UTBILDNINGSNÄMNDEN KVARNBYSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 000-31/2013:960 SID 1 (17) 2013-09-20 Handläggare: Lennart Berglind Telefon: 08 508 43612 Kvalitetsredovisning Inledning Organisation Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskolklasser, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk 1-6, skolbarnomsorg årskurs F-3, och öppen eftermiddagsverksamhet(fritidsklubb) för åk 4-6. All anställd personal är uppdelad i arbetslag med stort ansvar och kompetens. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Kvarnbyskolan ligger i Rinkeby och är en av tre F-6, skolor i området. Verksamhet - elever och personal Kvarnbyskolan hade 407 elever och 215 barn i fritidshemsverksamhet.(2012-09- 30) Av dessa studerade 15 i grundsärskolan och 16 i förberedelseklass. 99,5% av eleverna talade minst två språk och undervisning gavs i 24 modersmål. Antal elever per lärare i grundskolans Åk 1-6 var 9.94. I förskoleklassen(heldag inklusive barnomsorg) var antalet per vuxen 6,9. Antalet barn per vuxen inom grundskolans barnomsorg för Åk 1-3 var 13,9. 81 personer arbetade i verksamheten motsvarande 76 heltidstjänster och 85 % arbetade direkt med elevers lärande. Av dessa var 62 % grundskollärare, 7 % specialpedagoger, 12 % förskollärare/ fritidspedagoger och 19 % barnskötare/elevassistenter. Dessutom tillkom undervisning i olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande två heltidstjänster. 95 % av grundskolelärarna hade formell lärarbehörighet. Elevhälsans organisation Vid skolan finns ett elevhälsoteam. Här ingår rektor, skolsköterska, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagoger. En ekonomisk prioritering av skolhälsan har gjort att teamet har haft tidsutrymme för förebyggande hälsoarbete och ingått som ett stöd i skolans verksamhet. Ledning Skolan leds av rektor, en biträdande rektor på 20 % under VT-13, två studieledare, en skolintendent, en fritidshemsansvarig och arbetslagsledare för de åtta olika arbetslagen. Förskoleklass
SID 2 (17) Förskoleklassen är integrerad i skolan. Fyra förskollärare, tre barnskötare och tre grundskolelärare ansvarar för verksamheten. Grundskollärarna följer med eleverna till Åk 1. Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgen är lokalmässigt integrerad med skolan. Utveckling mot en allt större verksamhetsintegrering sker på olika sätt. Under skoldagen samverkar fritidshem och skola kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker efter kursplanerna och genom att personalens olika kompetenser tas till vara. Särskola Särskolan är lokalmässigt integrerad med grundskolan och deltar i den reguljära skolverksamheten. Eleverna i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt efter gemensamma styrdokument. Kvarnbyskolan strävar efter att öka integreringen mellan särskola och grundskola i den dagliga verksamheten. Integrering mellan sär- och grundskola sker framför allt på skolgemensamma aktiviteter och under fritidsverksamheten. Skolbibliotek Kvarnbyskolan har en heltidsanställd bibliotekarie och skolbiblioteket håller mycket hög standard. Tillsammans med pedagogerna arbetade bibliotekarien speciellt med att stimulera elevernas läslust och göra dem till goda läsare. Enligt utlåningsstatistik ligger Kvarnbyskolans elever mycket högt. Kompetensutveckling Personalens individuella behov av kompetensutveckling diskuterades och fastställdes under medarbetarsamtalen. All personal uppmanades att aktivt söka sin kompetensutveckling. Verksamhetens prioriterade inriktningar och personalens gemensamma kompetensutveckling fastställdes i samverkan. Inriktning - profil Kvarnbyskolan står för ett interkulturellt synsätt och personalen arbetar mycket med språkutveckling. Skönlitteratur används frekvent i undervisningen liksom datorer. Kvarnbyskolans profil är Språk- och skrivutveckling vilket innebär att personalen arbetar med ett skriftspråksutvecklande arbetssätt, Barnen lär sig läsa tidigt med hjälp av helordsmetoden, använder rikligt med skönlitteratur i undervisningen, stärker sin självkänsla och får känna sig duktiga. Höga krav och förväntningar ställs på eleverna och skolarbetet ska vara roligt. Vi planerar att införa genrepedagogik på alla stadier HT-13. Systematiskt kvalitetsarbete Kvarnbyskolans viktigaste mål är de, som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att alla kontinuerligt ska följa upp,
SID 3 (17) utvärdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär att de planer och dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna. Frågeställningar från förvaltningsledningen kommuniceras ut i skolornas arbetslag av rektor och återredovisas i form av sammanfattningar. Information från skolledningen ges både muntligt och skriftligt. Före beslut inhämtas arbetslagens åsikter. Beslut av MBL-karaktär fattas i samverkansgruppen medan beslut som rör ett arbetslag fattas på arbetsplatsträffar (Apt). Vikten av analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där eleverna medverkar är antimobbningsråd, miljöråd, matråd, idrottsråd, biblioteksråd och rastråd. Rektor träffar ordföranden i varje råd. Denna kvalitetsredovisning är en sammanställning/sammanfattning av de utvärderingar, som varje arbetslag gjort under/efter läsåret tillsammans med föräldrar och elever och utgör basen i kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Schack Kvarnbyskolan satsade för andra året i rad på schack. Schack ser vi som ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel och även som ett bra sätt för integrering. I skolan finns idag fyra schackklubbar, en för förskoleverksamheten, en för fritidshemmen, en för lågstadiet och en för mellanstadiet, med ca 200 aktiva spelare. På Kvarnbyskolan har 23 pedagoger utbildats i en trestegskurs av Svenska Schackförbundets riksinstruktör. Schack spelas på fritids efter skolans slut, på elevens val och ibland som avslutning på en matematiklektion. Schacket kräver koncentrationsförmåga och problemlösningstänkande, som har god effekt på andra skolämnen. Vi deltar i ett schackprojekt, Schacknätet, där medel beviljats från Arvsfonden. För Kvarnbyskolans del handlar det om integrering med hjälp av schack. Kontakt har tagits med skolor med annan socioekonomisk struktur än Rinkeby, för utbyte via schack. Det kommer att på sikt höja områdets status. Betyg och bedömning Internutbildning för alla lärare skedde inom området för betyg och bedömning. Lärare i årskurs 5 och 6 deltog dessutom i skolverkets utbildning i betygsättning under hösten. Läxhjälp Läxhjälpen, som ägt rum två dagar per vecka under hela läsåret med hjälp av fyra högskolestudenter har visat sig ge resultat. Studenterna kommer från området och är goda förebilder för våra elever. Resultatförbättring
SID 4 (17) Alla arbetslag har arbetat intensivt för att förbättra resultaten i de olika skolämnena genom kompetensutveckling, metoddiskussioner och studier av forskningsrapporter. Elevinflytande I syfte att öka elevinflytandet och lära eleverna de ekonomiska spelreglerna omorganiserades de två elevråden och arbetsmiljörådet till sex råd: antimobbningsråd, biblioteksråd, matråd, idrottsråd, rastråd och miljöråd. En elev från varje klass deltar i varje råd, som leds av 2 vuxna. Varje råd hade möten varannan vecka och rektor träffar de vuxna 2 gånger per termin. Fritidspedagogutbildning Två barnskötare går utbildning med inriktning fritidsverksamhet. En fritidspedagog går vidareutbildning till grundlärare i bild med inriktning fritidshem och skola. Läsförståelse Resultatet av ett skrivarprojekt tillsammans med författaren Gunilla Lundgren har blivit en vacker, bra bok som heter Rinkeby 163 världens by. Rektor med en grupp elever har besökt både Riksdagen och Kommunfullmäktige i Stadshuset för att presentera boken NTA-lådor (Naturorientering och teknik för alla) Utvärderingen av arbetet med NTA-lådor pekar på en bra måluppfyllelse och arbetet fortsatte under vårterminen 2013. De flesta lärare har nu fått utbildning i flera teman så kostnaden för kompetensutveckling minskar. Resultat: det uppskattade arbetet med NTA-lådorna har fortsatt och varit en god hjälp i arbete med att uppnå kravnivåerna. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Alla pedagogiska arbetslag utvärderar likabehandlingsplanen vid varje läsårs slut. Få fall av akut mobbning har dokumenterats eftersom arbetslagen arbetar förebyggande och ingriper innan något händer. Inga fall av diskriminering är kända. Arbetslagen är nöjda med likabehandlingsplanen och tycker den fungerar väl. Inför varje läsår skriver varje arbetslag sin egen handlingsplan för åtgärder mot "Mobbning, trakasserier och kränkande behandling" och sin egen handlingsplan för "Arbete med attityder". Båda utvärderas vid läsårets slut. En del förändringar och tillägg håller på att göras så att likabehandlingsplanen helt överensstämmer med den senaste lagstiftningen.
SID 5 (17) NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,4 % 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 65 % 90 % 2013 61 % 90 % 2013 62 % 85 % 2013 46 % 75 % 2013 63 % 85 % 2013 80 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande skolbarnsomsorg. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4-6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet. Arbetssätt Skolbarnomsorgens pedagogik och metodik Under året kommer en fördjupning i de gemensamma målen att ske, med särskilt intresse för hur de olika yrkeskompetenserna kan komplettera varandra. Detta sker genom att fritidshemmen och skolan under skoldagen samverkar kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i läroplanen, men genom ett utnyttjande av de olika personalkategoriernas kompetenser. Personalens mål under elevernas tid på fritidshemmet är att se barnens allsidiga utveckling och komplettera barnens skoldag med en pedagogisk verksamhet efter läroplanens intentioner. Barnen ska uppleva fritiden som rolig och meningsfull och personalen ska stimulera och berika deras utveckling. Detta sker genom ett nära samarbete med föräldrar
SID 6 (17) arbete i smågrupper där alla barn blir sedda och hörda fysiska aktiviteter utomhus och inomhus. ett aktivt arbete mot trakasserier, mobbing och annan kränkande behandling. regelbunden uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten att personalen erbjuds såväl individuell som verksamhetsanknuten kompetensutveckling Uppföljning Uppföljning av fritidshemsverksamhet sker genom Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning, samt skolans utvärdering vid läsårets slut. Resultat Skolbarnsomsorg Personalen har fortsatt sitt arbete med att skapa en bra föräldrakontakt och tycker att de nått ett bra resultat. Brukarenkäten 2013 visade också att 75 % var nöjda med elevernas inflytande över aktiviteter (67 % förra året). Bland de fysiska aktiviteterna har fotboll prioriterats och fritidshemmet har då samarbetat med Essinge-Vasalunds IF. Vid tendenser till mobbing har personalen agerat kraftfullt varför inga allvarliga mobbningssituationer har rapporterats. Personalens egen utvärdering visar att verksamheten har fungerat väl i det dagliga arbetet. Kompetensutveckling har genomförts kring NTA-lådor ( Naturorientering och teknik för alla ) och genom olika pedagogiska föreläsningar. En barnskötare går utbildning i tjänsten till fritidspedagog och en fritidspedagog studerar ämnet "bild" inom Lärarlyftet. För att ytterligare öka kvalitén i fritidsverksamheten planerar vi att sprida verksamheten i fler och mindre enheter. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar. Arbetssätt Kvarnbyskolan fastställer varje år en likabehandlingsplan med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder (Dan Olveaus modell). Jämställdhet och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut.
SID 7 (17) Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. På många föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap. Personalen har också fått kompetensutveckling i värderingsövningar. Livets spelregler är exempel på en bra handledning för värderingsövningar, som används av de olika arbetslagen. Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Skolk Skolket bland Kvarnbyskolans elever är måttligt. I de fall elever har stor frånvaro sker det oftast med föräldrarnas godkännande. Personalen lägger ändå ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta kontakter med berörda hem. Vid större frånvaro sker rapport till elevvården. Vid ofruktsamt arbete tar skolan kontakt med socialtjänsten. Elevhälsa Medvetenheten om elevhälsa har ökat. Flera klasser har schemalagda promenader varje dag. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom obligatorisk simundervisning för skolår f och 2, anordnas sådan för vissa äldre elever inom ramen för Elevens val. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och två specialpedagoger. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Uppföljning Uppföljning av arbetet med attityder, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling sker vid läsårets slut. Skolsköterskan gör djupintervjuer i skolår 4 kring välbefinnandet. Efter skyddsronderna diskuteras resultatet med elevskyddsombuden och i samverkansgruppen. Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex. stadens skolundersökning utförd av Utrednings- och statistikkontoret, skolhälsans årliga rapport, skolsköterskornas skadestatistik och personalens och elevernas utvärderingar.
SID 8 (17) Resultat Arbetet med likabehandlingsplanen har intensifierats. Många arbetslag arbetar så bra med förebyggande mobbning att det inte har uppstått några situationer då planen mot akut mobbning har behövt användas. Man har reagerat snabbt på tendenser till trakasserier. Inget fall av diskriminering har rapporterats. Bedömning och analys Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex. Revisionskontorets rapport om Skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling, Skolundersökning 2013, Skolhälsans rapport, skolsköterskornas skadestatistik, Skolverkets inspektionsrapporter och personalens och elevernas utvärderingar. Stämningen i skolan är mycket god både i personalgruppen och i elevgruppen vilket troligen grundar sig på att personalen är mycket kompetent och engagerad. I råden säger eleverna samstämmigt att de trivs i skolan och att de längtar dit efter loven. Skolan har haft få fall av mobbning, men trakasserier och bråk förekommer och behöver förbättras. Olika inspektioner pekar på att det förebyggande arbetet är mycket gott. Vissa arbetslag är ännu inte helt nöjda med måluppfyllelsen i detta avseende och kommer att intensifiera sitt arbete. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Periodens utfall Årsmål Period 94 % 100 % 2013 93 % 100 % 2013 95 % 100 % 2013 88 % 100 % 2013 ÅTAGANDE:
SID 9 (17) Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan lär sig läsa (uppnår LUSpunkt 7 på läsutvecklingsschemat) under årskurs 1 under förutsättning att eleven gått i Kvarnbyskolans förskoleklass. Arbetssätt Skolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande och ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Många pedagoger har gått en 30-poängskurs eller mer i Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling. Lärarna använder ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisningen. Metoden ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta intensivt med språkutveckling. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom olika pedagogiska dataprogram. Uppföljning Kvarnbyskolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) vid bedömningen av elevernas läsförmåga. Performansanalys (språkutvecklingsanalys) används för att bedöma språknivån för elever med svenska som andra språk. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad den enskilde eleven behöver utveckla. Resultat Kvarnbyskolan har ett språkutvecklande arbetssätt och bedömningen är att de flesta elever ges förutsättningar att uppnå hög språknivå under sin grundskoletid. De flesta av eleverna i skolår 1, kunde läsa och skriva enkla texter och återberätta en händelse på förståelig svenska vårterminen 2013. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge varje elev förutsättningar att efter nioårig skolgång uppnå kunskaper, som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen. Arbetssätt Varje arbetslag gör en planering efter Lgr 11. Kravnivåerna skrivs in i elevernas individuella utvecklingsplaner och eleverna görs medvetna om vad som förväntas av dem. Kursplanerna används som underlag för utvecklingssamtalen och vid utformandet av "Elevens val" studeras kursplanerna och för varje aktivitet anges vilket mål valet anknyter till. Arbetet i skolan är mål- och resultatstyrt. Måluppfyllelsen diskuteras under utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare i samband med utvärderings-
SID 10 (17) och planeringsdagar och resultaten ligger till grund för vidare planering. Lärarna har pedagogiska utvecklingsgrupper där olika pedagogiska frågor diskuteras. Matematik Matematikundervisningen är ett område, som är under utveckling mot kvalitet i stället för kvantitet och mot ett mer laborativt arbetssätt, där diskussioner och problemlösning ersätter mekanisk räkning. Lärarna har haft studiecirklar i "Praktisk matematik" och matematikverkstäder har byggts upp i alla klassrum. Arbetet kommer att fördjupas och vidareutvecklas. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) Kvarnbyskolan deltog i NTA-projektet första gången under våren 2008. Resultatet var mycket lyckat och projektet uppskattades av både elever och lärare. Måluppfyllelsen var hög och även språkutveckling, koncentration, samarbete och matematik utvecklades positivt. Arbetet efter tidigare koncept fortsätter. Kultur Kvarnbyskolan anordnar författarbesök, teaterbesök, folkdans och musikprojekt för eleverna. Förutom värdet i själva kulturupplevelsen ser vi sådana insatser som berikande för språkutvecklingen. Språk- och skrivutveckling Detta är skolans profil som genomsyrar allt skolarbete. Eleverna dokumenterar ofta sitt skolarbete skriftligt och stor vikt läggs vid läsning och arbete med olika skönlitterära böcker. Informationsteknologi Kompetens inom it-området blir allt viktigare i vårt samhälle. Skolan är mån om att vara med i utvecklingen och satsar på it både materiellt och pedagogiskt. Modersmål Modersmålsundervisning anses viktig och tre modersmålslärare är anställda lokalt, vilket också innebär att de kan fungera som studiehandledare och brobyggare mellan olika kulturer. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta både med språkutveckling och med måluppfyllelse i de olika skolämnena. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom frekvent datorvändning. Uppföljning Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. Kursplanerna används som underlag och för varje mål bedöms den enskilde elevens måluppfyllelse. Sammanställning görs på skolnivå över alla
SID 11 (17) elevers måluppfyllelse i de olika skolämnena. Vid skolverkets nationella prov för årskurs 3 och 6 bedöms måluppfyllelsen i svenska och matematik och i årskurs 6 även i engelska. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska material. Förutom ovan redovisade prov genomförs såväl muntliga som skriftliga uppföljningar av elevernas kunskapsnivåer kontinuerligt under läsåret. Uppföljning sker också vid klasskonferenser då arbetslag, elevhälsa och skolledning går igenom alla elever och diskuterar insatser för de elever, som behöver särskilt stöd. Resultat Kvarnbyskolan deltog i utvärderingen av elevernas grundläggande kunskaper i matematik (UM). Utvärderingen genomfördes i åk 2 och Åk 5. Sammantaget var resultaten bra i båda årskurserna. Vi har gjort en extra satsning på it-området då alla lärare har tillgång till en egen bärbar dator. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Arbetssätt Elever i behov av särskilt stöd Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Fem till sju lärare arbetar i varje arbetslag med 50-60 elever. Detta gör att resurserna snabbt kan styras till de elever som bäst behöver dem. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolan beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. Särskola För elever med utvecklingsstörning finns särskola. Mottagande av elever i särskolan sker efter bedömning av Utbildningsförvaltningens mottagningsteam och sedan ansvarar rektor för verksamheten. Utbildningen i särskolan är anpassad
SID 12 (17) till elevens förmåga och behov av utmaningar. Särskolan och skolbarnsomsorgen är lokalmässigt integrerad med grundskolan och eleverna deltar i den reguljära skolverksamheten. Elever i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt efter gemensamma styrdokument. Skolan strävar efter att öka integreringen i den dagliga verksamheten Förberedelsegrupp För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker successivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar. Resursanvändning Visionen är att varje arbetslag ska disponera en specialpedagog, men med försämrad budget under åren försvåras detta. I stället organiseras specialpedagogerna i ett arbetslag, som ger stöd åt alla klasser. Uppföljning Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. Läsutvecklingen bedöms genom ett läsutvecklingsschema (LUS) och används för alla elever. Alla elever med svenska som andra språk bedöms med språkutvecklingsanalys (performansanalys), som är en metod, som visar vad eleven kan och vad den bör utveckla. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska prov. Resultat Kvarnbyskolan styr det mesta av de ekonomiska resurserna till eleverna och 84 % av de anställda arbetar direkt med elevers lärande. Bedömning och analys Kvarnbyskolan är klart resultatorienterad och eleverna är i takt med sin stigande ålder väl medvetna om vilka mål som ska uppnås eftersom resultaten hela tiden kommuniceras med dem. 85 % av elever och föräldrar i årskurs 2 och 79 % i förskoleklasserna uppgav i stadens skolundersökning 2013 att de visste vad de behövde kunna för att nå målen i de olika skolämnena. För Åk 5 gäller siffrorna för eleverna 76 %.
SID 13 (17) Det är viktigt att använda sig av olika bedömningsinstrument och noggrant dokumentera alla elevers utveckling. Resultaten ska inte komma som en överraskning vid läsårets slut. Arbetslagen har i allmänhet god kännedom om sina elevers utveckling och förmåga och anpassar sin undervisning efter det. Elevomsättningen i skolan är över 30 % och då är eleverna i årskurs F och 6 ej medräknade. Att göra jämförelse mellan läsåren blir därför missvisande vad gäller resultatet. Mätningen bör i stället göras på individnivå för att mäta elevernas resultat. En intressant nyhet är att skolwebben ger en digital sammanställning över i vilken omfattning den enskilde lärarens elever uppnår kravnivåerna. Förmågan hos olika elevgrupper varierar visserligen, men över åren ger detta en fingervisning om vilka lärare som bör se över sitt arbetssätt eller ges kompetensutveckling. De elever, som inte närvarat 90 % av skoltiden, är överrepresenterade i elevgruppen, som inte uppnår skolans kravnivåer. Föräldrarna blir dock i allmänhet alltmer medvetna om vikten av närvaro i skolan och förlägger numera oftast familjens besök i hemländer till skolferierna. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 76 % 100 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % 90 % 2013 85 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar. Arbetssätt I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever, föräldrar och personal. Skolan kommer på olika sätt att
SID 14 (17) arbeta med att öka elevernas delaktighet och ansvar. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s barnkonvention ska ingå som ett naturligt inslag i undervisningen. I olika samrådsorgan lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen genom formella påverkansmöjligheter. Genom personalens medvetenhet kommer elevernas ansvar och delaktighet kring sitt arbete i klasserna att utvecklas. Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolorna har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande. Föräldrainflytande För de flesta föräldrar sker det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per termin. Här diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och kommande åtaganden. I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. Hänvisning finns också till Utbildningsförvaltningens klagomålshantering Uppföljning Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde. Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter. Den dokumentation som finns från elevrådet gås nogsamt igenom i alla klasser. Elevinflytandet har också tagits upp under medarbetarsamtalen. Vårens utvärderingar och skolundersökning visade på en positiv utveckling både vad gäller ansvar och inflytande och elevernas medvetenhet om skolans mål. Resultat På fritidshemmet för årskurs 1-3 uppgav 75 % av elever och föräldrar att de var nöjda med elevernas inflytande över aktiviteter. 79 % av elever och föräldrar i förskoleklasserna visste vad eleverna behövde kunna för att utvecklas. 85 % i årskurs 2 visste vad eleverna behövde kunna för att nå målen i de olika ämnena. Utvecklandet av råden har fördjupat inflytandet inom flera områden. Bedömning och analys Trots relativt bra resultat på detta svåra område får nog ändå elevernas inflytande ses som ett utvecklingsområde i skolan. Även om en förbättring skett har olika arbetslag kommit olika långt med detta arbete, inte bara beroende på elevernas olika åldrar. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan med föräldrarna så att de känner att vi lyssnar på deras synpunkter.
SID 15 (17) Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ha en god samverkan inom skolan och med andra verksamheter, samt utarbeta väl fungerande rutiner för överföring av elever mellan pedagogiska verksamheter. Arbetssätt Samverkan sker mellan olika enheter inom och utom Kvarnbyskolan. Under skoldagen samverkar fritidshemmen och skolan kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom att de olika personalkategoriernas kompetenser tas till vara. Personalsamverkan sker i förskoleklassen genom att de kommande grundskolelärarna för årskurs 1 arbetar heltid i förskoleklassen (och på fritidshemmet). Övrig samverkan sker inom eller mellan olika arbetslag t.ex. mellan fadderklasser och mellan särskola grundskola. För att utöka samverkan inom arbetslaget måste all personal byta kollega minst en gång i veckan dvs. arbeta under något arbetspass tillsammans med någon annan kollega än den man vanligtvis arbetar med. Överföringen mellan de pedagogiska verksamheterna sker efter principen Föräldrar är bärare av informationen, vilket innebär att information mellan verksamheterna lämnas över i föräldrars närvaro. Inför övergången från årskurs 6 till årskurs 7 kallas förälder och elev till ett enskilt överlämningssamtal tillsammans med avlämnande lärare i slutet av läsåret för skolår 6. Från mottagande skola deltar en skolledare och en representant för elevvården. För elever med behov av särskilt stöd tas kontakt tidigare i samråd med föräldrarna. Före övergången mellan förskola och förskoleklass bjuds alla föräldrar efter valet av skola in till ett överföringssamtal tillsammans med förskolepersonal. De blivande eleverna gör skolbesök under vårterminen och föräldrarna får information före skolvalet på ett föräldramöte i skolan. Innan en elev börjat i särskolan äger en överföringskonferens rum mellan skolledning, elevvårdspersonal, berörda lärare och förälder då man går igenom de utredningar, som ligger till grund för mottagandet i särskolan. Elever med ingen eller kort skolgång, som börjar i Kvarnbyskolan under läsåret tas emot på en intagningskonferens då familjen och skolpersonalen får tillfälle att ställa frågor och informera varandra.
SID 16 (17) Samarbetet kring barn och ungdomar håller på att återuppbyggas genom projekt med socialtjänsten och polisen. Uppföljning Samverkan i olika former följs upp genom personalens utvärdering i slutet av läsåret, utvecklingssamtal och brukarundersökningar Resultat Samverkan inom skolan sker dagligen inom olika elevgrupper och mellan olika arbetsenheter. Fritidspersonalen är schemalagd i klasserna och har mångårig vana vid skolsamverkan. Två lärare arbetar oftast tillsammans i en klass och för att öka samverkan inom arbetslaget har ett projekt kallat Byta kollega permanentats. Detta innebär att lärarna minst en gång per vecka byter kollega i klassrummet. Arbetsnamnet blev " Nyfikna Kollegor" och det blev ett intressant och lärorikt utbyte. Överföringen från förskolan till förskoleklasserna har de senaste åren fungerat väl. Dock har förskolan i Rinkeby-Kista ändrat sina rutiner och personalen hjälper nu bara till med överföringen om föräldern begär det. Vissa förskolors personal har medverkat som förut och där har överföringen fungerat bra. Samarbetet mellan Kvarnbyskolan och Rinkebyskolan vid överlämningar fungerar väl. Dokument, som stöd för överlämnandet till skolår 7 har utarbetats, vilket är bra eftersom det är med långa tidsintervall, som lärarna är med om överlämningar. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Samverkan mellan olika delar av verksamheten och med andra verksamheter är något som de flesta uppskattar. Vi har ett regelbundet samarbete i "Områdesgruppen", personer från Rinkeby, som polis, socialtjänst och organisationer i närområdet, för att skapa en inspirerande miljö för barn och ungdomar att växa upp i. Sammanfattande analys Under de senaste skolinspektionerna har Kvarnbyskolan fått övervägande positiva omdömen. Då är det lätt att slå sig till ro. Men stillastående är tillbakagång så det gäller att ständigt försöka bli bättre. Förutsättningarna är goda: Personalen är stabil, ansvarstagande, utvecklingsbenägen och lösningsfokuserad. Eleverna tycker om att gå i skolan och vill lära sig.
SID 17 (17) Vårt kanske viktigaste uppdrag är att ge eleverna en framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga kan eleverna bättre möta och lyckas med olika kommande utmaningar. Prioriterade åtgärder för utveckling Schack Satsningen på schackspelande som startade under läsåret kommer att fortsätta och personalen ska få ytterligare utbildning under hösten 2013. Eleverna kommer att spela schack på fritidshemmet, inom elevens val och i anslutning till matematiklektioner. Läxhjälp Läxhjälpen, som ägt rum under vårterminen 2013 med hjälp av fyra högskolestudenter, kommer att utökas och utvecklas. Resultatförbättring Alla arbetslag kommer att arbeta intensivt för att förbättra resultaten i de olika skolämnena genom kompetensutveckling, metoddiskussioner och studier av forskningsrapporter. Elevinflytande I syfte att öka elevinflytandet och lära eleverna de ekonomiska spelreglerna omorganiseras de två elevråden och arbetsmiljörådet till sex råd: antimobbningsråd, biblioteksråd, matråd, idrottsråd, rastråd och miljöråd. En elev från varje klass deltar i varje råd, som leds av 2 vuxna. Varje råd har möte varannan vecka och rektor träffar de vuxna 2 gånger per termin. Kvalitetsredovisning upprättad av Kvalitetsredovisningen upprättad av Lennart Berglind, rektor Kvarnbyskolan