REKLAM JA TACK! Holmen s paper 1 2009

REKLAM JA TACK! Holmen s paper 1 2009

I kärva tider stiger kraven på att marknadsföringen ska skapa handling, dra folk till butikerna och att effekten ska kunna mätas. Då står direktreklamen stark. Nog borde samma fördelar väga tungt också när det är goda tider? Så visst har papperet och DR framtiden för sig. I alla konjunkturer. I ensamt majestät som enskild kanal. I samverkan med digitala media. Tommy Wiksand Ansvarig för Holmen Papers affärsgrupp Retailers, Publishers and Printers 2

Tryckt + elektroniskt = det bästa för miljön! Sidan 4 6 DR står stark också i motvind 400 spännande år firas under 2009 Sidan 7 Kristider ger DR ett lyft Sidan 8 11 REKLAM JA TACK! Det finns ett svenskt ordspråk som säger att Inget ont som inte har något gott med sig. Sällan har det stämt så väl som nu. För vad händer i tider av kris och låg ekonomisk aktivitet? Jo, reklamköparna prioriterar en kanal som de vet fungerar. Det visade sig både i början av 1990-talet och under åren 2000 2002 när IT-bubblan sprack. Kanalen är naturligtvis direktreklam. Signalerna pekar på att utvecklingen går åt samma håll också under den turbulenta tid vi just nu befinner sig i, säger Eva Ryss, VD för Svensk Direktreklam som är Sveriges största privata direktreklamföretag. Liten kod öppnar stora möjligheter Sidan 12 13 Kunderna finns alltid nära PM 53 Sidan 14 15 Sida 8 11 TEXT: Strateg Marknadsföring och Anders Thorén FOTO: Ulla-Carin Ekblom GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring TRYCK: Norrköpings tryckeri PAPPER: Holmen Ideal Volym 100 g Holmen s paper ges ut av Holmen Paper och produceras i samarbete med Strateg Marknadsföring. ANSVARIG UTGIVARE: Henrik Sjölund Holmen Paper AB 601 88 Norrköping Tel: 011-23 50 00 Webb: www.holmenpaper.com 3

En helårsprenumeration på en dagstidning ger upphov till 12 kg CO 2. Tar samme läsare bilen och åker mellan Stockholm och Göteborg tur och retur cirka 90 mil leder det till utsläpp av 240 kg CO 2. Om han tar flyget på semestern tur och retur från Stockholm/Arlanda till Mallorca blir utsläppen 730 kg CO 2. (Källa STFI Packforsk 2004). Tryckt eller elektroniskt en fråga om miljöpåverkan I debatten framställs ofta elektroniska medier som en lösning på miljöfrågan. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt Maria Enroth, teknologie doktor i medieteknik och grafisk produktion. Jämförelser visar att tryckta produkter, optimerade och rätt använda, kan stå sig väl i konkurrensen med elektroniska medieprodukter. 4 Som forskare och konsult jobbar hon med att försöka skapa relevanta och rättvisande kriterier för att mäta olika mediers miljöbelastning. Bland annat har hon fungerat som en vetenskaplig partner till Taberg Media Group och deras TMG Eco Mark, ett verktyg som ska hjälpa den grafiska medieindustrin och företag att minimera sin påverkan av miljön. När det gäller de elektroniska mediernas miljöbelastning saknas ännu mycket fakta och forskningen är i sin linda. Det saknas till exempel livscykelanalyser som visar miljöpåverkan från vaggan till graven för många medieprodukter. Mycket har fokuserats på växthusgaser och klimatpåverkan. Det saknas bland annat data om elektroniska medier som ger mer fakta om råvaru- och restprodukthanteringen, säger Maria Enroth. Därför är jämförelser mellan tryckta och elektroniska medier ännu svåra. Maria Enroth har ändå försökt att presentera de publicerade resultat som finns vid en rad seminarier under vintern. Genomslag är viktigast Det första som hon slår fast är att det absolut viktigaste för kunden är att budskapet når ut och får genomslagskraft. Därför handlar det huvudsakligen om att optimera nyttan och minimera miljöbelastningen. Det är inte ett val mellan tryckta och elektroniska medier, det handlar om tryckta och elektroniska medier de kompletterar varandra. Baserat på både fakta och välgrundade antaganden har Maria Enroth jämfört olika tryckta och elektroniska mediers miljöpåverkan. I fallet

Det handlar om att använda just det mediet som kommunicerar bäst med minst miljöpåverkan, säger Maria Enroth, som tycker det är dags att sluta se elektroniska medier som frälsningen och pappersmedier som gårdagens teknik. med prenumererad dagstidning och webbtidning kommer resultaten från en KTH-studie. Brytpunkten ligger på 30 minuter framför datorn: om webbtidningen läses mer än 30 minuter per dag blir den mer miljöbelastande än den tryckta. Det tycker jag är uppmuntrande för dem som försvarar papperstidningen. Det finns potential att utveckla produkten vidare. Bäst i tryckt form Hon har också på något förenklade premisser jämfört en broschyr med en pdf på exempelvis en hemsida. Broschyren trycks i 10 000 exemplar på 100 grams papper. Webbsidan besöks av 10 000 besökare som alla tittar på pdf:en i fem minuter, varav 25 procent skriver ut den och lika många läser i ytterligare 25 minuter. Då blir den tryckta broschyren ungefär fyra gånger mer miljöbelastande. Det tycker jag inte är så stor skillnad. Man får heller inte glömma effekten, den tryckta broschyren kan vara mångdubbelt värdefull för avsändarens syften. Även om jämförelserna haltar en smula, innan forskningen tagit fram nya fakta, tycker Maria Enroth att det är dags att sluta se elektroniska medier som frälsningen och pappersmedier som gårdagens teknik. Det handlar om att använda just det mediet som kommunicerar bäst med minst miljöpåverkan i varje enskilt fall. Mycket talar för att mer långlivade produkter som används av många, som fackböcker och läromedel, fortfarande är bäst i tryckt form. 5

Tack för att ni gav oss besked och nya spännande utmaningar Låt mig börja med att tacka alla er som medverkat i vår senaste kundundersökning. Låt mig också direkt slå fast att era synpunkter och uppfattningar kommer att väga mycket tungt i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Glädjande nog startar vi det i ett läge där förtroendet för Holmen Paper är stort. 130 kunder i 13 länder står bakom omdömen som att vi jämfört med våra konkurrenter är pålitliga, har en hög grad av professionalism och en stor servicevilja. Personlig service i topp I undersökningen har kunderna också fått ranka vilka kriterier som betyder mest för en väl fungerande affärsrelation. Korrekta leveranser hamnar inte oväntat högst, liksom produkternas kör- och tryckbarhet samt en jämn kvalitet. Den personliga servicen och förtroendet för leverantörens kontaktpersoner lyfts även fram. Här får vi på Holmen Paper högsta betyg. Engagera hela kedjan Självklart finns det områden marknadens krav är mycket höga där vi behöver förbättra oss. Till utmaningarna hör att vässa vår produktkvalitet och leveranssäkerhet. Här ska vi kraftsamla och engagera alla medarbetare i hela kedjan! Arbetet pågår och vi siktar högt. Det övergripande målet är att Holmen Paper ska bli kundernas förstahandsval. Basen för förbättringsarbetet är våra fyra värdeord; kundfokus, professionalism, mod och engagemang. Att kundfokus står först är ingen slump. Det är kunderna som styr vårt utvecklingsarbete och visar oss vägen mot målet. För att följa upp hur utvecklingsarbetet går, kommer vi genom Opticom International Research att göra marknadsundersökningar med cirka två års intervall. Så vi ser fram emot att få återkomma och stämma av hur ni värderar oss. Med vänlig hälsning Henrik Sjölund Marknadsdirektör 6

År 1609 lät Hertig Johan av Östergötland anlägga det första bruket på Kvarnholmen i Norrköping. Därav kommer företagsnamnet Holmen. Med hjälp av flamländaren Wellam De Besche och holländaren Lois De Geer utvecklas snart en betydande industriell verksamhet med bland annat vapen- och mässingstillverkning. År 1633 anläggs det första handpappersbruket. Förändring och framtid präglar 400-årsjubileum Inte många företag kan visa upp en fyrahundraårig historia. Vid Holmens jubileum speglas företagets spännande förflutna, men i än högre grad är det framtiden som står i fokus. Koncernens anpassning till en föränderlig omvärld, utvecklingen av nya produkter och förstärkta satsningar på kvalitet presenteras vid flera av de aktiviteter som planeras, säger Anders Lyngenberg, projektledare för Holmen 400 år. Jubileumsaktiviteterna sträcker sig över hela året. I maj utges tidningsbilagan Holmen Vision, som speglar dagens verksamhet och visioner för framtiden. Holmen Vision distribueras tillsammans med Dagens Industri och med lokaltidningarna på de orter där Holmen har verksamhet. En engelsk och en spansk version kommer att publiceras under hösten. Under jubileumsåret får samtliga Holmenbruk besök av koncernledningen. Vid dessa jubileumsdagar tar ledningen tillfället att presentera de viktiga framtidsfrågorna för Holmen-koncernen. Alla anställda får en nyproducerad jubileumsskrift om Holmens historia och en liten minnesgåva. Många av de övriga jubileumsaktiviteterna anknyts till företagets ordinarie verksamhet till exempel bolagsstämman, kundträffar, skogsdagar med mera. Vid IFRA-mässan i Wien kommer Holmen Papers monter och sedvanlig kundmiddag att få jubileumsprofil. En röd tråd i hela jubileumsfirandet är att presentera det moderna Holmens förändrade struktur och strategi. På tryckpappersområdet styrs Holmen Papers produktion successivt över mot allt mer förädlade produkter och mycket stora resurser satsas nu på kvalitetsutveckling, högre service och utveckling av nya produkter. Historien visar att Holmen ständigt anpassat sig till i många fall ganska dramatiska förändringar i omvärlden. Därför tar vi jubileet som utgångspunkt för att visa det moderna Anders Lyngenberg Holmens förmåga att se de utmaningarna, genomföra förändringar och ta tillvara de nya möjligheter som öppnas, säger Anders Lyngenberg. Läs mer om jubileet på www.holmen.com/400 7

Direktreklamen rullar på Dåliga tider är goda tider Finanskris och lågkonjunktur. Då är det full fart i direktreklambranschen. Istället för imageannonsering och varumärkesbyggande aktiviteter är det back to basics som gäller. Med oadresserad direktreklam satsar företagen nu på att få in kunderna i butikerna. Det strategiska får vänta... 8 Beskrivningen är tillspetsad men Eva Ryss, som är VD för Svensk Direktreklam, bekräftar att den i stort sett stämmer. Jo, vår erfarenhet är att i sämre tider går reklamköparna tillbaka till det som man vet verkligen fungerar och driver trafik till butiken, säger hon. Svensk Direktreklam delar årligen ut över en miljard trycksaker till hushållen i Sverige varav merparten är reklam men även olika former av samhällsinformation. Företaget uppskattar sin marknadsandel av den oadresserade direktreklamen till drygt 30 procent. 350 280 210 140 70 Totala reklaminvesteringar 1989-2007 (indexerade värden, 1989 = index 100) 0 1988 Bank-kraschen 1990 1992 Stark tillväxt 1 Kriståligt alternativ I branschen har man länge talat om direktreklam som det kriståliga alternativet. Den uppfattningen har mest byggt på magkänsla och så mycket statistik har man egentligen inte lutat sig emot. Men då vi träffar Eva Ryss på Svensk Direktreklams huvudkontor i Uppsala ligger rapporten Mediernas tillväxt i de olika reklamkonjunkturperioderna * på hennes skrivbord. Och marknadschefen Göran Kontin är på plats för att göra en summering: Under de senaste 20 åren har Sverige haft två stora ekonomiska kriser, bankkrisen 1992 1993 och IT-kraschen 2000 2002. Under dessa kriser har de totala reklaminvester ingarna planat ut mycket markant, men följts av lika tydliga tillväxtperioder. Ungefär som man kunnat vänta sig, alltså... Men det intressanta är att under båda kriserna ökade investeringarna i oadresserad direktreklam (ODR). Och framförallt växte ODR:s andel av de totala svenska medieinvesteringarna påfallande mycket. Plus 6 procent under bankkrisen och med hela 23 procent under IT-kraschen (se tabell sidan 11). Göran Kontin framhåller två av flera faktorer som har bidragit: Direktreklamen är handlingsutlösande DR-kampanjer drar kunder till butiker, besökare till hemsidor och resulterar i omedelbar försäljning. Alltså exakt vad som behövs i kristider. IT-kraschen Stark tillväxt 2 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Effekten är lätt att mäta I dåliga tider är reklaminvesterarna mer angelägna om att se mätbara resultat av sina satsningar. Effektmätningar för DR är enkla att genomföra och tillförlitligheten är god. De här argumenten gäller naturligtvis också i högkonjunktur, men när reklambudgetarna krymper kommer nyckelord som Handlingsutlösande och Mätbarhet ännu mer i fokus. Selektivitet och räckvidd i målgruppen är ytterligare faktorer som Göran Kontin pekar på (se sidan 10). Fördubblad volym Under den senaste 20-årsperioden har den svenska reklammarknaden präglats av ständiga introduktioner av nya mediealternativ som radioreklam, TV-reklam, gratistidningar, e-post, internet och andra interaktiva och digitala medier. Trots detta har direktreklamen vuxit i volym. Sedan början av 1990-talet har den faktiskt mer än fördubblats, från 1,5 miljarder utdelade trycksaker per år till över tre miljarder 2008. Och trots floden av nya medier har direktmarknadsföringen lyckats bibehålla en ganska konstant del av den totala medieinvesteringen och har en andel på ca 15 procent. Det är alltså ett ganska bra track record som direktreklambranschen har med sig in i den tredje djupa lågkonjunkturen sedan 1990. Men kommer positionerna att kunna försvaras den här gången också? Den här krisen är ju den värsta i mannaminne. Eva Ryss framhåller att hon har all respekt för krisen och för den hårdnande konkurrensen. Hon understryker också att det är för tidigt att dra slutsatser, men konstaterar ändå att de signaler vi fått hittills är positiva. Våra utdelare jobbar för fullt och reklambladsbuntarna har inte blivit tunnare, säger hon.

REKLAM JA TACK! 9

10 Selektering viktig i lågkonjunktur Möjligheterna att rikta budskapet till utvalda konsumentgrupper är ett argument för att satsa på direktreklam. Den adresserade reklamen är förstås mest träffsäker, men idag kan även ODR med god precision riktas till utvalda målgrupper. Distributionsupplagan kan nämligen baseras på information ur databaser om olika geografiska områden, inte bara för olika kommuner utan med data nedbruten på de utdelningsdistrikt som direktreklamföretagen använder. Befolkningens ålder, bostadstyp, familjesammansättning etc är standarduppgifter. Till det ska läggas data om var det finns överrepresentation av hushåll med höga inkomster, personer som reser mycket utomlands, konsumenter som köper en viss typ av livsmedel osv. Jag tror att företagen under lågkonjunkturen kommer att utnyttja de här selekteringsmöjligheterna i ännu högre grad. Nu om någonsin blir det viktigt att kampanjen träffar exakt rätt målgrupp, säger Göran Kontin. Svensk Direktreklam Svensk Direktreklam har cirka 400 anställda på 44 franchiseföretag runt om i landet. Med cirka 10 000 deltidsanställda reklamutdelare är Svensk Direktreklam en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare. Omsättningen i direktreklamverksamheten uppgår till cirka 550 miljoner kronor. Utöver direktreklam ingår butiksmarknadsföring och gratisutdelade lokaltidningar också i koncernens verksamhet, som totalt omsätter ca 750 miljoner kronor/år. Lokala aktörer satsar Marknadschefens rapporter ger samma bild. Inga påtagliga neddragningar har märkts. Till och med hårt konkurrensutsatta branscher som hemelektronik och byggmarknader kör på i nästan samma omfattning. Fastighetsmäklarna är ett annat bra exempel. Trots att kedjorna tycks ha dragit ned på annonseringen i de stora dagstidningarna fortsätter de lokala mäklarna att bearbeta sina marknader med reklamutskick, säger Göran Kontin. Men Göran Kontin understryker att dagspressen är en svår konkurrent. Nedgången i den vanliga annonseringen har förlagen skickligt mött genom direktreklam i tidningen, det vill säga annonsbilagor. Däremot har Svensk Direktreklam ännu inte påverkats i någon högre grad av de digitala mediernas frammarsch, trots att den varit både snabb och imponerande. Vi ser internet som ett spännande komplement. Att använda direktreklam för att slussa in kunderna till internetsajterna är ett starkt koncept. Ny teknik öppnar nya kombinationsmöjligheter. Så internet och direktreklam lever faktiskt i symbios, säger Göran Kontin. Fokus på papper I det längre perspektivet för perioden på andra sidan krisen har Svensk Direktreklam strategin klar. Även om man noggrant följer de digitala medierna ska fokus även fortsättningsvis ligga på direktreklam tryckt på papper. Ny teknik öppnar nya kombinationsmöjligheter. Internet och direktreklam lever faktiskt i symbios. Till de nyckelord som tidigare nämnts vill Eva Ryss lägga till två som på lång sikt blir avgörande: Miljö och Relevans. Miljön är en av huvudanledningarna till att 22 procent av befolkningen idag har en Nej tack-skylt på sin brevlåda. Många nejsägare menar att direktreklamen innebär ett slöseri med resurser. Att reklambladens budskap inte upplevs som relevanta är ett annat skäl till att tacka nej (se sidan 11). Ökad träffsäkerhet Båda dessa synpunkter måste DR-branschen ta på största allvar, menar Eva Ryss. När det gäller miljöfrågorna har branschen en stor pedagogisk uppgift framför sig. Och när det gäller reklamens relevans jobbar företagen nu alltmer målinriktat för att förbättra selekteringen och öka träffsäkerheten. Lyckas branschen med detta slår man två flugor i en smäll responsen på kampanjerna ökar och kritiken mot onödig reklam minskar. Vår framtidsstrategi handlar alltså om kvalitet och precision. På lång sikt är det väldigt positivt för hela direktreklambranschen, säger Eva Ryss. * Undersökningen har genomförts av konsultföretaget Icebreak med data från IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) som bas.

Andelar av stora reklam kakan IT-kraschen 2000 2002 Medie 2000 2002 förändring % ODR 5 6,15 23 % Internet 4,25 5,11 20 % Gratistidningar 4,7 5,1 9 % Landsortspress 16,6 16,6 0 % TV 15,1 14,3 5 % Radio 2,2 2 9 % Kvällpress 2,6 2,3 12 % Storstadspress 16,3 13,2 19 % Under IT-kraschen 2002-2003 ökade den oadresserade direktreklamen sin andel av den totala reklamkakan med 23 procent (från 5,0 till 6,15 procent). Var femte säger Nej tack! Antalet svenska hushåll som säger Nej tack ingen reklam! ökar och uppgår idag till 22 procent. De flesta nej-tackarna finns i storstadsoch universitetsstäderna. Många är småhushåll och ofta är det ungdomar och hushåll med lägre köpkraft än genomsnittet som tackar nej. Den största delen av nej-tackarna uppger att de är allmänt reklamtrötta. En tredjedel anger miljöskäl eller att det är svårt att förvara och återvinna all reklam. Att reklamen inte är relevant att man inte är intresserad av det som erbjuds är också ett starkt skäl. Det är naturligtvis inte effektivt att dela ut reklam till dem som inte är intresserade. Dels handlar det om respekt för människors vilja, dels om att få bästa möjliga precision i kampanjerna. Därför finns det för våra kunder en positiv del med att man lätt kan tacka nej till oadresserad direktreklam säger Eva Ryss. 11

Elektronisk kod ger DR starka mervärden Tänk dig ett DR-utskick om en exklusiv produkt på ett sladdrigt papper. Visst blir känslan fel! Och visst blir upplevelsen av det prestigefyllda varumärket naggad i kanten. DR-papper är ingen massprodukt. Det är viktigt att välja ett papper som stämmer överens med vad avsändaren vill förmedla. Sedan må det vara exklusivitet eller lågpris, säger Peter Westerståhl. 12 Tillsammans med Maj Bonde Teir driver Peter Icebreak. Företagets affärsidé är att hjälpa annonsörer och marknadens aktörer att förbättra lönsamhet, relevans och effektivitet i mediet direktreklam. Ett sätt att göra det är alltså att välja rätt papper. Här har hela kedjan från producent till avsändare ett ansvar och en uppgift att fånga upp slutkundens synpunkter och önskemål. För producenten handlar det bland annat om att visa papperets möjligheter att bära fram olika typer av budskap. Interaktiv era väntar! En annan och helt avgörande faktor är att mottagaren ska uppleva den DR han/hon får som relevant och intressant. På nytt handlar det om att lyssna och fånga upp synpunkter från mottagarna. Och numera behöver inte avsändarna bara förlita sig på källor som kuponger och olika typer av register med uppgifter om t ex konsumtionsvanor och socioekonomiska variabler. Direktreklamen är på god väg in i en ny, interaktiv era i realtid! En unik elektronisk kod och en mobiltelefon är vad som bryter ny mark. I de nordiska länderna ligger Icebreak i samarbete med ett finskt teknikföretag i startgroparna för att lansera systemet. Det man gör är att förse t ex direktreklam med en elektronisk kod, som kan läsas av med kameran i en mobiltelefon. Vill mottagaren veta mer om t ex en produkt som försetts med en kod läser man in koden i mobiltelefonen. I retur kommer den information som annonsören valt att meddela sina mottagare, säger Peter Westerståhl. DR lever längre Allt som kan skickas över Internet, kan man sända till mottagarens mobiltelefon.

Det kan vara film, produktblad, ljudfiler eller prislistor för att ta några exempel, säger Maj Bonde Teir. Möjligheten att koda direktreklam gör att avsändaren kan hålla liv i sitt DR-utskick längre. Jobbar ett företag t ex ett byggvaruhus med veckoutskick kan man lägga in koder som förmedlar erbjudanden som gäller under specifika dagar under den kommande veckan. Interaktiviteten gör direktreklamen ännu starkare som mediakanal. Den ger annonsörerna större möjligheter att ge sina mottagare t ex fördjupad och relevant information om sina erbjudanden, säger Maj Bonde Teir. Det faktum att mottagaren hört av sig för att få mer information är naturligtvis en viktig kunskapskälla för avsändaren. Erbjudanden kan anpassas efter mottagarens önskemål och agerande. Här tar DR ett stort steg mot vad många pratat om länge men få lyckats med att kommunicera 1:1. Testa mera! Med kuponger, koder och en smart användning av olika register kan man alltså komma en bra bit på väg i jakten på intressanta, motiverade mottagare. Lägger man dessutom ner tid och kraft på att följa upp förändringar i levnadsstil och levnadsvillkor ökar möjligheterna ytterligare. Mycket jobb kan tyckas, men hav tröst! Med DR kan man enkelt testa olika lösningar och se hur framgångsrika de är. Det här utnyttjas inte i tillräcklig omfattning, säger Peter Westerståhl och pekar på den information man kan få genom att följa upp hur framgångsrika olika utskick varit, där man varierat format och satsat på skilda budskap. Nytta & relevans Frågan om oadresserad och adresserad DR tycker Maj och Peter inte är så viktig att fokusera på. Namn och adress ger ju inget besked om t ex vilka intressen mottagaren har. Relevans och nytta blir inte bättre, säger Peter Westerståhl och Maj Bonde Tier. De två orden relevans och nytta är viktiga för duon. För vad klargörs i den vision Icebreak jobbar för att förverkliga? Jo, att Alla har nytta av relevant direktreklam i brevlådan, både den fysiska och elektroniska. En interaktiv direktreklam ger annonsörerna större möjligheter att ge sina mottagare t ex fördjupad och relevant information om sina erbjudanden, säger Peter Westerståhl och Maj Bonde Teir. 13

14

Kund och kvalitet i fokus för teamet runt PM 53 Idag pratar vi mycket mer kund och kvalitet än ton. Nära nog vid alla möten tas de här frågorna upp. Det har blivit en naturlig del av det vardagliga jobbet både runt PM 53 och vid de bruksgemensamma morgonmötena. Fredrik Bragsjö är sektionschef för PM 53. I spetsen för 60 pappersmästare i fem skiftlag och en serviceorganisation med ett tiotal medarbetare, ser teamet till att det varje dygn rullar ut en pappersbana ur maskinen, som räcker ända från Braviken utanför Norrköping till Gibraltar. Men professionalism är som sagt mer än att producera tidningspapper snabbt och effektivt. Det är framförallt att förse kunderna med ett papper som motsvarar och helst överträffar deras förväntningar. Erfarenhet väger tungt Att kundfokus är en realitet i jobbet runt pappersmaskinen bekräftar också Håkan Johansson. Han är sektionsspecialist och har jobbat på Braviken sedan 1990. Vi gör fler och fler provkörningar som följd av att kunderna ställer allt mer specifika krav på sitt papper. Vi ska kunna garantera att kunden t ex får den ljushet vi lovar och att rullarna passar exakt i tryckpressen. Naturligtvis är produktionen högt automatiserad och de olika stegen kontrolleras med hjälp av avancerade processdatorsystem. Men du måste kunna processen. Gör du inte det, kan du inte producera vad kunderna vill ha och inte förstå vad som hände och varför om något går snett. Här är det viktigt med erfarenhet, säger Håkan Andersson. Den har han samlat på sig sedan 1983. Idag är han maskinförare 1 och den som kör och har huvudansvaret för PM 53 på sitt skift. Rullkvalitet i fokus Av naturliga skäl har de yngre i skiftlaget inte samma erfarenhet som Håkan. Men engagemanget för teamet och för uppgiften är detsamma. Micke Hellberg och Johan Bjärbom är två av de yngre i skiftlaget. Johan jobbar som elektriker och har varit PM 53 trogen sedan 1996. Några år senare 2002 kom Micke till Braviken. Sedan ett par månader jobbar han som torkare. I botten har han en treårig utbildning på Rikspappersskolan i Markaryd. Se n blev det praktik, sommarjobb, vikariat och ett fast jobb på Braviken, säger Micke som trivs med teamet och sin nya arbetsuppgift. Tjejerna då? Ute i produktionen är de inte så många. Men de finns. Jag kör rullmaskin och har gjort det sedan 2005, säger Cecilia Jarmeus som är en av dem som skär till kundspecifika rullar av de 900 ton papper som produceras en normal dag på PM 53. Här jobbar vi med att förbättra rullkvaliteten. Det är viktigt för oss och för våra kunder, säger Fredrik Bragsjö som själv varit i pappersbranschen sedan slutet av 1980-talet. Föredrar det jordnära Efter civilingenjörsexamen vid Lunds tekniska högskola blev det Munksjö i Jönköping under en period. Sedan har Fredrik, med undantag för en period i Indonesien, jobbat på Braviken med flera olika uppgifter. Men han trivs bäst att jobba jordnära och uppgiften som sektionschef passar som hand i handske. Den är väldigt omväxlande. Här ingår allt från att jobba nära produktion och kund till att föra ut företagets kärnvärden och se till att de blir konkreta spelregler som svetsar samman teamet, säger Fredrik och hälsar på en besökare som kommer in i kontrollrummet. Det sker inte med en nick. Nej, här tar man i hand och hälsar. En trevlig Holmentradition som Fredrik uttrycker saken. 15

Swedish TMP-linje placerar Braviken i frontlinjen Nu är produktionen i gång vid den nya pappersmassalinjen i Braviken. Linjen används för att framställa termomekanisk massa, TMP. Den invigdes av Sveriges utbildningsminister Jan Björklund och Holmens styrelseordförande Fredrik Lundberg. Investeringen uppgår till cirka 500 miljoner kronor. Ett starkare papper, en bättre yta och högre opacitet är några av de fördelar som den nya spjutspetsteknologin ger. I förlängningen betyder det bland annat en högre körbarhet i kundernas tryckpressar med högre tillförlitlighet och färre driftstörningar som följd. Investeringen ger också betydande energi- och miljövinster. Elförbrukningen kommer att minska med runt 25 %. Satsningen på TMP-linjen innebär även att massakvaliteten höjs liksom produktionskapaciteten. I TMP-processen tas 98 % av trädet tillvara och blir papper. I en kemisk process är utbytet endast 50 %. Holmen Paper prisar vinnare Den 6 och 7 maj är det dags för Next Marketing 09. Madrid är årets mötesplats, där representanter för dem som arbetar med direkt och interaktiv marknadsföring kommer att samlas. Vid konferensen ska Holmen Paper, som sponsor och i samarbete med FEDMA, dela ut det prestigefyllda priset Best Direct Marketer of the Year Award. Priset går till den som gjort årets bästa DR. Vid konferensen medverkar en rad internationellt kända experter. De kommer att föreläsa och leda diskussioner om vilka strategier som kan användas för att nå ut med budskap i den ekonomiskt turbulenta tid som vi befinner oss i. Frågor som kommer att analyseras är t ex hur man innovativt och ekonomiskt kan kommunicera med konsumenter som i krisens spår förändrat sitt sätt att exempelvis handla, spara och arbeta. Ansvariga för möte är FECEMD, The Spanish Federation of E-Commerce and Direct Markerting, i samarbete med DMA, Direct Markering Association, FEDMA och dess motsvarighet i Latinamerika samt IFDMA, Internationel Federation of DMA s. Tipsa en kollega om Holmen s paper! Har du en kollega som du tycker skulle ha glädje och nytta av Holmen s paper? Tipsa honom eller henne om att gå in på vår hemsida www.holmenpaper.com och välja Publikationer. Här finns ett formulär som det bara är att fylla i så skickar vi tidningen. Och han eller hon får precis som du prenumerationen utan kostnad. Holmen s paper 2 2008 Holmen s paper 3 2008 Holmen s paper 1 2008 www.holmenpaper.com