0
INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 2 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 4 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 4 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 4 2.2.1 Stadsdirektörens översikt... 4 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den... 7 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område... 8 2.2.3.1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen... 8 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet... 8 2.2.4. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 10 2.2.5. Kommunens personal... 10 2.2.6. Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 11 2.2.7 Miljöfaktorer... 11 2.3 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS... 12 2.4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN.... 13 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal... 13 2.4.2 Resultaträkningens intäkter... 14 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader... 15 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget)... 15 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat... 16 2.4.6 Finansiering av verksamheten... 16 2.5. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 17 2.6 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 19 2.7 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 20 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet... 20 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet... 21 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 21 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal... 21 2.8 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT... 25 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 25 3 BUDGETUTFALLET... 26 3.1 UPPNÅENDE AV MÅLEN... 26 3.2. UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER... 28 3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall... 29 3.2.3 Investeringsdelens utfall... 31 3.2.4 Finansieringsdelens utfall... 36 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster... 37 4 BOKSLUTSKALKYLER... 38 5 NOTER TILL BOKSLUTET... 46 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT... 55 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN... 55 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN... 69 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 81 6. 2 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS RESULTATBILDNING UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN... 103 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 104 1
1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 2
Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 3
2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 2.2.1 Stadsdirektörens översikt År 2013 kan karakteriseras som ännu ett år av återhämtning från finanskrisen 2008-2009. Under finanskrisen upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. För denna turbulenta historiska tidsperiod finns ännu ingen lösning i sikte, vilket också kan utläsas i det faktum att Finlands BNP minskade enligt preliminära uppgifter med 1,4 % under 2013. Samtidigt som världsekonomin, och i viss mån också EU, börjar visa tecken på återhämtning så uppvisar Finland fortfarande ingen ekonomisk tillväxt. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan 1918. Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år 2009. Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år 1991. Industriproduktionens nominella värde i Finland har ännu inte nått upp till 4
nivån före finanskrisen. ekonomiska läget. Detta är bra att hålla i minnet när man analyserar det Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Denna återhämtning accentueras av att näringsstrukturen i Jakobstad av hävd är förcyklisk, dvs. upp- och nedgångar i den ekonomiska konjunkturen syns vanligtvis först i Jakobstadregionen i landet. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,4 % mot 9,1 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 7,0 % jämfört med 6,0 % året innan. Sysselsättningen i Jakobstadsregionen är en av landets bästa. Befolkningsmängden i Jakobstad uppvisade år 2013 en minskning på 68 invånare och vid utgången av år 2013 hade vi totalt 19 614 invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 52 personer och vid utgången av år 2013 hade regionen totalt 49 783 invånare. Utvecklingen i Jakobstadsregionen börjar få metropoldrag med en överrepresentation av seniorer och invandrare i centralorten och med framförallt barnfamiljer i aktiv ålder i kranskommunerna. Staden Jakobstads bokslut för år 2013 uppvisar ett underskott på 1,9 M. År 2012 uppvisade Staden ett underskott på 2,9 M. Staden reviderade 2010 sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M jämfört med tidigare, vilket bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Årsbidraget stiger till 7,7 M jämfört med 5,2 M år 2012. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 106,7 M vilket är en ökning med 5,0 % (5,1 M ) i jämförelse med föregående år. Verksamhetskostnaderna ökar med 3,8 % och intäkterna med 2,8 %. Största kostnadsökningen finns inom social- och hälsovården (inkl. Vasa sjukvårdsdistrikt) med 4,1 M eller 6,4 %. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 4,5 M medan affärsverken gör ett överskott på 2,5 M. Motsvarande siffror för år 2012 var -7,4 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 4,5 M. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2013 ökade med 10,2 % och ligger på 76,5 M eller 7 M högre än år 2012. Kommunalskatten steg med 5,8 M (+9,6 %) medan samfundsskatten steg med 1,1 M (+22 %). Skatteinkomsterna år 2013 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87,2 %, samfundsskattens andel 6,1 % och fastighetsskattens andel 6,7 %. Det är skäl att minnas att den goda skatteutvecklingen delvis beror på en förhöjning av skattesatsen. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten 5
i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 14,3 M mot 12,8 M året innan. De största investeringarna under året var förutom de underhållande investeringarna fördjupningen av farleden till Jakobstads hamn och påbörjandet av renoveringen av Länsinummi skola. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 8,25 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 5,45 M. Av affärsverkens investeringar fördelade sig 0,5 M på Jakobstads Hamn, 3,4 M på Energiverket och 1,5 M på Jakobstads Vatten. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,6 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2013 till 111 M eller 5 660 /inv. Skuldbördan år 2012 var 5 539 /inv. År 2013 gjordes avsättningar på 4,3 M p.g.a. beslut från Energimyndigheten. Under år 2013 stävjades tillväxten i skuldbördan, men den långsiktiga investeringsnivån är fortsättningsvis i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå, eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. I detta arbete är den under 2013 initierade strategiprocessen i en nyckelställning. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden, om tillväxttakten inte kan stävjas. Arbetet med att öppna nya bostads- och industriområden kommer att fortsätta under år 2014 med ibruktagande av nya bostads- och industriområden. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under nästa tioårsperiod. Stadsfullmäktige kommer att ange marschordningen i fråga om ibruktagandet av nya bostads- och industriområden. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Kommunstrukturreformen och översynen av social- och hälsovårdsstrukturerna som regeringen har initierat utgör både klara möjligheter och hot för regionen beroende på regionens förmåga till ett strategiskt helhetstänkande. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. I detta arbete är det färdigställda Campus Allegro en viktig hörnsten. I både staden och regionen finns för tillfället ett stort antal investeringsprojekt inom industri och handel som klart visar att regionen har en framtidstro. Av dessa projekt kan speciellt ett affärscentrum vid torget vid det s.k. HAB-huset nämnas. 6
I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Stadens industriella verksamheter bör uppspjälkas i en egen helhet. Den kommande bolagiseringen av kommunala affärsverk är en utmaning för år 2014. I det här arbetet spelar strategiplanen, som stadsfullmäktige godkände 24.3.2014, en viktig roll. När det gäller skatteintäkter befinner sig Jakobstad liksom många andra gamla skogsindustristäder i en situation, där den egna utgiftsstrukturen måste anpassas till minskade skatteintäkter från nämnda bransch. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare att i framtiden klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2013-2016 Ordförande Carola Sundqvist I viceordförande Richard Sjölund II viceordförande Eero Luomala PRO-Pietarsaari- 5 4 4 5 Jakobstad Egen 1 1 - - - - fullmäktigegrupp Sannfinnländarna 1 TOTALT 43 43 43 43 43 43 43 43 Platser 1984-1988 Parti 1988-1992- 1996-2000- 2004-2008- 1992 1996 2000 2004 2008 2012 SFP 16 16 15 15 17 18 18 18 SDP 14 14 11 9 8 10 10 9 Vf 8 8 7 5 6 4 4 3 Saml. 2 1 3 1 1 1 1 1 Centerp.+ obundna 2 2 2 6 2 2 2 1 De Gröna 1 2 2 1 - - - 1 Kristdemokraterna 2 5 4 4 4 4 2013-2016 7
Stadsstyrelsen år 2013 11 ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område 2.2.3.1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den svaga ekonomiska utvecklingen fortsatte under år 2013. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,4 procent år 2013. Det var andra året i följd som bruttonationalprodukten minskade. Den privata konsumtionen minskade volymmässigt med 0,8 procent medan den offentliga konsumtionen ökade med 0,8 procent. Investeringarna minskade med 3,4 procent. Exportvolymen ökade med 0,3 procent medan importvolymen minskade med 1,8 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna ett bättre resultat år 2013 jämfört med år 2012. Kommunernas sammanlagda resultat var cirka 300 milj. euro positivt 2013, vilket är en förbättring med 600 milj. euro jämfört med 2012. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. Totalt 36 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2012 var årsbidraget negativt i 73 kommuner. På basis av prognoserna för år 2013 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 371 euro. Året innan var motsvarande siffra 248 euro. Årsbidraget i kommunerna täcker enligt prognosen 99 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 52 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftig under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg 2013 till 15,6 miljarder euro. Lånestocken ökade med 13 procent, det vill säga med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan. 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49 843 personer vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med 52 personer under år 2013. Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ, -68 personer 2013. Jakobstads befolkning per den 31.12.2013 uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19 614 personer. Staden Jakobstad hade under år 2013 ett födelseunderskott på -32 personer, samt även ett underskott på -173 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2013 med 137 personer. 8
1200 1000 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1986-2013 syntyneet födda 800 kuolleet döda 600 400 200 0-200 -400 kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2013/2014 var enligt NTM-centralen 7,0 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 6,0 %. Antalet arbetslösa arbetssökande i hela landet uppgick till 12,6 % den 31.12.2013, då den vid föregående årsskifte låg på 10,7 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 10,2 % i slutet av år 2013, när den i slutet av år 2012 låg på 9,1 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december 2013 152 st. ( 2012 97 st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 36,4 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december 2013 230 st. (2012 216 st.). I januari 2014 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,4 %. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 %, vilket är bland de högsta i landet. 9
14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2013 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2.2.4. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen. 2.2.5. Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med 1.1.2010. Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från 2010. 10
Antal årsverken sektorvis under åren 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Social- och hälsovårdsväsendet 214 219 219 1370 1387 1366 1318 Bildningsväsendet 534 562 557 547 588 571 560 Centralen för tekniska tjänster 202 207 211 260 325 324 354 Övriga 198 200 195 160 170 176 169 Årsverken totalt 1150 1188 1182 2337 2470 2437 2401 Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: 2013 2012 2011 2010 2.956 2.973 2.948 2.831 2013 2012 Löner totalt: 89.707.640 85.587.263 Arvoden totalt: 322.652 368.749 2.2.6. Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår 31.12.2013 till 1,0 milj. euro. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen, vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta. 2.2.7 Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år 2013. 11
2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. En ny, enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft 1.7.2010 och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som Statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan 2004-2015. Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden 2010-2020. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk, heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige 22.10.2012. Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. 12
2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten. 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro 31.12.2013 31.12.2012 VERKSAMHETENS INTÄKTER 114 184 111 070 Tillverkning för eget bruk 1 919 1 981 VERKSAMHETENS KOSTNADER -222 821-214 657 VERKSAMHETSBIDRAG -106 718-101 606 Skatteinkomster 76 516 69 454 Statsandelar 37 714 37 574 Finansiella intäkter o kostnader 198-251 ÅRSBIDRAG 7 710 5 171 Avskrivningar på anläggn.tillg -9 655-9 330 Extraordinära intäkter 0 1 244 Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 945-2 915 Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -1 945-2 915 Resultaträkningens relationstal 2013 2012 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,24 % 51,74 % Årsbidrag/avskrivningar % 79,86 % 55,42 % Årsbidrag euro/invånare 393 263 Antal innevånare 31.12. 19 614 19 679 13
2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 230,2 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 114,2 milj. euro eller 49,6 %. Milj. 2013 andel 2012 förändring Verksamhetens intäkter 114,2 49,6 % 111,1 2,8 % Skatteinkomster 76,5 33,2 % 69,5 10,2 % Statsandelar 37,7 16,4 % 37,6 0,4 % Finansiella intäkter 1,8 0,8 % 1,8-1,1 % TOTALT 230,2 100,0 % 219,9 4,7 % Verksamhetsintäkter Milj. 2013 andel 2012 förändring Försäljningsintäkter 93,2 81,6 % 90,7 2,7 % Avgiftsintäkter 12,2 10,7 % 12,5-1,7 % Understöd o bidrag 3,7 3,3 % 3,4 10,1 % Övriga verksamhetsintäkter 5,0 4,4 % 4,5 11,2 % TOTALT 114,2 100,0 % 111,1 2,8 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 114,2 miljoner euro vilket innebär en ökning (2,8 %). De största posterna är försäljningsintäkter 93,2 miljoner euro och avgiftsintäkter 12,2 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter 2013 andel% 2012 förändring Skatteinkomster milj. Kommunalskatt 66,7 87,2 % 60,9 9,6 % Samfundsskatt 4,7 6,1 % 3,6 28,7 % Fastighetsskatt 5,1 6,7 % 4,9 4,0 % TOTALT 76,5 100,0 % 69,5 10,2 % De totala skatteintäkterna ökade med 10,2 % (7,0 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 9,6 % (5,8 milj. euro) i Jakobstad, då ökningen i hela landet var 6,7 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger till grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 1,9 % från 2011 till 2012. Inkomstutvecklingen i Jakobstad från 2011 till 2012 var 3,9 %, när ökningen i hela landet var 4,8 %. Samfundsskatten ökade med 28,7 % (1,1 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 4,0 % (0,2 milj.). 14
På grund av förnyelse av skatteredovisningssystemet är redovisningarna 2013 inte direkt jämförbara med föregående år. Första raten från kommunalskattens restskatt redovisades till kommunerna redan i december 2013 istället för januari 2014 och samfundens skatteåterbäringar återkrävdes av kommunerna redan i december 2013 istället för januari 2014. Statsandelar Statsandelar milj. 2013 2012 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 39,2 38,9 0,7 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,3-0,4-12,9 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,0 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,9-0,8 21,5 % TOTALT 37,7 37,6 0,4 % 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2013 andel% 2012 förändring Personalkostnader 115,1 51,6 % 110,2 4,4 % Köp av tjänster 57,9 26,0 % 56,9 1,8 % Material och förnödenheter 30,7 13,8 % 29,6 3,8 % Understöd 8,5 3,8 % 8,1 4,4 % Övriga verksamhetskostnader 10,6 4,8 % 9,8 8,1 % TOTALT 222,8 100,0 % 214,6 3,8 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 3,8 % (8,2 milj. euro). Den euromässigt största ökningen skedde inom personalkostnader (4,8 milj. euro). 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 106,7 milj. euro, en ökning med 5,0 % (5,1 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 93 %. De finansiella nettokostnaderna minskade med 0,4 milj. euro. Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget samt en ökning av dividendinkomsterna. 15
2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2013 ligger på 7,7 milj. euro när det år 2012 låg på 5,2 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2013 låg på 14,3 milj. euro och avskrivningarna på 9,7 milj. euro. Årsbidraget täckte 79,9 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på -1,9 milj.euro. 2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro 2013 2012 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 7 710 5 171 Extraordinära intäkter 0 1 244 Korrektivposter -1 135-661 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 6 575 5 754 Investeringar i anläggningstillgångar -15 948-14 011 Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 350 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 024 888 INVESTERINGAR NETTO -14 300-12 772 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 724-7 019 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 103 57 * Minskning av utlåning 163 120 * Ökning av utlåning -60-63 Förändringar i lånebestånd 3 785 9 765 * Ökning långfristiga lån 20 000 20 000 * Minskning av långfristiga lån -13 100-12 168 * Förändring kortfristigt lån -3 116 1 932 Övriga förändringar av likviditeten 7 333-4 895 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 11 221 4 926 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 496-2 093 Kassamedel 01.01 15 678 17 770 Kassamedel 31.12 19 174 15 678 Förändring 3 496-2 093 16
Relationstal 2013 2012 Investeringars inkomstfinansiering 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar 28 24 Investeringsutgifterna uppgick till 15,9 milj. euro och finansieringsandelarna uppgick till 0,6 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,0 milj. euro. De internt tillförda medlen uppgick till 6,6 milj. euro, vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel till 50 %. De totala kapitalutgifterna finansierades till 27 %. Som en följd av den höga investeringsnivån stiger skuldbördan med 2,0 milj. euro och uppgår i slutet av 2013 till 111 milj. euro. 2.5. Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 17
1000 euro 2013 2012 2013 2012 AKTIVA 225 081 219 865 PASSIVA 225 081 219 865 A BESTÅENDE AKTIVA 184 266 178 733 A EGET KAPITAL 64 115 70 400 I Grundkapital 61 026 61 026 I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder 1 037 1 037 Överskott från tidigare IV räkenskapsperioder 3 997 11 252 Räkenskapsperiodens över/underskott -1 945-2 915 II Materiella tillgångar 145 044 140 272 V 1 Mark- och vattenområden 8 381 8 274 2 Byggnader 50 882 51 453 Fasta konstruktioner och 3 anordningar 62 697 63 005 C AVSÄTTNINGAR 4 699 502 4 Maskiner och inventarier 3 340 2 911 1 Avsättningar för pensioner 359 502 5 Övriga materiella tillgångar 6 794 6 674 2 Energiverket 4 340 0 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 12 950 7 955 D FÖRVALTAT KAPITAL 3 794 3 518 III Placeringar 39 222 38 461 1 Statens uppdrag 0 0 1 Aktier och andelar 36 026 35 162 2 Donationsfonders kapital 3 755 3 484 3 Övriga lånefordringar 3 196 3 299 3 Övrigt förvaltat kapital 38 34 4 Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL 152 473 145 445 B FÖRVALTADE MEDEL 3 755 3 484 I Långfristigt 81 133 75 597 1 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 71 125 65 109 1 Statens uppdrag 0 0 Donationsfondernas särskilda 2 täckning 3 755 3 484 2 Lån från offentliga samfund 1 500 2 400 3 Övriga förvaltade medel 0 0 6 Övriga skulder 8 508 8 088 7 Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA 37 060 37 648 I Omsättningstillgångar 1 866 1 904 II Kortfristigt 71 340 69 848 1 Material och förnödenheter 1 866 1 903 1 Masskuldebrevslån 24 000 28 000 2 Förskottsbetalningar 1 1 2 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 13 484 12 600 3 Lån från offentliga samfund 900 900 II Fordringar 16 019 20 066 4 Lån från övriga kreditgivare 0 0 Långfristiga fordringar 731 1 026 5 Erhållna förskott 142 109 1 Kundfodringar 0 0 6 Skulder till leverantörer 11 550 8 756 2 Lånefordringar 0 0 7 Övriga skulder 4 334 4 219 3 Övriga fordringar 731 1 026 8 Resultatregleringar 16 930 15 265 Kortfristiga fordringar 15 288 19 041 1 Kundfordringar 13 490 16 484 Nyckeltal 2013 2012 2 Lånefordringar 0 0 3 Övriga fordringar 1 763 2 517 Soliditet 28,50 % 32,04 % 4 Resultatregleringar 36 40 Relativ skuldsättningsgrad 66,69 % 66,64 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro 3 997 11 252 III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv 204 572 Lånestock 1000 euro 111 009 109 009 IV Kassa och bank 19 174 15 678 Lån euro/inv 5 660 5 539 Lånefordringar 1000 3 196 3 299 Antal invånare 19 614 19 679 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 145 milj. euro och placeringar som uppgår till 39,2 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna, 16,1 milj. euro, och kassa och bank, 19,2 milj. euro, de största posterna. 18
På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 64,1 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgår till 4,0 milj. euro och årets underskott till 1,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1,0 milj. euro. Avsättningar på totalt 4,3 milj. euro gjordes på basen av beslut från Energimyndigheten. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet, som uppgår till 152,6 milj. euro. Soliditeten ligger på 28,5 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 74,5 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 4,0 milj. euro (204 /inv). Lånefordringarna uppgår till 3,2 milj. euro. Stadens skuldbörda stiger till 111 milj. euro eller 5.660 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2013 på 2.553 euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter 114 184 Verksamhetskostnader 222 821 Skatteinkomster 76 516 Tillverkning för eget bruk -1 919 Statsandelar 37 714 Ränteutgifter 1 420 Ränteintäkter 38 Finansieringsutgifter 198 Övriga finansieringsintäkter 1 778 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) Extraordinära intäkter Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -992 Investeringar Korrektivposter (Avsättningar ) -144 Investeringar i anläggningstillg. 15 948 Investeringar Finansieringsverksamhet Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 Ökning utgivna lån 60 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 024 Minskning av långfristiga lån 13 100 Finansieringsverksamhet Minskning av kortfristiga lån 3 116 Minskning av utgivna lån 163 Ökning av långfristiga lån 20 000 Ökning av kortfristiga lån 0 Totalinkomster 250 907 Totalutgifter 254 743 19
2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,97 % Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % Keski-Pohjanmaan kuolutusyhtymä 13,67 % Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Svenska Österbottens Förbund för bildning Kiinteistö Oy, 100,00 % och kultur 4,47 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Österbottens Förbund 12,35 % Fast. Ab Skatahem Kiint. Oy, 100,00 % Fast. Ab Lappnäsvägen 35 Kiint. Oy 100,00 % INTRESSEBOLAG Stadens andel Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % Oy Katternö Ab, 40,30 % Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % Ekorosk Ab - Oy, 16,80 % Fastighets Ab Masken Kiinteistö Oy, 96,00 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral- Concordia-Pietarsaaren seudun elinkeinokeskus 47,30 % Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % Oy Timberpak Ab 33,30 % Fast. Ab Rivipietari Kiint. Oy, 100,00 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,50 % Bostads Ab Tunvägen 100,00 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,40 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,10 % J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,60 % P:saaren Vanha Satama Oy, 1384 aktier Stiftelsen Aspegrens Trädgård 40,00 % Baltic Boat Yard Ab 62,50 % 20
2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012 finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen Aktierna i Asunto Oy Fregatten Bostads Ab såldes under 2013. 17 av stadens fastighetsbolag fusionerades vid årsskiftet 2013/2014. 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal Resultaträkning Koncern 1000 euro 2013 2012 VERKSAMHETENS INTÄKTER 146 854 144 351 Tillverkning för eget bruk 1 870 1 981 VERKSAMHETENS KOSTNADER -250 374-242 169 Andel i intressesamfundens vinst och förlust 2 706 2 584 VERKSAMHETSBIDRAG -98 944-93 253 Skatteinkomster 76 516 69 454 Statsandelar 37 714 37 574 Finansiella intäkter o kostnader -2 043-2 413 * Ränteintäkter 69 119 * Övriga finansiella intäkter 854 1 104 * Räntekostnader -2 161-2 747 * Övriga finansiella kostnader -804-889 ÅRSBIDRAG 13 243 11 362 Avskrivningar på anläggn.tillg -14 308-14 569 Nedskrivningar Extraordinära intäkter 1 244 Extraordinära kostnader -513-698 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 578-2 661 Bokslutsdispositioner 2-1 Minoritetsandelar 6 71 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -1 570-2 591 Resultaträkningens relationstal 2013 2012 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 58,7% 59,60 % Årsbidrag/avskrivningar % 92,6% 78,00 % Årsbidrag euro/invånare 675 577 Antal innevånare 31.12. 19614 19679 21
Finansieringskalkyl Koncern 1000 euro 2013 2012 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 13 243 11 361 Korrektivposter -2 044-674 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 11 198 10 687 Investeringsutgifter -21 148-21 973 Finansieringsandelar för anläggningstillg 932 540 Försäljningsinkomster tillgångar bestående aktiva 1 324 1 390 INVESTERINGAR NETTO -18 892-20 044 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 693-9 356 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning -1-75 Förändringar i lånebestånd 1 501 11 081 Förändringar i eget kapital 16 0 Övriga förändringar av likviditeten 8 770-3 190 * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -69-62 * Förändringar i omsättningstillgångar 36-390 * Förändringar i långsiktiga fordringar 309 1 435 * Förändringar i kortsiktiga fordringar 3 222-2 724 * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder 5 272-1 450 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 10 287 7 816 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 2 593-1 540 Kassamedel 01.01 20 078 21 618 Kassamedel 31.12 22 671 20 078 Förändring 2 593-1 540 22
Koncernbalans 1000 euro 2013 2012 AKTIVA 302 223 295 594 BESTÅENDE AKTIVA 253 553 246 236 Immateriella tillgångar 567 617 Materiella tillgångar 209 488 204 484 1 Mark- och vattenområden 8 997 8 947 2 Byggnader 106 884 107 098 3 Fasta konstruktioner och anordningar 63 640 63 738 4 Maskiner och inventarier 5 671 6 155 5 Övriga materiella tillgångar 6 800 6 681 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 17 495 11 864 Placeringar 43 499 41 135 1 Aktier och andelar 43 395 41 032 2 Övriga lånefordringar 104 104 FÖRVALTADE MEDEL 4 257 3 971 RÖRLIGA AKTIVA 44 413 45 387 Omsättningstillgångar 2 384 2 420 Fordringar 19 302 22 833 Långfristiga fordringar 732 1 041 Kortfristiga fordringar 18 569 21 792 Finansiella värdepapper 56 56 Kassa och bank 22 671 20 078 23
Koncernbalans 1000 euro PASSIVA 302 223 295 594 EGET KAPITAL 92 328 97 056 Grundkapital 61 026 61 026 Andel av ökning av samkommunernas eget kapital 16 16 Uppskrivningsfond 1 063 1 331 Övriga egna fonder 4 367 4 041 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 27 426 33 232 Räkenskapsperiodens över/underskott -1 570-2 591 MINORITETSANDELAR 524 533 AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER 3 695 3 659 AVSÄTTNINGAR 5 010 746 1 Avsättningar för pensioner 360 504 2 Övriga avsättningar 4 650 242 FÖRVALTAT KAPITAL 4 326 4 033 FRÄMMANDE KAPITAL 196 341 189 567 Långfristigt 116 517 111 545 1 Långfristigt räntebelagt främmande kapital 108 335 103 781 2 Långfristigt räntefritt främmande kapital 8 181 7 764 Kortfristigt 79 824 78 022 1 Kortfristigtfristigt räntebelagt främmande kapital 41 284 44 337 2 Kortfristigtfristigt räntefritt främmande kapital 38 540 33 686 Relationstal 1000 euro 2013 2012 Soliditet 29,33 % 31,60 % Relativ skuldsättningsgrad 78,1 % 79,8 % Ackumulerat över/underskott 27 426 33 232 Ackumulerat över/underskott /inv 1398 1 689 Lånestock 149 619 148 118 Lån euro/inv 7628 7 527 Antal invånare 19614 19679 24
2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 1 944 868,04 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 25
3 BUDGETUTFALLET 3.1 Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden 2013-2015: o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2013-2015. Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2013 uppgår till 2,1 milj. (inklusive 2013 års underskott) o Initieras ett effektiveringsprogram med målsättning att få till stånd en strategisk anpassning av stadens ekonomi. Det strategiska underskottet halveras under planeperioden. Strategisk anpassning innebär att staden finansierar sina investeringar med egna medel. Årsbidraget 2013 var 7,7 milj. euro (2012 5,2) och nettoinvesteringarna 14,3 milj. euro (2012 14,0). Årsbidrag/avskrivningar var 79,9 % (2012 55,42 %). o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 52,5 milj. euro. Enligt Institutet för hälsa och välfärd låg Jakobstad år 2012 8 euro/invånare över landsmedeltalet, d.v.s. ca 160.000 euro för hela social och hälsovården. I detta ingår också barndagvården (man får inte "ren" statistik över kostnaderna via Sotkanet). Kommunförbundets data över kostnaderna för barndagvården 2012 visar att Jakobstad ligger 10 euro/invånare över här. Enligt detta låg alltså kostnaderna för social - och hälsovården, exklusive barndagvården, i Jakobstad 2 euro under landsmedeltalet år 2012, d.v.s. ca - 40.000 euro. o Under 2013 bör fortsatt vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen. I budgetoch ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,7 milj. euro intagits för år 2014 och en minskning med 2 milj. euro år 2015. 26
Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris skilt för varje arbetsplats. Det finns två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. De enheter inom centralen för interna stödtjänster där verksamheten baserar sig på dimensionering utför kontinuerlig uppdatering och revidering av dimensioneringsvärden. o För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år 2013. Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras och ett kontinuerligt, rullande, genomskinligt och jämförbart uppföljningssystem utarbetas med målsättningen att 30 årsverken ska förbli obesatta efter naturliga avgångar år 2013. Uppföljningssystemet skall täcka minst en tioårsperiod. Under år 2013 minskade antalet årsverken med 36 st. jämfört med år 2012. o Under år 2013 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion Under året fortsatte arbetet med servicestrategin och arbetet slutförs under år 2014. o Under år 2013 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2014 och framåt. Inom social- och hälsovårdsverket fortsatte man under år 2013 med det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via kvalitetsprogrammet SHQS. Personalen utbildades i metoder för kvalitetsförbättring. Under året har självbedömningar gjorts på alla enheter inom social- och hälsovårdsverket. Via självbedömningarna har enheterna gjort utvecklingsplaner för en konkret styrning av utvecklingsarbetet. Värden och målsättningar för verksamheten har utvärderats, och speciell fokus har lagts på en utveckling av serviceprocesserna. Kvaliteten på inskolningen av nyanställda och vikarier har utvärderats via en enkät. o Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft. Antalet övertidstimmar steg med 2,7 % jämfört med år 2012. Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall 3.2.1. 27
3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten; åt social- och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,9 milj. euro, åt tekniska nämnden 0,4 milj. euro och åt bildningsnämnden 0,23 milj. euro. Totalt beviljades 4,53 milj. euro i tilläggsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd, varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Totalt användes 99,9 % av den korrigerade budgeten (exklusive affärsverken). Som en följd av det låga ränteläget och ökade dividendinkomster underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 2,2 milj. euro. Av affärsverken är Energiverkets resultat 0,8 milj. sämre än budgeterat, Jakobstads Vattens resultat enligt budget och Jakobstads Hamns resultat 0,4 milj. sämre än budgeten. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 1,1 milj. euro, medan statsandelarna underskred budgeten med 0,3 milj. euro. 28
3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall 29
Specifikation av skatteinkomster Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Skatteinkomster 75 419 000 76 516 252 1 097 252 Kommunalskatt 66 427 000 66 712 043 285 043 Samfundsskatt 4 005 000 4 672 922 667 922 Fastighetsskatt 4 987 000 5 131 288 144 288 Skatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % Skatteår 2000 18,50 224 182 609 4,40 Skatteår 2001 18,50 235 659 059 5,12 Skatteår 2002 18,50 243 199 921 3,20 Skatteår 2003 18,50 246 951 238 1,54 Skatteår 2004 18,50 252 293 075 2,16 Skatteår 2005 18,50 252 535 595 0,10 Skatteår 2006 19,25 264 618 140 4,78 Skatteår 2007 19,25 279 194 878 5,51 Skatteår 2008 19,25 289 853 376 3,82 Skatteår 2009 19,25 283 107 070-2,33 Skatteår 2010 20,25 286 719 723 1,28 Skatteår 2011 20,25 296 797 845 3,51 Skatteår 2012 20,25 302 405 928 1,89 Skatteår 2013 21,25 Specifikation av statsandelar Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Statsandelar 38 060 730 37 714 290-346 440 Statsandel för kommunal basservice (inkl utjämningar) 38 827 902 38 661 718-166 184 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -767 172-947 428-180 256 Affärsverken Budget 2013 Förverkligat 2013 Avvikelse Ränta på grundkapital 5 % Jakobstads Vatten 671 790 671 790 0 Ränta på grundkapital 12 % Energiverket 1 233 465 1 233 465 0 Hamnverket 315 244 315 244 0 Totalt 2 220 499 2 220 499 30
3.2.3 Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 5,1 milj. euro i tilläggsanslag. För renoveringen av Länsinummi skola beviljades 3,4 milj. euro, för kommunalteknikens byggande av gator 0,6 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 1,2 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 65 %. De totala investeringarna uppgår till 14,3 milj. euro eller 729 euro/invånare. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel till 7,7 milj. euro, socialoch hälsovårdsverkets till 0,6 milj. euro och affärsverkens investeringar till 5,45 milj. euro. 31
32
33
INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN: Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,22 milj. euro per år. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden I investeringarna ingår bl.a. en ambulans, befolkningsskyddsalarmutrustning och grundrenovering av oljeskyddsfartyg. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är fortsättningsvis eftersatt på grund av de låga anslagen som beviljas för ändamålet. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag på 1,3 M. Totalt användes 1,347 M för fastighetsunderhållets investeringar. Staffansnäs depå skede 1 förverkligades under året och togs emot vid årsskiftet 2013/2014. Budgeten för skede 1 var 1,7 M och förverkligades till 1,58 M. Länsinummi skolas renovering på grund av inomhusluftproblem startade under 2013. Kostnaderna som förverkligades under året uppgår till 3,4 M (=budget 3,4 M för 2013). Projektet beviljades statsbidrag 0,58 M för 2013. Länsinummiprojektet blir färdigt till sommaren 2014. Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. Kommunalteknik Av anslagen för löpande investeringar användes 161,000 för saneringar i Östermalm, 192 000 för Östanpåvägen och 97 000 för Södermalmsgatan. För saneringar användes totalt 450 000 under 2013. För färdigställandet av nya gator och för asfalteringar användes 310 000. I nybyggnad av gator investerades 243 000 och för denna summa byggdes: Sandåkersvägen, Nikulavägen, Christoffersvägen och Bockholmsvägen. Arbetet med Sandåkersvägens fortsätter 2014. 34
Depån bytte en hjullastare, för vilken den första raten betalades. Två paketbilar och en terrängbil köptes som begagnade samt införskaffades en kippkärra och en liten asfaltblandare (totalt 177 000 ). Underhållsenheten för idrottsanläggningar bytte en snöskoter och byggde staket till Centralplan (totalt 19 000 ). Parkenheten reparerade trädgårdens ventilation, förnyade lekredskap (parkgungor), och bytte två gräsklippare (totalt 70 000 ). Av särskilda investeringar användes största delen, 420 000, till byggande, asfaltering och slutarbeten på Västra Ringvägen (mellan Högbergsvägen och Markusgränd). För byggandet av Hällvägen (mellan Västra Ringvägen och Törnrosvägen) användes 287 000. För byggandet av Vägmästarvägen användes 32 000. Beläggningsarbeten gjordes på norra delen av Kråkholmsvägen för 32 000. För särskilda investeringar användes 914 000. Den betydande skillnaden jämfört med budgeten (1 800 000 ) beror på beslutet att konkurrensutsätta Västerleden först följande år och på att en del av Hällvägens arbeten flyttades till 2014. Västra Ringvägens arbeten blev 64 000 billigare än budgeten. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till 601 000 euro, vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under 2013 1,543 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under 2013 0,499 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under 2013 3,408 milj. euro 35
3.2.4 Finansieringsdelens utfall FINANSIERINGSKALKYL 1000 euro 2013 2012 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 7 710 5 171 Extraordinära intäkter 0 1 244 Korrektivposter -1 135-661 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 6 575 5 754 Investeringar i anläggningstillgångar -15 948-14 011 Finansieringsandelar för anläggningstillg 625 350 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 024 888 INVESTERINGAR NETTO -14 300-12 772 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 724-7 019 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 103 57 * Minskning av utlåning 163 120 * Ökning av utlåning -60-63 Förändringar i lånebestånd 3 785 9 765 * Ökning långfristiga lån 20 000 20 000 * Minskning av långfristiga lån -13 100-12 168 * Förändring kortfristigt lån -3 116 1 932 Övriga förändringar av likviditeten 7 333-4 895 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 11 221 4 926 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 496-2 093 Kassamedel 01.01 15 678 17 770 Kassamedel 31.12 19 174 15 678 Förändring 3 496-2 093 Relationstal 2013 2012 Investeringars inkomstfinansiering 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar 28 24 36
3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster 37
4 BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 31.12.2013 31.12.2012 Försäljningsintäkter 93 224 920,49 90 742 100,91 Avgiftsintäkter 12 243 502,86 12 455 639,94 Understöd o bidrag 3 742 538,56 3 398 897,59 Övriga verksamhetsintäkter 4 972 926,28 4 473 287,30 VERKSAMHETENS INTÄKTER 114 183 888,19 111 069 925,74 Tillverkning för eget bruk 1 919 179,22 1 981 160,71 Personalkostnader -115 061 559,07-110 211 569,15 * Löner och arvoden -90 030 291,60-85 955 345,08 * Lönebikostnader -25 031 267,47-24 256 224,07 ** Pensionskostnader -20 093 641,57-19 478 232,87 ** Övriga lönebikostnader -4 937 625,90-4 777 991,20 Köp av tjänster -57 919 267,23-56 882 331,90 Material o förnödenheter -30 695 735,08-29 579 395,21 Understöd -8 500 108,24-8 140 083,05 Övriga verksamhetskostnader -10 644 242,74-9 843 969,28 VERKSAMHETENS KOSTNADER -222 820 912,36-214 657 348,59 VERKSAMHETSBIDRAG -106 717 844,95-101 606 262,14 Skatteinkomster 76 516 252,08 69 453 955,70 Statsandelar 37 714 290,00 37 573 649,96 Finansiella intäkter o kostnader 197 761,82-250 680,64 * Ränteintäkter 38 130,60 136 608,21 * Övriga finansiella intäkter 1 777 854,66 1 698 734,69 * Räntekostnader -1 419 725,91-1 818 653,16 * Övriga finansiella kostnader -198 497,53-267 370,38 ÅRSBIDRAG 7 710 458,95 5 170 662,88 Avskrivningar på anläggn.tillg -9 655 326,99-9 329 691,03 Extraordinära intäkter 0,00 1 244 239,29 Extraordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 944 868,04-2 914 788,86 Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -1 944 868,04-2 914 788,86 Resultaträkningens relationstal 2013 2012 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,24 % 51,74 % Årsbidrag/avskrivningar % 79,86 % 55,42 % Årsbidrag euro/invånare 393 263 Antal invånare 31.12. 19 614 19 679 38
Finansieringskalkyl 2013 2012 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 7 710 458,95 5 170 662,88 Extraordinära intäkter 0,00 1 244 239,29 Korrektivposter ( Försäljningsvinster på anläggningstillgångar) -991 706,84-620 928,73 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) 0,00 0,00 Korrektivposter (Avsättningar för pensioner) -143 500,00-40 400,00 Korrektivposter (Avsättningar för avstjälpningsplats) 0,00 0,00 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 6 575 252,11 5 753 573,44 Investeringar i anläggningstillgångar -15 948 113,69-14 010 876,23 Finansieringsandelar för anläggningstillg 624 934,28 350 470,00 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 1 023 666,67 888 128,86 INVESTERINGAR NETTO -14 299 512,74-12 772 277,37 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 724 260,63-7 018 703,93 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 103 286,06 56 625,00 * Minskning av utlåning 163 286,06 120 000,00 * Ökning av utlåning -60 000,00-63 375,00 Förändringar i lånebestånd 3 784 626,36 9 764 560,82 * Ökning långfristiga lån 20 000 000,00 20 000 000,00 * Minskning av långfristiga lån -13 099 733,84-12 167 586,51 * Förändring kortfristigt lån -3 115 639,80 1 932 147,33 Övriga förändringar av likviditeten 7 332 837,23-4 895 228,98 * Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 4 722,71 3 036,38 * Förändringar i omsättningstillgångar 37 347,88-322 553,75 * Förändringar i långsiktiga fordringar 294 616,00 1 420 916,00 * Förändringar i kortsiktiga fordringar 3 752 414,49-1 936 709,50 * Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder 3 243 736,15-4 059 918,11 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 11 220 749,65 4 925 956,84 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 3 496 489,02-2 092 747,09 Kassamedel 01.01 15 677 565,24 17 770 312,33 Kassamedel 31.12 19 174 054,26 15 677 565,24 Förändring 3 496 489,02-2 092 747,09 Relationstal 2013 2012 Intern finansiering av investeringsutgifter 50,32 % 37,85 % Intern finansiering av kapitalutgifter 27,13 % 20,02 % Låneskötselbidrag 0,63 0,50 Kassadagar 28 24 39
40