Studiehandledning för kursen. Forskningsmetoder I GN UDG14F och DIG14U. 7,5 hp VT 2017

Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder I GN UDG14F och DIG14U 7,5 hp VT 2017 Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 1

Välkommen till kursen Forskningsmetoder I... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Kursens mål... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Kursens innehåll: Forskning om lärande didaktik som vetenskaplig disciplin... 4 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 5 Om studier i forskningsmetoder på distans... 5 Skrivuppgifter i Mondo Uppgifter... 5 Stöd i studierna... 6 Examination... 6 Betygssättningen... 6 Bedömning och betygskriterier... 7 Ordinarie examinationstillfällen... 9 Betygsregistrering... 10 Övriga anvisningar... 10 Plagiat... 10 Fusk... 10 Utvärdering... 10 Kurslitteratur... 10 Obligatorisk litteratur... 10 Valbar övrig specifik metodlitteratur... 11 Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 2

Välkommen till kursen Forskningsmetoder I Kursen UDG14F är en fristående kurs och DIG14U är en kurs inom VAL-projektet, båda kurserna ligger på grundläggande nivå. Kursen Forskningsmetoder I ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (www.edu.su.se). Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. I kursen arbetar vi med didaktik som forskningsfält genom att analysera och jämföra några perspektiv och metodiska ansatser i relation till olika forskningsfrågor. Därutöver kommer du att få sätta dig in i vetenskapsteoretiska frågor samt lära dig mer om forskningsprocessen och då särskilt i hur man söker och avrapporterar forskning. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande behörighet för UDG14F och antagen till VAL-projektet för DIG14U. Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: 1. redogöra för grunderna i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder inom samhällsvetenskapen, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller, 2. diskutera vetenskapligt analysarbete utifrån olika metodansatser och forskningsfrågor, 3. formulera didaktiska forskningsfrågor som är koherenta med teoretiska perspektiv och metodologier, 4. genomföra en systematisk litteratursökning och exemplifiera forskningsprocessen i en tänkt studie av ett didaktiskt problem. Registrering Registrering sker enligt anvisningar som skickas ut via mejl. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Det är också till henne ni anmäler ev. studieavbrott. Kursledare och kurslärare - Eva.svardemo-aberg@edu.su.se Kurslärare Eva.insulander@edu.su.se Kursadministratör gabriela.villagran.backman@edu.su.se Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 3

Kursens innehåll: Forskning om lärande didaktik som vetenskaplig disciplin Didaktiken kan beskrivas som ett fält med två ansikten dels kan didaktik definieras som de olika normer och traditioner som formar hur man som pedagog bör göra på bästa sätt i mötet med sina elever. Sådana normer förmedlas dels i styrdokumenten, i vissa delar lärarutbildningen (dock i mindre grad i dag när lärarutbildningen bygger mer på forskning än tidigare), i medias bilder av skolan, i läromedlen och naturligtvis på fältet mellan kollegor. Man visar och talar om för varandra hur man gör baserat på personliga erfarenheter och övertygelser blandat med formuleringar från styrdokumenten och lokala traditioner. Men didaktik är också en vetenskaplig disciplin som försöker undersöka avgränsade frågor om undervisning och lärande systematiskt och med en transparent metod så att andra kan ta ställning till de slutsatser som dras. Ur ett vetenskapligt didaktiskt perspektiv kan man inte bara påstå något om undervisning och lärande eller hänvisa till traditionen eller styrdokumenten, utan det man hävdar i en uppsats, avhandling eller artikel måste vara underbyggt med argument hämtade ur en empiri (undersökningsdata) som analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv. De slutsatser man drar är då också relativt avgränsade. Inom didaktisk forskning är det alltså inte tillräckligt att utgå från personliga erfarenheter, styrdokument eller traditioner utan man måste göra systematiska undersökningar av ett didaktiskt fenomen ur något visst perspektiv och avrapportera hur man gått tillväga. Skillnaden mellan vetenskaplig påståenden och en vardaglig förståelse av ett didaktiskt problem ställer pedagogen som nu ska skriva uppsats i didaktik inför många frågeställningar av såväl filosofisk som mer praktisk natur: Hur avgränsar man en forskningsfråga som är möjlig att besvara i en uppsats? På vilka grunder kan man analysera och argumentera för sina forskningsresultat? Hur man argumentera för resultatets giltighet och generaliserbarhet? I kursen kommer vi att problematisera olika synsätt på vetenskap och sanning och diskutera vilka anspråk på ny kunskap som ställs i en undersöknings syfte samt relatera detta till de slutsatser som dras av de data man samlat in. Finns det en tydlig röd tråd mellan anspråken på ny kunskap som ställs i syftet och forskningsfrågorna och infrias detta syfte i slutsatserna? Om studien har en väl avgränsad fråga och en tydlig röd tråd i såväl valet av teori och metod som i beskrivningen av genomförande och slutsatser säger man att undersökningen har en teoretiskt och metodisk koherens och den får då ett förklaringsvärde för den fråga som undersökts. I annat fall blir studien mindre tillförlitlig. Sanningen om komplexa didaktiska fenomen som lärande och undervisning är dock alltför stor för att låta sig fångas in i en enskild undersökning om ens någonsin. Inom didaktisk forskning studier av lärande och undervisning används idag ett relativt stort antal teoretiska perspektiv och metoder och ansatser, dvs. olika forskningsinriktningar. Varje forskningsinriktning bygger på explicita och implicita antaganden om vetenskapens och forskarens roll, om samhället i relation till individerna och om kunskapsbildning och lärande som process. Utifrån olika forskningsinriktningar ställs olika frågor och fokuseras på skilda delar av de komplexa fenomenen lärande och undervisning. Ur några fokuseras studierna på individers handlingar och erfarenheter. Andra fokuserar på kommunikation och mellanmänskliga processer på en interpersonell nivå. Några intresserar sig för utbildningsinstitutioner eller för lärande och undervisning på en samhällelig nivå. I kursen jämförs olika forskningsinriktningar och hur de behandlar för didaktiken centrala begrepp som kunskap, lärande, språk, undervisning och kunskapsbildning. Utöver detta diskuteras även hur man inom olika traditioner förhåller sig till databearbetningens tre faser av beskrivning, analys samt tolkning. Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 4

Under kursen studeras några av de vanligaste forskningsinriktningarna med avseende på deras anspråk, giltighet och förklaringsvärde i relation till de forskningsfrågor och metodtraditioner som används. De fyra nivåerna individnivå, interpersonell nivå, institutionsnivå samt samhällsnivå används i kursen som redskap för att belysa hur problemställningar och analyser bearbetas inom respektive tradition. Mot vilken/vilka av de fyra nivåerna riktar sig de olika inriktningarna? Vilka frågeställningar undersöks med utgångspunkt i de olika inriktningarna? Därutöver kommer ni att få träna på att söka och beskriva forskningsresultat i den genre som kallas för forskningsöversikt. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen bedrivs på 50% på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig. Genom att använda t.ex. e-post och en lärplattform, Mondo, kan du arbeta individuellt med litteraturen och kompletterande material men också söka kontakt med medstudenter i kursen via Forum i Mondo. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Om studier i forskningsmetoder på distans Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att skriftligt bearbeta sin förståelse av denna kontinuerligt. Du kommer alltså att få konkreta skrivuppgifter på kursens olika delar i Mondo. Det är inte bra att vänta med att skriva tills i slutet av kursen. Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt skrivande och innebär en tolkning av texterna parallellt med läsandet. Lärande på grundnivån går därför djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Detta innebär att studenter under kursen utvecklar sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter de läser genom att reflektera över vilken typ av frågor som kan undersökas utifrån vilken teori/metod och hur långt anspråken och förklaringsvärdet sträcker sig för en viss studie eller en hel teori/forskningsinriktning. I slutfasen av studierna är man mogen att diskutera de skilda forskningsinriktningarna utifrån vilket förklaringsvärde de har för didaktiken samt att motivera sitt eget val av teoretiska perspektiv och forskningsmetod inför den kommande uppsatsen. Skrivuppgifter i Mondo Uppgifter Under kursens gång behandlas litteraturen genom att du ställer frågor till texten och påbörjar kritiskt tolkningsarbete. Du arbetar kontinuerligt med skriftliga inlämningar på frågor som berör kurslitteraturen. Frågorna hittar du i Mondo inom resursen som kallas Uppgifter som ligger i vänster menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan på den skriftliga examinationen och på Uppsats-PM. Du skriver för ditt eget lärande och får feedback av läraren vid ett par tillfällen i kursen. Läraren ger feedback på skrivuppgifter som lämnas in enligt tidsangivelse (inlämning varje söndag). Kommer du efter med inlämningar ser du bara till att lämna in försenade skrivuppgifter i Uppgifter. Det som sedan betygssätts är dina två examinationer. Temana för arbetsuppgifterna är följande: 1) Litteratursökning 2) Skillnad mellan vardagliga och vetenskapliga slutsatser 3) Vetenskapsteori 4) Kvalitativ metod och analys 5) Forskningsproblem och frågor 6) Kvantitativ metod och analys 7) Litteratursökning Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 5

Öppet seminarium Studenter inbjuds att delta (valfritt) vid ett seminarium där studentinitierade frågor och problem diskuteras med lärare. Seminariet äger rum den 8 februari kl 16-18 i sal 2419 på Frescativägen 54. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har 2 examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng: Provkod EXA1 Forskningsprocessen på tid vid egen dator 3 hp EXA2 Uppsats PM 4.5 hp Den första examinationen är en skriftlig examination av ett scenario, som äger rum under 4 timmar och görs hemma vid datorn med tillgång till böcker. Den ger dig möjlighet att visa att du uppnått kursmål 1-2. Examinationsuppgiften (Forskningsprocessen) bygger vidare på de skrivuppgifter och sammanfattningar som du arbetat med under kursen. Den andra examinationen bedömer kursmål 3 och 4 och innebär att du skriver ett uppsats-pm om ca 10 sidor (exklusive titelsida, innehållsförteckning och referenslista). Denna ska skrivas i den s.k. DiVA-mallen Exempeldisposition Uppsats PM som du hittar i filsamlingen i Mondo. Detta uppsats- PM kan också ligga till grund för din idé för ett Självständigt arbete om 15 hp. Du väljer ut ett forskningsområde som intresserar dig inför din kommande uppsats, identifierar och formulerar anspråk, syfte och frågor att arbeta med för den kommande studien. Du avgränsar söktermer och väljer databaser och beskriver och argumenterar för litteratursökning samt refererar till några centrala och relevanta studier inom aktuell forskning. Du motiverar teoretiskt perspektiv. Du beskriver och motiverar val av metod och datainsamling och tänkt bearbetning, etiska överväganden hanteras. I Uppsats PM ska du alltså kunna skissa på en koherent idé för ditt kommande uppsatsarbete. Betygssättningen I kursen utgår examinatorn från kursen förväntade studieresultat och som examineras genom två examinationer, alltså underlaget för bedömning finns att hämta i två skilda bedömningsområden. I den första examinationen är det framförallt FS (förväntade studieresultat) 1-2 som bedöms och i examination 2 är det främst FS 3-4. Du får ett betyg för varje examination samt ett samlat betyg för hela kursen. Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 6

Bedömning och betygskriterier Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala: Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E F och Fx är underkända betyg och det krävs i båda fallen omexamination. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. För slutbetyg på kursen krävs godkända skriftliga examinationer samt fullgjorda obligatoriska delar. Slutbetyget beräknas utifrån summan av delkursbetygens värde enligt följande skala: (A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1), gånger delkursens högskolepoäng dividerat med totala antalet högskolepoäng på kursen. Erhållet värde avrundas till närmaste heltal och översätts till bokstavsbetyg (A-E). Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Betyg EXA 1 - FS 1 och 2 EXA 2 - FS 3 och 4 A Utmärkt prestation Studenten visar synnerligen god förmåga att redogöra och problematisera för samtliga i kursen ingående forskningsmetoder, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. Studenten visar även synnerligen god förmåga att diskutera och problematisera analysarbete utifrån samtliga metodansatser och forskningsfrågor i det didaktiska fältet. Språkbehandling uppfyller samtliga krav på stringens. Utmärkt prestation Studenten visar förmåga att på ett innovativt och logiskt koherent sätt planera en kommande undersökning av tydliga frågor med relevans för didaktiken. Studiens problemområde relaterar tydligt, koherent och motiverat till en genomförd och beskriven litteratursökning. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter och design är uttömmande beskrivna och problematiserade samt tydligt koherent satta i relation till didaktiska forskningsfrågor och relevant litteratur. Språkbehandling, formalia och layout uppfyller samtliga krav på stringens. Texten är helt koherent i alla delar. Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 7

B C D Mycket bra prestation. Studenten visar mycket god förmåga att redogöra och problematisera för ett flertal i kursen ingående forskningsmetoder, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. Studenten visar även mycket god förmåga att diskutera och problematisera analysarbete utifrån ett flertal metodansatser och forskningsfrågor i det didaktiska fältet. Språkbehandling uppfyller mycket högt ställda krav på tydlighet. Bra prestation. Studenten visar god förmåga att redogöra och problematisera för ett flertal i kursen ingående forskningsmetoder, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. Studenten visar även god förmåga att diskutera och problematisera analysarbete utifrån ett flertal metodansatser och forskningsfrågor i det didaktiska fältet. Språkbehandling fyller högt ställda krav på tydlighet. Tillfredsställande prestation. Studenten visar förmåga att redogöra för ett par i kursen ingående forskningsmetoder, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. Studenten visar även förmåga att diskutera analysarbete utifrån ett par metodansatser och Mycket bra prestation. Studenten visar stor förmåga att planera en kommande undersökning av en tydlig fråga/or med relevans för didaktiken. Studiens problemområde relaterar tydligt, koherent och motiverat till en genomförd och beskriven litteratursökning. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter och design är tydligt beskrivna och problematiserade samt tydligt satta i relation till didaktiska forskningsfrågor och relevant litteratur. Språkbehandling, formalia och layout uppfyller mycket höga krav på tydlighet. Texten är i stort sett koherent i alla delar. Bra prestation. Studenten visar god förmåga att planera en kommande undersökning av en tydlig fråga/or med relevans för didaktiken. Studiens problemområde relaterar tydligt och koherent till en genomförd och beskriven litteratursökning. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter och design är tydligt beskrivna och tydligt satta i relation till didaktiska forskningsfrågor samt relevant litteratur. Språkbehandling fyller högt ställda krav på tydlighet. Språkbehandling, formalia och layout uppfyller höga krav på tydlighet. Texten är i stort sett koherent. Tillfredsställande prestation. Studenten visar förmåga att planera en möjlig undersökning av en tydlig fråga med relevans för didaktiken. Studiens problemområde relaterar tydligt till en genomförd och beskriven litteratursökning. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter och design är tydligt beskrivna och satta i relation till didaktiska Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 8

E Fx F forskningsfrågor i det didaktiska fältet. Språkbehandling utan större brister. Tillräcklig prestationen Studenten visar viss förmåga att redogöra för ett par i kursen ingående forskningsmetoder, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. Studenten visar även någon förmåga att diskutera analysarbete utifrån ett par metodansatser och forskningsfrågor i det didaktiska fältet. Språkbehandling uppfyller grundläggande krav på tydlighet. Otillräcklig prestation Studenten visar smärre bristande förmåga och har i någon grad missförstått eller inte behandlat delar av kursinnehållet. Brister och oklarheter i språkbehandlingen i relation till svenska skrivregler. Helt otillräcklig prestation Studenten visar låg eller ingen förmåga och har i mycket hög grad missförstått eller inte behandlat delar av kursinnehållet avseende mål 1 och 2. Stora brister och oklarheter i språkbehandlingen i relation till svenska forskningsfrågor samt relevant litteratur. Språkbehandling, formalia och layout utan större brister. I texten finns en form av systematik/röd tråd mellan olika delar. Tillräcklig prestationen Studenten visar viss förmåga att planera en möjlig undersökning av en fråga med relevans för didaktiken. Studiens problemområde relaterar till en genomförd och beskriven litteratursökning. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter och design är beskrivna och satta i relation till didaktiska forskningsfrågor samt relevant litteratur. Språkbehandling, formalia och layout godtagbara i relation till svenska skrivregler. Texten uppvisar ett visst logiskt sammanhang mellan textens och uppgiftens olika delar. Otillräcklig prestation Studenten visar smärre bristande förmåga och/eller har i någon grad missförstått eller inte behandlat delar av kursinnehållet. Brister och oklarheter i språkbehandling, formalia och layout. Texten saknar tydlig röd tråd. Helt otillräcklig prestation Studenten visar låg eller ingen förmåga och har i mycket hög grad missförstått eller inte behandlat delar av kursinnehållet avseende mål 3 och 4. Stora brister och oklarheter i språkbehandling, formalia och layout och skrivregler. Ordinarie examinationstillfällen Examination 1 äger rum den 13 mars vid en dator som du väljer själv. Frågorna publiceras i Mondo på anslagstavlan kl. 16.00 och du laddar upp svaren i Uppgifter senast kl. 20.00. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna examination har du möjlighet att via mail till kursledaren anmäla Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 9

dig till nytt examinationstillfälle. Datum för omexamination är den 20 april kl 16-20 och examinationsuppgiften tillkännages vid den tidpunkten på anslagstavlan i Mondo. Examination 2 sker den 20 mars senast kl. 23:59 genom att du laddar upp ditt Uppsats PM i Uppgifter i Mondo. Om du blir sjuk, missar eller blir underkänd på denna examination har du möjlighet att via mail till kursledaren anmäla dig till nytt examinationstillfälle. Datum för omexamination är den 20 april och du lämnar in i Uppgifter i Mondo. Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida, Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom utskick från administrationen. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Ahrne G. & Svensson G. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber (275 s.) Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 10

Studentlitteratur. (ca 150 s.) Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. (161 s.) Fejes, A. Thornberg, R. (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (288 s.) Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber (285 s.) Teorell, J. & Svensson T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber (valda delar, ca 100 s.) Rostvall, A-L. & West, T. (2005). Kartan och terrängen. Didaktikens två ansikten som tradition och kritisk vetenskap. Artikel i Didaktikens Forum, årgång 2, nr 3, s. 27-46. Lärarhögskolan i Stockholm. Finns som om kompendium i Mondo om (23 sidor.) Valbar litteratur för specifik metodlitteratur Agar, M. (1996). The professional stranger. An informal introduction to ethnography. Academic Press. Arfwedson, G. (1998). Intervjumetoder och intervjutolkning: en dialog kring ett kvalitativt alternativ i lärarutbildning och skolforskning. Stockholm: HLS Förlag. Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden Stockholm: Liber Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken Malmö: Liber Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Esaiasson, P., Gilljam, M. Oscarsson. H., & Wängnerud L. (2007). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm Norstedts Juridik (440 sidor) Fangen, K. (2005). Deltagande observation Malmö: Liber Eknomi Gustafsson, B. (2004). Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen. Lund:Studentlitteratur. Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.3 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Heikkälä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Howarth, D. (2007) Diskurs. Stockholm: Liber Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (1997/2009).. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a reviderade upplagan Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 11

Lund: Studentlitteratur. Larsson. S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Norrby, A.-K. (1996). Samtalsanalys. Så gör vi när vi talar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Ryen. A. (2004). Kvalitativ intervju från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Ekonomi Sparrman, A. & Lindgren, A.-L. (2003).. Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 3:e upplagan. Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Yin. R. K (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber Institutionen för pedagogik och didaktik www.edu.su.se 12