PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Relevanta dokument
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

KS 2008/10 Hidnr

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Samverkansavtal Lunds kommun

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Samverkansavtal Utgångspunkter

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Förhandling vs samverkan

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkansavtal

Samverkansavtal. Kalmar kommun

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Förhandling vs samverkan

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Personalavdelningens PA-handbok

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Riktlinjer. Samverkan

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Samverkan i Norrköpings kommun

Samverkan i Orust kommun

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Lokalt samverkansavtal för KI

Beslutsinstans Kommundirektör

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Avtal om Samverkan inom

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

SAMVERKANSAVTAL 2010

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

Arbetsmiljöarbete.

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET. Reviderat

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

Transkript:

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete genom att arbetstagarna ges bättre möjlighet till information, inflytande och delaktighet på den egna arbetsplatsen. Det är bland annat viktigt för arbetstagarna att kunna påverka de nära frågorna i arbetet och på rätt nivå i organisationen. Samverkansavtalet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter för alla arbetstagare. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är viktiga medel för att utveckla information och dialog mellan arbetstagare och arbetsledning. Samverkansavtalet skall också bidra till en fortlöpande utveckling av verksamheten för att uppfylla brukarnas krav på effektivitet och service. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivaren, de anställda och de fackliga företrädarna om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. Samverkan bygger på en integration mellan arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor och skall underlätta samverkan mellan parterna samt öka de anställdas möjlighet till inflytande och delaktighet. Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen utgör den rättsliga grunden till ett samverkansavtal.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 2(5) SAMVERKANSNIVÅER Samverkansnivåerna utgörs av arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Samverkansgrupper kan inrättas på nivåerna: Kommunövergripande örvaltning Avdelning Arbetsplats Hur många nivåer som erfordras bestäms utifrån de ansvars- och beslutsnivåer som finns vid respektive förvaltning. ARBETSPLATSTRÄAR Arbetsplatsen och arbetsplatsträffarna är grunden för samverkansavtalet. Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan anställda och arbetsledning samt att tidigt komma in och ge möjlighet att gemensamt arbeta med planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Med arbetsplatser avses den naturliga arbetsenheten, som den anställde tillhör. Alla inom arbetsplatsen skall delta i träffarna, även om de organisatoriskt ej tillhör enheten men har sitt huvudsakliga arbete förlagt där. Arbetsledaren skall svara för att arbetsplatsträffar genomförs enligt en fastställd plan, i regel gång per månad. Alla anställda skall ha rätt att ta upp frågor. Det kan gälla t ex planering och uppföljning av verksamheten, nyrekrytering, introduktion, arbetsmiljö- och jämställdhet, behov av utbildning och utveckling samt fackliga frågor.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 3(5) Vid arbetsplatsträffarna skall minnesanteckningar föras. Anteckningarna skall följas upp vid nästkommande träff. Arbetsplatsträffar kan både ta emot och föra vidare ärenden till samverkansgrupp. SAMVERKANSGRUPPER Uppgifter Samverkansgrupperna skall främst vara ett forum för information, diskussion och samverkan före beslut i aktuella personal- och verksamhetsfrågor inom arbetsplatsernas, avdelningarnas och förvaltningarnas verksamhetsområde. Grundläggande för samverkansgruppernas arbete är att utveckla medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor. Samverkansgrupperna, oavsett samverkansnivå, övertar samtliga funktioner som andra partssammansatta organ har. Samverkansgruppen skall vara skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagens regler. BEHANDLING AV ARBETSMILJÖRÅGOR Den tidigare lokala skyddsorganisationens erfarenheter och sakkunskap beträffande arbetsmiljö skall tas till vara. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Denna samverkan skall bedrivas på ett sådant sätt som båda parter har ett gemensamt intresse och ansvar för. Vid samverkansgruppens behandling av verksamhetsfrågor skall planeringen ses utifrån en helhetssyn där arbetsmiljö och medbestämmande ingår som en naturlig del i arbetsplatsernas, avdelningarnas och förvaltningarnas verksamhet. öreträdare för arbetsgivaren skall systematiskt utreda arbetsskador, planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller kraven enligt Arbetsmiljölagen samt övriga förordningar och föreskrifter.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 4(5) Arbetsmiljöfrågor, som inte kräver omedelbara åtgärder, skall tidsplaneras. Det skall vara en gemensam strävan att samverkansgruppen dokumenterar och upprättar handlingsplan avseende arbetsmiljön inom verksamhetsområdet. Chef/arbetsledares delegation avseende arbetsuppgifter/ansvar och befogenheter i arbetsmiljöarbetet skall preciseras. Uppkommer frågor i samverkansgrupp som inte omfattas av chef/arbetsledares ansvar, befogenhet eller kompetens skall ärende omedelbart överlämnas till närmast högre beslutsnivå för behandling. Vid behandling av verksamhetsfrågor kan ledamot/ersättare i samverkansgrupp begära medverkan av sakkunnig företrädare för arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen. ARBETSORMER ÖR SAMVERKANSGRUPP Samverkansgruppen överenskommer om de arbetsformer som skall gälla för respektive samverkansnivå. Antal ledamöter och ersättare i samverkansgruppen bestäms av respektive förvaltning och lokala arbetstagarorganisationer vid förvaltningarna. Antalet ledamöter och ersättare bör dock begränsas. Arbetsgivaren ledamöter och ersättare i samverkansgruppen utses utifrån deras funktion i organisationen. Arbetstagarrepresentanterna i samverkansgrupper på arbetsplatsnivå skall utses bland de anställda på respektive arbetsplats. Arbetstagarnas ledamöter utses för mandatperiod som respektive arbetstagarorganisation bestämmer. Ordföranden utses av arbetsgivaren. Samverkansgruppen utser sekreterare inom eller utom gruppen.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 5(5) SAMVERKAN ör att beslutsprocessen inte skall fördröjas, krävs att företrädare för arbetsgivaren ger arbetstagarorganisationerna tillräcklig information och faktaunderlag i skälig tid. öreträdare för arbetstagarorganisationerna har ansvar för att ta del av arbetsgivarens faktaunderlag för att ej fördröja beslutsprocessen. Samverkan kan endast ske före arbetsgivarens beslut i de frågor som rör eget verksamhets-, ansvars- och beslutsområde (delegation). rågor, som har delegerats till viss verksamhetsnivå, skall också slutgiltigt avgöras på denna nivå. Ledamot/ersättare i samverkansgrupp kan dock begära medverkan av sakkunnig företrädare från arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen. Uppkommer oenighet i samverkansgruppen på arbetsplatsnivå, har parterna skyldighet att begära medverkan inför den fortsatta samverkan i gruppen. Medför inte medverkan från sakkunnig företrädare från arbetsgivaren alternativt arbetstagarorganisationen att enighet kan uppstå i samverkansgruppen, kan arbetstagarparten begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet i enlighet med MBL. När enighet i sakfrågan har uppnåtts, skall överenskommelse ej ha verkan av lokalt kollektivavtal. MBL OCH 9 I SAMVERKAN Då ärende behandlats i samverkansgruppen, har arbetsgivarens skyldighet enligt och 9 fullgjorts. Vid oenighet i samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. ÖRHANDLINGAR Arbetstagarorganisation (oavsett beslutsnivå) kan begära förhandling enligt MBL 2. I frågor, där samverkan kan ske på fler olika nivåer och MBL-förhandling enligt 4 begärts, skall förhandling ske på beslutsnivå.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 6(5) I de frågor som beslutas av nämnd/styrelse och kommunfullmäktige och när förhandling enligt MBL 4 begärts, skall slutlig förhandling genomföras på förvaltningsnivå. Anmärkning Beslutar arbetsgivaren (oavsett beslutnivå) att anlita entreprenör, skall reglerna enligt MBL 38 tillämpas. Anmärkning 2 örhandlingar i rätts- och intressetvister samt övriga kollektivavtalsfrågor förs alltid av kommunens centrala förhandlingsdelegation. Anmärkning 3 ör en enskild fråga som inte lämpar sig för behandling i samverksansgrupp gäller MBL. Anmärkning 4 Individärenden, t ex rehabiliteringsärenden, ska med hänsyn till personlig integritet inte behandlas i samverkansgrupp. PROTOKOLL/MINNESANTECKNINGAR Protokoll skall alltid föras, om parterna inte är överens om annat. örhandling enligt, 2 och 4 skall alltid protokollföras. CENTRAL SAMVERKANSGRUPP ör kommunens övergripande verksamhet utses en central samverkans grupp.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 7(5) Ledamöterna i den centrala samverkansgruppen utses av följande parter: SKA SKT SHST Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund SACO Arbetsgivaren 2 ledamöter ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot 2 ledamöter Arbetsgivaren skall i den centrala samverkansgruppen representeras av: Kommunchefen samt personalchefen Ersättare utses för samtliga ledamöter.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 8(5) BILAGOR: I SAMVERKAN - PERSONALUTVECKLING II SAMVERKAN - INTRODUKTION III SAMVERKAN - ARBETSLEDNING OCH ORGANISATION IV SAMVERKAN - MEDARBETARSAMTAL V SAMVERKAN - ARBETSPLATSTRÄAR VI SAMVERKAN -ARBETSMILJÖ

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 9(5) BILAGA I SAMVERKAN - PERSONALUTVECKLING Med personalutveckling avses de åtgärder som genomförs för att fördjupa, bredda och utveckla de anställdas kompetens och motivation i arbetet. Utveckling kan vara utbildning, kurser, konferenser, studiebesök, arbetsrotation, projektuppdrag mm. Planering Utbildningsplanering skall grunda sig på kartläggning och bedömning av personalens behov. Kartläggning för olika yrkesgrupper kan ske med hjälp av enkäter och/eller intervjuer. ör den enskilde arbetstagaren skall en kartläggning och planering ske genom regelbundna medarbetarsamtal. Med stöd av det kartlagda personalutvecklingsbehovet skall varje förvaltning budgetera medel för planerade åtgärder. Kartläggningen skall samordnas förvaltningsvis och behandlas i samverkansgrupp. Kartläggningen skall delges personal- och löneavdelningen för eventuell samordning. Inriktning Med utgångspunkt från resultatet av kartläggningen skall en prioritering göras med hänsyn till tillgängliga resurser. Detta skall göras i samverkansgrupperna på respektive nivå. Vid prioritering skall även jämställdhetsaspekter beaktas. Uppföljning och utvärdering skall ske av genomförda utbildningsinsatser.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 0(5) BILAGA II SAMVERKAN - INTRODUKTION Med introduktion avses de åtgärder som genomförs för att underlätta övergången till nya arbetsförhållanden, nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater eller ny arbetsmiljö. Syfte och genomförande Introduktionen syftar till: att den nyanställde så snabbt som möjligt skall bli insatt i sina nya arbetsuppgifter. att underlätta den ömsesidiga anpassningen och att ge den nyanställde möjlighet att bygga upp goda relationer till arbetskamraterna. att ge den nyanställde kunskaper om anställningsförhållanden, arbetsplatsen och verksamheten i övrigt, så att anpassning till den nya arbetsmiljön underlättas. Arbetsgivaren och de anställda har ett gemensamt ansvar för att den nyanställde kommer in i arbetet så fort som möjligt. I introduktionen skall information om de lokala arbetstagarorganisationerna och deras verksamhet ingå. Organisationerna skall själva svara för innehållet och genomförandet av sådan information. örutom nyanställda skall introduktionen i tillämpliga delar också ges till anställda, som har omplacerats eller som återgår till arbetet efter längre tids frånvaro.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) BILAGA III SAMVERKAN - ARBETSLEDNING OCH ORGANISATION Arbetsorganisationen bör kännetecknas av decentralisering och delegering av ansvar och befogenheter. Arbetsledningens funktion är att svara för planering, samordning, uppföljning och rådgivning. De anställdas kunskaper och erfarenheter skall tas tillvara, samordnas och utvecklas. De anställda skall ha möjlighet att påverka sitt dagliga arbete och ges tillfälle till utveckling. De anställda och arbetsledningen skall ha ett gemensamt ansvar för att miljön på arbetsplatsen präglas av ansvar, samarbete och öppenhet.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 2(5) BILAGA IV SAMVERKAN -MEDARBETARSAMTAL Att engagera, motivera och bry sig om sina medarbetare skall gå som en röd tråd genom all organisationsutveckling. Ett hjälpmedel för att åstadkomma detta är planerade samtal mellan arbetsledning och medarbetare. Medarbetarsamtal skall genomföras minst en gång per år. Syftet är att - främja medarbetarnas utveckling - förbättra relationerna på arbetsplatsen - få en effektiv personalplanering - förbättra verksamheten/servicen Det är viktigt att understryka att dessa samtal aldrig kan ersätta de löpande, naturliga och spontana kontakterna mellan arbetsledning och medarbetare. Medarbetarsamtal få heller inte utformas till att bli en årlig prövning eller förpliktelse. Medarbetarsamtalen bör leda till ett åtgärdsprogram eller en individuell utvecklingsplan. En uppföljning är viktig för att stämma av att åtgärder vidtagits utifrån det man kommit överens om.

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 3(5) BILAGA V SAMVERKAN - ARBETSPLATSTRÄAR Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Arbetsplatsträffar skall vara ett forum för dialog mellan arbetstagare och arbetsledning på alla arbetsplatser. Arbetsplatsträffar skall ge arbetstagare och arbetsledning möjlighet att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbete inom det egna området. Träffarna skall också skapa förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling och ökat medbestämmande och ansvarstagande för alla anställda. ör att arbetsplatsträffarna skall fungera, måste de inplaneras med kontinuitet, i regel en gång per månad, och vara en naturlig del av verksamheten. Målet är att alla, som har sitt arbete förlagt till arbetsplatsen, skall delta. Arbetsplatsträffarna skall dokumenteras, och anteckningarna skall följas upp vid nästkommande träff. Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas. Skyddsombuden kan genom sin roll och kompetens bidra till att arbetsmiljöfrågorna beaktas i de frågor som behandlas. Arbetsplatsträffarna kan också kombineras med facklig information. De ställningstaganden och eventuella beslut som fattas vid enskilda arbetsplatsträffar kan endast omfatta verksamheten och personalen inom denna enhet. rågor som skall behandlas på arbetsplatsnivå kan t ex vara: - bemanning - introduktion - arbetsmetoder - arbetstidsförläggning - jämställdhet - ekonomi/budget - ledigheter - semesterförläggning - arbetsmiljö - information

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 4(5) BILAGA VI SAMVERKAN - ARBETSMILJÖ Samverkansgrupperna ersätter skyddskommittéer och skall enligt Arbetsmiljölagen (AML) delta i planering av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. De skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall, samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I samverkansgruppen skall bl a behandlas frågor om - öretagshälsovård - Handlingsplaner enligt AML, kapitel 3, 2 a - Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. - Planering av användning av farliga ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall - Upplysningar och utbildning rörande arbetsmiljön - Arbetsanpassning. och rehabiliteringsverksamhet, gäller dock ej enskilda ärenden Samverkansgruppen har som skyddskommitté dessutom uppgifterna att vaka över att föreskrifter och allmänna råd i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor finns på arbetsplatsen, att medverka till att lokala arbetsmiljö- och säkerhetsregler utarbetas, och att skyddsutrustning håller betryggande standard, att beakta och föreslå åtgärder vad gäller bl a - arbetstidsförläggning - frånvaro - övertid - personalomsättning - arbetsskador

AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 5(5) Samverkansgruppen skall göra det möjligt för de fackliga organisationernas företrädare och arbetsgivaren att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen, och att överblicka och följa upp verksamheten. Samverkansgruppen skall ansluta till linjeorganisationen och bestämmas utifrån de ansvars- och befogenhetsnivåer (delegationer) som finns. Kommunövergripande nivå örvaltningsnivå Avdelningsnivå Arbetsplatsnivå Samverkansgrupperna skall träffas regelbundet enligt en årlig planering. Parterna kommer överens gemensamt om hur ofta. Arbetsgivaren är ansvarig för rutinerna kring mötena, och att dessa blir protokollförda.