Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman,0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-12-22 Ks/2016:71 Sida 1(1) Barn- och ungdomsbokslut 2015 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Barn- och ungdomsbokslut för 2015 Sammanfattning I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ska barns- och ungdomars intressen tillvaratas enligt en Barn- och ungdomsplan. I planen finns anvisningar för hur aktiviteter gällande barn- och ungdomar ska redovisas. Ett sätt att redovisa aktiviteter kopplade till målen i Barn- och ungdomsplanen är genom ett Barnoch ungdomsbokslut. I och med att Kommunstyrelsen skickar Barn- och ungdomsbokslutet för 2015 för fastställande i Kommunfullmäktige så anses också barn- och ungdomsbokslutet för Kommunstyrelsen vara godkänt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-12-22 Barn- och ungdomsbokslut 2015 Skickas till Nämndsekreterare Ungdomskoordinator Enhetschef Folkhälsoenheten Peter Eskebrink Kanslichef Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-88 011 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868
Barn- och ungdomsbokslut 2015 Foto: Bildarkivet
Sida Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 Johan.ohman@kristinehamn.se Innehållsförteckning Arbetsprocess för bokslutet.......3 Kommunstyrelsen....4 Miljö- och byggnadsnämnden..... 5 Kulturnämnden.......6 Skolnämnden.....7 Tekniska nämnden........8 Socialnämnden.......9 Överförmyndarnämnden.....10 Johan Öhman Enhetschef Folkhälsoenheten 2
Arbetsprocess för bokslutet I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ska barns- och ungdomars intressen tillvaratas enligt en Barn- och ungdomsplan. I planen finns anvisningar för hur aktiviteter gällande barn- och ungdomar ska redovisas. I varje beslut som fattas ska konsekvenserna för barn och ungdomar värderas. En standardiserad mall ska användas vid sammanställning av barn- och ungdomsbokslutet. Det är viktigt att befintlig mall verkligen används, då det är svårt att i efterhand korta ner ett bokslut som överskrider maxgränsen. Innan förvaltningarna skickar sina bokslut till ungdomssamordnaren för sammanställning ska dessa vara behandlade i respektive nämnd. Detta för att förvaltningarnas bokslut ska vara tjänsteskrivelser som är politiskt förankrade. Boksluten redovisar endast axplock från respektive nämnds arbete riktat mot barn och unga och är enligt överenskommelse begränsat i sin omfattning. Ungdomssamordnaren förbehålls rätten att göra vissa redaktionella ändringar och korta ner texter om detta visar sig nödvändigt. 3
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har som ledande politiska förvaltningsorgan ansvar för att de gemensamma resurserna används på ett sätt som gynnar alla kommuninvånare optimalt. Kommunstyrelsen ska ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål uppfylls, och en viktig del i dessa är att vara en attraktiv kommun för barn och unga. Det är kommunstyrelsens uppgift att se till att barn- och ungdomsboksluten sammanställs. Årets verksamhet Trygghetsvandringar Två stycken trygghetsvandringar med inriktning på otrygga miljöer i kommunen utfördes under 2015. På dessa trygghetsvandringar fanns representanter från kommun, polis och det civila samhället. Implementera barn- och ungdomschecklista och arbeta fram en struktur för ungdomsinflytande Folkhälsoenheten har påbörjat arbetet med att ta fram en barn- och ungdomschecklista som ska användas i alla kommunala beslut som ska upp till nämnd. Under 2015 inriktades arbetet på att få till ett beslut om detta samt att göra en plan för implementeringen. I detta arbete påbörjades också ett arbete med en plan för hur vi ska strukturera upp arbetet med ungdomsinflytandet i framtiden. Det arbetet innebar bl.a. träffar med ungdomar och ett samarbete med Demokratiakademin som ledde till skriften Praktisk tillämpning av Barnoch ungdomsplanen för Kristinehamns kommun Föreläsningar Under v. 48 anordnade Folkhälsoenheten en föreläsningsvecka med ämnen inom folkhälsoområdet. Veckan blev mycket framgångsrik då vi hade ca 800 besökare på fem stycken öppna föreläsningar. De stora dragplåstren var Mona Sahlin och Kalle Zackari Wahlström. Det har också anordnats föreläsningar om droger och sex och samlevnad. Högriskhelger i Kristinehamns kommun Under valborg, skolavslutning, Halloween och Lucia har vi på folkhälsoenheten anordnat drogfria aktiviteter för kommunens ungdomar. Det har bla. varit gratis biovisning, disco, kulturarrangemang. Dessa aktiviteter har utförts i samarbete med civila samhället och ungdomarna i kommun. Nattvandring Kommunen har gett föreningsbidrag och annan stöttning så att en strukturerade nattvandringsverksamhet har kunnat starta. Nattvandringen sker främst på sommarhalvåret med också varje högriskhelg. Drogvaneundersökning Under senhösten 2015 genomförde Folkhälsoenheten en drogvaneundersökning bland alla år 9 elever i grundskolan och år 2 elever i gymnasieskolan i kommunen. Drogförebyggande handlingsplan skola 4
Vi har skrivit en drogförebyggande handlingsplan för skolförvaltningen i kommunen. Planen ska tas i skolnämnden under 2016. Informationskampanj Tänk Om Vi har under året konsekvent arbetat med Folkhälsomyndighetens antilangningskampanj Tänk Om Svårigheter Svårigheterna 2015 har legat i problemet att få det operativa arbetet med ungdomsdialog gjort. Utvecklingsmöjligheter Att hitta forum där ungdomar kan mötas, både mellanmänskligt och viralt, är något vi måste jobba med i framtiden då behoven är stora Slutord 2015 var för kommunledningsförvaltningen ett aktivt år när det gäller aktiviteter för barn och ungdomar. Vi hoppas och tror att 2016 ska bli lika bra. 5
Miljö- och byggnadsnämnden i Kristinehamn Miljö- och byggnadsnämnden är den kommunala myndighet som ansvarar för att myndighetsutövning bedrivs utifrån olika lagstiftningar som t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagen. Lagstiftningen kräver att arbetet planeras och redogörs detaljerat i olika verksamhetsdokument som t.ex. tillsynsplaner och kontrollplan. Nämnden ansvarar även för kommunens mätverksamhet samt förvaltning och utveckling av geografisk information. Kart-, mät-, och GIS-verksamheten är central för att rätt information ska finnas upprättad i kommunens kartmaterial. I första hand är förvaltningens prioritet de ärenden som initieras av invånarna och företagen i kommunen som t.ex. bygglovsansökningar, förhandsbesked, anmälningsärenden och tillståndsansökningar och mätuppdrag. Årets verksamhet Nedan följer några exempel på vad förvaltningen har arbetat med under 2015. Vi ser här en koppling till barn och ungdomars miljö i kommunen. Kontroll av badvattenkvaliteten Kontroll av badvattenkvalitén har skett vid samtliga badplatser i kommunen under badvattensäsongen. I samband med provtagningen har även tillsyn utförts på badplatserna. Detta för att säkerställa att invånare och besökare har en bra badvattenkvalité på kommunens badplatser. Badvattenproverna presenteras vart efter på kommunens hemsida. Inspektioner sker även årligen på Sannabadet, badhuset i Kristinehamn. Ny kartportal på kommunens hemsida En ny kartportal har tagits fram på kommunens hemsida. Där kan man enkelt hitta t.ex. idrottsanläggningar, lekparker och skolor. Livsmedelskontrollrapporter på hemsidan Ett nytt kartskikt har lagts till på kommunens kartportal (på hemsidan). Där kan man enkelt hitta t.ex. idrottsanläggningar, lekparker och skolor. Medverkar i planprocessen Vi medverkar i planprocessen och säkerställer att invånarna får trygga miljöer utifrån bygg och miljöperspektivet. Vi bidrar genom vårt arbete till rent vatten, giftfrimiljö, god bebyggd miljö, god folkhälsa och säkra livsmedel. Översiktsplan Förvaltningen bidrar till att kommuninvånarna får goda levnadsförhållanden genom att aktivt delta i framtagandet av den nya översiktsplanen (ÖP). Tillsyn av skolor och förskolor Under året besöktes 17 förskolor i kommunen. Fokus låg på områdena städning och ventilation. Livsmedelskontroller av skolor och förskolor Under den gångna hösten besöktes tolv grund- och gymnasieskolor. Livsmedelskontroll har gjorts på 18 skol- och förskolekök där tillagning sker. Utbildning i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor 6
Förvaltningen har genomfört en särskild satsning i jämställdhet- och jämlikhetsfrågor. Alla ska genomföra utbildningen, de som ännu inte har gått ska kommer att gå samtidigt som nämndens ledamöter under 2016. Bygglovsärenden Alla ärenden som kommer in till bygglovsenheten granskas utifrån bland annat ett handikappsperspektiv och att det följer plan- och bygglagen. Radon Radonprojektet, som är flerårigt, har även under 2015 varit igång. Projektet följer upp krav på mätningar av radon som ställts på fastighetsägare av flerbostadshus. Övrigt Förvaltningen har friska medarbetare som trivs att gå till jobbet vilket även medarbetarenkäten visar. Medarbetarindex låg på 4,3 (av 5) vilket är ett mycket bra resultat. Nöjda och friska medarbetare genererar bl. a. bra och väl utförda arbetsuppgifter/-uppdrag ut till kommunens barn och ungdomar. Svårigheter Svårigheten, och utmaningen, är att vårt arbete bygger i stor del på lagstiftning. Nämnden har återkommande tillsyn utifrån miljöbalken och plan- och bygglagen vilket innefattar allt från industrier, täkter, skjutbanor, förorenade områden, skolor, förskolor och restauranger till hissar, obligatorisk ventilationskontroll, tillgänglighet, lekparker och strandskydd. Detta gör att vi i vårt arbete i första hand tänker på kommuninvånarnas bästa utifrån den styrande lagstiftningen. Om det fanns mer resurser skulle förebyggande informationsarbete kunna prioriteras mer än vad det görs idag. Förvaltningen skulle gärna möta kommunens barn och ungdomar och dess föräldrar ute och svara på deras funderingar. Utvecklingsmöjligheter Miljö- och byggnadsnämndens mål stämmer väl överens med kommunens övergripande mål att vara en trygg och säker kommun med god servicenivå. I vår myndighetsutövning vill vi kännetecknas av en hög servicenivå och tillgänglighet, ett gott bemötande och effektiv handläggning. Tillsyn på asylboende Nämnden kommer under året fortsätta att prioritera tillsynen på kommunens asylboenden. Det är viktigt att säkerställa en bra boendemiljö för våra nyanlända barn- och ungdomar och deras föräldrar. Jämställdhet och jämlikhet Den personal som ännu inte har genomgått utbildningen i ämnet jämställdhet och jämlikhet ska göra detta under 2016 och detta tillsammans med nämndens ledamöter. Luftmätningsprojekt En ny upphandling för åren 2016-2020 är på gång. Slutord 7
Miljö- och byggnadsnämnden bidar på flera områden som säkerställer att barn och ungdomar har en bra inom- och utomhusmiljö. 8
Kulturnämnden Kulturnämnden ska i sin verksamhet prioritera barn och ungdomar. Flera av nämndens verksamheter riktar sig direkt till barn och ungdomar, medan andra indirekt kommer dem tillgodo. Det sker främst i form av bidrag till föreningar som bedriver ungdomsverksamhet, men även till viss del genom tillhandahållande av lokaler för kulturändamål. Årets verksamhet Allmänkulturen Kulturnämnden ger årliga och tillfälliga bidrag till kulturföreningar i Kristinehamns kommun, däribland ungdomsföreningar och föreningar som gör aktiviteter för barn och unga. Sista helgen i februari genomfördes ungdomsfestivalen UKM, Ung Kultur Möts. Det var cirka 20 ungdomar som deltog, på scenen och bakom scenen. Ett par ungdomar var med i arrangörsgruppen som har inflytande på hur festivalen ska utformas och genomföras. Kulturförvaltningen försöker öka ungdomarnas intresse för att vara mer delaktiga i planeringen av festivalen. I oktober genomfördes årets kulturkalas i samarbete med kommunens kulturföreningar och arrangörer. Ett urval av arrangemang för barn och unga: cirkusskola, Möt konstfia i barngalleriet där lågstadieelever hade möjlighet att uppleva över 100 konstverk som barn från Sverige och andra länder skapat. Det var en konst- och kulturpromenad från biblioteket till kyrkan för årskurs 3 och 4. I samarbete med skolförvaltningen arrangerades dansföreställningen Dansa mig!. Det var två skolföreställningar och en kvällsföreställning för allmänheten. Kulturförvaltningen och fritidskontoret producerade under höstlovet ett program med kultur- och sportaktiviteter. I programmet fanns aktiviteter som prova på streetdance, speldag, prova badminton med mera. Kulturnämnden, i samarbete med fritidskontoret, delar varje år ut fyra ungdomsstipendier, två inom idrott och två inom kultur, för att stimulera och uppmärksamma ambitiösa ungdomar, som har visat stor talang. Biblioteket Biblioteket har inrett en hylla med medier speciellt anpassat för barn och unga med funktionsnedsättning. I Äppelhyllan finns medier med teckenspråk, bliss, punktskrift och pictogram. Här finns också taktilt material, talböcker, bok & DAISY, skönlitteratur och information om olika funktionshinder. För att möta efterfrågan på litteratur på främmande språk lånas depositioner in. Inköp har också gjorts av barn- och ungdomsböcker på de mest efterfrågade språken. Gåvoböckerna som delas ut till alla barn i samarbete med BVC erbjuds på flera språk. Bokbussen besöker förskolor på landsbygden, samt förskolor i Kristinehamns tätort vid efterfrågan. Bokbussen har även besökt vissa asylboenden i kommunen. Biblioteksintroduktion har erbjudits till alla förskoleklasser. Nästan samtliga förskoleklasser i kommunen deltog, två skolor fick introduktionen via bokbussen. Alla klasser i åk 6 fick författarbesök av Lena Ollmark vid två tillfällen under höstterminen och hade författarbesök samt skrivarverkstad. Biblioteket arrangerade aktiviteter för barn och unga vid ett flertal tillfällen under året och även på loven. Ett samarbete har inletts med Familjecentralen Källan där sagostunder hålls varannan vecka. Under sommaren anordnades Sommarboken på biblioteket. Sommarboken är ett nationellt projekt för att skapa läslust hos barn. 9
Bildarkivet Bildarkivet har haft studiebesök av en grupp barn i särskilda behov. Studiebesöket anpassades utefter hur de bäst skulle kunna uppleva arkivet. Konstmuseet Under 2015 har Kristinehamns konstmuseum jobbat mycket barns och ungdomars fritid. Dessutom ville konstmuseet även göra en insats för de flyktingar som sökt sig till Kristinehamn. Den 18 januari började konstmuseet för första gången med familjesöndagar där barn och deras familjer fick komma och skapa med diverse material i olika teman. En gång i månaden hölls familjesöndagarna. Den 25-27 februari hade vi graffiti workshop i samband med Carolina Falkholts utställning. Under påsklovet (8 och 11 april) hade vi mangaworkshop för barn. Under höstlovet kunde barn och unga komma och göra skulpturer under tre dagar. För att göra utställningarna mer lättillgänglig för barn och ungdomar tog vi fram en så kallad upptäckarväska. Där finns material i form av exempelvis frågor och funderingar kring utställningen, bokstavsjakten, titta & hitta-kort, färgpennor m.m. Ung & kreativ hölls vid tre onsdagskvällar under hösten. Den riktade sig till unga som tycker om att skapa. Den 12 oktober ordnade konstmuseet en performance som gick under namnet I was here. Då fick nyanlända barn möta barn från Kristinehamn och tillsammans göra fotavtryck i trolldeg som sedan blev gjutet i gips. Vi lät även flyktingbarn och deras föräldrar komma och skapa fritt i Konstasken under hösten. De fick komma under de dagar som den inte var uppbokad av andra aktiviteter. Svårigheter Bristen på lokaler för allaktiviteter, musik- och teaterrepetitioner och föreningsliv är ännu stor. Utvecklingen av allmänkultur, föreningsliv, turism, kulturskola och ungdomsverksamhet försvåras av att ansvaret organisatoriskt ligger på olika förvaltningar. Vi saknar ett forum för barn- och ungdomsinflytande. Utvecklingsmöjligheter Genom en organisatorisk samordning av kultur, fritid, föreningsliv, turism och barn- och ungdomsaktiviteter eller/och ett utvecklat nära samarbete över förvaltningsgränserna och med näringslivet, kan kvaliteten och bredden på upplevelseutbudet på ett kostnadseffektivt sätt öka kommunens fritidsutbud. Detta skulle ge barnfamiljer och ungdomar möjlighet till en rikare och mer meningsfull fritid och därmed göra kommunen mer attraktiv för invånare, besökare, företag och presumtiva inflyttare. Samtidigt skulle det ha en positiv inverkan på föreningsutvecklingen, måluppfyllelsen i skolan och tryggheten i kommunen. Slutord Kulturverksamheten arbetar inte bara för målgruppen, utan medvetet med aktiviteter med och av barn och ungdomar. Våra enheter och institutioner kommer förmodligen bli fler, bättre och mer upprustade. Bl.a. Christinateatern och ett upplevelsecentra/kommunmuseum. Detta kommer i hög grad komma barn- och ungdomsspåret tillgodo. 10
Skolnämnden All verksamhet inom skolnämndens ansvarsområde ska utgå från barns och elevers behov. Styrdokumenten anger att utbildningen ska syfta till att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande och lägga grunden till en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och främja respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Årets verksamhet Funktionsnedsättning En förvaltningsövergripande elevhälsoplan med avsikt att främja likvärdighet har utarbetats och förankrats i ledningsgrupperna. Förvaltningens tillgänglighetspedagog har tillsammans med skolledning och pedagoger sett över lokaler för att miljön ska gynna alla barns och elever lärande på ett optimalt sätt. Webbaserade inläsningstjänst finns för elever som behöver. Täta kontakter med barnavårdscentralen (BVC), barnhabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mfl sker när det gäller barn och elever som behöver det. Skolorna samarbetar med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) för vissa elever. Vår särskilda undervisningsgrupp Horisonten avvecklas och eleverna placeras på sina hemskolor och därmed till ett mer socialt sammanhang. Så har också skett med vår förskoleavdelning Larven. Jämställdhet Jämställdhetsarbete ingår som en del i verksamheternas likabehandlingsplaner som bla ska främja jämställdhet, förebygga och motverka trakasserier. Skolor har varit på utställningen han, hon, hen och samtalat om det. Man är noga när man delar in barn och elever i grupper, så att det inte är kön som är urvalsmetod utan individen. Styrda rastaktiviteter förekommer där man medvetet blandar pojkar och flickor. Presterud diskuterar medvetet i personalgruppen för att motverka språkbruk som kränker eller nedvärderar i exempelvis verkstadsmiljön. Djurgårdsskolan arbetar med att fånga pojkars språkförståelse och förändra undervisningen efter det man lär genom litteratur, sammankopplat med egna erfarenheter. Begreppen HBTQI diskuteras mer och mer i verksamheterna. Brogårdsskolan har i årskurs 1 gjort ett omfattande arbete i svenska i ämnet, där man bla skrev noveller. Brogårdsskolan erbjuder idrott som del av det individuella valet/utökat program. Man arbetar för att få flickor att välja idrott och nu finns både grupper av flickor i landbandy och handboll. Integration och mångfald Skolor har arbetat med språkutvecklande arbetssätt, vilket gynnar alla elever. Språkstödjare finns som brygga mellan barns- och elevers modersmål och kultur och den svenska förskolan och skolan. Nyanlända elever får extra mycket undervisning i svenska i starten i skolan. Två mottagningsenheter för nyanlända och asylsökande barn och elever har startats. Där sker inskrivningssamtal och viss kartläggning av elevernas skolkunskaper. Webbaserade inläsningstjänst finns för nyanlända elever på modersmålet. Likabehandlingsplanen finns på olika språk i en skola. Någon skola anordnar modersmålsdagar för att ge eleverna inblick i olika kultur. Faddersystem för nyanlända elever är under utarbetande på någon skola. Förskolorna arbetar intensivt med att integrera nyanlända barn i sina verksamheter. Miljö De flesta enheter har hemmasnickrade lösningar, dvs olika system och olika grad av när det gäller sortering. Klasserna sköter ofta sin egen sortering av papper mm och vaktmästarna tar hand om borttransport. Förskolor har arbetat 11
aktivt med fokus på källsortering där man har tagit med de äldre barnen i arbetet. Man har gått till sopstationerna med det sorterade med barnen. Någon enhet har kompost under sommarhalvåret. Flera enheter har ett utvecklat källsorteringssystem med behållare att sortera i. Papper, glas, kartong, metall, kompost, elavfall, batterier och plast sorteras. Man har även möjlighet att hantera utrangerade lysrör mm. Industriprogrammet på Presterud har egen återvinnings -station. Farligt material hanteras enligt gällande föreskrifter. I cafeteriorna tar man tillvara pantburkar och flaskor. Utmaningar och Utvecklingsmöjligheter Funktionshinder Vi har fått bidrag även för 2016 för vår tillgänglighetspedagog. Det är mycket värdefullt att någon ser på verksamheten via tillgänglighetsglasögon. Skolinspektionens tillsyn visade på att vi behöver arbeta mer med främjande elevhälsoarbete. Elevhälsostrategen arbetar intensivt med frågan. Jämställdhet Vi ser att pojkars och flickors resultat skiljer sig, där flickornas resultat är bättre än pojkarnas. Så är det i landet och även i övriga OECD-länder. Det är en stor utmaning att analysera orsaker och att komma till rätta med ojämlik behandling av pojkar och flickor. En jämställdhetsplan som gäller skolförvaltningen ska framarbetas med kommunens övergripande plan som paraply. Integration och mångfald Antalet nyanlända barn och elever har ökat markant, vilket kan innebära svårigheter med en gynnsam inkludering. Vi har också pga av en stor barn- och elevökning svårt att rekrytera utbildad och legitimerad personal. Vi har inköpt en uppdragsutbildning på 7, 5 hp av Karlstads universitet. 30 i årskurs 3-9 lärare ska utbildas i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen, för flerspråkiga elever och mer kompetensutveckling planeras. Efter denna planeras för mer utbildning för att kunna möta de barn och elever som kommer till vår kommun. Vissa förskolor och skolor har tagit emot ett stort antal nyanlända barn och elever. Det kan innebära att det tar längre tid att lära sig det svenska språket. Miljö Alla enheter har inte ett fullödigt sorteringssystem. Vi behöver arbeta med acceptans för sortering både hos barnen/eleverna och hos personalen. Miljöarbetet har i verksamhetsplanen för 2016 utökats till att inte bara omfatta sopsortering och kommer mer utgå från Hållbar utveckling än det gör idag. Övrigt Under 2015 inspekterade Skolinspektionen våra verksamheter på olika sätt. Resultatet visar på både ris och ros. Ett omfattande systematiskt kvalitetsarbete är under utveckling, helt enligt Skolinspektionens kritik. 12
Tekniska nämnden Tekniska nämnden består av skattefinansierade verksamheter och avgiftsfinansierade verksamheter. De skattefinansierade verksamheterna ansvarar bland annat för kommunens gator, parker, skog, fastigheter, lokalvård, kosthållning, fritidsanläggningar samt beviljande av föreningsbidrag. De avgiftsfinansierade verksamheterna består av renhållningsverksamheten som ansvarar för insamling av kommunens hushållsavfall och VA-verksamheten som ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppshantering. Årets verksamhet Ny fotbolls- och friidrottsarena Sannavallen Positivt för barn och unga i skolan och i de idrottsföreningar som nyttjar friidrottsarenan. Nytt sportgolv i Brogårdshallen Positivt för barn och unga i skolan och i de idrottsföreningar som nyttjar hallen. Fritidsbanken invigdes Fritidsbanken lånar ut sport- och fritidsprylar kostnadsfritt med syfte att uppmuntra barn och ungdomar till spontanidrottande och bidra till en mer hållbar miljö. Reflexklädda pollare monterade vid övergångsställen och farthinder i Bäckhammar Dessa monterades för att öka trafiksäkerheten för gående utanför förskolan. Ett matråd per termin i samtliga grundskolor, alternativt elevråd med inslag av matråd. Matråd har förts i grundskolan, antingen fristående eller som en del av skolrådet. Matsedelsönskevecka En vecka varje termin har eleverna vid varje skola röstat fram en matsedel. Nils Holgerssons underbara matresa Eleverna från grundskolorna fick smaka på och lära sig mer om samtliga landskapsrätter från Nils Holgerssons resa. Ombyggnad och tillgänglighetsanpassning av badplatsen Skymningen påbörjades Hårdgjorda ramper ger tillträde till bryggdäcket och en väg ner skapas med mindre lutning för att underlätta för rullstolar att komma ner till badplatsen. 175 meter ny gång- och cykelväg längst med Gröna gatan För att möjliggöra en tryggare skolväg för Södermalmsskolans elever skapades en separerad gång- och cykelväg längs Gröna gatan. Trafiksäkerhetsvandringar Genomfördes i samband med flytten av elever från Jakobsbergsskolan till Södermalmsskolan. Översyn av platser med godstrafik i anslutning till skolmiljöer Arbetet med att förbättra miljön vid platser med godstrafik i anslutning till skolmiljöer fortsatte. 13
Start för om- och tillbyggnationen av Stenstalidskolan Invigning av byggstart för om- och tillbyggnaden av Stenstalidskolan. Skräpplockardagarna Förvaltningen stöttade deltagarna i skräpplockardagarna för skola och förskola med skräpplockarmaterial från Håll Sverige Rent och tog sedan hand om det insamlade skräpet. Målet är att deltagarna ska lära sig om nedskräpning, återvinning, konsumtion och allemansrätten. Utbildat barn och ungdomar om vatten, avlopp och återvinning Barn och ungdomar från årskurs 3-9 har besökt reningsverket och fått utbildning om vatten och avlopp. Kampanjer har genomförs i samarbete med Svenskt vatten, till exempel Kretsloppstävlingen där alla i grundskolan fått göra experiment kring hur vattnet kommer från sjön till kran. Förskolebarn har utbildats i vad som får slängas i toaletten och i hushållssoporna och vad vi gör med saker som lämnas vid återvinningsstationerna. Målet är att få till en dialog för ökad miljömedvetenhet och hållbar utveckling bland barn och unga i kommunen. Svårigheter En stor utmaning är att fånga upp och erbjuda stöd till aktiviteter som faller utanför det traditionellt organiserade föreningslivet som spontanidrott, där barn och ungdomar är föreningslösa. Brist på lokaler samt deras skick och ändamålsenlighet är något som påverkar många av kommunens barn och ungdomar negativt, då det innebär begränsningar i tid och möjlighet till effektivt utnyttjande. För den delen av verksamheten som hanterar gator och vägar finns större utmaningar vad gäller att hantera frågor ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Ambitionen är dock att alltid sätta de oskyddade trafikanterna i första rummet, en grupp som till stor del av just barn och ungdomar. Att i varje beslut som fattas värdera konsekvenserna för barn och ungdomar är både en svårighet och en utvecklingsmöjlighet. Utvecklingsmöjligheter Förvaltningen vill fortsätta att utveckla samarbetet med övriga förvaltningar, funktioner och föreningar i kommunen för att möjliggöra och stimulera barn och ungdomar till att delta i föreningslivet och kunna erbjuda en aktiv och meningsfull fritid för alla. Fler indikatorer behövs för barnrättsfrågor, jämställdhet och tillgänglighet. Målet är bland annat att föreningar ska föra statistik över fördelning av attraktiva träningstider mellan flickor och pojkar i samband med att föreningar ansöker om aktivitetsstöd. Under 2016 ska nyttjandegraden på de anläggningar som byggs följas upp utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Samverkan När det gäller föreningslivet är samverkan mellan olika aktörer en förutsättning för framgång och ambitionen är att genom olika nätverk och råd nå ut till fler aktörer. Tekniska förvaltningen har tre representanter i det kommungemensamma föreningsrådet, där ett arbete pågår för att se över de kommungemensamma riktlinjerna för bidrag. Resultatet av detta arbete kommer förmodligen bidra till bättre samordning och tydlighet gentemot 14
kommunens föreningsliv. En viktig framtidsfråga är samverkan mellan skolförvaltningen och gatukontoret gällande föräldrarnas skjutsande av barn till skolorna. Slutord Politiker och tjänstemän behöver utbildning i barnkonventionen och diskrimineringsgrunderna samt få till en dialog med barn och unga, kanske genom alternativa kommunikationskanaler. 15
Socialnämnden Socialnämndens verksamhet avseende barn och ungdomar finns inom barn, ungdom och familjegruppen, missbruk och socialpsykiatri, och till viss del också inom den grupp som hanterar försörjningsstöd. Barn, ungdom och familjegruppen ansvarar för myndighetsutövning rörande barn och deras familjer samt familjerådgivning och familjerätt. Ekonomigruppen som handhar försörjningsstöd arbetar med de ungdomar 18-25 år som ej har sysselsättning eller egen försörjning. Boris-gruppen arbetar med behandlande och förebyggande insatser riktade till barn och deras familjer. Årets verksamhet Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Syftet med planen är att genom punktinsatser bidra till att öka barns- och ungdomars möjlighet till en aktiv fritid samt att öka kunskapen i frågan. Planen för 2015 utgick från två perspektiv, riktade och generella insatser. Riktade insatser innebar samverkan mellan socialförvaltningen, integrationsenheten och Svenska kyrkan där barnfamiljer bjöds in till samvaro och utfärder. Generella insatser innebar kostnadsfria aktiviteter, t ex vissa tillfällen på Sannabadet. Föreningslivet erbjöds möjlighet att söka medel för att skapa kostnadsfria eller kostnadssubventionerade aktiviteter. Två föreningar har under året nyttjat möjligheten att genomföra aktiviteter med stöd av medlen och nått både svenska och nysvenska barn och ungdomar tillika asylsökande. Under året utökades skolans verksamhet framför allt med anledning av den stora mängden asylsökande barn i kommunen. För att ge barn möjlighet att delta i skolans aktiviteter oavsett väderlek har medlen för generella insatser använts till att köpa in kläder och skor att låna ut för den som behöver. I samband med att ett ökat antal nyanlända ungdomar söker sig till fritidsgårdarna sågs behov av punktinsatser som ytterligare kunde förstärka verksamheternas möjligheter till aktiviteter som främjar gemenskap. Som en del i det arbetet anordnade Fritidsgården Bygget en resa till Bodaborg i samband med novemberlovet. Resan kunde tack vare pengar inom handlingsplanen vara helt kostnadsfri för de deltagande ungdomarna. LSS- och biståndshandläggare samt reception Väntrummet på Individ- och familjeomsorgen är renoverat och det har inrättats en lekhörna anpassad för de mindre barnen och barn med funktionsnedsättning. Besökande barn får ta med ett mjukisdjur hem om de så önskar. Borisgruppen Syftet med inrättande av Borisgruppen (boende och resurs i samverkan) som startade hösten 2014 är bl. a att få ett bredare barnperspektiv bland alla utförare av öppna insatser. Inom Borisgruppen finns bl. a familjestödet som arbetar med stöd och hjälpinsatser till barn och föräldrar. På enheten arbetar två kuratorer som är placerade på familjecentralen Källan. De ger psykosocialt stöd till föräldrar med barn i förskoleåldern. De har ett tätt samarbete med mödravården, barnhälsovården och den öppna förskolan på Källan. En av kuratorerna arbetar på ungdomsmottagningen vilken är fysiskt placerad på Källan. Medarbetarna på Boris upprätthåller också verksamheten på det skyddade boendet för våldsutsatta, där barn ofta finns med. 16
Barn- och ungdomsgruppen Bung-gruppen som arbetar med myndighetsutövning har under året fortsatt utbildningen i metoden Signs of Safety vilken tydliggör risk- och skyddsfaktorer för barn. Handläggarna i Bung-gruppen har under året påbörjat implementeringen av nya reviderade BBIC (barns behov i centrum), en utredningsmodell. Bung-gruppen har under året haft en stor arbetsbörda med tanke på flyktingströmmen och ett stort antal ensamkommande barn. Trots det har det hittats lösningar som inneburit att alla barn fått sina rättigheter och behov tillvaratagna Lokalbristen i kommunen har gjort det svårt att hitta boenden för alla. Dubbelbeläggningar har varit nödvändiga. Hvb-hemmen Under 2015 öppnades ytterligare ett boende, Höjden. Det innebär att det under 2015 fanns tre enheter med HVH-hem i kommunen. Utöver det fanns Mobila Teamet som arbetar med utslussning till eget boende och större självständighet. Svårigheter Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Planens olika punkter inbegriper ett flertal aktörer och genomförande är därför avhängigt dessa aktörer. Några beslutade punkter utgick under året, utbildning i Barnkonventionen och dagkollo. Barnkonventionen beroende på att kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag att genomföra samma utbildning och dagkollot beroende på att föregående års aktör i frågan inte inkom med ansökan om medel för genomförande. LSS- och biståndshandläggare samt reception. Att utreda barn som har behov utifrån sin funktionsnedsättning ställer höga krav på LSS-handläggare. För biståndshandläggare som företrädesvis utreder äldres behov men det händer att föräldrar behöver hjälp från t.ex. hemtjänsten. Vid de tillfällen det händer ges stöd från Bung-gruppen i handläggning och i mötet med barnet. Borisgruppen De svårigheter som kan finnas är att bibehålla barnperspektiv även i ärenden där vi enbart träffar föräldrarna. Barn- och ungdomsgruppen Ett ökat inflöda av ensamkommande barn har inneburit ökat behov av familjehem vilket har varit svårt att tillgodose. HVB-hemmen Det har varit svårt att hitta platser för alla ensamkommande barn då många kommer utanför det avtal som tecknats med Migrationsverket. Dessutom har avtalet skrivits om vilket innebär att det behövs fler platser för asylsökande barn. Det är svårt att hinna med att öppna nya boendeplatser i den takt som behövs framför allt med tanke på lokalbristen. Utvecklingsmöjligheter Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Under förutsättning att förslag till handlingsplanen för 2016 tas av socialnämnden: I samband med att ett ökat antal nyinvandrade ungdomar söker sig till de kommunala fritidsgårdarna finns behov av punktinsatser som ytterligare kan förstärka verksamheternas möjligheter till aktiviteter 17
som främjar gemenskap. Skolan kommer fortsatt att jobba med den frågan. Det kommer att finnas fortsatt möjlighet för föreningslivet att söka medel för att erbjuda subventionerad eller kostnadsfri verksamhet under 2016. De två föreningar som beviljats och genomfört verksamhet 2015 påvisar möjligheten att nå ut på olika sätt. Inför sommaren 2016 föreslås att se över möjligheten att erbjuda dagkollo för barn med särskilda behov. Utgångspunkten är att erbjuda barn i åldern 7-12 år verksamhet i mindre grupp som är kostnadsfri och som inkluderar transport, måltider och aktiviteter. LSS- och biståndshandläggare samt reception. Fortsatt samarbete både internt i förvaltningen men även med andra förvaltningar och myndigheter. Borisgruppen Samverkan En viktig framtidsfråga är samverkan mellan Barn- och ungdomsgruppen, ANL och Bostöd inom Boris. Verksamheten behöver fortsätta att bredda kompetensen för att möta barn och barns behov. Barn- och ungdomsgruppen En viktig fråga är samverkan kring ensamkommande barn för att på bästa sätt försäkra barnen en god livskvalité. Det behövs nya strategier för att kunna behålla och nyrekrytera medarbetare till framför allt Bung-gruppen. Hälsosamma miljöer Föreningen Maskrosbarn har under hösten 2015 hjälpt till med att inreda och anpassa ett av samtalsrummen, på IFO, efter barn- och ungdomars behov av trygghet vid samtal med socialtjänsten. Ungdomar har varit delaktiga i utformningen. Fritidsbanken I december 2015 öppnade Fritidsbanken Kristinehamn upp. Fritidsbanken bemannas av två personer inom Kom i jobb. Under 2016 fortsätter utvecklingen av verksamheten genom: - Att erbjuda hämtning av fritidsutrustning man vill skänka. Detta kommer i första hand att ske av brukare på Camp Nova - lördagsöppet. Föreningslivet kommer erbjudas att finnas på plats för att informera och visa upp sin verksamhet - koppla volontärer till Fritidsbanken Slutord Många av socialförvaltningens verksamheter arbetar i huvudsak med frågor som rör barn och ungas uppväxtvillkor. Ett utvecklingsarbete pågår ständigt för att upprätthålla och sprida barnperspektivet i hela organisationen. Detta i kombination med ny lagstiftning som handlar om barns rätt, kompetenskrav vad gäller handläggare/utförare och nya föreskrifter om dokumentation gör att våra möjligheter att ta tillvara barn- och ungas intressen ökar i framtiden. Ökat samarbete, såväl internt som externt, gör också detta möjligt. Flyktingströmmen i landet har påverkat arbetet på socialförvaltningen, framförallt rörande de ensamkommande barnen. Att verka för en god och snabb integrationsprocess för dessa barn är en utmaning för socialförvaltningen men också för andra förvaltningar och lokalsamhället. 18
Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en förvaltningsmyndighet vars huvudsakliga uppgift är myndighetsutövning. Överförmyndarnämnden utövar tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens verksamhet styrs främst av reglerna i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och förvaltningslagen. Lagen skiljer på vårdnadshavare och förmyndare. Vårdnadshavare är den som har omsorgen om barnets person och förmyndare är den som förvaltar barnets tillgångar. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmynderskapet. Enligt lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn ska varje barn som anländer ensam till Sverige ha en god man som företräder dem. Det är överförmyndarnämnden som förordnar god man för dessa. Godmanskap för ensamkommande barn är speciellt på så sätt att gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe, vilket innebär att gode mannen ansvarar juridiskt för barnets personliga, ekonomiska och rättsliga förhållanden. Årets verksamhet Förmynderskap (gäller person under 18 år) Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 201 tillsyn över 247 förmynderskap (en ökning med 18 ärenden sedan samma tid föregående år), gällande i huvudsak arv och försäkringsutbetalningar. När denna typ av utbetalning görs till en person under 18 år ska pengarna enligt lag sättas in på ett överförmyndarspärrat konto om summan överstiger ett prisbasbelopp. Överförmyndarspärr innebär att förmyndarna inte kan disponera kontot utan överförmyndarnämndens medgivande. När överförmyndarnämnden får kännedom om utbetalning till en minderårig informeras förmyndarna om att ärendet finns hos överförmyndarnämnden. Om uttag från ett spärrat konto ska göras är överförmyndarnämndens policy att ansökan om detta ska göras skriftligen av förmyndarna. Är personen det gäller 16 år eller äldre ska även denne skriva under ansökan. Överförmyndarnämndens uppgift är att tillse att den minderåriges pengar kommer den minderårige tillgodo. Ensamkommande barn (gäller person under 18 år) Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 2014 tillsyn över 373 godmanskap gällande ensamkommande barn (en ökning med 267 ärenden sedan samma tid föregående år). Förordnande av god man för ensamkommande barn ska enligt lagen ske så snart som möjligt. Detta innebär enligt lagstiftaren att förordnandet bör ske inom några dagar från det att ansökan inkommit. Det är viktigt att ensamkommande barn får sina rättigheter tillgodosedda då de befinner sig i ett utsatt läge långt hemifrån och ofta utan någon familj och släkt. Godmanskap för ensamkommande barn ska vara en temporär lösning i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd. Därefter ska en särskild förordnad vårdnadshavare träda in. Särskilt förordnad förmyndare När en särskilt förordnad vårdnadshavare har utsetts har överförmyndarnämnden endast tillsyn över förmynderskapsdelen. Östra Värmlands överförmyndarnämnd hade den 31 december 2014 tillsyn över 38 sådana ärenden (en ökning med 4 ärenden sedan samma tid föregående år). Svårigheter 19
Från och med 1 januari 2014 har Migrationsverket fri utplaceringsrätt av ensamkommande barn i Sveriges kommuner. Det innebär att det kommer vara svårt för kommunerna att förbereda sig för mottaget av barnen, eftersom kommunen inte vet hur många barn som kommer och när det sker. Under kort tid ökade antalet ärenden hos nämnden med över 250 %. Detta ledde till att barnen inte fick god man enligt vår tidsplan utan fick enligt en turordningslista. Som mest fanns 50 barn på listan och barnen fick vänta några veckor. Tack vare rekrytering av gode män och ett minskat inflöde av ensamkommande barn var väntetiden borta vid årsskiftet. När barnet får uppehållstillstånd ska gode mannen avsluta sitt uppdrag och en särskilt förordnad vårdnadshavare tillsättas, som fokuserar mer på den långsiktiga integrationen. Det är socialnämnden som ska anmäla behov om särskilt förordnad vårdnadshavare till domstol. Fortfarande har socialnämnderna svårigheter att rekrytera särskild förordnade vårdnadshavare. Detta är ett stort problem då barnen därmed inte får den ställföreträdare de har rätt till. Gode mannen är skyldig att kvarstå tills det har utsetts en särskilt förordnad vårdnadshavare. Det är dock inte lämpligt att gode mannen kvarstår under en alltför lång tid. Detta då gode mannens huvudsakliga uppgift är att företräda barnet på ett professionellt sätt under asyltiden. När socialnämnden rekryterar särskilt förordnade vårdnadshavare är det inte ovanligt att detta görs bland gode männen, vilket på sikt leder till att färre gode män kan åta sig uppdrag. När barnet fått permanent uppehållstillstånd kommer ställföreträdarens arbete att mer inriktas på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnets framtid. Denna uppgift åligger särskilt förordnad vårdnadshavare vars uppdrag är utformat på ett annat sätt än godmansuppdraget. Utvecklingsmöjligheter För närvarande finns det inget akut behov av nyrekrytering när det gäller gode män till ensamkommande barn. Däremot är det viktigt att kunna behålla de gode män som idag har uppdrag och som med sin erfarenhet och kompetens besitter värdefull kunskap. Vidareutbildning och erfarenhetsutbyte är därför av stor vikt för verksamheten. Slutord Som tidigare har nämnts så är överförmyndarnämndens uppgift att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Verksamheten är mycket lagstyrd vilket gör att det inte finns något större utrymme för egna aktiviteter. Överförmyndarnämnden lägger stor vikt vid tillsynen av förmynderskapsärenden och ärenden gällande ensamkommande barn. Detta för att säkerställa barnens rättigheter samt att se till att minderårigas pengar används på rätt sätt. 20