Arbetsplatsnära lärande & förändring

Relevanta dokument
Erfarenheter av Kompetensstegen i Göteborg. Carina Löfström & Solveig Högberg

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Kompetensstegen i Göteborg

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet

Mental träning. I teorin och i praktiken

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Min roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen

Det räcker inte med en kurs för att utveckla verksamheten

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

Tankar & Tips om vardagsutveckling

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Aktivitetsbaserade kontor vad säger forskningen? Annemarie Hultberg, utvecklingsledare hälsofrämjande arbetsplatser, ISM

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Verksamhetsbeskrivning

ArbetSam Erfarenheter och satsningar

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Alla arbetsplatser kan vara friska och attraktiva

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet

GRo-projektets spridningskonferens

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Idag: 0 Förändring 0 Lärande 0 Hinder och problem 0 Framgångsfaktorer 0 Lärdomar och erfarenheter från projekt 0 Förutsättningar

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, Dokumentation av gruppdiskussioner

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Projektet 2014 från ax till limpa!

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Styrgruppen för det sociala området

LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad

APL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p

Dialogkonferens i social genomförandedokumentation. Borås oktober Eva Höglund och Maria Hallberg

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Förskolan Sjöstjärnan

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Om kompetens och lärande

Sektor Stöd och omsorg

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Beslut efter kvalitetsgranskning

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Verksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Aktivitetsbaserat kontor Vad säger forskningen, Annemarie Hultberg, ISM

Underlag till diskussion kring Kvalitet Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Transkript:

Arbetsplatsnära lärande & förändring Carina Abrahamson Löfström

Vad är lärande? Individuellt lärande Lärande organisation Organisatoriskt lärande Inlärning Avlärning Formellt lärande Reflektion för lärande Lärande som process Reproduktivt lärande Lärande som överföring Livslångt lärande Informellt lärande utvecklingsorienterat lärande

Utbildning och lärande är processer som är oberoende av varandra. Men, förhoppningsvis är de åtminstone delvis sammankopplade. Utbildning resulterar inte alltid i att deltagarna lär sig det som är målet. Omvänt så lär sig människor mycket utan att delta i utbildningar. Dessutom lär de sig sådant som ligger utanför målet med utbildningen. Utbildning innebär aldrig att en viss kompetens överförs automatiskt från lärare till deltagare (Ellström, 1996, s.12)

Tre övergripande perspektiv på lärande Behaviorism Kognitivism Konstruktionism 1849 1967

Behaviorism: inlärning = förändring av det yttre beteendet Stimuli respons Ivan Pavlov

Kognitivism: inlärning= förändring i hjärnan - Vygotsky - Piaget - Bruner Hur man tillägnar sig, bearbetar och använder kunskap Minnen i kognitiva kartor skapar mallar för beteenden

(Social) Konstruktionism= uppfattningar skapas gemensamt Gemensam konstruktion av kartor = kategorisering i ett sammanhang

Semmelweis idé om handtvättning (1846-1849) Bild: Arja Kajermo

Konstruktionistisk kunskapssyn Genom typifiering/kategorisering av människor, händelser, upplevelser etc. konstrueras kunskap om verkligheten Väl objektiverade tas fenomen för givna. De konkretiseras genom rutiner och bekräftas genom andra När handlingarna upprepas ofta leder de till vanor som betraktas som det naturliga sättet. Nu gör vi det igen blir Så här gör man (=den överenskomna sanningen) Det är de överenskomna vanorna (habitualizations) som byggts upp genom en gemensam historia som vi uppfattar som verkligheten (Berger & Luckmann, 1967)

Förändringens praktik Så här bör man göra Idé Så här gör man Vanor Översättning

Spridning av idéer som diffusion eller översättning? (Ur Czarniawska, 2005) Diffusion Resultatet skall vara detsamma som den ursprungliga idén Det går att planera och styra utgången Tröghet och motstånd skall avlägsnas Översättning Resultatet kan inte vara detsamma som den ursprungliga idén Eftersom idéer färdas genom mänsklig aktivitet kan det inte leda till bestämt resultat Tröghet är naturligt och ger näring till spridningen

Förändringens förutsättningar Vill Förstå Val Kan (Lundquist, 1987)

Lärande organisation en populär organisationsidé (ur Örtenblad, 2009) Lärande i arbetet - Den enskilda individen lär sig i arbetet. Enkel-loop-lärande, hur saker skall göras (kan leda till tyst kunskap (Polanyi), erfarenhetslärande, bemästringslärande, förtrogenhetskunskap) Organisatoriskt lärande - Enkel-loop-lärande & Dubbel-loop-lärande (Argyris & Shön), att tillsammans tänka nytt, att ifrågasätta det invanda, vad som skall göras. Vanor och rutiner lever kvar i organisationen oberoende av enskilda individer. Klimat för lärande - Ett gott klimat för lärande på arbetsplatsen: uppmuntra experiment, godkänna misstag, ge tid för reflektion Lärande struktur - En flexibel organisation som snabbt anpassar sig till omvärldens förändringar. Arbetsuppgifter kan variera, utföras av många och växla mellan personer. Lärandet ett medel för att uppnå flexibilitet. (Senge)

Kompetensstegen i Göteborg Aktiviteter & Metoder (ur Löfström, 2010) Rehabiliterande förhållningssätt Nutrition Demens Kvalitetssäkring Social dokumentation Bemötande Kultur Konsultativt arbetssätt Vård vid livets slut Läkemedel M.m. Studiecirklar Handledning Genombrottsmetoden Nätverk Föreläsningar M.m.

Kunde aktiviteterna leda till långsiktigt hållbara förändringar och lärande?

Hur gick det? Personalen väldigt nöjd med satsningen Många små förändringar i hur och vad man arbetade med (både individuellt och kollektivt) Metoderna uppskattade (genombrott, studiecirkel, handledning, föreläsning, nätverk, mm) - främst gemensam reflektion - möjlighet att direkt pröva idéer - ju fler desto lättare

För att kunskaperna skall leva vidare behövs regelbunden tid för gemensam reflektion stöttande chefer och/eller andra rutiner och stödsystem genomtänkta strategier som alla är eniga kring skapa klimat för lärande bemyndigad personal

Lärande i arbetet Organisatoriskt lärande Klimat för lärande Lärande struktur Vanligast historiskt? Ja Nej Nej Nej

Lärande i arbetet Organisatoriskt lärande Klimat för lärande Lärande struktur Vanligast historiskt? Kan det passa i äldreomsorg? Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja, men inom ramen för lagar och föreskrifter och delegation från legitimerade grupper Nej, eftersom omgivningen är stabil och organisationen är byråkratisk

Lärande i arbetet Organisatoriskt lärande Klimat för lärande Lärande struktur Vanligast historiskt? Kan det passa i äldreomsorg? Nödvändiga handlingar för att uppnå typen av lärande? Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja, men inom ramen för lagar och föreskrifter och delegation från legitimerade grupper Finns naturligt Behöver utveckla lärande nätverk inom den byråkratiska organisationen Behöver förändra ledning, regler och rutiner Nej, eftersom omgivningen är stabil och organisationen är byråkratisk Behöver förändra lagar och organisatoriska syften och mål