser han ut sin egen fallskärm efter det. Johns irländska temperament blixtrar till med jämna mellanrum när han redogör för Cederholms bravader. Men han lugnar sig snabbt och konstaterar att med dagens hamnledning, där VD Lars Karlsson tagit över rodret, är stämningen och kursen betydligt förbättrad. NYTT HAMNBOLAG FRÅN ÅRSSKIFTET - Lars Karlsson kan utnyttja våra kunskaper bättre. Han satsar på utbildning och personalfester, vilket förbättrat stämningen i hamnen. Vi har också fått representation i hamnbolagets olika utskott, påpekar han och upplyser att hamnen nu står inför en mindre revolution. - Vid årsskiftet är det meningen att Malmö Hamn AB och Köpenhamns hamnbolag ska slås ihop. Det är ett försök att möta konkurrensen med de landtransporter som kommer att gå på Öresunds bron, men jag är inte helt övertygad om att det är så lyckat. Dels är det risk för att vi i Malmö blir lillebror i det nya bolaget, dels har vi inget att lära av danskar när det gäller organisation och arbetsmoral, snarare tvärtom, och dels måste hamnbolagen anlägga terminaler vid brofästena på båda sidor för att erbjuda vidare transporter. Och när sedan bron mellan Röd by och Puttgarden byggs, ja då ligger färjetrafiken på Tyskland dåligt till, tror John Cronin, som själv nu när flygbåtarna dras in söker sig till bulkhamnen, som har en positiv utveckling. MESIGA SVENSKAR Annars tycker John, som den invandare han är, att den svenska modellen med skatter som till merparten går till kommunerna är bra. Den kommunala servicen - skola, äldreomsorg m m - är åtskilligt bättre än tex Irlands. - När!&gäller invandringspolitiken är jag dock skeptisk. Jag tjl!'er att myndigheterna bör sprida ut invand-!... - u :i:: --...< t;; ' ' ("<"\ p::; p::; < ::s < :i::

s mningen äc den ött John tillbcing.c '' gott,...j som all ledig tid på golfbanan. En tillvaro som han förvisso delar med familjen, men inte med 'of) speciellt många andra hamnarbetare. - Nja, det är väl möjligt. Men golf blir mer och mer en allemanssport, hävdar han, och med mina arbetstider, med mycket ledig dagtid, passar det utmärkt. Ja, det är till och med nödvändigt, för annars skulle jag bara bli rastlös, V H > H inte alldeles nyklippta gräsmattan. I ;J V... I-; I... q V ""'d q...!-;" I-;... V H ;Q :ro > I-; ro ro... d......... en en I-; ""'d :Q V :ro V q... I-;,..Cl förklarar han och svingar elegant med drivern över den Johns välodlade fritidsintresse har också resulterat i att han lär vara den ende hamnarbetare som vunnit Stuveri- q en... ro golfen, direktörernas eget mästerskap, och sannolikt till en ro... I-; ro,..cl > en... deras stora förtret.... oro s en ro ro!-;" ro ro 'OI) q ::l >... I-; ro,...q s ""'d - Ja, i alla fall vår dåvarande hamnchefs, Bertil Ceder- ::l... V ::l ro q I-; en :ro,..cl ;..::::;> > :ro :ro I-;... holm, som fick förhinder och skickade_ mig, vilket inte bar I-; ro...... I-; ""'d... c.j... ::l ""'d c.j... 'OI) V ';; 'OI) q I-; sig bättre än att jag vann hela tävlingen, konstaterar han... en......... ro q...... V oro I I-; H > 2 ro,...q... en... ödmjukt, men även med illa dold skadeglädje. ""'d V V... u en V ""'d ""'d ""'d V s... o.. ""'d John Cronin är tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna, > I-; V I-; q... ro q V ro r:./) oro s q I-; ::l s det är inget han hymlar med. Som yngst i en syskonskara 'OI) ::l...... V en I-; ro en ""'d,...q en ro 'OI) q :ro... ro q på fem förde han en inte sällan tuff kamp för att hävda sig I-; en u... I-;..., V V q... q... I-;... 'OI) under uppväxtåren på Irland. Jo, John är irländare. Född H oro....... I-;...... V V q H ro en...... u i Cork med en pappa som var yrkesmilitär och därtill o en q E--<,...q q q...... q ro 'OI) ro mycket idrottsintresserad, faktiskt även irländsk mästare,...j i-< u...... ""'d.... q,...q en q.... ""'d V V V... i gaelisk fotboll. I-; "' 5 en....ti ro s q "' V C\l I-; 'O q - Det skulle vara gaelisk sport, och helst inget sådant ""'d ::l :ro q s 'OI).._i <.b b... I-; ('.) I-; c: ro V :O V u som engelsmännen håller på med, betonar han. Således,Q... Q ro,...q,..q s q ägnade han sig mest åt hurling, gaelisk fotboll och box- en 'OI) "' u s.v'.._i,...q j::... I-; 'OI) I-; Q) V V ning, väl medveten om de århundraden av förtryck som f- :ro oro I-; ::l (j) 'OI) <Ö... V I-; q u... s I-; V I de engelska överherrarna utövat mot de 26 grevskapen --- Q_ <t V oro I-; :ro V en X... 111 Q... :O,...q ::l q som idag bildar Irland (de 6 grevskapen i norr, som bildar CD