Årsredovisning 2013 När författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren besökte Kärrgruvan tillsammans med produkionsteamet för filmen Cirkeln, var temat magi.
Innehåll Inledning Innehåll 2 Årsredovisningens struktur 3 Detta hände 2013, månad för månad 4 Stormarnas år 8 Förvaltningsberättelse Fagersta kommuns organisation 10 Styrning och uppföljning 12 Måluppfyllelse 13 Finansiell analys 14 Personalekonomisk redovisning 26 Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige 29 Kommunstyrelsen 30 Utbildnings- och fritidsnämnden 36 Socialnämnden 45 Finansiella rapporter Resultaträkning 56 Kassaflödesrapport 57 Balansräkning 58 Noter 59 Sammanställd driftredovisning 69 Sammanställd investeringsredovisning 69 Total driftredovisning 70 Total investeringsredovisning 73 Bilagor Bilaga 1 - Redovisningsprinciper Bilaga 2 - Redovisningsbegrepp och ordlista Bilaga 3 - Revisionsberättelse 2 Årsredovisning 2013, Inledning
Årsredovisningens struktur Inledning I det första avsnittet beskrivs inledningsvis årsredovisningens struktur och därefter redovisas en sammanfattning av hur kommunen har använt 2013 års skattemedel. Vidare ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Här ges en samlad beskrivning kommunens ekonomi och verksamhet under året som har gått. Förvaltningsberättelsen inleds med en beskrivning av kommunens organisation och styrmodell. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelsen innehåller därutöver en ekonomisk översikt och analys samt en personalekonomisk redovisning. Verksamhetsberättelser I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet nämndvis. Nämnderna beskriver uppdrag, årets händelser, måluppfyllelse samt ger sin syn på framtida utveckling. Finansiella rapporter Här finns bland annat en redovisning av det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) samt utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Bilagor I bilaga finns bland annat en redovisning av det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) samt utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Därutöver finns redovisningsbegrepp, redovisningsprinciper samt revisionsberättelse. Hur fördelades dina skattepengar år 2013? Fagersta kommuns verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. År 2013 kostade kommunens verksamheter cirka 646 miljoner kronor (mkr), varav cirka 515 miljoner kronor kommer från invånarnas kommunalskatt. Resterande avser generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Exempel Om du tjänade 20 000 kronor/månad, gick 3 987 kronor till kommunen. Dessa pengar fördelades som tabellen till höger visar: Verksamhet Kronor Grundskola och skolbarnomsorg 795 Förskola 472 Kultur- och fritid 243 Gymnasieskola och vuxenutbildning 373 Äldreomsorg 991 LSS (verksamhet för personer med funktionsnedsättning) 306 Psykiatri 84 Arbetsmarknadsåtgärder 76 Försörjningsstöd 58 Individ och familjeomsorg, barn och ungdomar 138 Individ och familjeomsorg, vuxna 54 Kommunalteknik 127 Räddningstjänst 65 Miljö och bygg 35 Övrig verksamhet och administration, soc 0 Övrisg verksamhet 169 Summa 3 987 Årsredovisning 2013, Inledning 3
Vill du veta mer om 2013? På fagersta.se finns ett digert nyhetsarkiv. Dessutom givetvis dagsfärska nyheter. Detta hände 2013 månad för månad Det arbetar cirka 1 000 personer för Fagersta kommun. Och vi som bor här är 13 010. Så det är klart att det händer en hel del i kommunen under ett år. Här är ett litet axplock av allt det som kommunen har arbetat med under 2013. JANUARI 12 634 FEBRUARI Barnen på förskolan Rosen, avdelning Hajen, önskade oss en riktigt fin alla hjärtans dag den 14 februari. MARS Den tredje januari började TV-dokumentären om Jan Stenbeck, där Fagersta var med i del ett och del tre. SVT:s Pär Fjällström gjorde en djupdykning i Jan Stenbecks liv och gärning. Ett 40-tal medverkande ger inblickar i den speciella Stenbeckska världen. Så många invånare hade Fagersta kommun den 1 januari 2013. v Ett guld, två silver och fyra brons blev årets resultat för Brinellskolan vid Ung Företagsamhets mässa i mars. I konkurrens med över 500 elever, uppdelade på 136 företag, tog Brinellskolan hem sex priser på UF-mässan i Västerås i tisdags. Ung Företagsamhet-företaget Lacey UF från Brinellskolan i Fagersta har elastiska skosnören som affärsidé. På bilden ovan visas produkten på ett par gröna skor. Lördagen den 9 mars bjöd på strålande vackert vinterväder när Tillväxtgruppen och Fagersta kommun tillsammans bjöd på Busstur för nyinflyttade! Det var fjärde gången som Tillväxtgruppens InflyttarLots och Fagersta kommun gemensamt gav nyinflyttade en chans att lära känna sin kommun lite extra. 4 Årsredovisning 2013, Inledning
Lek för livet och lek för alla! Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Christine Andersson invigde aktivitetsparken i Vilhelminaparken den 21 maj.. Redskapet är särskilt anpassat för äldre och för personer med rörelsehinder. APRIL MAJ JUNI Visning av tomterna i Norra Sjöhagen skedde på plats, måndagen den 8 april och tisdagen den 9 april. Den 16 maj firades förskolans dag! Onsdagen den 26 juni var det Releaseparty för Sommarlovsentreprenörerna 2013 i Norra Västmanland. Konceptet är en del av satsningen på ungas entreprenörskap som genomförs i Fagersta och Norberg med stöd av kommunerna och Tillväxtgruppen. Utöver dem stöttas konceptet av Leader Bergslagen, Företagarna och ett trettiotal företag. Nationaldagen den 6 juni firades traditionsenligt på Hembygdsgården. Årsredovisning 2013, Inledning 5
Wakeboard-EM! Fagersta Cable Park vid sjön Eskiln anordnade Wakeboard-EM mellan den 25 augusti - 1 september. JULI AUGUSTI SEPTEMBER År 2013 genomfördes 275 turer med färjan Petrolia till Oljeön i Ängelsberg. Många av dom i juli! Den 17 augusti gick Scensommarfesten av stapeln. En musikfest med artister för alla åldrar och smaker. Medverkade gjorde namnkunniga artister som Darin, Moa Lignell och Mikael Wiehe. Men även ännu inte fullt så kända, som Eirin från Norberg och Vincent Jedselius från Fagersta. Vi firade Bruksledens dag med att gå en etapp av Bruksleden. Etappens längd ävarcirka 12 kilometer och terrängen var lättvandrad. Vid stugan i Älgsjön var elden tänd, och man åt matsäck tillsammans. Den 17 september gick årets femårskalas av stapeln, och vi hade som vanligt en helt fantastisk eftermiddag tillsammans! Pirater och sjörövare, barn, förskollärare och föräldrar! Det är så roligt för alla oss som jobbar på Norbergsvägen 19, att en dag om året få träffa så många av våra unga kommuninvånare. Invigning av Mariaskolans nya fritids Den 24 september, exakt tre månader innan julafton som utbildnings- och fritidsnämndens ordförande Hans Granlund påminde oss om i sitt invigningstal, invigdes Mariaskolans nya fritids med bandklippning och raket. 6 Årsredovisning 2013, Inledning
Direkttåg till Stockholm! Från och med den 15 december 2013 kör Tågkompaniet direkttåg från Fagersta till Stockholm på helgerna. Foto: Tågkompaniet OKTOBER NOVEMBER Smörgåstårta, sång, tal, musikunderhållning och hurrarop var några av ingredienserna i 35-års firandet av Malmen! Folkligt, festligt och fullsatt var det definitivt denna eftermiddag i Malmens matsal. Inte en ledig stol fanns att hitta när alla boende satt sig ner för att gemensamt fira sitt hus! DECEMBER 12 872 I december 2013 kom beslutet om att Fagersta är en av fyra kommuner, som den 1 februari 2014 utses till finskt förvaltningsområde. Finsk samordnare blir då Merja Hellstrand (bilden). Så många invånare hade Fagersta kommun den 31 december 2013. v Den 14 oktober bjöd vi, för andra året irad, in till årets stora Fairtradefika! Årsredovisning 2013, Inledning 7
Stormarnas år Och sist men inte minst; vi gör ett väldigt gott ekonomiskt resultat Det kommunala börjar likna vädret; det finns inga normalår längre. Vem kunde i sina vildaste fantasier för några år sedan tro att Fagersta första halvåret 2013 skulle ha landets näst snabbaste befolkningsökning? Den ökningen, mycket beroende på spontaninvandring av somalier, polacker (tänk att vi plötsligt skulle ha en så stor koloni att en polsk-svensk förening startas!) och syrier har självklart varit i fokus under året. När så Migrationsverket helt utan samråd även öppnar en flyktingförläggning med 200 platser för asylsökande (ingår alltså inte i befolkningssiffrorna) så ökar förstås anspänningen på framförallt skolan och förskolan. Aldrig någonsin har vi under löpande år så snabbt fått justera siffrorna över behoven och parera anslagen till verksamheterna som under år 2013. Och visst innebär detta problem. Men en ökande och allt yngre befolkning är precis motsatsen till den 30 år långa krisen 1970-2000. Då, när Fagersta tappade 30 procent av sin befolkning och därigenom fick en så snabbt åldrande befolkning att statistisker varit tvungen att dubbelkolla siffrorna. I det scenariot lite hopp och inga möjligheter. Nu har vi chansen att tillsammans göra skillnad, för de som kommit men också för oss som fanns här och samhällets möjlighet till utveckling. Vårt samarbete med grannkommunerna är fortsatt gott, medan förhoppningen att få bilda en regionkommun brutalt släcktes av regeringen via den debattartikel i Dagens Nyheter som originellt nog kungjorde beslutet. Mycket har hänt under 2013. Några få saker kan här nämnas. För första gången på lång tid har ett antal tomter färdigställts och så sakteliga börjar dessa i Norra Sjöhagen att gå åt. Vi har inrättat en social investeringsfond och det första uttaget ur den var att permanenta verksamheten i det oerhört framgångsrika projektet Språnget för att hjälpa inte minst unga människor att komma vidare i livet med sikte på egen försörjning. Vi har arbetat med det övergripande regionala tillväxtprogrammet och beslutat om en förnyelse av stadstrafiken, den startar i slutet på 2014 när busstidtabellen läggs om. Fortsatta satsningar på Ung Företagsamhet och sommarlovsentreprenörerna. Årets stora kultursatsningar är stöd till scensommarfestivalen och de extra bidragen till Folkets Hus för att installera bredband och fjärrvärme; det sistnämnda sparar stora pengar till föreningen vilket blir pengar för ökad verksamhet. Landsbygdsatsningen för året är den projektanställde bredbandssamordnaren. På investeringssidan har det på grund av överklagningar blivit fördröjningar som skapat ett stort överskott, men förhoppningsvis kan vi nästa år genomföra planerade satsningar på Mariaskolan. Trots de bitvis snabba vindkasten så har nämnderna och de gemensamma organisationerna på ett beundransvärt sätt både hållit i ekonomin och klarat sina uppgifter. Det betyder att oförutsedda intäkter resulterar i ett positivt resultat. I Fagersta kommun försvinner dock inte vinsterna till diverse obskyra skatteparadis. De stannar i kommunen och blir till anslag i de följande årens verksamheter. När det blåser bygger en del vindskydd vi hissar segel! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande (V) 8 Årsredovisning 2013, Inledning
Förvaltningsberättelse Fagersta kommuns organisation 10 Beskrivning 11 Styrning och uppföljning 12 Måluppfyllelse 13 Finansiell analys 14 Personalekonomisk redovisning 26
10 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse
Beskrivning Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Här sitter förtroendevalda politiker som i huvudsak arbetar för kommunen på sin fritid. Ytterst ansvariga för verksamheten är politikerna i kommunfullmäktige, som väljs genom allmänna val vart fjärde år. För varje verksamhet och förvaltning i kommunen finns en politiskt ansvarig nämnd. Det är nämnderna som beslutar om mål och riktlinjer för sina respektive verksamhetsområden. I förvaltningarna arbetar anställda i kommunen för att utreda, planera och genomföra det som politikerna beslutar om. Fagersta kommuns organisation skiljer sig från många andra kommuner på så sätt att kommunen i hög grad driver verksamheter genom samarbete med andra kommuner. Kommunen samarbetar till exempel om gymnasieskola, kommunalteknik, miljö- och byggfrågor, näringslivsfrågor samt räddningstjänst, men även inom interna områden såsom löneadministration. Tillsammans med andra kommuner kan kommunen bli mer effektiv både vad gäller resursutnyttjande och kvalitet. Genom att kommunfullmäktige ger anslag till samarbetsorganen och utser egna politiker i styrelse och direktion behåller kommunen inflytande över verksamheterna. Fagersta kommuns samverkan med andra kommuner beskrivs i schemat över kommunens samverkansorganisation. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 20 15 10 Vänsterpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Miljöpartiet Övriga 20 (55,6 procent) 8 (23,9 procent) 3 (8,1 procent) 2 (4,6 procent) 1 (2,3 procent) 1 (2,2 procent) 0 (1,9 procent) 0 (1,1 procent) (0,3 procent) 5 0 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 11
Kommunens styrmodell En målstyrningsmodell infördes under år 2011. Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna och samarbetsorganisationerna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. Målbild Fagersta Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik Byggande och boende Tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi Övergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om åtta övergripande mål för Fagersta kommun. Under 2013 beslutades om ett nionde mål, fungerande integration. Målet införs under 2014. De övergripande målen för Fagersta kommun är: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun 6. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans 9. Fungerande integration God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen fastställa mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Utifrån ett verksamhe Allt detta ger Livstid: När det går snabbt att få offentlig och kommersiell service När det är lätt att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter Då ett ömsesidigt ansvarstagande skapar gemenskap och trygghet Då det är nära till Västerås, Stockholm och andra viktiga knutpunkter I Fagersta får du tid, lust och kraft att leva. Verksamhetsmål som är som av betydelse är för god av ekonomisk hushållning för god ekonomisk hushållning betydelse Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Kommunens målstyrningsmodell ska underlätta styrningen och uppföljningen av verksamheterna. Finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning 12 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse
Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även nästkommande generation utan att behöva uttaxera högre skatt. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, ska kommunen ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Kommunstyrelsen har fastställt följande mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet: Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar (gemensamt inriktningsmål). Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt (gemensamt effektmål). Verksamheterna ska ha en budget i balans (gemensamt effektmål), Kommunens ekonomistyrningspolicy innehåller därutöver regler och riktlinjer som ska bidra till god ekonomisk hushållning i Fagersta kommun. Måluppfyllelse Uppföljning av övergripande mål Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Kommunens webbinformation har förbättrats och kommunen får gott betyg i bemötande. Tillgängligheten per telefon behöver förbättras. Kommunen arbetar vidare med att öka andelen rättvisemärkta produkter. De personbilar kommunen köper in uppfyller satta miljömål. Enligt Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) har Fagersta kommun den lägsta kostnaden för försörjningsstöd per invånare jämfört med sju likvärdiga kommuner. Mätningar inom Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) visar att förskoleverksamheten håller hög kvalitet. Förskolorna arbetar genomgående med källsortering och hantering av miljöfarliga ämnen. Samtliga förskolor har även år 2013 behållit certifiering Grön Flagg. Miljöarbete ingår i kursplanerna för samtliga grundskolor och miljöaspekten genomsyrar skolornas dagliga arbete. I januari 2012 startade ett projekt tillsammans med den lokala arbetsförmedlingen, Pilotsamverkan Nyanlända i Fagersta. Den primära målsättningen, att flertalet av de personer som kom till kommunen under år 2010 ska komma i egenförsörjning under 2013 har uppnåtts, 99 hushåll erhöll försörjning från integrationsenheten i januari och 29 hushåll i december. Totalt har 77 personer (33 kvinnor och 44 män) har erhållit samhällsorientering genom ABF. På försök har specifik föräldrautbildning köpts av ABF för cirka 25 somalisktalande personer. Förskoleverksamheten har under året haft fem praktikanter med annat modersmål än svenska. Samtliga grundskolor har också erbjudit praktikplatser. Inom kostservice har personer erbjudits både praktikplats och visstidsanställningar. Under våren genomfördes en temadag på Per-Olsskolan kring barnkonventionen, med ett mångkulturellt perspektiv. Kulturskolan har i samarbete med förskolan startat ett integrationsprojekt där barngrupper från förskoleavdelningarna Stjärnan och Lejonkulan tillsammans deltagit i musiklek. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Gott företagsklimat Företagarnas omdöme om verksamheten är gott enligt undersökningen Insikt, dock visar Fagersta kommun ett svagt resultat när det gäller antalet nystartade företag. Försörjning och Arbete arbetar vidare med att stärka samarbetet med det lokala näringslivet, både inom arbetsmarknads- och integrationsenheten. Inom grundskolans årskurs 7-9 har en handlingsplan för entreprenörskap framtagits under verksamhetsåret. Inom väl etablerade nätverk marknadsförs nämndens verksamheter. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Kommunens värdegrund samt våld i nära relation har inom ramen för kommunövegripande projekt diskuterats på arbetsplatsträffar. Regeringen införde karriärtjänster (förstelärare) inom skolan från och med 1 juli 2013. Förstelärare ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för eleverna. Inför höstterminen 2013 utsågs fyra förstelärare inom ämnesområdena matematik, svenska, ledarskap och Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 13
entreprenörskap. Den totala sjukfrånvaron uppgick år 2013 till 5,4 procent, jämfört med 5,1procent år 2012. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Bra utbildning Alla språkgrupper i kommunens flyktingmottagande har erhållit samhällsorientering på modersmålet. Kostnad per betygspoäng har minskat i jämförelse med 2012. Jämfört med standardkostnaden i procent ligger Fagersta kommun under med 8,1 procent. Liknande kommuner ligger drygt 5 procent över standardkostnaden. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Trygg kommun Fallolyckor vid särskilt boende har analyserats med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Avvikelserna för läkemedel visar att vissa enheter har mycket få avvikelser medan andra har många avvikelser. Individ- och familjeomsorgen har under året deltagit i generellt tidigt föräldrastöd. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer En utredning om införande av flexlinjetrafik föreslår att sådan införs från hösten 2014. Samtidigt föreslås att en ny linjebuss införs i Fagersta. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Attraktiva boendemiljöer I arbetet med att vara en attraktiv kommun har ett tjugotal sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Kommunkansliet arbetar med att sälja dessa. Under år 2013 har fem tomter sålts. Möjligheter att tillskapa ett trygghetsboende har utretts men inget lämpligt alternativ har funnits. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Kommunal ekonomi i balans Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett ökning av eget kap- 14 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse ital på ca 2 procent av kommunens egna kapital, vilket motsvarar 10,9 miljoner kronor. Kommunen redovisar ett överskott på 24,1 miljoner kronor för år 2013. Exklusive realisationsvinster redovisas ett överskott på 14,3 miljoner kronor. Detta innebär att kommunen både uppnår resultatmålet samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans. Kommunens nämnder och styrelser redovisar överskott jämfört med budget. Den starka soliditeten har i den närmaste bibehållits. Kassalikviditeten är god. Kommunen har inga långfristiga skulder. De fastlagda ekonomiska styrprinciperna har följts i hög grad. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Uppföljning av övergripande mål Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Verksamheterna uppfyller flertalet av de uppsatta effektmålen. Jämförelser visar att kommunen har förhållandevis låga kostnader inom flera verksamhetsområden. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans bedöms ha uppfyllts. Därutöver kan konstateras att Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämför med övriga kommuner i riket. Detta visar Kommunforskning i Västsveriges rapport för 2012 där kommuner har jämförts utifrån fyra perspektiv och åtta nyckeltal. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning ur ekonomiskt perspektiv. Finansiell analys - Fagersta kommun Resultat och kapacitet Årets resultat 45 40 35 30 25 Mkr 20 15 10 5 0 13,6 Resultatutveckling 25,8 18,2 2009 2010 2011 2012 2013 Resultat 41,9 24,1
Finansiell analys - Fagersta kommun RK-modellen Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignalet? Hur utvecklas investeringarna? Resultat Resultat Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Vilken betalningsberedskap finns? Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Resultat Resultat Vilken kontroll har kommunen över den ekoomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? Årets resultat Fagersta kommun redovisar för år 2013 ett överskott på 24,1 miljoner kronor. Det positiva resultatet avser i huvudsak kommunstyrelsen och finansförvaltningen. Prognostiserat resultat i delårsrapporten var 18,1 miljoner kronor, vilket betyder att resultatet i bokslutet blev bättre än prognostiserat. Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden ska klara sina åtaganden. Avstämning mot balanskravet mot balanskravet Enligt kommunallagen får enskilda kommuner och landsting inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna, det så kallade balanskravet. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Vid avstämning mot balanskravet är huvudprincipen att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna. Ett att hänsyn tagits till realisationsvinsterna på 9,8 miljoner kronor uppgår resultatet till 14,3 miljoner kronor, vilket innebär att balanskravet uppnås. I det återstående resultatet på 14,3 miljoner kronor ingår 5,4 miljoner kronor i jämförelsestörande poster, varav ökade intäkter med 10,7 miljoner kronor återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar och 5,3 miljoner kronor i ökade kostnader till följd av sänkt diskonteringsränta för beräkning pensionsskulden. Nettokostnadsandel och avstämning mot resultatmålet En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska utgöra 2 procent (%) av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens resultat på 24,1 miljoner kronor motsvarar 3,7procent av skatter och bidrag. Omvänt innebär det att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98 procent. Diagrammet visar att nettokostnadernas andel utgör 99 procent av skatteintäkter och skatteintäkter år 2013. Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot redovisas en nettokostnadsandel på 96 procent. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% Nettokostnadsandel (%) 101% 98% 100% 96% 99% -3% -3% -3% -3% -2% 2009 2010 2011 2012 2013 Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska årets resultat uppgå till 2 procent av kommunens egna kapital, vilket enligt budget 2013 motsvarar 10,9 miljoner kronor. Efter att hänsyn tagits till resultatdispositioner på 26,7 miljoner kronor uppgår det justerade resultatmålet till -15,8 miljoner kronor. Årets resultat, 24,1 miljoner kronor, överstiger resultatmålet med 39,9 miljoner kronor. Kostnads- och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än intäkterna. Föregående år redovisade kommunen ett posi- Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 15
tivt resultat på 41,9 miljoner kronor. Årets resultat på 24,1 miljoner kronor är 17,8 miljoner kronor lägre. I verksamhetens nettokostnader år 2012 ingick totalt 31,5 miljoner kronor i jämförelsestörande poster, realisationsvinster samt statsbidrag till äldreomsorgen, jämfört med 10,9 miljoner kronor för år 2013. Med hänsyn tagen till skillnaden i jämförelsestörande poster med mera redovisas en ökning med 3,4 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket innebär att verksamhetens nettokostnader ökade något långsammare än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med 29,8 miljoner kronor eller 3,9 procent. Analysen per post försvåras av övergången till en ny kontoplan år 2013. Övriga personalkostnader ingår nu i övriga kostnader och flera konton har upphört. Kostnader som tidigare redovisades som entreprenader och köp av verksamhet redovisas nu som en övrig kostnad. Ökningen i bidrag avser bland annat kommunens medfinansiering av Citybanan. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har minskat med 11,3 miljoner kronor eller 6,0 procent jämfört med år 2012. De stör- sta minskningarna avser posterna taxor och avgifter samt övriga intäkter. Minskningen i taxor och avgifter kan härledas till förändrad redovisning i och med den nya kontoplanen. Försäljningsintäkter på cirka 4 miljoner kronor som tidigare redovisades under taxor och avgifter redovisas nu under övriga intäkter. Minskningen i övriga intäkter beror till stor del på att att kommunen år 2012 hade realisationsvinster på ca 15,5 miljoner kronor, jämfört med 0,1 miljoner kronor år 2013. Övriga realisationsvinster år 2013 redovisas som finansiella intäkter och ingår därmed inte i verksamhetens intäkter. I 2011 års resultat ingick jämförelsestörande poster och realisationsvinster i verksamhetens nettokostnader med totalt 1,2 mkr i ökade kostnader. I 2012 års resultat ingår totalt 31,5 mkr i jämförelsestörande poster, realisationsvinster samt statsbidrag till äldreomsorgen i verksamhetens nettokostnader. Med hänsyn tagen till dessa poster av engångskaraktär för år 2011 och år 2012 redovisas en ökning med 5,1% av verksamhetens nettokostnader, vilket är en snabbare ökningstakt än vad som redovisas för skatteintäkter och statsbidrag. Diagrammet visar nettokostnads- och intäktsutvecklingen under den senaste tioårsperioden. Kostnads- och intäktsutveckling Miljoner kronor 2012 2013 Förändring Miljoner kronor Förändring procent (%) Skatteintäkter och statsbidrag 618,5 644,0 25,5 4,1 Vars nettokostnader inkl. nedskrivningar -594,3-635,7-41,4 7,0 Finansnetto 17,7 15,8-1,9-10,9 Resultat 41,9 24,1-17,8-42,6 Verksamheternas kostnader Miljoner kronor 2012 2013 Förändring miljoner kronor Förändring procent (%) Löner mm 414,0 468,1 54,1 13,1 varav lön, ersättningar 315,3 335,2 19,9 6,3 varav sociala avgifter 94,2 98,9 4,7 5,0 varav övriga personalkostnader 4,5 0-4,5-100,0 Pensionskostnader inkl. löneskatt 39,6 34,1-5,5-13,9 Entreprenader och köp av verksamhet 147,7 141,8-5,9-4,0 Lokalkostnader 67,6 72,2 4,6 6,8 Bidrag 34,2 38,3 4,1 12,0 Övriga kostnader 56,0 68,4 12,4 22,1 Summa 759,1 788,9 29,8 3,9 Verksamheternas intäkter Miljoner kronor 2012 2013 Förändring miljoner kronor Förändring procent (%) Taxor och avgifter 18,0 14,2-3,8-21,1% Hyror 33,4 32,2-1,2-3,6% Bidrag 83,3 81,4-1,9-2,3% Övriga intäkter 52,5 48,1-4,4-8,4% Summa 187,2 175,9-11,3-6,0% 16 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse
Nämndernas nettokostnadsutveckling Nämndernas nettokostnader ökade med 29,2 miljoner kronor eller 4,7 procent mellan år 2012 och år 2013, jämfört med 3,7 procent mellan 2011 och 2012. Detta innebär att nämndernas nettokostnader ökar något snabbare än skatter och statsbidrag som har ökat med 4,1procent. Kommunstyrelsen redovisar ökade nettokostnader med 2,8 procent. Ökningen beror bland annat på att kommunstyrelsens anslag för oförutsett tillfälligt utökades år 2013. Utfall för anslaget för oförutsett blev 6,3 miljoner kronor år 2013, jämfört med 3,0 miljoner kr år 2012. För Norra Västmanlands Utbildningsförbund redovisas minskade kostnader, bland annat då förbundets andel av återbetalning på premier på arbetsmarknadsförsäkringar har återbetalats till medlemskommunerna. Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd har under flera år återredovisat större överskott. År 2013 förbrukades större delen av anslagna medel, vilket medför ökade kostnader mellan år 2012 och 2013. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund redovisar kostnader i nivå med budget. Utfall 2012 påverkades av reglering ev eget kapital, vilket medförde återbetalning till kommunerna. Utbildnings- och fritidsnämndens nettokostnader fortsätter att öka i hög takt. Mellan år 2012 och 2013 ökade nettokostnaderna med 6,4 procent. Ökningen avser i huvudsak volymökningar inom förskola och grundskola. Socialnämndens nettokostnader ökade med 4,3 procent. Ökningstakten varierar inom nämndens område. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har ökat med 2,7 miljoner kronor eller drygt 10 procent. Därutöver har kostnaderna för LSS-verksamheten ökat med 5,2 miljoner kronor eller 13 procent, varav lönekostnader och lokalkostnader står för större delen av ökningen. Ökningen beror på helårseffekt av Blankavägens LSS-boende som öppnade år 2012. Samtidigt har nettokostnaderna för försörjning och arbete minskat med nästan 6 procent, bland annat på grund av minskade kostnader för försörjningsstöd. Kommunalskatt Skattesatsen år 2013 var 22,11 procent. Budgetavvikelser Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 19,3 miljoner kronor jämfört med budget, varav 11,6 miljoner kronor avser verksamhetsbidrag till samarbetsorganisationerna, 1,3 miljoner kronor kommunstyrelsens förvaltningar och 6,4 miljoner kronor övrigt. Överskottet avseende verksamhetsbidrag till samarbetsorganisationer uppgår till 11,6 miljoner kronor. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund redovisar 9,1 miljoner kronor i överskott. Planerat underhåll på Mariaskolan i samband med ombyggnad har inte utförts då upphandlingen har överklagats. Detta är i huvudsak anledningen till det stora överskottet. Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd, redovisar ett överskott på drygt 0,1 miljoner kronor. Norra Västmanlands Utbildningsförbund, redovisar ett överskott på 2,3 miljoner kronor. Överskottet beror på att kostnaderna för SFI och utbildning för ensamkommande flyktingbarn blev 1,3 miljoner kronor lägre än budgeterat samt på att förbundet återbetalar 1,0 miljoner kronor för kommunens andel av premier på arbetsmarknadsförsäkringar. Verksamhetsbidraget till Norra Västmanlands ekonominämnd redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Överskottet beror i huvudsak på medel för utvecklingsprojekt inte har tagits i anspråk. Överskottet för kommunstyrelsens förvaltningar, 1,3 miljoner kronor, beror bland annat på lägre kostnader än beräknat för företagshälsovården och den fackliga verksamheten samt på något högre intäkter för försäljning av tjänster än beräknat. Överskottet för kommunstyrelsens övriga kostnader avser i huvudsak anslaget för oförutsedda utgifter. Överskottet beror bland annat på att öronmärkta extramedel för de nya korttidsplatserna på Solliden inte togs i anspråk. Platserna öppnar 2014. Nämndernas nettokostnadsutveckling Miljoner kronor 2012 2013 Förändring miljioner kronor Förändring procent (%) Kommunfullmäktige 1,3 1,3 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 130,7 134,4 3,7 2,8 NVK 20,5 20,6 0,1 0,5 NVU 63,0 60,4-2,6-4,1 MBN 5,1 5,7 0,6 11,8 SDR 9,7 10,6 0,9 9,3 Lönenämnden 2,2 2,2 0,0 0,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 223,7 238,0 14,3 6,4 Socialnämnden 260,8 272,0 11,2 4,3 Summa nämnderna 616,5 645,7 29,2 4,7 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 17
Miljoner kronor Utbildning- och fritidsnämnden visar ett överskott på 1,5 miljoner kronor. Underskottet på 0,3 miljoner kronor för nämnd och central förvaltning beror på ökade personalkostnader. Kostservice redovisar ett underskott på 0,2 miljoner kronor, vilket beror på ökade kostnader för skolmat. Kulturskolan och biblioteken redovisar ett överskott på totalt 0,1 miljoner kronor, vilket till stor del kommer av något lägre personalkostnader än budget på kulturskolan. Till följd av flytten av personal från förskolan i Ängelsberg till befintliga, vakanta tjänster, i tätorten redovisar förskoleverksamheten ett överskott på 0,4 miljoner kronor.. Skolbarnomsorgens resultat blev ett underskott på knappt 0,1 miljoner kronor och förskoleklass visade ett överskott på 0,2 miljoner kronor. För båda dessa två verksamheter är det personalkostnader som avviker från budget. Grundskolans redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor, vilket beror på högre interkommunala intäkter än budgeterat. Den obligatoriska särskolan redovisar ett överskott på 1,0 miljoner kronor, vilket också kan härleds till högre interkommunala intäkter än budgeterat. Fagersta fritid redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor, vilket består av flera mindre avvikelser. Turismverksamheten visar ett marginellt överskott. Kulturarvsversksamheten uppvisar ett underskott på 0,2 miljoner kronor. Socialnämnden redovisar ett överskott på 1,5 miljoner kronor. Överskottet är ett resultat av vidtagna besparingsåtgärder under verksamhetsåret, i kombination med att inga nya externa placeringar tillkom under sista kvartalet. Socialnämnden har vidare fått engångsintäkter på cirka 0,4 miljoner kronor från arbetsförmedlingen för upplupen semesterersättning. Den gemensamma administrationen, tillsammans med nämndens buffert för oförutsedda kostnader, lämnar ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Individ och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 2,0 miljoner kronor, vilket har orsakats av ett ökat antal placeringar av barn och unga, framför allt under sommaren, samt kostnader för konsulter som har gått in som ersättare för socialsekreterare. Vård och 2010 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige 0,1 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 5,0 7,7 12,3 19,3 NVK 1,9 3,3 8,1 9,2 NVU -1,7 0,2 0,1 2,4 MBN 0,9 1,3 0,5 0,1 SDR -0,1-0,1 0,5 0,0 NVE 0,4 0,4 Utbildnings- och fritidsnämnden 1,7 1,5 0,2 1,5 Socialnämnden -0,5-1,9 0,1 1,5 Summa nämnderna 6,3 7,3 12,7 22,3 Finansförvaltning 7,4 8,4 31,2 19,7 Summa inkl finansförvaltn 13,7 15,7 43,9 42,0 Budgetavvikelse 18 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse omsorg redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Äldreomsorgen genererar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. Orsaken är ökade kostnader inom hemtjänsten. Psykiatri lämnar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, orsakat av en extern placering. Underskotten balanseras av överskott inom sjukvård, rehabilitering och LSS på 3,3 miljoner kronor. Försörjning och arbete har i det närmaste hållit budget. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 19,7 miljoner kronor. Återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar förbättrar resultatet med 10,7 miljoner kronor. Kostnaden för Citybanan är 4,3 miljoner kronor och finansieras via resultatutjämningen där medel tidigare år har avsatts. Skatteintäkter och statsbidrag blev 4,1 miljoner kronor bättre än budget. De finansiella intäkterna blev 9,4 miljoner kronor bättre än budgeterat, vilket i huvudsak beror på realisationsvinster. De finansiella kostnaderna blev 7,5 miljoner kronor sämre än budget. Detta beror på sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden som påverkar med 5,3 miljoner kronor och på finansiell kostnad för Citybanan med 2,2 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar blev 2,4 miljoner kr lägre än budget. Pensionskostnaderna, exklusive effekten av sänkt diskonteringsränta, blev 2,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. I detta ingår 1,0 miljoner kronor i kompensation till Norbergs och Skinnskattebergs kommuner för felaktig fördelning av NVU:s pensionskostnader. Budgetkompensation för årets löneökningar är utfördelade till nämnden/verksamheter och utfall blev 0,6 miljoner kronor mer än budgeterat. Lokalbanken visar överskott mot budget med 0,5 miljoner kronor. Övriga poster blev 1,3 miljoner kronor bättre än budgeterat.
Resultatdisposition Vid överskott kan kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen besluta om öronmärkning av resultatet för olika ändamål. Öronmärkningar kan göras om resultatet exklusive den del av resultatet som härrör sig till pensionsmedelsförvaltningen är positivt. Kolumnen Resultatdispositioner innehåller öronmärkta medel till och med 2013, inklusive beslut om budget 2014-2016. Kolumnen Förbrukat/beslutat innehåller förbrukade medel samt beslut om förbrukning. Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdispositioner för år 2013. Resultatdisposition Miljoner kronor Resultatdisp. Förbrukat/ beslutat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4 Pensioner 102,2 26,1 76,1 Underhållsåtgärder 20,0 20,0 0,0 Målbild Fagersta 44,2 38,9 5,3 Resultatutjämning 65,6 47,8 17,8 Hälsobefrämj åtg 9,9 8,4 1,5 Klimatbefrämj åtg 5,0 1,4 3,6 Citybanan 15,0 14,2 0,8 Social investeringsfond Insatser för de mest sjuka 8,0 1,9 6,1 5,4 5,5-1,0 Summa 295,6 164,0 131,6 Investeringar Nettoinvesteringsvolymen minskade från 35,5 miljoner kronor år 2012 till 12,2 miljoner kronor år 2013. Bruttoinvesteringarna år 2013 uppgick till 13,3 miljoner kronor. Den största enskilda investeringen under året, totalt 6,0 miljoner kronor, avsåg Mariaskolan. Renoveringen av Mariaskolan fortsätter under år 2014. Därutöver har kommunen under år 2013 bland annat investerat i vattenoch avloppsledningar till exploateringsområdet Sjöhagen. Utbildnings- och fritidsnämnden har i huvudsak investerat datorer samt inventarier till grundskoleverksamheten. Socialnämnden har bland annat investerat i inventarier till äldreboendena Malmen och Solliden. Bruttoinvesteringarna på 13,3 miljoner kronor motsvarar 2 procent av verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger över tid på 7-8 procent när det gäller detta nyckeltal. Genomsnittet i Västmanlands län uppgick till 7,3 procent per år mellan 2010 och 2012 medan genomsnittet för Fagersta kommun uppgick till 4 procent under samma period år. Budgeterad nivå för 2013 var 43,0 miljoner kronor, vilket motsvarar 7 procent av verksamhetens nettokostnader. Diagrammet visar investeringsvolymen under den senaste femårsperioden. Mkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Budgetavvikelse Investeringar (mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Nettoinv Bruttoinv Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 30,2 miljoner kronor. Överskottet avser till största delen kommunstyrelsens investeringar genom NVK. För kommunstyrelsens egna investeringar redovisas ett överskott på 2,8 miljoner kronor. Nettoinvesteringarna uppgår till en inkomst på 0,2 miljoner kronor. Försäljningen av tomter i Sjöhagen har gett inkomster på 0,6 miljoner kronor och det nya ärendehanteringssystemet har hittills kostat 0,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsens investeringar genom NVK visar ett överskott på 25,0 miljoner kronor, varav 11,8 miljoner kronor avser ofördelade investeringsmedel. Därutöver redovisas bland annat 9,9 miljoner kronor i överskott för renoveringen av Mariaskolan. Utbildning- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 1,1 miljoner kronor för investeringar, bland annat har avsatta medel för investering i Fagerstahallen ej förbrukats. Socialnämnden visar ett överskott på 1,3 miljoner kronor för investeringar. Överskottet avser i huvudsak ej genomförda investeringar i inventarier till äldreomsorgen. Budgetavvikelse Miljoner kronor Budget Utfall Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 37,9 10,1 27,8 varav i egen regi 2,6-0,2 2,8 varav i entr. NVK 35,3 10,3 25,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 2,6 1,5 1,1 Socialnämnden 2,5 1,2 1,3 Summa 43,0 12,8 30,2 Investeringarna har finansierats med egna medel. Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 19
Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen samt tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten har medfört en ökande soliditet. Fagersta kommuns soliditet per den sista december 2013 uppgår till 77 procent exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, det vill säga den del av pensionsskulden som redovisas utanför balansräkningen, och 29 procent inklusive. Det innebär en viss försämring med år 2012 då soliditeten uppgick till 79 procent exklusive ansvarsförbindelsen 31 procent inklusive. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 Soliditet Inkl pensionsskuld Skulder och borgensåtaganden År 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 miljoner kronor. Därefter har låneskulden stegvis amorterats av. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Borgensåtagandena per den sista december år 2013 uppgick till 45,3 miljoner kronor. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 miljoner kronor för eventuella framtida kostnader. Mkr 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Soliditet Borgensåtaganden Borgensåtaganden (mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Borgensåtaganden Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader på lån. Finansnettot för år 2013 uppgår till 15,7 miljoner kronor jämfört med 17,7 miljoner kronor för år 2012. Skillnaden beror bland annat på att det i 2013 års finansnetto ingår ökade kostnader med 5,3 miljoner kronor för sänkt diskonteringsränta i beräkning av pensionsskulden. 20 18 16 14 12 Mkr 10 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 Netto Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning på kort sikt avser placeringar som är två år eller kortare. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Kassa och bank Kassa och bank uppgick till 136,1 miljoner kronor per den sista december år 2013. Per den sista december 2012 uppgick kassa och bank till 78,8 miljoner kronor. Mkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 Bankinlåning Kassalikviditet Kassalikviditeten definieras som omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder. En kassalikviditet över 100 procent innebär att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten per den sista december år 2013 uppgick till 295 procent. Per den sista december 2012 uppgick kassalikviditeten till 268 procent. Den ökade kassalikviditeten beror i huvudsak på en ökning av omsättningstillgångarna i kassa och bank. Samtidigt har också de kortfristiga skulderna minskat något jämfört med sista december år 2012. 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Finansnetto Kassa och bank Kassalikviditet 2009 2010 2011 2012 2013 Kassalikviditet Pensioner Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 442,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28,6 miljoner kronor eller 6,9 procent jämfört med den sista december år 2012. Ökningen beror framförallt på den 20 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse
förändrade diskonteringsräntan. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen medan pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse, det vill säga utanför balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Pensionsförplikt. (miljoner kronor) 2012-12-31 2013-12-31 Förändr mkr Förändr procent Avsättningar 54,6 57,3 2,7 4,9% Ansvarsförbindelse 359,3 385,2 25,9 7,2% Summa 413,9 442,5 28,6 6,9% Pensionsportföljen 186,4 191,9 5,5 3,0% Återlånade medel 227,5 250,6 23,1 10,2% Avsättningen Avsättningen i balansräkningen för pensioner intjänade från och med 1998 uppgick per den sista december till 57,3 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 2,7 miljoner kronor eller 4,9 procent jämfört med den sista december 2012. Avsättningen avser pensionsförpliktelser för Fagersta kommun, NVU och NVK. Ansvarsförbindelsen Ansvarförbindelsen för pensioner intjänade fram till 1998 uppgick per den sista december år 2013 till 385,2 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 25,9 miljoner kronor eller 7,2 procent jämfört med den sista december 2012. För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden 2000-2013 har kommunen avsatt 102,2 miljoner kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 191,9 miljoner kronor och kommunen har återlånat 250,6 miljoner kronor. Pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen regleras i kommunens finanspolicy. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de pensionsmedlen. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100 procent. Konsolideringen uppgick per den sista december år 2013 till 124 procent, vilket är en kraftig förbättring jämfört med den sista december år 2012 då konsolideringen uppgick till 108 procent. Den förbättrade konsolideringen beror framförallt på att det beräknade värdet på skulden har minskat. Marknadsvärde (miljoner kronor) 2012-12-31 2013-12-31 Tillgångarna 186,4 191,9 Skulden 172,6 154,7 Konsolidering % 108 % 124 % Förvaltningen av pensionsportföljen har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn. Per den sista december år 2013 uppgick pensionsportföljens värde till 191,9 miljoner kronor. Portföljens värde har under året stigit med 3 procent. Portföljen hade per den sista december 2013 följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgångsslag: Under året har nio köp och sex försäljningar genomförts. I början av år 2013 avyttrades statliga realränteobligationer, vilket realiserade en vinst på ca 1,2 mkr. Samtidigt köptes företagsemitterade realränteobligationer. Aktieportföljen har viktats upp genom placeringar i befintliga indexfonder. Övrig långsiktig medelsförvaltning Övrig långsiktig medelsförvaltning avser placering av överlikviditet som inte bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Söderberg & Partners bistår även i denna förvaltning. Per den sista december år 2013 uppgick den så kallade överlikviditetsportföljens värde till 192,2 miljoner kronor. Portföljens värde har under året stigit med 4,6 procent. Nedan framgår placeringen av de medel som är avsatta till övrig långsiktig medelsförvaltning. Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 21
sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna ska inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska ska det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet uppfylls inom de flesta områden. Under året har ett tjugotal transaktioner genomförts. Efter förfall av placeringar i nominella räntor i början av år 2013 viktades aktieportföljen upp genom placeringar i två aktieindexobligationer. Under hösten realiserades en vinst på 4 miljoner kronor för en aktieindexobligation. Kontroll - uppföljning av finansiella mål Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål och ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgiftskostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Målet är uppfyllt. Eget kapital har inte använts för att finansiera löpande driftverksamhet. Investeringar Huvudregeln att investeringar ska finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Målet är uppfyllt. Fagersta kommun har under år 2013 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning En nämnds underskott ska föras över till kommande år och återbetalas senast i bokslutet två år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Om kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta kan kommunfullmäktige även besluta om överföring av överskott. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter ska ske på ett sådant 22 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse Kostnadsbärare Kostnader och intäkter ska i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom exempelvis fastigheter, växel, kostservice och vaktmästeri. Ekonomi- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd/styrelse ska lämna ekonomi- och verksamhetsuppföljning till kommunstyrelsen. Uppföljningsrapporten ska även innehålla en redovisning av nyckeltal. En kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos upprättas per den sista mars, april, maj, juli, september och oktober. Målet är uppfyllt. Vid budgetuppföljningen ska prognostiserade avvikelser mot budget kommenteras. Om prognosen visar på en negativ budgetavvikelse för helåret ska en åtgärdsplan tas fram. Åtgärdsplanen ska lämnas senast vid följande uppföljningstillfälle.. Målet är uppfyllt. Finansiell profil Kommunforskning i Västsverige har för 2012 tagit fram en rapport som analyserar kommunens finansiella läge och hur kommunen har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västmanlands län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den finansiella profilen är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Profilen är ett komplement till analyser som visar jämförelser över tid. Diagrammet har skalan 1-5. Det finns tio kommuner i Västmanlands län. Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra, de fyra kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får en etta. Den heldragna linjen redovisar poängen för Fagersta kommun. Den streckade ringen visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen
Fagerstas finansiella profil i förhållande till Västmanlands län Fagerstas finansiella profil i förhållande till riket utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Kommunkoncernen Den egentliga kommunkoncernen består av Fagersta kommun, Västbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) samt Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Kommunens äger 20,8 procent (%) av Västbergslagens Energi AB och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 miljoner kronor (mkr). Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 11,8 miljoner kronor till Fagersta kommun under år 2013. NVK startade verksamheten den 1 januari år 2004. Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. I kommunkoncernen ingår även NVU som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning. Kommunkoncernen redovisar ett överskott på 17,4 mkr. Fagersta kommun är även delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Ägarandelen är för liten för att den ska räknas in i kommunkoncernen. Det pågår en omvandling av bolaget till ett kommunalförbund. Samverkansorganisationer Fagersta kommun samverkar inom många områden utöver kommunalteknik och gymnasieskola. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommun ingår i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (SDR). Ägarandelen är 19,5 procent. Förbundet ska hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 23
lag åvilar var och en av medlemskommunerna. Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta är medlem i Norra Västmanlands Samordningsförbund (FINSAM). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Fagersta och Norbergs kommuner bildade den 1 januari år 2012 en gemensam ekonominämnd. Nämnden svarar för kommunernas ekonomiadministration. Förvaltningen bildades 1 juli 2012. Nämnden säljer ekonomiadministrativa tjänster till NVK, NVU, FINSAM och lönenämnden. Omvärldsanalys och framtiden Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av år 2013. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent år 2013. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka år 2014, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. 24 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse Åren 2015 2017 växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige (Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 14:006) Fagersta kommun Fagersta kommun har en stark finansiell ställning. Kommunen har inga lån och har ett positivt finansnetto. Många år av goda resultat har medfört att kommunen har kunnat öronmärka medel för särskilda satsningar. Jämförelser i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar att flera av kommunens verksamheter redovisar goda resultat, samtidigt som kostnaderna är förhållandevis låga. Från februari 2014 är kommunen Finskt förvaltningsområde. Det innebär att kommunen ska kunna ge finskspråkig service inom alla verksamheter. En fördjupad översiktsplan kommer att tas fram för Fagersta centrum. I och med det skapas bättre flexibilitet när det gäller centrumutvecklingen. I samarbete med utbildnings- och fritidsförvaltningen arbetar socialförvaltningen vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Det ökande barn- och elevantalet samt ökningen av barn och elever med annan etnisk bakgrund kommer att fortsätta att påverka behovet av lokaler och andra resurser. Tre nya förskoleavdelningar kommer att öppnas i den norra stadsdelen hösten 2014. En ombyggnation av Alfaskolan ska genomföras, vilket kommer att resultera i att skolan blir ett treparallelligt lågstadium. In flytt beräknas ske under höstlovet 2014. Den påbörjade renoveringen på Mariaskolan fortsätter. För att kunna uppfylla kraven på lärarlegitimation är det nödvändigt med fortsatta satsningar på utbildning inom ramen för Lärarlyftet. Lärarlyftet erbjuder kurser och utbildningar så att lärare kan komplettera sin behörighet. Arbetet med att utveckla biblioteket som mötesplats, för spontana och planerade möten kommer att fortgå samt fortsätta satsning med digital delaktighet och det digitala biblioteket. Ungdomscenters flytt till anpassade lokaler för fritidsgårdsverksamhet i Pastejen, innebär större möjligheter att utveckla verksamheten och nå nya målgrupper. Kravet på kortare handläggningstider, fylligare dokumentation och ökad delaktighet för barn, i kombination med många anmälningar om oro, är utmaningar för individoch familjeomsorgen. Olika tekniska och digitala lösningar inom vård och omsorg kommer att behövas för att höja kvaliteten och få ett effektivt resursutnyttjande. En osäkerhetsfaktor är beräkning av kommande behov av hemsjukvård. Behovet av sjuksköterskeinsatser har varit relativt konstant sedan hemsjukvården togs över från landstinget, medan behovet av insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast ökar.
Föreskrifter från Socialstyrelsen ställer krav på mer detaljerad biståndshandläggning vid särskilda boenden och kan komma att påverka bemanningen. Ett samarbete kommer att ske med NVU för att bereda praktikplatser inom vård och omsorg för personer med svenska som andra språk. Ett nytt system för kommunal utjämning inför från och med år 2014. Det nya systemet innebär minskade statsbidrag för Fagersta kommun. Fagersta kommun har tecknat avtal om medfinansiering av Citybanan. Under åren 2013-2017 kommer kommunen att betala totalt cirka 15 miljoner kronor. Medel har reserverats för detta. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Faktor Inverkan i miljoner kronor Löneökning med 1% -4,5 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade kostn.för försörjningsstöd 10% Förändrad utdebitering med 1 krona -0,9 +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv. +/- 4,2 Ekonomichef Karolina Berglund öppnar skattkistan för en av kommunens femåringar på årets femårskalas. Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 25
Personalekonomisk redovisning Mål Målet med den personalekonomiska redovisningen är att: Sysselsättningsgrad 36 procent av kommunens arbetstagare är deltidsanställda. Av det totala antalet arbetstagare är 3,1 procent män och 33 kvinnor kvinnor deltidsanställda Redovisa de verkliga personal-kostnaderna Sätta mål inom det personalekonomiska området Göra bokslut likvärdigt det ekonomiska bokslutet Upptäcka, värdera, analysera, åtgärda och ha möjlighet att ekonomiskt följa upp delar inom det personalekonomiska området, där vi anser att kostnaderna är betydande och vinster möjliga. Antal anställda och personalkostnader Kommunen hade den 31 december 2013: 804 tillsvidareanställda samt 265 visstidsanställda totalt 1 069 personer vilket är en ökning med 47 personer mot föregående år. Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet Anställningsmyndighet Kommunstyrelsen inklusive NVE Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, cirka 465 miljoner (465 035 879) kronor. Åldersfördelning Antal anställda 2012 Antal anställda 2013 30 34 Socialnämnden 560 560 Utbildnings- och fritidsnämnden 432 475 Totalt 1 022 1 069 Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen 2013 är 45,9 år. 43,3 procent är 50 år eller äldre, 44,8 procent är i åldern 30-49 år och 11,9 procent är 29 år eller yngre. Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning år 2012 samt år 2013 Frånvaro procent (%) 2012 2013 Total sjukfrånvarotid 5,1 5,4 Därav långtidssjukfrånvaro 29,4 24,0 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,4 5,4 Sjukfrånvarotid män 3,8 5,3 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre Frisktal Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 33,3 procent som inte hade någon sjukdag under året och bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 30,9 procent som inte hade någon sjukdag Rekrytering och personalrörlighet 3,7 5,1 5,1 5,6 5,6 5,3 Vid socialförvaltningen har inga rekryteringssvårigheter hittills funnits inom vård- och omsorgsavdelningen. Inom individ- och familjeomsorgsavdelningen har det varit svårigheter att rekrytera socialsekreterare. Inom utbildnings- och fritidsförvaltningen finns svårigheter att rekrytera behöriga lärare och förskollärare. I samband med rekrytering av nyckelpersoner kan det i vissa sammanhang förekomma rekryteringssvårigheter. Några större pensionsavgångar beräknas inte ske de närmast kommande åren. 26 Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse
Arbetsmiljö Förvaltningarna arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Till stöd och hjälp för detta arbete finns företagshälsovården. Kommunen anslog 921 000 kronor till denna verksamhet, vilket innebar cirka 870 kronor per anställd och år. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 87,3 procent av de anställda är kvinnor. Utbildning har genomförts för arbetsledare och skyddsombud. Bruksleden slingrar sig genom Fagersta. Årsredovisning 2013, Förvaltningsberättelse 27
Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 29 Kommunstyrelsen 30 Utbildnings- och fritidsnämnden 36 Socialnämnden 45
Kommunfullmäktige Ordförande: Ann-Christine Andersson Chef för Norra Västmanlands ekonomiförvaltning: Karolina Berglund Resultat (tusen kronor) Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 9 507,0 8 593,5 3 687,0 Kostnader -10 821,0-9 870,9-4 962,9 Nettokostnad före kapitalkostnad -1 314,0 1 277,4-1 275,9 Kapitalkostnad Nettokostnad före kommunbidrag -1 314,0-1 277,4-1 275,9 Kommunbidrag, årsbudget 1 314,0 1 314,0 1 313,0 Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse 0,0 36,6 37,1 Uppdrag Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2010 års val har fullmäktige följande mandatfördelning: Vänsterpartiet 20, Socialdemokraterna åtta, Moderaterna tre, Sverigedemokraterna två (varav en har hoppat av och numera är partilös), Kristdemokraterna ett och Folkpartiet ett. Fullmäktige beslutar i ärenden som är principiella eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet finns en revision. Norra Västmanlands ekonominämnd (NVE) ligger redovisningsmässigt under fullmäktige. Nämnden svarar för budgetprocess, årsredovisning och årsbokslut, budgetuppföljning med helårsprognos, löpande ekonomiadministration samt finansförvaltning för Fagersta och Norbergs kommuner. Förvaltningen utför även ekonomiadministrativa tjänster åt Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) och Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) samt Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS) utifrån särskilda överenskommelser. NVE:s verksamhetsberättelse redovisas separat. Årets händelser Fullmäktige har bland annat antagit en policy för offentlig konst samt yttrat sig om bildandet av en regionkommun i Västmanland. Vidare har kommunens krishanteringsplan och kriskommunikationsplan uppdaterats och en utbildnings- och övningsplan tagits fram. En jämställdhetsstrategi har tagits fram. Genom att jämställdhetsintegrera Fagersta kommun får vi en kvalitetssäkring av våra verksamheter för medborgarna och även för våra medarbetare i kommunen. Vi säkerställer också att vi uppfyller kommunallagens krav på att kommunen ska behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Fullmäktige har inrättat en social investeringsfond där medel kan sökas av kommunens förvaltningar. Tanken bakom sociala investeringar är att garantera trygg och utvecklande uppväxt för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Det ser vi genom ett positivt utfall när det gäller hälsa, lärande och trygghet. Satsningarna ska på lång sikt vara lönsamma för de enskilda medborgarna och för kommunen som helhet. Översiktsplanen för Fagersta kommun har aktualiserats under året. Fullmäktiges stipendium 2013 gick till bandet Beautytown. Fagersta kommun ingår i fyra kommunalförbund, tre gemensamma nämnder och en ekonomisk förening. Under året har vi inlett kvalitetsgranskningar av vår samverkan. Först ut var V-Dala miljö- och byggförvaltning och under 2014 planeras granskning av NVU. Revisionen har, förutom granskning av årsbokslutet, lämnat in tre rapporter under året. Det är en granskning av tillförlitlighet vid genomförande av val, en granskning av överförmyndarnämndens handläggningsrutiner och en granskning av kommunens demensvård. Rapporterna finns att läsa på kommunens hemsida. Framtiden I september nästa år är det val, vilket innebär att ett nyvalt fullmäktige kommer att tjänstgöra för första gången i oktober 2014. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 29
Kommunstyrelsen Ordförande: Stig Henriksson Kanslichef: Anders Kilström Personalchef: Anna Forssén Upphandlingschef: Mikael Eriksson Resultat (tusen kronor) Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 4 886,1 6 747,2 7 315,3 Kostnader -158 019,1-140 540,7-137 098,5 Nettokostnad före kapitalkostnad -153 133,0-133 793,5-129 783,2 Kapitalkostnad -616,9-616,7-883,6 Nettokostnad före kommunbidrag -153 749,9-134 410,2-130 666,8 Kommunbidrag, årsbudget 154 942,1 154 942,1 141 932,5 Kommunbidrag, tilläggsanslag -1 192,3-1 192,3 1 071,4 Budgetavvikelse 0,0 19 339,7 12 337,2 Uppdrag Kommunstyrelsen har tre förvaltningar. Dessa tre är kommunkansliet, personalkontoret samt upphandling och service. Överförmyndarverksamheten återfinns med egen nämnd under kommunstyrelsen med upphandlingschefen som chef. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger även anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland- Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS). Årets händelser År 2012 blev Fagersta kommun certifierad som Fairtrade City. År 2013 omdiplomerades kommunen. Det innebär att vi, tillsammans med handel och organisationer, arbetar på ett strukturerat sätt för att öka konsumtionen av Fairtradeprodukter. Detta ligger i linje med kommunens ambition om hållbar utveckling. Utifrån den antagna energi- och klimatstrategin har utbildning i Eco Driving genomförts för ett stort antal anställda. I arbetet med att vara en attraktiv kommun har ett tjugotal sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Kommunkansliet arbetar med att sälja dessa. Under år 2013 har fem tomter sålts. I samarbete med Norbergs kommun utreds möjligheten till bättre bredband på landsbygden. Kommunstyrelsen har dessutom beviljat Föreningen Folkets Hus bidrag till installation av fjärrvärme och fiberuppkoppling. För att effektivisera administrationen har ett nytt digitalt ärendehanteringssystem upphandlats. Det har skett i samarbete med Norbergs kommun och ett par av våra samarbetsorganisationer. Driftsättning beräknas ske från våren 2014. Kommunen har medverkat i projektet Hållbar Jämställdhet. Det har bland annat inneburit att checklistor för att jämställdhetssäkra beslut tagits fram. Detta för att medborgaren ska känna sig säker på att kommunen behandlar alla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Chefer har, på sina arbetsplatsträffar, gått igenom ett material som handlar om kommunens värdegrund. Under år 2012 arbetade några studenter i Sommardesignkontoret. Ett förslag togs då fram med idéer om utveckling av Fagersta Centrum. I samarbete med företrädare för bland annat handeln 30 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
och fastighetsägarna, arbetar nu kommunkansliet vidare med att försöka realisera några av dessa idéer. En handelsportal för Fagerstas handel har tagits fram genom bidrag från kommunen. Detta i syfte att stärka kopplingen mellan näringslivet och den attraktiva kommunen. Ett övergripande tillväxtprogram har för övrigt tagits fram tillsammans med Norbergs kommun. Samtliga förvaltningschefer i Fagersta och Norberg deltar i verksamheter utifrån Tillväxtprogrammet. Fokus är ledarskap och kommunikation. Kommunen stöder Sommarlovsentreprenörerna. Där får ungdomar möjlighet att driva företag på riktigt. Kommunstyrelsen har beslutat att samtliga förvaltningschefer organisatoriskt ska tillhöra kommunstyrelsen och inte nämnderna. Detta för att underlätta eventuella kommande förändringar av den politiska organisationen. Hos landets samtliga kommuner ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Fagersta kommun har en nämnd som består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Nämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Andra uppgifter för nämnden är att ge tillstånd till olika rättshandlingar. Antal pågående godmanskapsärenden är 203 stycken, förvaltarskapsärenden 45, förmyndarskapsärenden 49 samt 18 stycken godmanskap för ensamkommande barn. I samverkan med flera kommuner och samverkansorganisationer har en ny digital telefonväxel tagits i bruk under året. Informationsenheten har arbetat aktivt med sociala medier såsom Fagersta kommuns Facebooksida. Vidare har regelbundet information skett via Fagersta Postens Mer-bilaga och kommunens hemsida. Detta utvecklar vår medborgardialog på ett positivt sätt. Framför allt har aktiv information skett om kommunens integrationsarbete. Informationsavdelningen har också arbetat om förskolornas och skolornas hemsidor. Femårskalaset genomfördes för sjätte året. Cirka 140 av kommunens femåringar besökte kommunhuset, vilket är ungefär 90 procent av alla barn i den åldern. Som ett led i kommunens integrationsarbete har pensionärsorganisationerna beviljats stöd för att medverka som medspråkare vid SFI-undervisningen. Verksamheten har visat sig så lyckad att den kommer att förlängas även under 2014. Ett folkhälsoråd, gemensamt för Fagersta och Norbergs kommuner samt landstinget, har startats under året. Arkivsamverkan fortsätter genom att kommunen säljer tjänster till Norbergs kommun och hyr ut arkivutrymme till Skinnskattebergs kommun. Samarbetet med Arkiv Västmanland har även det varit intensivt bland annat genom medverkan i släktforskardagar. Kommunens bildarkiv har flyttats från Bruksmuséet till arkivet på Bangårdsgatan. Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen har medverkat i utbildning och beredskapssamordnaren har tillsammans med krisinformatören deltagit i en omfattande övning i Västerås. Arbetet med att skapa en karta över samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område har påbörjats. Under 2013 har en ny personalchef tillträtt. I samband med detta centraliserades även personalfunktionen. Detta minskar sårbarheten och ökar möjligheten till effektivitet. Sjukfrånvaron för kommunstyrelsens förvaltningar inkluderat Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning var 5,28 dagar per anställd per år uppdelat på 5,49 dagar för kvinnor och 4,38 dagar för män. Kommunens totala sjukfrånvaro 2013 var 19,28 dagar per anställd. Måluppfyllelse Långsiktlig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Inom detta område har kommunstyrelsen åtta effektmål. Tre är uppnådda, ett delvis uppnått, två inte uppnådda och två redovisas senare. Kommunens webbinformation har förbättrats och vi kommer väl ut när det gäller bemötande. Dock behöver vi arbeta mer med tillgängligheten över telefon och med utbildning av gode män och förvaltare. Vi arbetar vidare med att öka andelen rättvisemärkta produkter och de personbilar vi köper in uppfyller satta miljömål. Gott företagsklimat Företagarnas omdöme om verksamheten är gott enligt undersökningen Insikt. Under 2013 har brand- och miljötillsynen mätts. Dock ligger Fagersta svagt till när det gäller antalet nystartade företag. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 31
Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Här finns det inga mål att utvärdera för 2013. Nämnas bör ändå det arbete som nämns ovan vad gäller värdegrundsarbetet utifrån projektet Hållbar Jämställdhet. Trygg kommun Här finns det inga mål att utvärdera för 2013. Dock kan nämnas att det pågår arbete med trygghetsåtgärder i det brottsförebyggande rådet och i folkhälsorådet. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer En utredning om införande av flexlinjetrafik föreslår att sådan införs från hösten 2014. Samtidigt föreslås införande av en ny linjebuss i Fagersta. Attraktiva boendemiljöer Här finns det inga mål att utvärdera för 2013. Som nämnts ovan har dock sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Kommunal ekonomi i balans De allra flesta målen uppnås. För driften redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 19,3 miljoner kronor jämfört med budget, varav 11,6 miljoner kronor avser verksamhetsbidrag till samarbetsorganisationerna, 1,3 miljoner kronor kommunstyrelsens förvaltningar och 6,4 miljoner kronor övrigt. Överskottet avseende verksamhetsbidrag till samarbetsorganisationer uppgår till 11,6 miljoner kronor. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, NVK redovisar 9,1 miljoner kronor i överskott. Planerade underhåll vid Mariaskolan i samband med ombyggnad har inte utförts beroende på att upphandlingen överklagats, vilket är i huvudsak anledningen till det stora överskottet. Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd, redovisar ett överskott på drygt 0,1 miljoner kronor. Norra Västmanlands Utbildningsförbund, NVU, redovisar ett överskott på 2,3 miljoner kronor. Överskottet beror på att kostnaderna för utbildning för ensamkommande flyktingbarn samt SFI är lägre än budgeterat, 1,3 miljoner kronor samt att förbundet återbetalar kommunens andel av Fora premien på 1,0 miljoner kronor. redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på att medel för utvecklingsprojekt inte har tagits i anspråk. Fagersta del av överskottet är 54,2 procent. Överskottet för kommunstyrelsens förvaltningar, 1,3 miljoner kronor, beror bland annat på lägre kostnader än beräknat för företagshälsovården och den fackliga verksamheten samt något högre intäkter för försäljning av tjänster än beräknat. Överskottet för kommunstyrelsens övriga kostnader avser i huvudsak anslaget för oförutsedda utgifter. Framtiden Sedan något år bedriver kommunen verksamhet med En ny busslinje i tätorten planeras till hösten 2014. I samband med det planeras även start av anropsstyrd trafik i tätorten. Från februari 2014 är kommunen Finskt förvaltningsområde. Det innebär att vi ska säkerställa finskspråkig service inom alla verksamheter. En fördjupad översiktsplan kommer att tas fram för Fagersta centrum. I och med det skapas bättre flexibilitet när det gäller centrumutvecklingen. Inom ramen för attraktiv arbetsgivare avser personalkontoret ta initiativ till att arbeta med begreppet Employer Branding utifrån kommunens antagna värdegrund. Kommunen behöver utreda på vilket sätt jämställdhetsarbetet ska bedrivas i framtiden. Inom upphandlings- och överförmyndarverksamheten finns idag behov av resursförstärkning för att kunna kvalitetssäkra verksamheterna. Detta på grund av ökat behov av upphandlingsservice hos förvaltningarna och ett ökat antal ärenden hos överförmyndaren. Kommunens gällande energi- och klimatstrategi antogs 2007 och gäller fram till år 2015. Mycket av det som står i den har nu genomförts. Kommunstyrelsen har uppdragit till kommunkansliet att tillsammans med energi- och klimatstrategen lägga förslag till nya mål och åtgärder. Det blir allt viktigare att Fagersta kommun är aktiv när det gäller åtgärder för att främja integrationen och inte minst att informera om vad som görs. Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning, NVE, 32 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
Området i Norra Sjöhagen, där Fagersta kommun har sjönära tomter till salu. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 33
Kommunstyrelsen - Måluppfyllelse av effektmål 2013 Förvaltning: Kommunkansli, ekonomiservice, personalkontor sant upphandling och service Kommunstyrelsen Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2013 Måluppfyllelse och kommentarer Verksamheterna ska aktivt arbeta med att förbättra effektivitet och kvalitet Andelen som får kontakt med handläggare via telefon ska ligga över medelvärdet i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Enligt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) när Fagersta 33 procent. Medel-värdet är 44 procent Kommunens webbinformation till medborgarna ska ha förbättrats jämfört med 2012 års mätning. Enligt KKiK har informationen förbättrats jämfört med 2012 Medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat kommunen för att ställa en fråga via telefon. Fagersta ska vara bland de 40 bästa kommunerna 100 procent uppfattar att de får ett gott bemötande All intern post och inkommande post, som ska registreras, ska endast delas ut digitalt. Klart juni 2014 Eftersom införandet av ärendehanterings-systemet beräknas ske först från våren 2014 kan det bli svårt att uppnå detta Förbättra kvalitén på årsräkningarna genom utbildning av gode män/förvaltare På grund av sjukdom har ingen utbildning skett under 2013 Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar Andelen inköpta rättvisemärkta produkter ska öka jämfört med föregående år Vissa inköp har minskat medan andra ökat Fagersta ska ha en biogasstation senast 2014 Kollektivtrafikmyndigheten arbetar med frågan Nyanskaffade personbilar med undantag för fyrhjulsdrivna fordon ska vara miljöbilar i enlighet med 2009 års förordning Detta sker inom kommunstyrelsens område Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån Antalet nya företag som startas i kommunen ska vara högre än i medelkommunen. Medelvärdet är 5 företag per 1 000 invånare. Fagersta når 2,5 Företagarnas omdöme om företagsklimatet i kommunen ska vara högre än medelkommunen Enligt servicemät-ningen Insikt ligger Fagersta på index 70 där medel är 67 Verksamheterna ska stärka bilden av Fagersta kommun som en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron i kommunen ska vara bland de 100 lägsta i landet Vi har ännu inga jämförelser med andra kommuner. Statistik förväntas till mars 2014 Resultatet av 2014 års medarbetarundersökning ska ha förbättrats jämfört med 2012 års undersökning Redovisas under 2014 eftersom Fagersta inte genomfört någon enkät under 2013 Verksamheterna ska arbeta förebyggande med trygghet och säkerhet. Medborgarna ska känna sig tryggare än i medelkommunen. Företrädare för kommunen tar upp detta i många sammanhang 34 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
Fortsättning: Kommunstyrelsen, måluppfyllelse Kommunstyrelsen Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2013 Måluppfyllelse och kommentarer Kommunen ska bidra till regionens utveckling och stärka Fagerstas konkurrenskraft För att säkerställa minst timmestrafik till Västerås och förkorta restiden ska kommunen verka för ett mötesspår vid Brattheden Företrädare för kommunen tar upp detta i många sammanhang Utreda möjligheten till att införa flexlinjebusstrafik i Fagersta Utredning pågår i samarbete med Kollektivtrafik-myndigheten. Beräknad införande hösten 2014 Kommunen ska erbjuda och utveckla olika typer av boendemiljöer samt söka möjligheter till att styra boendeutvecklingen. Medborgarna ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i. Bättre än medelvärdet. Undersökning sker via SCB:s Medborgar-undersökning 2014 Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar för god kvalitet i verksamheten Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Årets resultat ska ge ett överskott/ökning med 2 % av kommunens eget kapital, vilket motsvarar 10,9 miljoner kronor år 2013 Under 2011 hölls en utbildning för krisledningsnämnden och en länsövergripande övning i syfte att öva krisledningsorganisationen. I mars 2013 sker ny utbildning för nämnden. Målet är uppfyllt Skattefinansieringsgraden av investeringar ska vara 100 procent Målet är uppfyllt Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska hållas oförändrad eller öka Målet är inte uppfyllt, soliditeten har minskat något Avgiftens andel av kostnaderna ska inte tillåtas att minska Många avgifter är bundna till index. Budgetanvisningarna säger även detta Kostnader och intäkter ska i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat Detta sker genom interndebiteringar Verksamheterna ska ha en budget i balans Budgeten är i balans Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 35
Utbildnings- och fritidsnämnden Ordförande: Hans Granlund Förvaltningschef: Christina Kaloinen Resultat (tusen kronor) Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 446 282,1 59 184,6 54 273,7 Kostnader -281 939,9-293 250,4-274 665,9 Nettokostnad före kapitalkostnad -235 556,9-234 065,8-220 392,2 Kapitalkostnad -3 883,6-3 894,4-3 353,2 Nettokostnad före kommunbidrag -239 440,5-237 960,2-223 745,4 Kommunbidrag, årsbudget 239 440,5 232 812,0 219 693,2 Kommunbidrag, tilläggsanslag 4 260,5 6 628,5 4 260,5 Budgetavvikelse 0,0 1 480,2 208,3 Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för: Grundskola och obligatorisk särskola Förskoleklass och skolbarnomsorg Förskoleverksamhet Kostservice Kulturavdelning: o Kulturarv o Kulturskola o Bibliotek o Turism Fagersta fritid: o Fagerstahallen o Allmän fritidsverksamhet o Ungdomscenter Nämnd och administration, förvaltningsövergripande Utbildnings- och fritidsnämnden består av nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden beslutar i övergripande frågor som berör nämndens ansvarsområde och ser löpande över resultat och organisation för att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt för att nå målen och erbjuda en bra verksamhet inom angivna budgetramar. Nämnden utser kontaktpolitiker i de olika verksamheter som nämnden ansvarar för. Förvaltningskontoret ansvarar för att nämndens beslut verkställs och att uppdrag inom nämndens verksamheter utförs. Kontoret är kärnan i förvaltningen, där sköts samordning av verksamheterna, övergripande administration samt service till allmänhet, förtroendevalda och arbetstagarorganisationer. Inom förvaltningskontoret sköter administrativa enheten övergripande och gemensam administration, lotteritillstånd samt viss administration till de verksamheter som saknar egna resurser för detta. Nämnd och administration har år 2013 en nettobudget på cirka 11 miljoner kronor (10 898 800 kronor). Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Grundskolan består av fyra rektorsområden: Alfaskolan och Mariaskolan har verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Per-Olsskolan består av två skolenheter med verksamhet från förskoleklass till årskurs 3 vid Per- Olsskolan och årskurs 4-6 på Risbroskolan. Risbroskolans rektorsområde med årskurs 7-9 inryms på Risbroskolan. Inom tre rektorsområden bedrivs fritidshemsverksamhet, 36 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
ett komplement till grundskolan och hemmet, riktat till elever från 6-12 år. Förskoleklass är en del av grundskolans förberedande verksamhet och riktar sig till 6-åringar. Alfaskolan har största andelen elever med annat modersmål än svenska, 52 procent av eleverna har annan etnisk bakgrund, skolan svarar för den samordnade modersmålsundervisningen för elever i årskurs 1-9. Administrationen av skolskjutsverksamheten sköts från Mariaskolan. Inom Risbroområdet är kommunens fritidsgård belägen och förvaltningens verksamhetsvaktmästare stationerade. Olsboskolan är kommunens grundsärskola som även tar emot elever på gymnasiesärskolans individuella program. Grundsärskolan som skolform ska, så långt det är möjligt, motsvara grundskolan och gymnasieskolan. Skolformen har två inriktningar; grundsärskola samt träningsskola. Skolans fritidsklubb är organiserad inom verksamheten och fungerar som fritidshem för elever upp till och med 12 år därefter som LSS-insats för elever från 13-21 år. Skolskjutsverksamheten sköts till viss del i egen regi inom verksamheten. Olsboskolan tar även emot elever från grannkommunerna, enligt upprättade avtal. Antal elever i kommunens verksamheter Vt 12 Ht 12 Vt 13 Ht 13 Grundskoa, årskurs 1-9 975 1 015 1 032 1 075 Förskoleklass 123 112 121 128 Skolbarnomsorg snitt/termin I Fagersta bedriver Västanfors-Västervåla församling en fristående grundskola, Lindgårdsskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs 9 samt fritidshemsverksamhet. Verksamheterna bedrivs under tillsyn av Skolverket med bidrag från Fagersta kommun. Antal elever i friskolans verksamheter (bosatta i kommunen) 286 334 345 355 Vt 12 Ht 12 Vt 13 Ht 13 Årskurs 1-6 103 100 97 98 Årskurs 7-9 28 19 20 17 Förskoleklass 16 16 16 16 Skolbarnomsorg snitt/termin 46 47 48 47 Grundskola och grundsärskolan har år 2013 en nettobudget på cirka 109 miljoner kronor (108 319 300 kronor). Förskoleklass och fritidshem har år 2013 en nettobudget på cirka 12 miljoner kronor (12 331 400 kronor). Förskoleverksamheten Förskoleverksamheten vänder sig till barn från 1 till 5 år och har god spridning inom Fagersta tätort. Inom förvaltningen är verksamheten organiserad i en sammanhållen avdelning som omfattar 38 förskoleavdelningar samt en förskola för barn med behov av omsorg på obekväm tid. Antal inskrivna barn i kommunens verksamhet 2012 2013 Förskola snitt/verksamhetsår 598 647 I kommunen bedriver Västanfors-Västervåla församling den enskilda förskolan Linden. Verksamheten bedrivs med tillstånd, under tillsyn och med bidrag från Fagersta kommun. Antal inskrivna barn vid den enskilda förskolan Linden 2012 2013 Förskola snitt/verksamhetsår 34 32 Förskoleverksamheten har år 2013 en nettobudget på cirka 71 miljoner kronor (71 081 000 kronor). Kostservice Verksamheten ansvarar för kostproduktion, transporter samt servering av mat till kommunens skolor och förskolor. Till förskolor, fritidshem och kommunens omsorgsboende levereras råvaror för en egen tillredning av frukost och mellanmål. Kostservice säljer även tjänster till socialförvaltningens äldreboenden, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) och Bergslagssjukhusets vårdavdelning. All tillagning sker på centralköket vid Alfaskolan där matsal finns för servering till Alfaskolans elever. Mat transporteras under varmhållning till 37 mottagningskök. Kostservice har år 2013 en nettobudget på cirka 128 tusen kronor (127 800 kronor). Kulturavdelningen Verksamheterna kulturarv, allmänkultur, bibliotek, kulturskola och turism är samordnade i en gemensam avdelning inom förvaltningen. Samtliga kulturverksamheter verkar för att de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen uppfylls samt i förekommande fall att kulturminneslagen och bibliotekslagen efterföljts på lokal nivå. Verksamheterna bedrivs med intentionen att medverka i att förverkliga Fagersta kommuns målbild. Avsikten med kommunens kulturarbete är att skapa förståelse och intresse för kulturarvet, konstnärligt skapande, bildning och på olika sätt sprida kunskap och information samt att locka besökare till kommunen. Samtliga verksamheter bedrivs i nära samverkan och dialog med kommunens och länets förenings- och näringsliv. Genom kulturavdelningen representeras Fagersta kommun bland annat i Ekomuseum Bergslagen, Bergslagssatsningen för kultur Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 37
och turism samt i diverse nätverk på såväl regional som länsnivå för övergripande frågor inom kultur, bibliotek, kulturskola och turism. Kulturavdelningen har år 2013 en nettobudget på cirka 15 miljoner kronor (15 473 200 kronor). Fagersta fritid Avdelningen består av tre olika verksamhetsdelar: Fritidsverksamhet som omfattar föreningsbidrag, fritidsanläggningar och friluftsliv. Fagerstahallen är kommunens största idrotts- och motionsanläggning som omfattar såväl inom- som utomhusbad, lokaler för idrott/motion, arrangemang som mässor, utställningar, träningsläger och konferenser samt att verksamheten sköter bokningar av idrottshallar. Matsal för elever från Risbroskolans rektorsområde och NVU inryms i Fagerstahallen. Fagersta Ungdomscenter omfattar fritidsgård, lovverksamhet och förebyggande ungdomsarbete. Fagersta fritid har år 2013 en nettobudget på cirka 21 miljoner kronor (21 209 000 kronor). Årets händelser Gemensamt med socialnämndens och utbildnings- och fritidsnämndens ledare genomfördes ett seminarium under våren. Utbildnings- och fritidsnämnden har arbetat vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd i samarbete med socialförvaltningen. Översynen av administrationen har fortgått inom socialförvaltningen och utbildnings- och fritidsförvaltningen för att båda förvaltningarna gemensamt ska använda befintliga resurser och på bästa sätt uppnå en kostnadseffektiv och mindre sårbar administration. Generellt inom förvaltningen har det arbetats aktivt för att sänka vikariekostnaderna genom att arbeta mer flexibelt och öka samverkan inom olika verksamheter. Riktade insatser har gjorts för att jämställdhetsarbetet ska genomsyra hela förvaltningen. Grundskolan har haft stor tillströmning av elever. 2013 ökade elevantalet ökat med cirka 150 elever, vilket medfört att grundskolans verksamheter fått ett utökat behov av lokaler och personal. Under våren har verksamheten tagit emot 42 elever avseende spontan invandring samt cirka 60 elever från somalisk anhöriginvandring. För eleverna från anhöriginvandringen startades Trampolinen upp på Per Olsskolan och lärare samt studiehandledare anställdes. Den stora elevökningen har även inneburit ett stort tryck på fritidshemsverksamheten som har en hög beläggning såväl på morgonen som på eftermiddagen. Även förskoleklassverksamheten har påverkats av elevökningen. Migrationsverket öppnade under året ett asylboende i Norrbygårdens lokaler. Viket innebar att ytterligare en avdelning öppnades på Trampolinen, vid uppstart var 18 elever inskrivna och vid årsskiftet var 27 elever inskrivna. En stor satsning inom ämnet matematik har genomförts, hela grundskolan ingår i projektet Learning Study med en 80 procent matematiklärare som matematikutvecklare och projektledare. Grundskolan ingår även i SKL:s matematiksatsning Pisa 2015. I Skolverkets Matematiklyftet ingår grundskolan och grundsärskolan. Regeringen införde karriärtjänster (förstelärare) inom skolan från och med 1 juli 2013. Förstelärare ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för eleverna. Inför höstterminen utsågs fyra förstelärare inom ämnesområdena matematik, svenska, ledarskap och entreprenörskap. Arbetet med att utveckla lär plattformen Infomentor har fortgått. En plattform där elevens lärande dokumenteras samt att föräldrar digitalt genom en personlig inloggning kan följa sitt barns utveckling och få information om vad som händer på skolorna. Ett nytt betygssystem infördes inför läsåret 2012/2013 i grundskolan och grundsärskolan vilket innebar att betyg sattes från och med höstterminsslut i årskurs 6. Inom grundsärskolan sätts betyg vid önskemål från vårdnadshavare och elev. Grundskolans verksamheter har fortsatt satsningen på digitala lär verktyg. Den största satsningen har gjorts inom förskoleklass och årskurs 1. Målet med införskaffandet av Lärplattor är att erbjuda kunskaper genom media samt att öka skriv- och läsförståelsen, ett mål i läroplanen. Satsningen med en dator till varje elev i grundskolans årskurs 7-9 har fortsatt. Samtliga rektorer inom grundskolan och grundsärskolan har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Utifrån beslutet om upprustning av Mariaskolan med tillbyggnad av ny aktivitetshall, med lokaler för idrott och hälsa samt slöjd. Påbörjades under året en om- och tillbyggnad och den 1 maj blev förskoleklass- och fritidshemslokalerna färdigställda i det som tidigare varit idrottshall. Detta har inneburit att det inte funnits någon idrottshall att tillgå på skolan, lektionerna har hållits på Västanfors IP där elever och personal haft tillgång till omklädningsrum. Under några veckor har eleverna transporterats till andra idrottshallar. Upphandlingen överklagades och ingen uppstart av byggnationen av aktivitetshallen kunde påbörjas, beslut från Förvaltningsrätten avvaktas. Även ett beslut har tagits avseende ombyggnation av Alfaskolan, vilket medför att skolan blir ett trepa- 38 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
rallellit lågstadium. Inflytt beräknas under höstlovet 2014. Särskolan har under nuvarande läsår arbetat utifrån fyra större mål. Fortsatt implementeringen av Lgd-11, pedagogiskt utvecklingsarbete kring matematik i träningsskolan och pedagogiskt utvecklingsarbete genom metoden Learning Study samt implementering av ett språkutvecklande arbetssätt. Eleverna inom skolan har deltagit i ett flertal aktiviteter som erbjuds av handikappidrottsförbundet i Västmanland. Det ökade behovet av förskoleplatser har tillgodosetts genom att ytterligare två avdelningar startat upp. Förskolan i Ängelsberg avvecklades i september och personalen organiserades på tjänster i Fagerstas tätort. Helgförskolan, Nattugglan, har vid årsskiftet 34 inskrivna barn. Genom beslut i nämnden utökades, från och med december, förskolans öppethållande, från att ha varit öppen från fredag till måndag till att ha öppet hela veckan, detta för att täcka föräldrars olika behov av plats. Stödteamet i förskolan är väl etablerat, 16 medarbetare arbetar idagläget i teamet, en ökning med 7,25 tjänst sedan 2011. Uppdraget är att arbeta som resurs för barn i behov av särskilt stöd. Verksamhetens ledningsgrupp har gemensamt arbetat fram riktlinjer för stödteamets arbete. Utifrån läroplanens krav på systematiskt kvalitetsarbete har års hjul med tydliga rutiner framarbetats inom varje område. Pedagogiska caféer har genomförts, temat i caféerna har beslutats utifrån medarbetarnas önskemål om kompetensutveckling i medarbetarsamtalen. Personal som arbetar med de yngre barnen 1-3 år har utbildats i NTA (natur och teknik för alla) med tema Luft och Vatten. Genom högskolan i Falun har ytterligare tre förskollärare utbildats till mentorer, för att ta emot studenter som läser till förskollärare på praktik. För första gången inrättades modersmålsstöd på förskolorna, tre språk representeras. Personalen anmäler behov och stöd fördelas tillfälligt mellan avdelningarna, en stor trygghet för barn, föräldrar och personal genom att det finns hjälp till översättning/tolkning i vardagen. Satsningen inom IT har fortsatt, samtliga avdelningar har en dator, en digitalkamera, digital fotoram och Lärplattor samt att samtliga förskolor har minst en kanon. Alla förskoleavdelningar har ljuddämpande miljö och minst två rum på varje förskola har ljuddämpande väggskivor. Barnomsorgsprogrammet Hypernet har introducerats. En bättre service till föräldrar, eftersom de via nätet kan ansöka om förskoleplats, lägga in schema för vistelsetid, lämna inkomstuppgift och säga upp förskoleplats. Vistelsetiden för verksamhetens 15-timmarsbarn har förändrats, föräldrar som är arbetssökande eller föräldralediga får nu välja på tre timmar per dag, fem dagar i veckan eller fem timmar om dagen, tre dagar i veckan. Den barn- och elevökning som skett under året har direkt påverkat kostservices verksamhet, dels genom att antalet portioner och antal specialkoster ökat, vilket innebär att produktionsköket på Alfaskolan är för litet för den produktion som bedrivs där. Genom en extern konsult har förslag på ombyggnation av köket tagits fram. För att minimera kostnader på råvaruinköp, köps nu frukt och grönt in utifrån säsong. Arbetet med länets kulturstrategi och kommunens lokala kulturplan har påbörjats. Inventering av kommunens kulturmiljöer och upprättandet av skötsel och underhållsplan har startats. Inför vintern gjordes provisoriska åtgärder för att motverka frostsprängning i Trummelsberg. Förslag till kulturpolitisk handlingsplan fortgår samt att en översyn av kulturföreningarnas bidragssystem har påbörjats. Fagersta Turism har deltagit i planeringen och genomförandet av visningsresor för de nyinflyttade i samarbete med Tillväxtgruppen (TVG). Genom en ombyggnation av färjan Petrolia är färjan återingen godkänd för att transportera 30 personer. Under verksamhetsåret har bibliotekets barngrupp arrangerat 51 kulturprogram och antalet elevbesök har varit 4 664, innefattande skolbiovisningar och familjeföreställningar på helgerna. För övrigt har året präglats av läsfrämjande projekt. Utlåningen har minskat med drygt 5 000, däremot har utlåning av digitala böcker fördubblats. Kulturskolan har genomfört publika arrangemang som varit välbesökta och gett eleverna en möjlighet att visa upp sina färdigheter. I samarbete med förskolan har ett integrationsprojekt genomförts, barngrupper från förskoleavdelningarna Stjärnan och Lejonkulan deltog tillsammans i musiklek. Kulturskolans brassensemble tog emot pris som årets nya ensemble i Föreningen Rum vid en ceremoni på Konserthuset i Västerås. I december genomfördes kulturskolan sin uppskattade julkonsert. Fagersta Södra IK har fått ny belysning till motionsspåren vid Fageråsen samt förändrad banstruktur. Vid Fagerliden har nya omklädningsrum tagits i bruk. Ungdomscenter har även i år deltagit i Livekarusellen där band från Västmanland är ute på turné till fritidsgårdarna i länet. Sportlovsprogrammet var varierande och bjöd bland annat på Winter-games med uteaktiviteter, frågesport med mera. I samarbete med Kulturskolan och EKFA (Ett Kulturliv För Alla) uppförde gruppen Ung pung en teaterföreställning på Folkets Hus. Ungdomscenter har medverkat i kampanjen Tänk om för att Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 39
förebygga mot langning av alkohol till minderåriga. I samarbete med Risbroskolan, har ungdomscenter varit en resurs för skolan och Team 21, punktinsatser har gjorts vid behov samt att ungdomscenter medverkat i elevråd och elevhälsoråd. Samarbetet med socialförvaltningens individ- och familjeomsorg (IFO) har fortgått, där ungdomscenter utfört en del uppdrag mot enskilda ungdomar. Arbetet med att åter starta upp ett ungdomsråd blev inte fullt ut genomfört under året. Under våren och försommaren redovisades en liten nedgång av badbesöken i Fagerstahallen medan besöksantalet på Olympic Gym ökat något under verksamhetsåret. Även Training Camp har haft god beläggning. Solariernas beläggning sjunker hela tiden och det finns inget som tyder på att den utvecklingen kommer att förändras. Informationen i Fagerstahallen har förbättrats, genom ett nytt informationssystem både med skyltning och med digital tekning samt att ett nytt passagesystem har installerats. Måluppfyllelse Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Förskoleverksamheten har genom mätning inom KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) redovisat att verksamheten har hög kvalité. Grundskolan har mätt kvalitet och effektivitet med fem jämförbara kommuner. En mätning som visat att resultaten i de nationella proven och betygsresultaten har varierat i jämförelse med tidigare år. Samtliga grundskolor har erbjudit praktikplatser. Förskoleverksamheten har under året haft fem praktikanter med annat modersmål än svenska. Inom kostservice har praktikanter erbjudits både praktikplats och visstidsanställningar. Under våren genomfördes en temadag på Per Olsskolan kring barnkonventionen, med ett mångkulturellt perspektiv. Kulturskolan har i samarbete med förskolan startat ett integrationsprojekt där barngrupper från förskoleavdelningarna Stjärnan och Lejonkulan tillsammans deltagit i musiklek. Hela förvaltningen arbetar aktivt med miljöfrågor, företrädesvis används e-post vid större utskick förutom till externa samarbetspartner som saknar tillgång till Internet. Främst i förskolorna är miljöarbetet konkret och tydligt, där dokumentation och vägledning finns i miljöpärmar. Förskolorna arbetar genomgående med källsortering och hantering av miljöfarliga ämnen, sopsorteringsutrymmen finns och avtal om hämtning av sopor är upprättade med Försörjning och Arbete. Samtliga förskolor har även i år 40 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser behållit certifiering Grön Flagg. Miljöarbete ingår i kursplanerna för samtliga grundskolor och miljöaspekten genomsyrar skolornas dagliga arbete. Kostservice har upphandlat flera behandlade grönsaker som är förpackade i easybag istället för konservburkar. Gott företagsklimat Inom grundskolans årskurs 7-9 har en handlingsplan för entreprenörskap framtagits under verksamhetsåret. Inom väl etablerade nätverk marknadsförs nämndens verksamheter. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Utbildnings- och fritidsnämndens verksamheter anställer personal med rätt kompetens samt ger möjlighet till utveckling inom respektive verksamhetsområde. Förskollärartätheten har ökat, vakanta tjänster har oftast tillsatts med förskollärare. I så gott som samtliga ämnen inom grundskolan finns behöriga lärare, genom Lärarlyftet II och nyrekrytering bör målet vara uppfyllt till kommande läsår. Verksamheterna fortsätter att satsa på personalens hälsa, friskvårdsinspiratörer finns inom förvaltningen som fortlöpande uppmuntrar personalen till att utnyttja friskvårdstimmen. Antalet tillsvidareanställda inom utbildnings- och fritidsförvaltningen var 363 för år 2012. Siffran för 2013 var 365. Sjukfrånvaro fördelad på kön (procent) 2012 2013 Kvinnor 4,5 4,9 Män 2,6 3,0 Totalt 4,3 4,7 Den totala sjukfrånvaron för 2012 uppgår till 4,3 procent och för 2013 till 4,7 procent. Vilket innebär att förvaltningen har ökat den totala sjukfrånvaron med 0,4 procentenheter. Skillnaden mellan 2012 års resultat och 2013 är 9 procent. Sjukfrånvaron ökade för både kvinnor och män. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick 2012 till 4,5 procent och för 2013 till 4,9 procent en ökning med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron för män under 2012 uppgick till 2,6 procent och för 2013 till 3,0 procent en ökning med 0,4 procentenheter. Frisknärvaron visar hur många procent, av den tillsvidareanställda personalen, som inte har någon sjukdag. Jämfört med föregående år har frisknärvaron ökat, 2012 uppgick den totala frisknärvaron till 31,7 procent och 2013 till 33 procent. Sjukfrånvaron överstigande 60 dagar utgör 26,1 procent av den totala sjukfrånvaron 2012. 2013 års siffra uppgår till 28,6 procent. Sjukfrånvaron har under tidigare
år sjunkit. I år, liksom förra året, påvisar majoriteten av verksamheterna inom förvaltningen en ökad sjukfrånvaro. En tendens som ses i hela landet. Sjukstatistik åldersintervall (procent) 2012 2013-29 år 2,5 3,9 30-49 år 4,1 5,2 50 - år 4,9 4,5 Sjukstatistik per verksamhet (procent) 2012 2013 Förskoleavdelningen 4,3 4,3 År 1-6 2,5 3,1 År 7-9 2,7 4,2 Kostservice 9,8 11,2 Förvaltningen 4,3 4,7 Förvaltningen hade 2012 i snitt per medarbetare 15,93 sjukdagar. 2013 har en ökning skett till 17,01 sjukdagar. Av de totalt 15,93 sjukdagarna 2012 var 6,5 sjukdagar inom sjukperioden mindre än 14 dagar och 9,43 dagar där sjukperioden var längre än 14 dagar. För 2013 var 6,32 sjukdagar av de totala sjukdagarna inom sjukperioden mindre än 14 dagar och 10,68 dagar där sjukperioden var längre än 14 dagar. Detta innebär en minskning för sjukperioden mindre än 14 dagar samt en ökning för sjukperioden längre än 14 dagar. De närmaste två åren går 22 medarbetare inom förvaltningen i pension vid en beräknad pensionsålder av 65 år. Vilket innebär att förvaltningen i tidigt skede bör planera och se över rekryteringsbehovet. Bra utbildning Kostnad per betygspoäng har minskat i jämförelse med 2012. Jämfört med standardkostnaden i procent ligger Fagersta kommun under med 8,1 procent. Liknande kommuner ligger drygt 5 procent över standardkostnaden. Trygg kommun Arbetet med att kartlägga och inventera behovet av att utöka trygghet och säkerhet sker kontinuerligt i samtliga verksamheter. Inom förskoleverksamheten har en handlingsplan för barn med skyddad identitet tagits fram. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer Genom utveckling av regionens besöksnäring deltar kulturavdelningen i möten, seminarier, kurser och studiebesök. Kulturavdelningen bedrivs med intentionen att medverka i och att förverkliga Fagersta kommuns målbild. Avsikten med kulturarbetet är att skapa förståelse och intresse för kulturarvet, konstnärligt skapande, bildning och på olika sätt sprida kunskap och information samt att locka besökare till kommunen. Genom kulturavdelningen representeras kommunen bland annat i Ekomuseum Bergslagen, Bergslagssatsningen för kultur och turism samt i diverse nätverk på såväl regional som länsnivå för kulturarv, bibliotek, kulturskola och turism. Kommunal ekonomi i balans För att nå budget i balans och följa kommunens ekonomistyrningsregler genomförs månatliga budgetuppföljningar. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos görs månatligen till nämnden. Generellt inom förvaltningen arbetas aktivt för att sänka vikariekostnaderna genom att arbeta mer flexibelt och öka samverkan inom verksamheterna. Utbildning- och fritidsnämnden visar vid bokslutet ett överskott på cirka 1,5 miljoner kronor. Underskottet på 0,3 miljoner kronor för utbildnings- och fritidsnämnden och central förvaltning är beroende på ökade personalkostnader. Kostservice uppvisar ett underskott på 0,2 miljoner kronor, helt beroende av ökade kostnader för skolmat. Förskoleverksamheten lämnar ett överskott på knappt 0,4 miljoner kronor, beroende på flytten av personal från förskolan i Ängelsberg till befintliga, vakanta tjänster, i tätorten. Fritidshemsverksamheten lämnar ett underskott på 0,05 miljoner kronor och förskoleklass visade ett överskott på drygt 0,2 miljoner kronor. För båda dessa verksamheter är det personalkostnader som avviker från budget. Grundskolans överskott på knappt 0,3 miljoner kronor beror på högre interkommunala intäkter än budgeterat. Även den obligatoriska särskolan redovisar ett överskott på cirka en miljon kronor som också kan härledas till högre interkommunala intäkter än budget. Fagersta fritid redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor, flera mindre avvikelser summeras upp till verksamhetens överskott. Kulturskolan och biblioteken redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor, vilket till stor del beror på något lägre personalkostnader än budgeterat på Kulturskolan. Turismverksamheten visar ett marginellt överskott jämfört med budgeten.kulturarv uppvisar ett underskott på 0,2 miljoner kronor. Framtiden I samarbete med socialförvaltningen arbetar utbildningsoch fritidsförvaltningen vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Översynen av administrationen fortgår i samarbete med socialförvaltningen. En osäkerhetsfaktor är det ökade barn- och elevantalet samt ökningen av barn och elever med annan etnisk bakgrund. Andelen barn och elever med sociala och psykiska problem ökar också. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 41
Ombyggnationen av Per Olsskolan fortgår. Skolan blir en F-6 skola under 2014. Bygget av Mariaskolans Allaktivitetshall har påbörjats och med den kommer skolan att få bättre förutsättningar att bedriva undervisning. Den planerade utbyggnaden av skolans matsal, förbättringar av trafikmiljö och utemiljö, kommer att påverka arbetsmiljön i positiv riktning, för såväl lärare som elever. En ombyggnation av Alfaskolan ska genomföras, vilket kommer att resultera i att skolan blir ett treparallelligt lågstadium. Inflytt beräknas ske under höstlovet 2014. Fortsatt satsning inom Lärarlyftet II är nödvändig, för att få möjlighet att uppfylla de nya kraven avseende lärarlegitimation. Grundskolan fortsätter med fokus på att förbättra undervisningen. Prioriterade områden är svenska och matematik. Behovet av förskoleplatser ökar kontinuerligt, störst är behovet av utökning i den norra statsdelen. Beslut är taget och tre moduler sätts upp i norra statsdelen, vilket innebär att tre nya avdelningar startas upp under hösten 2014. Ett nytt projekt i samarbete med Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) kommer att starta upp. Projektets mål är att göra förskolornas gårdar mer naturliga och genom tänkta förändringar av gårdarna kan man ta naturen till förskolan. Genom barn- och elevökningen kommer kostservice att fortsätta arbetet med att se över produktionskökets eventuella om- och tillbyggnad. Mottagningsköken inom förskoleverksamheten återgår organisatoriskt till kostservice. Samverkan med Länsstyrelsen för restaurering av Västanfors Kraftstation och Trummelsberg fortskrider. Flertalet samverkansprojekt med Norbergs kommun fortsätter, exempelvis framtagandet av en gemensam Kulturmiljövårdsplan, samordning av Ett Kulturliv För Alla arrangemang samt en gemensam biblioteksplan. Turistkontoret ska flytta till huvudbibliotekets lokaler. Arbetet med att utveckla biblioteket som mötesplats kommer att fortgå samt fortsatt satsning på digital delaktighet och det digitala biblioteket. Kulturskolans projekt med musik i butik samt integrationsarbetet med musiklek i förskolan fortsätter. Fagersta Södra IK inviger de nya spåren och belysningen vid Fageråsen. Nytt omklädningsrum, förråd och toaletter kommer att färdigställas på Västanfors IP Ungdomscenters flytt till, anpassade lokaler för fritidsgårdsverksamhet i Pastejen, innebära större möjligheter att utveckla verksamheten och nå nya målgrupper. Arbetet med att få igång ett ungdomsråd startar, vilket även kan betyda att verksamheten skapar en större delaktighet för våra unga. Arbetet med att fullfölja planerade förändringar i Fagerstahallen kommer att fortgå. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund deltog på femårskalaset. 42 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
Utbildning- och fritidsnämnden - Måluppfyllelse av effektmål 2013 Förvaltning: Administration och ekonomi, Grundskola, Förskoleverksamhet, Kostservice, Kulturavdelning, Fagersta fritid Utbildnings- och fritidsnämnden Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska aktivt arbeta med att förbättra effektivitet och kvalitet Mäta kvalité och effektivitet med fem jämförbara kommuner Grundskolan har förbättrat resultaten i de nationella proven samt att betygsresultatet har varierat i jämförelse med tidigare år Kommunen ska verka för god integration Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån Erbjuda praktikplatser inom de verksamheter som nämnden ansvarar för Allt inköp av te ska vara rättvisemärkt Handlingsplan för entreprenörskap inom grundskolan årskurs 7-9 Förskoleverksamheten har genom mätning inom KKiK redovisat att verksamheten har hög kvalité Grundskolan har erbjudit praktikplatser och förskoleverk-samheten har under året haft 5 praktikanter med annat moders-mål än svenska. Inom kostservice har praktikanter erbjudits både praktikplats och visstidsanställ-ningar. Biblioteket har under våren haft en praktikant från Somalia och kulturskolan på-började under hösten ett sam-verkansprojekt med förskolan för nysvenska förskolebarn Målet är delvist uppfyllt rättvise-märkt te köps in till de kunder som beställer det. En utredning pågår avseende mindre kött och mer grönsaker inom kostservice En handlingsplan för entreprenörskap har framtagits inom grundskolan Marknadsföra nämndens verksamheter i befintliga nätverk Samtliga verksamheter marknadsför nämndens verksamheter i olika nätverk Verksamheterna ska stärka bilden av Fagersta kommun som en attraktiv arbetsgivare Vi anställer personal med rätt kompetens samt ger möjlighet till utveckling inom respektive verksamhetsområde Grundskolan har behöriga lärare i så gott som alla ämnen. Genom Lärarlyftet II och nyrekrytering bör målet vara uppfyllt vid nästa läsårs start. Målet är uppfyllt för övriga verksamheter inom nämndens ansvarsområde Vi fortsätter att satsa på personalens hälsa Verksamheterna har tagit del av kommunens hälsoarbete och friskinspiratörer finns inom samtliga verksamheter Kommunen ska arbeta för att skapa en attraktiv utbildning som hävdar sig väl med andra utbildningsanordnare Kostnaden per betygspoäng ska minska i jämförelse med 2012 Kostnaden per betygspoäng har sänkts i jämförelse med föregående år. Jämfört med standard-kostnaden i procent ligger Fagersta kommun under med 8,1 procent. Liknande kommuner ligger drygt 5 procent över standardkostnaden. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 43
Fortsättning: Utbildnings- och fritidsnämnden, måluppfyllelse Utbildnings- och fritidsnämnden Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska arbeta förebyggande med trygghet och säkerhet Kartlägga och inventera vilka miljöer som har behov av att utöka trygghet och säkerhet Kartläggning och inventering av behovet att utöka trygghet och säkerhet pågår fortlöpande Kommunen ska bidra till regionens utveckling och stärka Fagerstas konkurrenskraft Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar för god kvalitet i verksamheten Delaktighet i utveckling av regionens besöksnäring Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt Verksamheterna har under året haft studiebesök från andra kommuner. Mat har tillreds av kostservice till besökare vid Training Camp på Fagerstahallen För att nå budget i balans och följa kommunens ekonomistyrningsregler genomförs månatliga budgetuppföljningar Verksamheterna ska ha en budget i balans Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos görs månatligen till utbildnings- och fritidsnämnden 44 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
Socialnämnden Ordförande: Teemu Sulin Förvaltningschef: Christina Kaloinen Resultat (tusen kronor) Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter 83 230,0 97 471,0 89 654,0 Kostnader -354 673,4-367 441,1-348 286,0 Nettokostnad före kapitalkostnad -271 443,5-269 970,1-258 632,1 Kapitalkostnad -2 030,8-2 038,5-2 174,6 Nettokostnad före kommunbidrag -273 474,3-272 008,6-260 806,7 Kommunbidrag, årsbudget 266 360,7 266 360,7 255 443,6 Kommunbidrag, tilläggsanslag 7 113,6 7 113,6 5 469,6 Budgetavvikelse 0,0 1 465,7 106,5 Uppdrag Socialnämnden består av 9 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens uppgift är att besluta om mål och inriktningar som gäller nämndens verksamheter. Dessutom beslutar nämnden eller dess arbetsutskott i vissa myndighetsärenden om inte dessa är delegerade till tjänstemän. Socialnämnden sammanträdde 12 gånger under 2013, arbetsutskottet hade 33 sammanträden. Socialnämndens ansvarsområde omfattar: Individ- och familjeomsorg (IFO) Barn- och ungdomsvård Familjerätt Missbruksvård Konsumentrådgivning Ungdomsmottagning Familjerådgivning Tillstånd och tillsyn av servering av alkohol Dessa verksamheter har en nettobudget på 26,9 miljoner kronor Äldreomsorg Olika äldreboenden, korttidsvård och avlastning Dagverksamheter och öppna verksamheter Hemtjänst Matdistribution Färdtjänst Trygghetslarm Sjukvård i särskilda boendeformer Dessa verksamheter har en nettobudget på 152,4 miljoner kronor. LSS och psykiatri LSS som omfattar: Gruppboenden och stödlägenheter Daglig verksamhet Fritidsklubb Avlastning Personliga assistenter Kontaktfamiljer och kontaktpersoner Korttidsverksamhet Ledsagarservice Psykiatri som omfattar: Gruppboende Stödboende Sysselsättning Dessa verksamheter har en nettobudget på 57,3 miljoner kronor. Försörjning och arbete Sysselsättningsverksamheter Omsorgsverksamhet Budget- och skuldrådgivning Transporter Integration Coachning Stödboendet/härbärget Bostadsanpassning och Fixar-Malte Dessa verksamheter har en nettobudget på 12,7 miljoner kronor. Försörjningsstöd Denna verksamhet har en nettobudget på 8,4 miljoner kr Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 45
Årets händelser Individ- och familjeomsorg (IFO) Den nya lagstiftning, med syfte att stärka barns rättigheter, som infördes under 2013 medförde ett ökat antal inkommande ärenden. Under 2013 har totalt 327 anmälningar om barn som far illa inkommit. Alla anmälningar ska enligt lag förhandsbedömas inom 14 dagar. 171 anmälningar har avslutats utan vidare utredning. Belastningen på handläggarna är mycket hög och avdelningen har haft en hög personalomsättning. Socionomkonsulter har anlitats som stöd. IFO ansvarar för handläggningen av ensamkommande barn och ungdomar. Flera av barnen är i behov av stöd utöver placeringen. Antalet barn och unga i behov av placering fortsätter att öka. 50 barn och ungdomar har varit placerade i familjehem och 37 familjehem har varit verksamma 2013. Svårigheten med att rekrytera familjehem innebär en ökad risk för anlitande av kostsamma konsulentstödda familjehem. Under 2013 har fyra barn varit placerade genom konsulentstödda företag. För att minska antalet placeringar i konsulentstödda familjehem har avdelningen numera två familjehemskonsulenter. Antalet placeringar enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) har ökat. Under hösten har familjehemskonsulenterna deltagit i Socialstyrelsens utbildning för utbildare av familjehem. Till familjebehandlingen kommer familjer via biståndsbeslut från myndighetsgruppen. Insatsen är frivillig och bygger på att föräldrar samtycker till hjälp och stöd. I verksamheten finns två familjebehandlare som under året har arbetat med 43 familjer. Familjecentralen, en samverkan med Mitt Hjärta Bergslagen och Västanfors församling, har under andra halvan av 2013 gått på sparlåga eftersom kommunens samordnare avslutade sin anställning. Tjänsten är tillsatt och verksamheten kommer under 2014 att fortgå som tidigare. Under 2012 och 2013 har ungdomsmottagningen rekryterat och haft introduktion av nya barnmorskor. Ärendemängden för kuratorn har under året ökat jämfört med 2012, 196 ungdomar mot 162. Andelen pojkar som besöker mottagningen har ökat. Missbruksplaceringar på behandlingshem för vuxna har ökat. Under 2013 har nio personer varit placerade på behandlingshem (fyra män och fem kvinnor). Placeringarna har dock kunnat vara kortvariga då öppenvårdsinsatser tillgodosett behovet av behandling och boende efter placeringens avslut. Lättillgängligheten av droger på internet samt begränsningarna i att analysera droger medför svårigheter för missbruksvården. Under 2013 har 209 anmälningar om missbruk inkommit till myndighetsgruppen, varav tre utredningar enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) har inletts. Handläggarna har lyckats motivera missbrukare till frivilliga insatser så att LVM-placeringar i möjligaste mån har kunnat undvikas. En LVM-placering har pågått under året. Riktlinjer för missbruksarbetet i Fagersta har fastställts under året. Sedan juli månad har 17 personer deltagit vid Behandlingscentrum (6 kvinnor och 11 män). Av dessa har 6 personer inte fullföljt behandlingen. En anhöriggrupp har varit verksam under året. Samverkan med Norberg och Skinnskatteberg i Slussen startade under september månad 2013 och ytterligare en rådgivare/behandlare har anställts. Under året har 206 ärenden varit aktuella på Slussen, varav 15 anhöriga, 7 SMADIT (samverkan alkohol och droger i trafiken) och 6 ärenden i samverkan med frivården. 14 ungdomar under 18 år har varit i kontakt med Slussen. Av de enskilda klienter som varit i kontakt med Slussen är 97 män och 57 kvinnor. Under året har Slussen arbetat med ett flertal utåtriktade insatser, bland annat en Stoppa langningskampanj, ljusmanifestation för narkotikans offer, föreläsningar för föräldrar, ANDT-tema (alkohol, narkotika, doping och tobak) i skolan. Samverkansparter har varit polisen, IOGT-NTO, frivården, Mitt Hjärta i Bergslagen/Landstinget, psykiatrin med flera. Våren 2012 ingick Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg ett avtal om samverkan kring familjerättsfrågor. Handläggaren är organisatoriskt placerad i Fagersta. Belastningen är hög på det familjerättsliga området och många ärenden präglas av djupa konflikter och våld mellan de vuxna. Det har varit stor efterfrågan på frivilliga samarbetssamtal, samt rådgivning inom vårdnads-, boende- och umgängesfrågor. De mer komplicerade faderskapsutredningarna ökar också i omfattning och det finns ofta behov av tolk vid samtalen. Under 2013 har nya riktlinjer avseende alkoholhandläggning utarbetats och antagits av Kommunfullmäktige. Yttre och inre tillsyn har genomförts enligt riktlinjerna och informationen på hemsidan har förbättrats. Handläggaren samverkar med länets alkoholhandläggare, polisen, skatteverket, länsstyrelsen och försäkringskassan. Konsumentvägledaren hade 120 ärenden under 2013 på 25 procent tjänst. Norberg köper 10 procent av tjänsten. IFO har bidragit till Länsstyrelsens kartläggning av aktuella våldsärenden i nära relation mot kvinnor i Västman- 46 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
land. I Fagersta har 13 kvinnor och 4 män varit utsatta för våld eller hot om våld i nära relation under 2013. 14 barn (7 pojkar och 7 flickor) har varit eller misstänks ha varit utsatta för våld och 25 barn har bevittnat våld i hemmet. Avdelningen deltar aktivt i olika samverkansgrupper i länet; såsom Barnahus, Socialjour, Social barn- och ungdomsvård, Riskbruk, missbruk och beroende (RIM), Regional samverkan kvinnofrid och BBIC (Barns behov i centrum). Handlingsplaner utifrån psykisk ohälsa för både barn och vuxna är framtagna. Utbildning för handläggare, öppenvård och externa samverkansparter är under utveckling vad gäller att stärka föräldra- och barnperspektivet inom missbruksvården. Äldreomsorg Fagersta har en större andel äldre invånare än jämförbara kommuner. Vid utgången av 2013 var 120 kvinnor och 43 män 90 år och äldre. Av dessa har 106 kvinnor och 32 män beviljats bistånd i form av särskilt boende eller hemtjänst. Kostnaden för en plats i särskilt boende är 469 995 kronor, vilket är en låg kostnadsnivå jämfört med andra kommuner. Behovet av korttidsplatser har under året varierat kraftigt med en beläggning på mellan 10 och 16 personer. Enligt nämndebeslut får permanenta platser användas som korttidsplatser vid behov och behovet av antalet korttidsplatser har varierat mellan 16 och 25 per månad. Eftersom flera permanenta platser har använts som korttidsplatser har väntetiden till särskilt boende ökat under året. Under årets sista sex månader har 38 personer beviljats särskilt boende. Under senare delen av året har en ombyggnation av Solliden pågått för att inrätta sju nya korttidsplatser. Vid årets början omfattade kundval i hemtjänsten tre företag. Vid året slut har samtliga sagt upp sitt avtal med kommunen. Samverkan med Norra Västmanlands Utbildningsförbund pågår för vård- och omsorgscollege. Inom området för demenssjukdomar har BPSD-teamet (Beteende och psykiska symtom vid demens) fortsatt att utvecklas. Personerna som ingår i teamet ska ha kompetens för att ge råd och stöd till personal vid vård av personer med demenssjukdomar som har ett utåtagerande beteende. Genom beviljade stimulansmedel för att implementera de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdom har ett hemstödsteam/specialistteam upprättats. Arbetet med att införa värdighetsgarantier och värdegrund har påbörjats. Under hösten har värdegrundsledare utbildats och dessa har i sin tur utbildat övrig personal. Antalet ärenden gällande sjuksköterskeinsatser har varit relativt konstant. Behovet av insatser från sjukgymnaster och arbetsterapeuter har ökat. Arbetet med att tidigt upptäcka våld i nära relation har pågått med hjälp av medel från Socialstyrelsen, i nära samverkan med pågående projekt Hållbar jämställdhet. Arbetet med Nationell patientöversikt (NPÖ) och ehälsa har påbörjats och innebär att utbudet av digitala tjänster för medborgarna ska öka samt ett ökat användande av teknik. Projektet Trygg livstid (Trygg hemgång) har startats upp. Detta innebär större och massiva insatser vid hemgång under en kortare period. Vård och omsorg har deltagit i Ledningskraft och länsövergripande projekt inom normen för De mest sjuka äldre. LSS och psykiatri LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, Specialistboendet för psykiatri, Sundet, möjliggör för personer att kunna erbjudas vård på hemmaplan. Driftskostnaden för boendet är betydligt lägre än kostnaden för vård inköpt från externa leverantörer. Sundet har haft boende med mycket stora behov. Utvecklingen inom LSS-området går mot allt svårare ärenden med utåtagerande personer och nya diagnoser. Nya behov har uppstått för ungdomar med diagnosen ADHD som inte kan bo kvar hemma och kostnaden för ungdomar som bedriver sina studier på annan ort ökar. Med hjälp av stimulansmedel har en inventering av vuxna personer med psykiska funktionshinder påbörjats, hemsidan har förbättrats och överenskommelser i länet samt en lokal handlingsplan har tagits fram. Myndighetsgruppen Under året har totalt 1 320 beslut fattats, 2012 fattades 1 090 beslut. Personalstyrkan utökades med 75 procent tjänst från den 1 september 2013 för att kunna uppfylla den föreskrift och allmänna råd som skulle träda i kraft från den 1 januari 2014 men som först träder i kraft den 1 januari 2015, samt förebyggande arbete för äldre. Föreskriften och allmänna råd som börjar gälla 2015 innebär att alla som bor i särskilt boende, inklusive korttidsplatser, ska ha ett beslut om hemtjänst. Besluten ska följas upp minst en gång per år eller vid förändrat behov. Arbetsbelastningen har på grund av den stora ökningen ärenden varit konstant hög under 2013 och medför tids- Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 47
brist avseende uppföljningar. Besluten som beviljats under 2013 är fördelade på 1 143 beslut enligt SoL (223 beslut mer än 2012), 148 beslut om färdtjänst (20 beslut mer än 2012), 29 beslut om riksfärdtjänst (13 beslut färre än 2012). Antalet beslut som avslagits under året uppgår till 38, en ökning med 10 beslut sedan 2012. De avslagna besluten är fördelade på 23 beslut enligt SoL, 10 beslut enligt Färdtjänstlagen samt 1 beslut enligt lag om Riksfärdtjänst. Inget av de avslagna besluten har överklagats till högre instans. Försörjning och arbete De personer som behöver arbetsmarknadsenhetens resurser kräver allt fler sociala insatser och många har även psykiska problem. Antalet ungdomar med psykisk ohälsa och ungdomar som saknar slutbetyg och gymnasiekompetens fortsätter att öka. Tillsammans med en arbetslivscoach upprättas individuella planer med syfte att stärka individens möjligheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet deltagare har minskat under de senaste åren då arbetsförmedlingen inte längre får teckna avtal med en kommun. Ett behov finns av den kommunala verksamheten för de som initialt behöver träna på att passa tider, vara uthålliga, kunna utföra en arbetsuppgift och liknande. Ett steg 1-2-3 program har införts med regelbunden avstämning mellan deltagare, arbetslivscoach och arbetsledare och ett skattningsinstrument med enkla frågor används. Den lokala arbetsförmedlingen är den största samarbetspartnern där fortsatt utvecklingsarbete pågår gällande personer som står långt från arbetsmarknaden. Samordningsteamet FNS (Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg) är helfinansierat av Norra Västmanlands Samordningsförbund. Insatsen är en permanent verksamhet och riktar sig till personer mellan 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden. Totalt 53 personer har under året varit inskrivna i verksamheten, varav 18 män och 35 kvinnor. 29 personer har avslutats under 2013, 20 med positivt resultat. EU-projektet Språnget riktar sig till personer med åtgärdsanställning, startade i augusti 2010 och avslutades i nuvarande form den 31 juli 2013. Inom projektet har sammanlagt 177 deltagare (63 kvinnor och 114 män) erhållit insatser. Inom Språnget rustas deltagarna genom olika insatser för att öka möjligheten på den reguljära arbetsmarknaden, alternativt motiveras till studier. Av deltagarna har 56 personer vid avslut gått vidare till arbete, 12 personer till studier och 28 personer erhåller a-kasseersättning. Projektet har från och med den 1 september 2012 en studie- och yrkesvägledare anställd. Språnget har sökt och beviljats medel för ytterligare ett år av ESF (Europeiska socialfonden) med start den 1 augusti 2013. Året ska, förutom att arbeta aktivt med 32 deltagare (16 kvinnor och 16 män), innehålla konkret implementeringsverksamhet samt utredning och analys av de samhällsekonomiska effekterna. Intag av 30 nya deltagare har skett under hösten. Navigatorcentrum arbetar med det kommunala informationsansvaret, KIA, feriearbeten samt arbetsmarknadsåtgärder för unga i åldern 18-25 år i samarbete med Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Nya utbildningslinor inom vård och omsorg samt förskola-fritids-grundskola planeras. Systemair-linan har 10 tillsatta platser. Av de 37 ungdomar som varit inskrivna på Navigatorcentrum har de allra flesta en drogproblematik alternativt psykisk ohälsa. 33 ungdomar, av 82 sökande, fick möjlighet till feriearbete under tre veckor och 8 ungdomar arbetade som ungdomsledare på språkkollo. Deltagarna inom LSS blir allt äldre och det krävs betydligt större resurser än tidigare när det gäller personal. Integreringen av verksamhet inom LSS till Alltjänst har varit lyckad. Under hösten tog avdelningen över skötseln av Brinellskolans café. Vasavägens verksamheter består av stödboende med tio platser och två jourplatser, härbärge med fem platser samt äldreboende med fyra lägenheter. Lågtröskelverksamheten inryms i byggnaden, vars syfte är att möta upp personer med alkohol och/eller drogproblem och ge möjlighet för insatser från arbetsförmedlingen. Under 2013 har stödboendet haft 2 360 boendedygn fördelat på 37 klienter (31 män och 6 kvinnor). Härbärget har haft 857 övernattningar, 19 personer (15 män och 4 kvinnor). Inom lågtröskelverksamheten har 25 personer varit inskrivna (18 män och 7 kvinnor). Kommunen har från och med 2013 ett avtal med Länsstyrelsen om 20 anvisningsbara flyktingplatser per år. Under året har inget organiserat mottagande skett eftersom inströmningen av nyanlända som bosätter sig på egen hand fortfarande är hög. 120 personer som omfattas av etableringsreformen har flyttat in till kommunen under året. Utav dessa är 76 vuxna (37 kvinnor och 39 män) och 44 barn (19 flickor och 25 pojkar). Anhöriginvandringen har planat ut. Under 2013 har sammanlag 128 barn (66 flickor och 62 pojkar) och 23 vuxna (11 kvinnor och 12 män) kommit till Fagersta. Av flyktingar som togs emot före etableringsreformen infördes, den 1 december 2010, är 29 hushåll fortfarande kvar i kommunens ersättningssystem. Samtliga bedöms ha behov av betydligt längre tid med arbetsförberedande insatser innan de kan klara sin egen försörjning. Möjligheten att erhålla statliga medel för gruppen upphörde vid årsskiftet 2012/2013. I januari 2012 startade ett projekt tillsammans med den 48 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
lokala arbetsförmedlingen, PNF (Pilotsamverkan Nyanlända i Fagersta). 50 personer (23 kvinnor och 27 män) har kommit till anställning eller valt att studera med finansiering via CSN. Detta motsvarar 55 procent av de som fått insatser via projektet. Hittills har 91 personer (45 kvinnor och 46 män) kartlagts och erhållit insatser. Via Adecco har 33 personer (13 kvinnor och 20 män) fått insatser, 7 har fått anställning och ytterligare 4 har gått till studier. Den primära målsättningen, att flertalet av de personer som kom till kommunen under 2010 ska komma i egenförsörjning under 2013 har uppnåtts, 99 hushåll erhöll försörjning från integrationsenheten i januari och 29 hushåll i december. 77 personer (33 kvinnor och 44 män) har erhållit samhällsorientering genom ABF. På försök har specifik föräldrautbildning köpts av ABF för cirka 25 somalisktalande personer. Norrbygårdens boende för ensamkommande flyktingungdomar har 12 platser för ungdomar från 14 år och uppåt. En ny enhetschef tillträdde den 1 oktober 2013. I avtalet med Migrationsverket garanteras alltid 3 platser för asylsökande. Sju ungdomar har skrivits in under året och fyra av dessa har fått permanenta uppehållstillstånd. Den 31 december 2013 var 17 ungdomar inskrivna, varav fyra i utsluss. Samverkan gällande undervisning sker både med Risbroskolan och NVU. Arbetslösheten för ungdomar i Fagersta är fortsatt hög och ligger långt över riksgenomsnittet. 2013 fick 120 hushåll, med 149 personer (75 kvinnor och 74 män), mellan 18 och 25 år försörjningsstöd. 2,4 miljoner kronor utbetalades till målgruppen. Under 2012 var det 116 hushåll, 139 personer (73 kvinnor och 66 män), med en sammanlagd utbetalning på 2,5 miljoner kronor. Totalt erhöll 354 hushåll försörjningsstöd med 8,2 miljoner kronor. Motsvarande för 2012 var 348 hushåll med en sammanlagd utbetalning med 10 miljoner kronor. 314 nya ärenden har öppnats under 2013 medan 271 ärenden har kunnat avslutas. 36 bidragsberoende hushåll har flyttat till kommunen. Det är fortfarande god tillgång på bostäder som medför inflyttning av personer som har svag förankring både på arbets- och bostadsmarknaden. Antalet långtidssjukskrivna utan rätt till ersättning är relativt stabilt, både sett till antal ärenden samt bidragsbelopp. Under 2013 behandlades 54 ärenden (24 män och 17 kvinnor). För motsvarande period 2012 var antalet 55 ärenden. Den totala utbetalningen för gruppen ligger på knappt 1,1 miljoner kronor både för 2012 och 2013. Flertalet av de långtidssjukskrivna har en psykiatrisk problematik och långa perioder med sjukskrivning. Den högsta utbetalningen av försörjningsstöd 2013 gjordes i januari, 0,8 miljoner kronor, följt av februari och oktober. Insatser från Språnget spelar en avgörande roll för att ge möjlighet att gå vidare till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller att påbörja studier. Det största skälet till att försörjningsstödet ligger på en relativt bra nivå i jämförelse med övriga kommuner i landet är att förvaltningen har valt att ha en helhetssyn när det gäller arbetslinjen. Måluppfyllelse Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Förvaltningen har inventerat önskvärda samverkansformer, bland annat pågår ett samarbete mellan norra länsdelens individ- och familjeomsorger. Projekt i samverkan mellan socialförvaltningens olika avdelningar bedrivs inom psykiatri och våld i nära relation. Alla 78-åringar har erbjudits förebyggande insatser i form av studiecirklar. Arbetet med att implementera värdighetsgarantier har påbörjats. Vid särskilda boenden har det arbetats med att förbättra upplevelsen av personalens bemötande. Det är oftast anhöriga som svarar på enkätundersökningar för sina närståendes räkning. Bland annat har enhetscheferna fått utbildning i anhörigstöd. Vård och omsorg har tagit emot språkpraktikanter. Två elcyklar har införskaffats till hemtjänsten. Tillsammans med utbildnings- och fritidsförvaltningen har IFO arbetat aktivt för att minska den olovliga frånvaron i skolan. På grund av en mycket hög arbetsbelastning har en inventering av metoder för familjebehandling liksom kartläggning av kundens behov av information inte genomförts. Det finns inga indikatorer på att arbetsbelastningen kommer att minska och dessa två mål kommer troligtvis inte att kunna uppfyllas under 2014. Enligt Kolada (Kommun- och Landstingsdatabasen) har Fagersta kommun den lägsta kostnaden för försörjningsstöd per innevånare jämfört med sju likvärdiga kommuner. Samarbetet med utbildnings- och fritidsnämnden i den gemensamma administrationen ger ett effektivt resursutnyttjande. Nämnden har under året haft en gemensam utbildning med utbildnings- och fritidsnämnden. Gott företagsklimat Försörjning och Arbete arbetar vidare med att stärka samarbetet med det lokala näringslivet, både inom arbetsmarknads- och integrationsenheten. Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 49
Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Kommunens värdegrund samt våld i nära relation har diskuterats på arbetsplatsträffar inom ramen för projekt Hållbar jämställdhet ( Jämställd livstid i Fagersta ) och Våld i nära relation. Arbetet med att inventera förekomsten av våld i nära relation har på börjats. Under sommaren har ett antal personer med utländsk bakgrund haft feriearbete inom vård och omsorg. Arbetet med att öka antalet praktikanter pågår. Andelen personal med omvårdnadskompetens har ökat. Inga allvarliga arbetsplatsolyckor har inträffat inom förvaltningen. Antalet tillsvidareanställda inom socialförvaltningen uppgick till 403 personer under 2012. Antalet tillsvidareanställda under 2013 uppgår till 409 stycken. Den totala sjukfrånvaron för 2012 uppgick till 5,9 procent och för 2013 till 6,1 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick 2012 till 6,2 procent och för 2013 till 5,9 procent. Sjukfrånvaron för män under 2012 uppgick till 4,6 procent och för 2013 till 6,8 procent. Sjukfrånvaro fördelad på kön (procent) 2012 2013 Kvinnor 6,2 5,9 Män 4,6 6,8 Totalt 5,9 6,1 Frisknärvaron visar hur många procent av den tillsvidareanställda personalen som inte har någon sjukdag. 2012 uppgick den totala frisknärvaron till 35,6 procent och 2013 till 33 procent. Sjukfrånvaro, åldersintervall (procent) 2012 2013-29 år 4,6 6 30-49 år 5,9 6,1 50- år 6,3 6,1 Sjukfrånvaron överstigande 60 dagar utgör 31,1 procent av den totala sjukfrånvaron 2012, mot 22,5 procent 2013. Sjukfrånvaron för IFO samt Vård och omsorg har sjunkit för 2013 jämfört med 2012. För administrationen och Försörjning och Arbete har sjukfrånvaron ökat för 2013 jämfört med 2012. Förvaltningen hade 2012 ett snitt på 21,90 sjukdagar per medarbetare. Under 2013 var siffran 21,62. Sjukperioden med mindre än 14 dagar under 2013 har ökat jämfört med 2012 och sjukperioden mer än 14 dagar har minskat från år 2012 till år 2013. Sjukfrånvaro per verksamhet (procent) 2012 2013 Administration 3,4 3,7 Försörjning och arbete 5,8 7,4 Individ- och familjeomsorg 2,2 1,6 Vård och omsorg 6,2 5,9 Förvaltningen 5,9 6,1 Bra utbildning Alla språkgrupper i kommunens flyktingmottagande har erhållit samhällsorientering på modersmålet. Trygg kommun Fallolyckor vid särskilt boende har analyserats med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Avvikelserna för läkemedel visar att vissa enheter har mycket få avvikelser medan andra har många avvikelser. Vård och omsorg har deltagit i arbetet med nationella kvalitetsregister. Individ- och familjeomsorgen har under året deltagit i generellt tidigt föräldrastöd. Attraktiva boendemiljöer Möjligheter att skapa ett trygghetsboende har utretts men inget lämpligt alternativ har funnits. Kommunal ekonomi i balans För att nå budget i balans och följa kommunens ekonomistyrningsregler genomförs månatliga budgetuppföljningar. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos görs månatligen till nämnden. Framtiden I samarbete med utbildnings- och fritidsförvaltningen arbetar socialförvaltningen vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Översynen av administrationen kommer att fortgå i samarbete med utbildnings- och fritidsförvaltningen. Individ- och familjeomsorg En fortsatt ökning av antalet placeringar kommer att påverka verksamheten kostnadsmässigt samt öka arbetsbelastningen för handläggarna. Rekryteringssvårigheter inom familjehemsvården pareras till viss del av utökningen med en konsulenttjänst. Kravet på kortare handläggningstider, fylligare dokumentation och ökad delaktighet för barn, i kombination med många anmälningar om oro, är en utmaning för avdelningen. 50 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser
Arbetet med att stärka barns delaktighet och ge en trygg och säker vård i familjehem och HVB fortgår. En uppföljning av de placerade barnens skolgång kommer att prioriteras. Kartläggningen av utbildningsnivån för placerade barn ska analyseras. Utbildningar för familjehemmen kommer att fortgå. Familjerättsavtalet är uppsagt med Norbergs kommun, på grund av för tung belastning på handläggaren, och framöver kommer Fagersta och Skinnskatteberg att samverka. Riktlinjerna för familjehemsvården är prioriterade och kommer att färdigställas under första halvåret 2014. Rutiner för hela Individ- och familjeomsorgen ska revideras och arbetas fram. Äldreomsorg Olika tekniska och digitala lösningar inom vård och omsorg kommer att behövas för att höja kvalitén och få ett effektivt resursutnyttjande. Arbetet med att implementera och vidareutveckla Nationell patientöversikt (NPÖ) fortsätter. En osäkerhetsfaktor är beräknandet av kommande behov av hemsjukvård. Behovet av sjuksköterskeinsatser är relativt konstant sedan övertagandet av hemsjukvården. Insatser av arbetsterapeut och sjukgymnast ökar. Föreskrifter från Socialstyrelsen ställer krav på mer detaljerad biståndshandläggning vid särskilda boenden och kan komma att påverka bemanningen. Ett samarbete kommer att ske med NVU för att bereda praktikplatser inom vård och omsorg för personer med svenska som andra språk. Det finns svårigheter med att rekrytera utbildad personal och utbildningsnivån är låg. Hemtjänsten behöver genomlysas och effektiviseras och ska under 2014 bli en attraktiv arbetsplats med ett resursutnyttjande på bästa tänkbara sätt, där teknik är en del i vardagsarbetet och kunderna erhåller en bra kvalité. LSS och psykiatri Det finns ett ökat behov av individuella lösningar kring personer med komplexa problem. Kompetensen inom LSS ska höjas med hjälp stimulansmedel från Socialstyrelsen. Ett fortsatt samarbete med landstingets psykiatri är viktigt för att kommun och landsting tillsammans, på hemmaplan, ska kunna tillgodose personers behov som har komplexa psykiatriska diagnoser och ge det individuella stöd som behövs. Försörjning och arbete För kommunens flyktingar kommer resultatet inom PNF och möjlighet till egenförsörjning att vara avgörande. 2013 var det 43 personer som lämnade etableringen utan att vara i egen försörjning, samtliga med behov av kompletterande försörjningsstöd. Det finns ingen statlig finansiering för denna kostnad som därmed blir ett kommunalt ansvar. Många personer med en multipel problemsituation inom arbetsmarknadsenheten behöver betydligt längre tid inom verksamheten innan man kan komma vidare till andra insatser. Arbetsförmedlingen kräver minst åtta veckor praktik av den enskilde innan de kan gå med på lönebidrag. Endast nystartsjobb styrs helt av arbetsgivaren och används i mer krävande arbetsuppgifter samt i arbetsledande funktioner. Behovet av Grön Rehabilitering ökar och kontakt har etablerats med en verksamhet som förhoppningsvis kan komma igång under senvåren. Inventeringen av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning som genomfördes under 2013 kommer att ligga till grund för att bygga upp en verksamhet som riktar sig till unga vuxna med en svårare problematik. Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att öka under 2014. Många av de individer som uppbär försörjningsstöd är inte attraktiva för arbetsgivare, även i högkonjunktur. Under hösten kommer arbetet med arbetsintegrerade sociala företag att vara i fokus. Personal Under åren 2014-2015 kommer 29 medarbetare att gå i pension inom socialförvaltningen, beräknat på en pensionsålder av 65 år. Detta innebär att förvaltningen i ett tidigt skede bör planera och se över rekryteringsbehovet. Kommentar till budgetavvikelse Socialnämnden redovisar ett resultat vid bokslut 2013 på 1,5 miljoner kronor. Överskottet är ett resultat av vidtagna besparingsåtgärder under verksamhetsåret, i kombination med att inga nya placeringar tillkom under sista kvartalet. Socialnämnden har vidare erhållit intäkter från Arbetsförmedlingen avseende upplupen semesterersättning på drygt 450 000 kronor. Bufferten för oförutsedda kostnader blev slutligen inte till fullo förbrukad. Den gemensamma administrationen lämnar ett överskott på 2,2 miljoner kronor, tillika med nämndens buffert för oförutsedda kostnader. Individ och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 2,0 miljoner kronor som orsakats av ett ökat antal plac- Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser 51
eringar av barn och unga, framför allt under sommaren, samt konsultkostnader som ersättare för socialsekreterare. Vård och omsorgsavdelningen redovisar ett överskott på 0,9 miljoner kronor. Äldreomsorgen genererar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. Orsaken är ökade kostnader Utsikten från Blankavägens gruppboende ner mot Fagersta centrum. 52 Årsredovisning 2013, Verksamhetsberättelser inom hemtjänsten. Psykiatri lämnar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, orsakat av en extern placering. Avdelningens underskott balanseras av överskott inom sjukvård, rehabilitering och LSS på 3,3 miljoner kronor. Försörjning och Arbete har i det närmaste hållit sin rambudget.