Del 2_8 sidor_18 poäng

Relevanta dokument
Del 3_7 sidor_11 poäng

Del 5_9 sidor_13 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

Delexamen 4 Infektion FACIT s

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Del 4_8 sidor_14 poäng

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Del 5_14 sidor_26 poäng

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7

Standardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Del 3_12 sidor_20 poäng

Gastrointestinal cancer

Gunvald Larsson, 72 år

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

Kolorektalseminarium.

Pancreascancer -onkologisk behandling

Del 8, totalt 7 sidor, 14 poäng

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

Manual. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) Diagnostik, operationsdata, vårddata/komplikationer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 1 kirurgi. Totalt 11 sidor. Maxpoäng: 32p

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

MDK-rutin för Urotelialcancer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Del 2 kirurgi/medicin. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Peniscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Orkidektomi vid testikelcancer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Peniscancer. Standardiserat vårdförlopp Version: 1.2

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Del 3_5 sidor_12 poäng

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Esofagus- och ventrikelcancer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Esofagus- och ventrikelcancer

Primära maligna hjärntumörer

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5

Peniscancer- ovanligt

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

MDK-rutin för Kolorektal Cancer med fjärrmetastas (KRCM1)

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

Esofagus- och ventrikelcancer

Introduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista

Diana Zach

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

Del 6_6 sidor_16 poäng

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,

Del 5_9 sidor_15 poäng

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Esofagus- och Ventrikelcancer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Bedömning/handläggning neo- och adjuvant behandling

Del Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Skrivtid: Nummer:...

Transkript:

Del 2_8 sidor_18 poäng Nils Hansson, 67 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen längre och att det känns konstigt när han sväljer mat. Med hjälp av kostomläggning och motion har han gått ner fem kilo det senaste året och tycker sig må bra i 1.1 Vilka blir dina första åtgärder då du träffar honom på vårdcentralen? Beställer du någon undersökning? (2p) Sida 1 av 8

Klinisk undersökning blir det första steget samt grundläggande labstatus. Med tanke på patientens ålder (>45) Kliniskt status är invändningsfritt liksom patientens labprover. Gastroskopi visar ett litet hiatushernia och lite orolig bild i distala esofagus (patienten har pågående PPI-behandling). Kontrollgastroskopi rekommenderas. 2.1 Vad kallas de slemhinneförändringar som kan uppstå i esofagus vid långvarig reflux och vilken histologisk bild brukar man se? (2p) Sida 2 av 8

Förändringarna kallas Barrets esofagus och består av till körtelepitel omvandlad skivepitelslemhinna (så kallad Du är nu kirurgunderläkare och utför den förnyade skopin 6 veckor senare och ser då en polypöst upphöjd 3.1 Vilken är femårsöverlevnaden generellt vid denna diagnos? Vilka utredningar blir nästa steg och varför? (3p) Sida 3 av 8

Den absoluta femårsöverlevnaden vid esofaguscancer är 10-20% (5-30% ger rätt). Nästa utredningssteg blir CT thorax/buk för att bedöma utbredning/spridning. Då svar på denna föreligger kommer patientens fall att diskuteras på en MDT konferens (kirurg, onkolog, radiolog och patolog närvarande) för att göra en individuell behandlingsplan). 4.1 Patientens CT visar en väggförtjockning i distala esofagus, men inga tecken till spridning. Då patienten är kardiopulmonellt frisk planeras för kurativ behandling. Beskriv hur en esofagusresektion kan gå till och om någon behandling före operationen är aktuell. (4p) Sida 4 av 8

Den absoluta femårsöverlevnaden vid esofaguscancer är 10-20% (5-30% ger rätt). Nästa utredningssteg blir CT thorax/buk för att bedöma utbredning/spridning. Då svar på denna föreligger kommer patientens fall att diskuteras på en MDT konferens (kirurg, onkolog, radiolog och patolog närvarande) för att göra en individuell behandlingsplan). För att få bästa resultat efter kirurgin strävar man efter att ge strålning och cellgifter i tre månader inför operationen (så kallad neoadjuvant radiokemoterapi). Därefter planeras för en esofagusresektion som i majoriteten av fallen sker med thoracoabdominell approach. Magsäcken görs om till ett rör längs majorsidan och kopplas ihop med esofagus i thorax efter att distala 2/3 och proximala ventrikeln resekerats med minst fem centimeters marginal till tumören. Vid operationen görs också lymfkörtelutrymmning i övre delen av buken och i thorax (två-fälts lymfadenektomi). 5.1 Du är nattjour tre dagar efter operationen och avdelningssköterskan ringer och berättar att patientens saturation försämrats och att han blivit snabbandad. Du går till avdelningen och undersöker patienten som har en saturation på 88% med 6l syrgas på mask. Han är kall perifert och har en puls på 110. Urinproduktionen verkar ha avstannat under kvällen enligt sköterskan (det finns ingen timdiures för närvarande). Vilka komplikationer överväger du (namnge minst tre)? Vilken blir nästa åtgärd? (4p) Sida 5 av 8

Den absoluta femårsöverlevnaden vid esofaguscancer är 10-20% (5-30% ger rätt). Nästa utredningssteg blir CT thorax/buk för att bedöma utbredning/spridning. Då svar på denna föreligger kommer patientens fall att diskuteras på en MDT konferens (kirurg, onkolog, radiolog och patolog närvarande) för att göra en individuell behandlingsplan). För att få bästa resultat efter kirurgin strävar man efter att ge strålning och cellgifter i tre månader inför operationen (så kallad neoadjuvant radiokemoterapi). Därefter planeras för en esofagusresektion som i majoriteten av fallen sker med thoracoabdominell approach. Magsäcken görs om till ett rör längs majorsidan och kopplas ihop med esofagus i thorax efter att distala 2/3 och proximala ventrikeln resekerats med minst fem centimeters marginal till tumören. Vid operationen görs också lymfkörtelutrymmning i övre delen av buken och i thorax (två-fälts lymfadenektomi). Du misstänker anastomosläckage, postoperativ blödning eller lungemboli (andra korrekta ger också poäng). Första åtgärd blir att bedöma lämplig vårdnivå. Gärna i samråd med intensivvårdsläkare. Orienterande prover (gärna artärgas som ger svar på både Hb, syre och koldioxidnivåer) efter att patienten fått en syrgasmask med reservoar. Du beställer en CT thorax/buk med fråga om lungemboli eller anastomosläckage. Denna visar ett anastomosläckage i thorax. 6.1 Vilken åtgärd tror du blir aktuell i första hand? (1p) Sida 6 av 8

Den absoluta femårsöverlevnaden vid esofaguscancer är 10-20% (5-30% ger rätt). Nästa utredningssteg blir CT thorax/buk för att bedöma utbredning/spridning. Då svar på denna föreligger kommer patientens fall att diskuteras på en MDT konferens (kirurg, onkolog, radiolog och patolog närvarande) för att göra en individuell behandlingsplan). För att få bästa resultat efter kirurgin strävar man efter att ge strålning och cellgifter i tre månader inför operationen (så kallad neoadjuvant radiokemoterapi). Därefter planeras för en esofagusresektion som i majoriteten av fallen sker med thoracoabdominell approach. Magsäcken görs om till ett rör längs majorsidan och kopplas ihop med esofagus i thorax efter att distala 2/3 och proximala ventrikeln resekerats med minst fem centimeters marginal till tumören. Vid operationen görs också lymfkörtelutrymmning i övre delen av buken och i thorax (två-fälts lymfadenektomi). Du misstänker anastomosläckage, postoperativ blödning eller lungemboli (andra korrekta ger också poäng). Första åtgärd blir att bedöma lämplig vårdnivå. Gärna i samråd med intensivvårdsläkare. Orienterande prover (gärna artärgas som ger svar på både Hb, syre och koldioxidnivåer) efter att patienten fått en syrgasmask med reservoar. Du beställer en CT thorax/buk med fråga om lungemboli eller anastomosläckage. Denna visar ett anastomosläckage i thorax. De flesta intrathorakala anastomosläckage stentas i första hand, men öppen operation med dränage och deviering av esofagus kan också göras. 7.1 PAD som kommer visar att tumören växer in i lamina muscularis propria, men ej genom densamma. En av 23 lymfkörtlar visar cancerväxt. Hur uttrycks detta i TNM? (2p) Sida 7 av 8

Den absoluta femårsöverlevnaden vid esofaguscancer är 10-20% (5-30% ger rätt). Nästa utredningssteg blir CT thorax/buk för att bedöma utbredning/spridning. Då svar på denna föreligger kommer patientens fall att diskuteras på en MDT konferens (kirurg, onkolog, radiolog och patolog närvarande) för att göra en individuell behandlingsplan). För att få bästa resultat efter kirurgin strävar man efter att ge strålning och cellgifter i tre månader inför operationen (så kallad neoadjuvant radiokemoterapi). Därefter planeras för en esofagusresektion som i majoriteten av fallen sker med thoracoabdominell approach. Magsäcken görs om till ett rör längs majorsidan och kopplas ihop med esofagus i thorax efter att distala 2/3 och proximala ventrikeln resekerats med minst fem centimeters marginal till tumören. Vid operationen görs också lymfkörtelutrymmning i övre delen av buken och i thorax (två-fälts lymfadenektomi). Du misstänker anastomosläckage, postoperativ blödning eller lungemboli (andra korrekta ger också poäng). Första åtgärd blir att bedöma lämplig vårdnivå. Gärna i samråd med intensivvårdsläkare. Orienterande prover (gärna artärgas som ger svar på både Hb, syre och koldioxidnivåer) efter att patienten fått en syrgasmask med reservoar. Du beställer en CT thorax/buk med fråga om lungemboli eller anastomosläckage. Denna visar ett anastomosläckage i thorax. De flesta intrathorakala anastomosläckage stentas i första hand, men öppen operation med dränage och deviering av esofagus kan också göras. T2N1(Mx-då inga uppgifter om metastaser finns i frågan, M0 ger också rätt då detta står tidigare i frågan). Sida 8 av 8